Vissa gymnasieskolfrågor
Betänkande 1994/95:UbU9
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU09
Vissa gymnasieskolfrågor
Innehåll
1994/95 UbU9
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen till ändringar i skollagen vilka innebär minskning av den minsta garanterade undervisningstiden för gymnasieskolans nationella program förlängd rätt för kommun och landsting att anordna specialkurser i gymnasieskolan ny reglering av riksidrottsgymnasier förtydligande av villkoren för rätt till speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever.
Motionerna som väckts med anledning av förslagen avstyrks. Mot beslutet att minska undervisningstiden i timplanerna för gymnasieskolan reserverar sig m, c, v och kds. Centerpartiet vill i en reservation utöka utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen till att omfatta individuella program.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 9 (s. 54) föreslagit 8. att riksdagen antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1994/95:Ub308 av Margitta Edgren och Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksrekrytering till gymnasieutbildning med kulturvårdsinriktning i Landskrona.
1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om sänkt timplan i gymnasieskolan.
1994/95:Ub381 av Sonja Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av individuella program vid riksgymnasierna för Rh-anpassad utbildning.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskningen av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan, 22. att riksdagen reducerar besparingen av minskningen av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan med 31 miljoner kronor.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskoleelevers rätt till undervisning på Rh-gymnasier.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottsgymnasierna byggs ut i takt med att intresset för denna utbildningsform ökar.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande fyra förslag till ändringar i skollagen (1985:1100), vilka regeringen lagt fram i budgetpropositionen, och ett antal motionsyrkanden som rör dessa. Samtliga förslag avser gymnasieskolan.
Ändring av timplaner för gymnasieskolan
Den minsta garanterade undervisningstiden i timmar för gymnasieskolans treåriga nationella program fastställs av riksdagen och regleras i bilaga 2 till skollagen. Enligt denna är undervisningstiden för de studieförberedande programmen 2 180 timmar och för de yrkesförberedande programmen 2 400 timmar under tre år.
Regeringen anför i propositionen att det statsfinansiella läget kräver att statliga besparingar görs också när det gäller gymnasieskolan. Enligt regeringens mening måste statliga besparingar på skolområdet -- på grund av det kommunala utjämningsbidragets konstruktion -- innebära förändringar i den statliga regleringen av skolan.
För gymnasieskolans del föreslår regeringen sålunda att den minsta garanterade undervisningstiden för samtliga nationella program skall minskas med 30 timmar, varav 20 timmar avser minskad tid för lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik och 10 timmar avser minskad tid för lärarhandledning för specialarbete. Den minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150 timmar under tre år för estetiskt, naturvetenskapligt resp. samhällsvetenskapligt program samt 2 370 timmar under tre år för övriga nationella program. -- De nya timplanerna skall enligt regeringens förslag införas fr.o.m. den 1 juli 1995 och gälla för de elever som börjar gymnasieskolan höstterminen 1995.
Enligt regeringens beräkningar kommer föreslagna förändringar i den fastställda utbildningsvolymen för gymnasieskolan att minska kommunernas kostnader med minst 62 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (41 miljoner kronor under 12-månadersperioden), 82 miljoner kronor under budgetåret 1997 och 125 miljoner kronor budgetåret 1998. Det anges i propositionen att de tekniska frågorna när det gäller minskningen av den statliga ersättningen till kommunerna, det kommunala utjämningsbidraget, behandlas av Finansdepartementet. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor vid ett senare tillfälle.
I två motioner yrkas avslag på regeringens förslag att minska antalet garanterade undervisningstimmar i gymnasieskolan. Enligt motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 3 bör det först föras en diskussion om förslagets pedagogiska konsekvenser. Motionärerna befarar att en neddragning får negativa följder för utbildningskvaliteten. Avslagsyrkandet i motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 2 i denna del motiveras med att förslaget försämrar elevernas valmöjligheter och att det framför allt kommer att gå ut över de elever som behöver mest stöd.
