Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2015/16:FöU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 mars 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Samlat stöd till veteraner och deras anhöriga (FöU8)

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Riksdagen anser att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Därför gör riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Riksdagen anser nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Tillkännagivandet grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Utskottets förslag till beslut
Bifall och delvis bifall till två motioner om att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att konsolidera veteranpolitiken i linje med Veteranutredningens förslag. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-02-02
Justering: 2016-02-11
Trycklov: 2016-02-15
Reservationer: 19
Betänkande 2015/16:FöU8

Alla beredningar i utskottet

2016-01-19, 2016-02-02

Samlat stöd till veteraner och deras anhöriga (FöU8)

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Försvarsutskottet betonar att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Utskottet föreslår därför ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Utskottet menar nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Utskottets förslag till tillkännagivande grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-02-24
Debatt i kammaren: 2016-02-25
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:FöU8, Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Debatt om förslag 2015/16:FöU8

Webb-tv: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 143 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag kunde redan under den förutvarande frågestunden konstatera att totalförsvarsplikten i Sverige ingalunda är avskaffad. Den gjordes vilande 2010. All relevant lagstiftning finns fortfarande kvar.

När den här kammaren 2010 slutligen beslutade att göra rekryteringen frivillig till det svenska försvaret uttalade man i all sin klokhet att om omvärldsläget försämras eller om det visar sig omöjligt att på frivillig väg rekrytera tillräckligt många soldater och sjömän ska plikten återupptas.

Herr talman! Vi skriver nu 2016, och det går nästan inte en vecka utan att Ryssland hotar nära och avlägsna grannar med sina kärnvapen. I våra baltiska grannländer står det i dag i vart och ett av länderna amerikanska soldater på vakt.

I går var försvarsutskottet i Kista och besökte Försvarets forskningsinstitut. Deras budskap var kristallklart: Ryssland ägnar sig nu åt krigsförberedelser.

För ett par veckor sedan gavs den finske kommendören Jarmo Lindberg av den finska riksdagen mandatet att på egen hand och efter eget beslut med omedelbar verkan inkalla 25 000 soldater, om så skulle befinnas nödvändigt.

Förra året gjorde försvarsutskottet en uppföljning avseende personalförsörjningsreformen. Vi kunde då konstatera att myndigheten hade lyckats att rekrytera ungefär halva insatsorganisationen, halva försvaret, på frivillig väg. Den andra halvan bestod dels av folk som tidigare utbildats med plikt före 2010 och som hade krigsplacerats i organisationen trots avsaknad av färska erfarenheter av militär verksamhet, dels av befattningar som var helt obemannade. Där fanns varken anställda soldater eller tidigare med plikt utbildade.

Som jag kunde konstatera under frågestunden har vi under år för år successivt börjat att fylla upp insatsorganisationen. Men från 2015, under den nya regeringen, tycks den trenden ha vänt. Nu minskar antalet soldater i alla våra stridskrafter.

Herr talman! Att stå utan ett bemannat försvar utgör ett gigantiskt risktagande på kort sikt. På längre sikt hotar det också kvaliteten i det svenska militära försvaret. Det blir nu allt svårare att rekrytera till nyckelbefattningar såsom flygförare i det spetsiga stridsflyget. Det är svårare att rekrytera till specialförbanden. I höstas larmade Officersförbundet om att var femte plats på officersprogrammet står tom.

Finns det inte tillräcklig bredd kommer man inte heller att uppnå ett tillräcklig kvalitativ spets.

Enligt Liberalernas mening är omvärldsläget akut. Rekryteringen, som man har försökt med på frivillig väg, fungerar uppenbarligen inte. Det är nu tid för regeringen att ta sitt ansvar för Sveriges nationella säkerhet. Lika snabbt som man aktiverade repetitionsutbildning med plikt för ungefär ett och ett halvt år sedan måste regeringen nu också aktivera grundutbildning med totalförsvarsplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Herr talman! Det är en stor glädje för mig att konstatera att en majoritet i utskottet också ställer sig bakom Veteranutredningens olika förslag. Kortfattat kan man säga att den senaste veteranutredningen levererade tre principiella nyheter. Den viktigaste handlade om att inte bara militära veteraner utan också veteraner tillhörande civila myndigheter som befunnit sig på internationell insats ska få stöd och hjälp. Det handlar om räddningstjänstpersonal, om poliser, om inte minst sjuksköterskor som bekämpar ebolaepidemin i västra Afrika och utsätter sig själva både för stora risker och för stort slitage. De behöver samma stöd, samma hjälp och samma erkännande som militära veteraner får sedan några år tillbaka.

En annan viktig nyhet var att utredningen föreslog ett sammanhållet kompetenscenter med medicinsk och rättslig kompetens som ska ställas till förfogande för såväl militära som civila veteraner.

Utredningen inskärpte också att Sverige, när vi agerar på den internationella arenan, inte enkom har ansvar för dem som är anställda vid svenska myndigheter och svenska medborgare. Vårt ansvar måste naturligtvis också sträcka sig till den lokalt anställda personalen. Det handlar om servicepersonal och till exempel om tolkar.