Den föreslagna minskningen av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan är för stor, anförs det i motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 21. Motionärerna vill reducera den beräknade besparingen med 31 miljoner kronor (yrkande 22).
Utskottet anser att det är befogat att statliga besparingskrav på skolans område åtföljs av sådana förändringar i den statliga regleringen som möjliggör besparingar. De regelförändringar som regeringen därvid föreslagit kan utskottet ställa sig bakom. Samtidigt vill utskottet framhålla att timplanerna för gymnasieskolan i skollagens bilaga 2 reglerar den minsta garanterade undervisningstiden. Skolhuvudmannen avgör därmed själv om mer undervisningstid kan läggas ut. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 antar regeringens förslag till ändring av bilaga 2 till skollagen.
Förlängd rätt att anordna specialkurser i gymnasieskolan
Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) får kommuner och landsting övergångsvis anordna vissa utbildningar -- bl.a. specialkurser och påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan -- som de hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
I propositionen hänvisas till att en utredning om kvalificerad eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36) har i uppdrag att utreda och pröva olika frågor som till stor del omfattar utbildningar som anordnas med stöd av den nyss nämnda övergångsbestämmelsen. Bland annat skall utredningen beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för påbyggnadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort att lämna sina förslag till regeringen. Några förslag om framtida struktur, former och finansiering kommer dock inte att finnas inför läsåret 1995/96.
Det finns enligt regeringen en uppenbar risk för att viktiga utbildningar, framför allt sådana utbildningar som inte har en naturlig plats inom den nya gymnasieskolans program, kan komma att anordnas sista gången läsåret 1994/95. Regeringen föreslår därför -- i avvaktan på förslag från utredningen -- att bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda övergångsbestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att intagning till specialkurser får ske även under 1995/96. Ändringen av övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Kommuner och landsting som anordnar specialkurser med verkan från den tidpunkten kan dock dessförinnan fatta beslut om exempelvis intagning till kurserna.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i nu berörd del.
Ny reglering av riksidrottsgymnasier, m.m.
En översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier har på regeringens uppdrag gjorts av Statens skolverk. Med resultatet av denna översyn som grund lägger regeringen nu fram förslag till nya regler för riksidrottsgymnasier.
Den nya gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier med idrottsutövning genom att det i timplanerna finns särskild timtid för individuella val. Enligt regeringens uppfattning bör det normala vara att kommunerna anordnar idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala och regionala idrottsgymnasier. För vissa idrotter kan sådana gymnasier ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasierna och väl fylla de syften dessa har.
Regeringen anser att idrottsgymnasier med riksintagning fortsättningsvis i begränsad omfattning skall få anordnas för vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. Det innebär att en inte obetydlig reducering i förhållande till nuläget måste göras av såväl antalet riksidrottsgymnasier som antalet intagningsplatser. Detta beräknas kunna ske fr.o.m. läsåret 1996/97, då den föreslagna nya ordningen för riksidrottsgymnasier kan börja gälla.
För riksdagens information lämnas i propositionen följande redovisning av regeringens bedömningar i fråga om hur den nya ordningen för riksidrottsgymnasier skall fungera, hur finansieringen skall ske samt var ansvaret för uppföljning och utvärdering av verksamheten skall ligga.
Det bör enligt regeringen ankomma på Skolverket att besluta om vilka kommuner som skall få anordna riksidrottsgymnasier och vilka idrotter det skall gälla. Vidare skall verket besluta om hur många platser som skall finnas för varje idrott och kommun. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) bör i dessa frågor ge förslag till Skolverket. Förbundet skall också ge förslag på elever som kan komma i fråga till ett riksidrottsgymnasium. Själva intagningen till utbildningen sker dock av den anordnande kommunen. I förordning bör regleras RF:s ansvar och medverkan i urvalet av studerande.
En särskild medelsram -- under Civildepartementets huvudtitel -- bör enligt regeringen avsättas för bidrag till specialidrotten fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör disponera denna ram och fördela medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. Regeringen bestämmer omfattningen av den interkommunala ersättningen för ordinära utbildningskostnader vid riksidrottsgymnasierna.
När det slutligen gäller ansvaret för uppföljning och utvärdering bedömer regeringen att detta bör åvila RF i fråga om specialidrotten. Skolverkets nationella uppföljnings- och utvärderingsansvar omfattar även utbildningar vid riksidrottsgymnasier.
Den nya regleringen av riksidrottsgymnasier kräver en ändring i skollagen. Regeringen föreslår att lagens 5 kap. 9 och 14 §§ ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om bl.a. riksrekryterande utbildning och om hur många platser utbildningen får omfatta.
I motion 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 5 begärs att riksdagen gör ett uttalande om att antalet idrottsgymnasier bör byggas ut i takt med att intresset för denna utbildningsform ökar. Motionärerna anför att lovande idrottsutövare där ges en chans att utvecklas idrottsmässigt utan att försumma studierna.
Utskottet vill för sin del betona vikten av att idrottande ungdomar ges förutsättningar att kombinera gymnasiestudier med idrottsutövning. Detta bör, som regeringen anmärkt, normalt kunna ordnas inom ramen för den nya gymnasieskolan genom individuella val eller genom att kommunerna profilerar utbildningsutbudet mot idrott i lokala och regionala idrottsgymnasier. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att riksidrottsgymnasier i fortsättningen bör förbehållas vissa specialidrotter, där det ställs särskilda krav på gemensam träning och där Sverige som nation är berett att göra en särskild satsning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Kr413 yrkande 5 samt föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen.
Frågan om riksrekrytering till viss gymnasieutbildning i Landskrona tas upp i motion 1994/95:Ub308 (fp). Motionärerna beskriver uppbyggnaden av ett program med kulturvårdsinriktning som avses starta hösten 1995. Det omnämns att en ansökan om godkännande för riksrekrytering ligger hos regeringen och att det är viktigt att kommunen får besked i ärendet under våren.
Utskottet erinrar om att enligt gällande lydelse av 5 kap. 14 § skollagen får regeringen föreskriva att vissa utbildningar skall utgöra specialutformade eller individuella program som står öppna för sökande från hela landet. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen den 16 februari 1995 avslagit en ansökan från Landskrona--Kävlinge--Svalövs kommunalförbund för gymnasieutbildning om att med riksrekrytering få anordna ett specialutformat program med kulturvårdsinriktning i Landskrona fr.o.m. läsåret 1995/96. Motionen avstyrks därmed.
Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever
Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har enligt 5 kap. 28 § skollagen rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett nationellt program på en gymnasieskola med s.k. Rh-anpassad utbildning. Därmed förstås en för dessa ungdomar speciellt anpassad utbildning, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering, som får anordnas i gymnasieskolan i de kommuner som regeringen bestämmer.
Gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning finns i dag i Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner. Skolorna är riksrekryterande. Antalet elever beräknas läsåret 1995/96 till totalt 125. Den Rh-anpassade utbildningen omfattar som nämnts enbart de nationella programmen.
Riksdagen avslog våren 1994 ett regeringsförslag om att bestämmelserna i 5 kap. 28 § skollagen skulle förtydligas så att det klart framgick att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Samtidigt tillkännagav riksdagen att regeringen borde överväga utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan. Detta borde, utöver de nationella programmen, även kunna omfatta individuella program (bet. 1993/94:UbU20, rskr. 421).