Nu säger någon: Allan Widman talar så varmt om den nationella dimensionen och hotbilden mot Sverige. I nästa ögonblick talar han om ansvaret för våra internationella veteraner. Hur hänger det ihop?

Herr talman! De här sakerna hänger ihop. Tro inte för ett ögonblick att de som i dag är anställda som soldater i den svenska Försvarsmakten och som nu förbereder sig för nationellt försvar inte bryr sig om vad som händer med deras kollegor som har varit ute internationellt! Tar vi inte hand om de senare kommer vi inte att kunna rekrytera de förra.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2.


Anf. 144 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera det som är själva kärnan i Försvarsmaktens verksamhet, det vill säga personalen - de som dagligen sliter för att vårt försvar ska bli så starkt som möjligt, de som deltar i internationella operationer och riskerar sina egna liv för att skapa säkerhet för andra.

Sedan vi stod här för ett år sedan har vi kunnat se flera spännande utvecklingar.

I juni 2015 tog vi i riksdagen beslut om inriktningen för försvaret fram till 2020. Det beslutet har fört med sig flera positiva delar på personalområdet. En del i det beslut som togs förra året är att det nu tillsatts en utredning där frågan om Försvarsmaktens långsiktiga personalförsörjning ses över.

Vi ser att vi har stora utmaningar när det kommer till att fylla exempelvis de tidvisa tjänsterna, det vill säga GSS/T. Vi är fortfarande beroende av pliktpersonal för att fylla krigsförbanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Vi ser också stora utmaningar när det kommer till antalet kvinnor i militär tjänst, som är alldeles för få. Det är problematiskt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vet att förankringen till Försvarsmakten stärks med en personlig förankring, och då är det viktigt att detta gäller hela befolkningen och inte bara den manliga. Det är också problematiskt för den långsiktiga personalförsörjningen när Försvarsmakten inte får möjlighet att utgå från hela befolkningsunderlaget.

Med tanke på dessa olika utmaningar och den allt oroligare omvärlden är personalförsörjningsutredningen oerhört viktig. Att finna en långsiktigt hållbar personalförsörjning och landa i en stabil och lämplig balans mellan frivillighet och plikt är avgörande för ett starkt och robust försvar över tid.

Herr talman! Sedan ett par veckor tillbaka är det nya grundutbildningssystemet igång. I det gamla systemet var det en utbildning på tre månader som sedan övergick i anställning inför befattningsutbildningen. Nu slås detta ihop till en enda sammanhängande utbildning.

Det här ska förhoppningsvis göra att utbildningen blir mer flexibel i sitt utförande och få fler att fullgöra hela utbildningen, samtidigt som vi också kommer att kunna krigsplacera dem som fullgjort utbildningen. På så sätt kan vi bättre ta till vara dem som genomfört militär utbildning.

Den nya grundutbildningen innebär också att rekrytförmånerna, såsom fritt boende på logement, fria måltider och fria hemresor varannan vecka, kommer att gälla under hela utbildningstiden. Även det här är ett viktigt steg för att förbättra förutsättningarna för personalen.

Herr talman! Under det gångna året har Försvarsmakten för första gången på flera år kunnat öva med fulla förband. Sedan värnpliktslagen gjordes vilande har Försvarsmakten inte haft möjlighet att kalla in personer som krigsplacerats efter att tidigare ha gjort värnplikten. Det har dock den nuvarande regeringen gjort ändring på. Den 11 december 2014 beslutade regeringen att aktivera den del av pliktlagstiftningen som handlar om repetitionsövningar, det vill säga att det ska vara möjligt för Försvarsmakten att kalla in personer som tidigare gjort värnplikt för övning. Under hösten kunde vi se startskottet för repetitionsövningarna. Detta har redan nu gett positiva effekter på den operativa förmågan, då Försvarsmakten utöver utökad övningsverksamhet generellt även har kunnat samöva med fulla förband, något som inte varit möjligt tidigare.

Herr talman! Det sker mycket på personalområdet inom Försvarsmakten. Vi befinner oss i ett läge där vi behöver öva den operativa förmågan, och där är personalen grundbulten. De är grunden när det kommer till försvaret av Sverige, och de är också grunden när det kommer till att bidra till internationell fred och säkerhet genom militära insatser.

Under 2015 deltog närmare 1 400 personer i en internationell militär insats. Det här är personer som arbetar i tuffa och utmanande miljöer där de ytterst riskerar sina liv för att bidra till andras säkerhet.

Det är insatser som Minusma i Mali, där Försvarsmakten under FN-flagg samlar in underrättelser för att bidra till säkerhet, stabilitet och skydd av befolkningen i regionen. Det är insatser som den i norra Irak, där Försvarsmakten utbildar och ger råd till peshmergastyrkorna i kampen mot Daish. Det är två exempel på insatser där vi i Sverige gör skillnad. Och det är två exempel där varje enskild individ som deltar i insatsen gör skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Det är vår uppgift att se till att dessa individer har bästa möjliga stöd på plats, och det är vår uppgift att se till att de har bästa möjliga stöd när de kommer hem. De, tillsammans med alla andra som deltar i internationella insatser, förtjänar att få allt det stöd de och deras anhöriga behöver. Här upplever jag att alla vi i utskottet är överens.

Sedan är det den ständiga frågan om vad som är det bästa stödet. Veteranutredningen försöker ta ett brett grepp om veteranfrågan med specifika förslag, som att man exempelvis ska bilda en veteranmyndighet som ligger utanför Försvarsmakten. Samtidigt föreslår man också en utvidgning av veteranbegreppet till att innefatta fler personalkategorier.

Under förra våren var veteranutredningen ute på remissrunda. De flesta remissvar var positiva till utredningens inriktning om en samlad och utvecklad veteranpolitik.

När det kommer till de specifika förslagen finns det dock en del kritik, inte minst vad gäller förslaget om en veteranmyndighet, som en stor andel av instanserna motsätter sig. Bland annat Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avvisar förslaget.

I det sammanhanget ser vi socialdemokrater det som mycket olyckligt att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna än en gång försöker köra före och därmed i praktiken kör över de organisationer vars personal hela veteranpolitiken är till för.

Att vi ska vidta de åtgärder som krävs för att stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga kan vi förhoppningsvis alla ställa upp på. Men att det ska ske i linje med utredningens förslag innebär i praktiken att man går emot de remissinstanser som motsätter sig delar av utredningens förslag.

När vi nu tar ett nytt grepp om veteranpolitiken är det viktigt att det blir rätt. Det är viktigt att vi är lyhörda och lyssnar på dem som berörs av förslagen. I regleringsbrevet till Försvarsmakten för budgetåret 2016 gav regeringen Försvarsmakten i uppgift att senast halvårsskiftet 2016 inkomma med förslag till inrättande av ett veterancentrum. Därmed kan vi konstatera att arbetet för en ny samlad organisation där ansvaret tydliggörs är igång. Jag ser fram emot att lyssna på Försvarsmaktens förslag. Därför yrkar jag bifall till reservation 11.

I detta anförande instämde Paula Holmqvist (S).


Anf. 145 Allan Widman (L)

Herr talman! Det gläder mig sannerligen när Alexandra Völker säger att vi alla är överens om våra omsorger om våra militära och civila veteraner. År 2010, när veteranlagstiftningen beslutades, röstade nämligen såväl socialdemokrater som miljöpartister och vänsterpartister mot de förslagen i den här kammaren.

Jag vill förklara för Alexandra Völker att personal representerande alla de myndigheter som fick möjlighet att yttra sig över Veteranutredningens förslag också satt i Veteranutredningen. Hela utredningen var helt överens. Att sedan verksledningar väljer att vilja ha ansvar för personalpolitiken fullt ut på sin myndighet och sin arbetsplats förvånar kanske inte mig över huvud taget.

Men jag tror inte att vi ska se framför oss att ett av Försvarsmakten organiserat veterancentrum någonsin kommer att få besök av civila veteraner. Det var helt uppenbart i utredningen. Föreslog man att det skulle ligga under Försvarsmakten sa alla de civila nej. Föreslog man att lägga det på MSB eller någon annanstans på den civila sidan sa Försvarsmakten att de aldrig skulle skicka någon dit. Det är just därför man måste hitta vad man kalla neutral ground.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Herr talman! Jag måste ställa en fråga angående beslutet som regeringen tog i december 2014 om att återuppta repetitionsutbildning med plikt. Det gjordes utan beredning och utredning och utan att man informerade riksdagen. Man fattade ett enkelt beslut. Vad är det som hindrar regeringen från att fatta precis samma beslut avseende grundutbildning?


Anf. 146 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Det är klart att det är svårt att fatta ett helhetsgrepp som precis alla är nöjda med. Även jag förstår att det kan finnas olika saker som gör det svårt. Jag har full respekt för det arbete som Veteranutredningen gjorde, herr talman. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt att ta in de åsikter som kommit från väldigt många remissinstanser. Förutom Försvarsmakten, FMV och MSB, som jag nämnde tidigare, är det bland annat Arbetsgivarverket, Skatteverket, Statskontoret, Fortifikationsverket, Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund, Polismyndigheten, Folke Bernadotteakademin och Socialstyrelsen som uttalar sig skeptiskt till förslaget. Oavsett vad som har skett i utredningen och inte tycker jag att det är viktigt att också ta hänsyn till det när vi nu går vidare med att genomföra praktiska beslut, vilket är det vi ska göra.

Som sagt, vi är alla överens om att vi vill att det här ska bli så bra som möjligt för alla berörda parter. Men då är det också viktigt att lyssna, och därför tycker jag att det är olyckligt att man i stället för att ta ett samlat grepp och just försöka göra det här så bra som möjligt och vara så lyhörda som möjligt väljer att köra över och gå vidare i en motionsbehandling.


Anf. 147 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag kan konstatera att regeringen för sin del, utan någon som helst dialog med riksdagen, fattade beslut i regleringsbrevet där man säger till Försvarsmakten att det är ni som ska ha detta kompetenscentrum och därmed exkluderar alla de civila veteranerna för det är i praktiken vad man har gjort.

Jag tycker att vi från utskottets sida har varit väldigt öppna för att diskutera med försvarsministern kring de här frågorna, men jag kan bara konstatera att Alexandra Völker uppehåller sig väldigt mycket kring de remissinstanser som var negativa. Men förslaget om ett nationellt kompetenscentrum, herr talman, var mest ett förslag för de lite mindre myndigheterna som skickar personal.

Att Försvarsmakten, MSB och Folke Bernadotteakademin med sina stora volymer av veteraner kan hantera detta är självklart. Men Skatteverket som årligen skickar fyra fem personer eller Lantmäteriet som skickar två personer - vilka förutsättningar har sådana myndigheter att bygga upp en egen inommyndighetslig kompetens på veteranområdet?

Jag tror att dessa förutsättningar är väldigt små, och det var just därför som man ville ha ett kompetenscentrum tillgängligt och öppet för såväl civila som militära veteraner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Sedan, herr talman, kan jag inte undgå att notera att Alexandra Völker inte svarar på min fråga om regeringen utan beredning, utan utredning och utan kommunikation med riksdagen kan aktivera vissa delar av pliktlagstiftningen. Varför kan nu inte regeringen i ett läge där det svenska försvaret minskar i omfattning - vi blir inte fler och fler, vi blir färre och färre trots de stora satsningar som nu görs ekonomiskt - fatta precis samma enkla beslut om att återuppta grundutbildning med plikt?


Anf. 148 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Jag vill börja med att de organisationer och myndigheter som Allan Widman lyfte upp också är myndigheter som själva är skeptiska till förslaget i remissrundan. Man är skeptiskt, eftersom man tycker att det blir otydligt vilka som bär ansvaret, någonting som var en fråga man ville lösa. Man tycker att det blir en ännu otydligare styrning med en veteranmyndighet, och den kritiken tycker jag att man ska ta på allvar.

Vad gäller frågan om värnplikt blir det lite lustigt, för det var ju den regering som Allan Widmans parti ingick i som avskaffade värnplikten. Det här har fått stora konsekvenser. Jag skulle inte säga att det är ett enkelt beslut att återinföra värnplikt. Själva beslutet kanske är enkelt, men det är inte enkelt för Försvarsmakten att faktiskt genomföra det. Man är fortfarande i processen med att genomföra det personalförsörjningssystem som den tidigare regeringen införde, och nu måste man ta konsekvenserna av det beslutet som den tidigare alliansregeringen tog.

Vi var skeptiska till hur man hanterade frågan då. Nu hanterar vi den utifrån de förutsättningar vi har i dag, detta utifrån vad som är de bästa förutsättningarna för Försvarsmakten utifrån Sveriges försvar.

Personalförsörjningsutredningen i dag är en del i att försöka se vad som är den bästa vägen framåt för Sveriges försvar, utan att backa bandet och behöva göra om processen helt från början. Vi ser ju att Försvarsmakten har fått genomgå en otroligt stor process på grund av de beslut som den tidigare alliansregeringen tog.


Anf. 149 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Det är ett allvarligt omvärldsläge som vi kan se på flera olika fronter. Givetvis innebär det stora omställningar för Försvarsmakten. Vi har kanske inte gjort den största omställningen, men vi har ändå gjort en omställning som innebär att Försvarsmakten ska bli större och vassare.

Det finns dock en grundfråga som behöver besvaras, och det är hur Försvarsmakten ska klara av att personalförsörja sin organisation. Vi från Alliansen och vi från Moderaterna har lagt fram en hel del förslag som vi tror och menar skulle kunna genomföras ganska snabbt.

Debatten om Försvarsmaktens bemanning har egentligen två huvudlinjer. Den ena talar om tvång och den andra om frivillighet, och så finns det kanske en diskussion där i mitten. Vår utgångspunkt är att det i grunden sundaste när det gäller att kunna bemanna professionella organisationer är att morot är bättre än piskan. Tvång ger inte de bästa soldaterna, utan frivillighet är faktiskt den bästa vägen att bemanna en försvarsorganisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Debatten har spretat lite grann den senaste tiden. Det finns socialdemokrater som har pekat på att vi skulle kunna ha en värnplikt för att hitta bortsprungna personer, hjälpa till vid miljöolyckor eller att det kanske till och med kunde vara en anledning att återinföra en allmän värnplikt för att lösa våra integrationsproblem.

Jag vill från Moderaternas sida vara väldigt tydlig och säga att när vi pratar om Försvarsmaktens bemanning så är det Försvarsmaktens behov som står i centrum, inte vilket bidrag som det övriga samhället kan få i den meningen.

Vi får inte heller blunda för att Försvarsmaktens bemanning är en utmaning. Vissa nya verktyg har tillkommit. Bland annat kan man i dag med den nya utbildningen, där grundläggande militär utbildning tillsammans med befattningsutbildning har slagits ihop, därefter med plikt placera soldater i förband. Detta tror jag är bra, men vi behöver nog fler lösningar.

Även om ÖB har sagt att vi kommer att lösa målen till 2020, alltså inom det här försvarsbeslutets period, tror jag att det behövs fler åtgärder. Ibland är en sådan åtgärd som diskuteras löner. Låt mig säga att löner för det mesta är väldigt viktigt, men såväl när man pratar med försvarets HR-avdelning som när man pratar med andra som har erfarenhet inom detta område är kanske inte lönen alltid det viktigaste.

Man kan också göra en jämförelse med andra länder såsom Danmark, Norge, Storbritannien och Holland, och då ser vi att våra soldatlöner inte ligger högre eller lägre utan i princip i paritet med andra jämförbara länder.

Det finns dock andra delar där Sverige ligger efter, och det handlar om vilka förmåner man har som soldat. Där ligger Sverige långt efter. I Norge exempelvis erbjuds man bara efter att ha gjort värnplikten extra behörighetspoäng till universitet och högskola, och det finns andra förmåner som är betydligt bättre i många jämförbara länder.

Vi har under en tid sagt att man bör ha olika typer av utbildningspremier och incitamentssystem inom Försvarsmakten för dem som fullgör sina kontrakt. Vi tror att det är en betydelsefull signal för dem som har valt soldatlivet. Men att, som man har gjort nu, de som grund- och befattningsutbildas inte får lön under denna tid utan i stället får en premie i form av uppskjuten lön tror vi kanske inte är det som attraherar soldater per se. Vi tror i stället att man behöver hitta nya former för att göra det bättre. I dag har man i princip tagit en lön som man tidigare fick och lagt i slutet av utbildningen. Det är klart att det blir en morot, men den moroten togs ju dessförinnan från soldaterna.

Det finns många incitament som vi vill titta vidare på, och nu finns det en utredning som tittar på frivilligheten som grund men med möjlighet till delvis plikt. När det gäller högre utbildning skulle vi kunna titta på hur vi kan bättre koppla ihop en anställning i Försvarsmakten med högre utbildning. Vi har ju sett att många lämnar försvaret för att man har kommit in på en högskoleutbildning.

Det handlar som sagt var också om premier under kontraktstiden och vidareutbildning inom tjänsten. Den som har gått som soldat och sparkat grus på kaserngården i ett år vill givetvis vidare. Där tycker vi att Försvarsmakten också behöver titta på hur man kan få vidareutbildning inom sin tjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Bostäder är en fråga som är besvärlig på många orter, och det finns även andra komponenter eller kompetenser som kan bidra till civilt meritvärde som vi tycker att man bör vidare titta på. Vi ser fram emot den utredning som kommer i september i år, och vi hoppas att ytterligare verktyg för Försvarsmaktens personalförsörjning kommer in där.

Om man i dag är en ung man eller kvinna och vill söka sig till Försvarsmakten skulle man kunna tro att om man exempelvis bor i Boden eller Karlskrona, som är två stora garnisonsstäder, så skulle det vara väldigt enkelt. Så är det inte riktigt. Om du exempelvis bor i Boden och vill mönstra eller göra de tester som krävs för att ta en anställning i Försvarsmakten behöver du ägna två resdagar för att åka till Stockholm och göra dessa tester. Det är inte rimligt, och det underlättar givetvis inte för de förband i Norrbotten som har stora rekryteringsbehov.

Det är givetvis inte heller rimligt att det finns utrustning för att göra de här mönstringarna eller testerna av soldaterna som inte används i dag. Därför tycker vi, och det har vi också reserverat oss för, att man bör instifta mobila rekryterings- och testkontor. Man måste kunna bli soldat på fler ställen i landet än vad man kan i dag.

Herr talman! Den tidigare försvarsministern Sten Tolgfors brukade beskriva att det jobbigaste med att vara försvarsminister var att mitt i natten få sms eller telefonsamtal, för då visste han att någon i våra utlandsmissioner hade skadats eller omkommit. Jag tror att vi alla känner till Tolgfors djupa engagemang för veteranfrågorna, och jag tror också att vi får konstatera att väldigt mycket hände under hans tid. Samtidigt återstår mycket.

Vi kan väl säga att medan vi i riksdagen fortsätter att sända våra soldater, nu senast till Mali som förmodligen den farligaste FN-missionen någonsin, så händer det väldigt lite i Försvarsdepartementet. Det finns många frågor som ligger utredda och klara, färdiga för beslut, men Försvarsdepartementet har inte levererat.

Jag kan bara läsa i det senaste numret av Officerstidningen, där en tidigare utlandssoldat, Peter, 22 år och 49 operationer senare beskriver hur illa veteranerna har det. Han säger också att det enda som egentligen fungerade efter hans tjänst när hans stridsfordon hade gått på en mina och han skadades allvarligt var att hans utlandstraktamente omedelbart drogs in. I övrigt beskriver han det som en kamp. Den organisation där han jobbade kvar och som egentligen skulle se till att hans rättigheter och hans vårdbehov skulle fyllas blev i stället en motpart.

Så kan vi givetvis inte ha det. De personer som representerar Sverige och åker ut på många gånger otroligt farliga jobb och ibland betalar det ultimata priset måste vi bemöta med största respekt och största värdighet när de kommer hem. Vi förväntar oss helt enkelt mer, och därför har försvarsutskottet också i ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma med förslag om att stärka stödet till veteraner.

Herr talman! Vi moderater har även lyft fram frågan om bostäder som för Försvarsmakten på många ställen är en begränsande faktor vad gäller rekrytering.

Vi kan väl alla konstatera att svensk bostadspolitik är en av de mest reglerade i världen, och detta skapar givetvis problem även för Försvarsmakten. Det finns på vissa ställen särlösningar. I Stockholm, exempelvis, finns Stiftelsen MHS-bostäder som försörjer såväl soldater och officerare som vår försvarsminister med bostad. Men vi kan väl konstatera att det som finns i Stockholm borde finnas på fler ställen. Det borde finnas fler möjligheter för soldater och officerare att få en bostad vid det förband som man tjänstgör vid. Det är ju inte bara Stockholm som har en besvärlig bostadssituation. I dagsläget har i princip hela landet en väldigt besvärlig bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Därför har vi sagt att det behövs fler lösningar och enklare regler för bostadsbyggande generellt och att de kommuner som har försvarsverksamhet också särskilt bör beakta Försvarsmaktens behov inom ramen för sitt bostadsförsörjningsansvar.

Till sist, herr talman, vill jag säga några ord om frivilligorganisationerna. Man skulle väl kunna säga att frivilligorganisationerna inom försvaret utgör vår största försvarsgren. Med dess 400 000 medlemmar och tusentals lokalorganisationer finns där en enorm kompetens och ett enormt engagemang.

Vi tror, och erfarenhet har väl också visat, att både för försvarets folkförankring och för att faktiskt ta till vara den kompetens som finns är försvarets frivilligorganisationer en viktig del. Men i dag används de alltför lite. Vi tror att många kommuner förbiser att dessa organisationer många gånger kunde hjälpa till vid kris och störningar om de bättre kunde utnyttjas.

Sammanfattningsvis tror vi att en ökad användning av frivilligorganisationer skulle ge mer pang för pengarna, och det är väl viktigt i en tid när såväl Försvarsdepartementet som regeringen sliter med att undvika röda siffror.

Avslutningsvis står vi bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 4.

(Applåder)

(forts. § 10)


Anf. 150 Alexandra Völker (S)

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Fru talman! Jag tycker att det är positivt att vi har en sådan samsyn på vikten av veteranfrågor. Men jag reagerar när Jan R Andersson säger att det finns färdigutredda och klara förslag som ligger på departementet och att man bara inte vill göra någonting med dem.

Jag undrar hur Moderaterna ställer sig till det faktum att majoriteten av de myndigheter vars personal berörs av veteranpolitiken motsätter sig förslaget om en veteranmyndighet. Jag skulle gärna vilja höra hur Moderaterna ser på det.


Anf. 151 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Jag drar mig till minnes ett uttryck som upprepades många gånger i den här kammaren av många socialdemokratiska ledamöter under förra mandatperioden: Det är för lite, och det är för sent.

Det är lite grann samma känsla man får här. Vi har flera gånger stått här och beslutat om att skicka soldater till krigshärdar runt om i världen. Nu senast har vi vid ett par tillfällen skickat personer till Mali, som är den hittills dödligaste FN-missionen någonsin. Trots detta, trots att vi har gjort detta upprepade gånger, har det hänt väldigt lite på Försvarsdepartementet när det gäller veteranfrågorna.

För mig känns det beklämmande att vi skickar iväg människor som ofta kommer hem med synliga eller osynliga skador och samtidigt har så lite beredskap hemma att ta hand om de människor som vi utsätter för detta.

Det är klart att vi i majoriteten av utskottet delar uppfattningen att det finns många förslag som man borde kunna gå vidare med. Det är därför vi har gjort detta tillkännagivande.

Jag förstår givetvis att frågor måste beredas, men det sätt som regeringen har hanterat den här frågan på tycker jag har varit saktfärdigt. Det är därför vi har lagt fram det här förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Jag delar i grunden inte Alexandra Völkers uppfattning att majoriteten av remissinstanserna är emot detta. Jag tyckte att ordförande Widman på ett initierat sätt beskrev hur processen har gått till och hur förslagen har arbetats fram. Det har gjorts enligt god förvaltningspolitisk tradition.

Jag tycker alltså att det har tagit för lång tid. Det är därför vi har gjort det här tillkännagivandet.


Anf. 152 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Även jag tycker som sagt att det finns stora problem när det gäller veteranpolitiken, mottagandet av våra veteraner och hur vi tar hand om dem.

Det är självklart att man som veteran ska känna att man får det stöd som man själv och ens anhöriga behöver, såväl inför resan och medan man är iväg som när man kommer hem. Det är oerhört viktigt.

Att det har tagit för lång tid kan jag absolut hålla med om, men då måste jag påminna Moderaterna om att vi fram till för ungefär ett och ett halvt år sedan hade en alliansregering. När Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet tillträdde som regering förra hösten skickade vi ut den här utredningen på remissrunda, eftersom vi tycker att det är viktigt att höra vad de berörda myndigheterna tycker om förslaget. Det är ett rimligt agerande.

Jag har all respekt för det arbete som har gjorts i utredningen. Det är en gedigen utredning. Men faktum kvarstår att under remissrundan har flera myndigheter - alltså Försvarsmakten, Försvarets materielverk, MSB och så vidare - uttalat sig negativt om förslaget om en veteranmyndighet.

Jag undrar fortfarande hur Moderaterna ställer sig till det faktum att de försöker pusha på ett förslag som Försvarsmakten själv motsätter sig i remissrundan.


Anf. 153 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Jag har talat med flera veteraner och flera veteranorganisationer. Jag har upplevt att det de i någon mån har motsatt sig är att man ska bygga upp en myndighet när man inte riktigt vet var beslutsmakten ligger.

För det första är det viktigt att den här verksamheten skiljs rättsligt från Försvarsmakten, att det är en fristående myndighet som kan hjälpa de veteraner som har fått men av sin utlandstjänstgöring. Då är det viktigt, tror jag, att verksamheten inte är så sammankopplad med Försvarsmakten som den är i dag.

För det andra tycker jag inte att det viktiga är vilken form man ger en sådan här verksamhet. Om man inte skulle göra det till en myndighet är frågan vad man i stället skulle göra det till. Staten organiserar ju sin verksamhet i myndigheter, så vilken annan form skulle det ha?

Frågan om det ska vara en myndighet eller inte tycker jag diskuteras för mycket. Frågan vad man fyller verksamheten med, vare sig det blir en myndighet eller inte, är viktigare. Det kan vi diskutera. Vad ska denna myndighet - eller om det blir en annan organisationsform - ha för innehåll? Det är där vi ska lägga kraften. Om det blir en myndighet eller någonting annat är för mig inte det viktigaste. Innehållet och att man faktiskt tar till vara de intressen veteranerna har och sätter dem i främsta rummet - det är det som många veteraner som jag talat med vittnar om inte har gjorts tidigare.


Anf. 154 Mikael Jansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 18.

Efter veteranutredningen 2013 har en del gjorts. En lag för veteraner har antagits, och en veterandag har anordnats. Men det räcker inte. Veteranutredningen bör behandlas vidare och leda till fler förändringar. En veteranmyndighet bör inrättas, och förmåner för veteranerna bör tas fram. Däremot behöver inte sakområdet utredas mer.

De svenska soldater som tjänstgör och har tjänstgjort i internationella insatser för fred gör en stor, viktig och hedervärd insats. Länge gavs soldaterna praktiskt taget inget stöd vid hemkomst. Vid en internationell jämförelse ser vi att andra länder hedrar och stöttar sina veteraner. Det är hög tid att Sverige börjar göra detsamma.

Om en veteranmyndighet inrättas är det viktigt att det finns ett öppet veterancentrum för veteranerna att kunna besöka.

Veteransoldatdagen, som redan har statsceremoniell status, bör förläggas till en helg såsom sista söndagen i maj. Programmet för högtidsdagen bör så planeras att det attraherar nationell tv:s och radios direktsändningar. Veteranernas insatser berör alla.

Sverigedemokraterna anser att civila som gjort stora insatser internationellt bör stöttas och hedras av andra myndigheter än den tänkta veteranmyndigheten.

Sverige är ett välorganiserat land, rikt på innovationer och framgångsrik industri. Vi har därför en hög levnadsstandard. Såklart ska Sverige hjälpa till i världen med militärt bistånd.

Militärt bistånd, förresten - så får vi ju inte kalla det. Jo, det får vi. Det är våra pengar, så vi kan kalla det vad vi vill och varför då inte precis vad det är, militärt och bistånd?

Svenska soldater har hjälpt till världen över i en rad olika konflikter och krishärdar. Vi ska minnas och hedra alla dem som med risk för eget liv har gjort insatser till stöd för fred och överlevnad för andra människor i andra länder. De som stupat och skadats minns vi särskilt.

Historiskt är det många operationer som vi deltagit i. Under 1800-talet senare hälft deltog i både det första och det andra Slesvig-Holsteinska krigen svenska frivilliga, även om Sverige som nation inte deltog. När våra nordiska grannar blöder, då blir vi ett i Norden och bistår varandra.

I vinterkriget 1939 gick 450 000 sovjetiska soldater med 1 500 stridsvagnar och 1 000 flygplan över gränsen till Finland. Mot slutet av vinterkriget hade hela 1 miljon sovjetiska soldater blivit insatta i kriget. Ett antal svenskar ojade sig inte över detta utan anslöt till finländarnas hjältemodiga försvar genom den svenska frivilligkåren. Vi hjälpte Finland på många sätt under krigsåren, men vi borde ha hjälpt tiofalt mer.

Liksom i fallet med den tidigare hjälpen till Danmark var Sverige inte med som nation i kriget. Vår neutralitet från Nato var ett senare sätt att hjälpa Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Låt oss backa lite grann. År 1911 skickades 38 svenska befäl till Persien för att hjälpa till att bygga upp ett gendarmeri. Man får väl säga att tiderna förändras. Nu borde vi snarast hjälpa oss själva med att sätta upp ett gendarmeri, vilket SD för övrigt motionerat om.

Sveriges första bidrag till FN:s fredsbevarande uppdrag var till Suez, Gaza och Sinai med början år 1956. Åren 1960-1964 bidrog svenskt infanteri och flygvapen till freden i Kongo. Efter det har utlandsstyrkan verkat för fred bland annat i Cypern, Libanon, Somalia, Bosnien, Indien, Pakistan, Korea, Georgien, Kosovo, Etiopien, Eritrea, Afghanistan, Liberia, Nepal, Sudan, Tchad och Adenviken.

När alliansregeringen under Reinfeldt avvecklade värnpliktsutbildningen blev systemet med en särskild utlandsstyrka inte längre relevant. Utlandstjänstgöring gjordes obligatorisk för alla i försvaret.

Kännetecknande för de stora internationella fredsoperationerna på senare tid är att de varit dåligt planlagda. Åtminstone har inte målen uppnåtts. När de internationella styrkorna lämnar, som i fallen Afghanistan eller Irak, har freden inte varit tryggad, och de lokala befolkningarna har inte varit nöjda med situationen.

Hellre ser vi FN-kommittéer som planläggare för internationella fredsoperationer än USA ensamt. Däremot har Nato varit överlägset att leda krig jämfört med FN. FN kan för övrigt egentligen bara leda operationer om högst 20 000 soldater.

Natoländerna är tveksamma till att bygga upp FN:s förmåga att leda krig, för det blir en dubblering med Nato och en dubbel kostnad.

Trots FN:s monumentala brister anser SD att FN är det enda spår vi kan och bör satsa på för internationella fredsoperationer. FN:s militära förmåga att samordna och leda internationella operationer bör stärkas.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson, Runar Filper och Jonas Millard (alla SD).


Anf. 155 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! I en tid när det säkerhetspolitiska läget förändras, grannländer rustar upp sitt försvar och krig och konflikter pågår i Europa och dess närområde ställs förändrade krav på vårt totalförsvar, såväl det militära som det civila. Utgångspunkten måste vara att vi kan säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier. Det handlar om att öka befolkningens risk- och krismedvetenhet, motståndsanda och försvarsvilja och att successivt stärka försvarets folkförankring i vårt land.

I försvarsbeslutet, som vi tog i juni 2015, beskrivs att de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att bidra till totalförsvaret och samhällets krisberedskap ska utvecklas och ekonomiskt långsiktigt säkerställas. För Centerpartiet är det här en viktig utgångspunkt, där stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna måste öka i händelse av höjd beredskap. Med över 400 000 medlemmar har de frivilliga försvarsorganisationerna stor förankring, bredd och spridning i vårt land. Detta är viktigt när man nu ska återuppta planeringen för den civila delen av försvaret.

Försvarsmaktens personal och alla medarbetare är försvarets mest grundläggande och viktigaste resurs. Vårt gemensamma fokus måste vara att göra det så enkelt och tillgängligt som möjligt att rekrytera personal och att samtidigt utveckla verksamheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

En praktisk fråga jag ofta möter ute i landet gäller ungdomsverksamheternas stora betydelse för Försvarsmakten och för samhällets krisberedskap. Det är viktigt att så många som möjligt får chansen att lära sig grunderna i överlevnad, utmanas i fysiska aktiviteter, orientera i skog och mark, lära sig första hjälpen och få mer kunskap om Försvarsmaktens verksamhet.

Med en aktiv ungdomsverksamhet breddas också basen för framtida rekryteringar till Försvarsmakten. Förutsättningarna behöver därför vara så optimala som möjligt. Ett praktiskt exempel är tillgången till skjutbanor för ungdomarna att träna skytte runt om i landet.

När avstånden blir för långa avtar intresset och möjligheterna för många att delta i övningarna. Det påverkar rekryteringen och förutsättningarna för ungdomsverksamheten. Här hoppas jag att