I nu föreliggande proposition erinrar regeringen om att intentionerna vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen (prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr. 271) var att sörja för tillgång till gymnasieutbildning även för den mycket lilla grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora och samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad gäller utbildning och habilitering att det inte är praktiskt möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Med den möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella program som finns för denna grupp elever, anser regeringen inte att det föreligger några pedagogiska skäl att införa individuella program. Regeringen anser inte heller att det finns andra skäl att utöka Rh-utbildningen till att omfatta individuella program. Enligt regeringens uppfattning vore det olyckligt att i den lilla gruppen svårt rörelsehindrade elever med rätt till Rh-anpassad utbildning inkludera även de utvecklingsstörda eleverna, eftersom dessa elever kräver ytterligare förstärkning i form av andra lärare etc.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att bestämmelsen i 5 kap. 28 § skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning på nationellt program ändras så att rätten tillkommer svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande. Uttrycket "avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande" överensstämmer med vad som föreskrivs i 5 kap. 1 §. Av förarbetena till den bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår att särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning.
Vidare föreslås en ändring i samma paragraf (5 kap. 28 §) som innebär att den nuvarande åldersgränsen vid 23 år vad gäller rätten att slutföra studierna tas bort. I analogi med bestämmelserna för gymnasieskolan skall elev på Rh-anpassad utbildning ha rätt att fullfölja utbildningen oberoende av ålder.
I två motioner hävdas att det finns behov av individuella program vid gymnasieskolorna med Rh-anpassad utbildning. Enligt motion 1994/95:So294 (c) yrkande 5 bör elever från särskolan ha samma möjlighet till utbildning på individuellt program på Rh-anpassad gymnasieskola som de har i gymnasieskolan. En komplettering med individuella program ökar valmöjligheten för alla rörelsehindrade elever att välja det program som passar bäst oavsett tilläggshandikapp, anförs det i motion 1994/95:Ub381 (s).
Utskottet konstaterar att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen är avsedd för den mycket begränsade grupp svårt rörelsehindrade ungdomar som på grund av detta funktionshinder inte kan följa den reguljära studiegången i gymnasieskolan och har speciella behov av social omvårdnad och habilitering. Utbildningen på de nationella programmen inom denna skolform är i realiteten också specialanpassad till varje elevs förutsättningar. Utskottet erinrar om bestämmelserna i 10 kap. gymnasieförordningen (1992:394) som inom den Rh-anpassade utbildningen ger möjligheter till jämkning av timplan och undervisning enligt specialinriktad kursplan.
Enligt utskottets mening är de skäl som regeringen angett i propositionen mot ett införande av individuella program på Rh-anpassad gymnasieskola övertygande. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5 anta regeringens förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen.
Lagförslaget i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100). Lagen avses träda i kraft den 1 juli 1995. Nuvarande bestämmelser om timplaner i bilaga 2 skall dock fortfarande gälla i fråga om utbildning i gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till lagen,
res. 1 (m, c, v, kds)
2. beträffande förlängd rätt att anordna specialkurser i gymnasieskolan att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag,
3. beträffande ny reglering av riksidrottsgymnasier att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Kr413 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 9 och 14 §§,
4. beträffande riksrekrytering till viss gymnasieutbildning i Landskrona att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub308,
5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §,
res. 2 (c)
6. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1, 2, 3 och 5.
Stockholm den 9 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s), Nalin Baksi (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Ändring av timplaner för gymnasieskolan (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att tillstyrka en minskning av den minsta garanterade undervisningstiden för gymnasieskolans nationella program. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt med anledning av motion 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 avslå regeringens förslag till ändring av bilaga 2 till skollagen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt med anledning av motion 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till lagen,
2. Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (mom. 5)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det som gäller för gymnasieskolan i allmänhet, i fråga om att en elev skall kunna erbjudas ett individuellt program, också bör gälla för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. En komplettering med individuella program ökar valmöjligheten för alla rörelsehindrade elever att välja det program som passar dem bäst oavsett tilläggshandikapp. Därmed kan också elever från särskolan få rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning. Enligt utskottets mening bör regeringen således överväga att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen nu antar regeringens förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen samt med bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att utöka utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §, dels med bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga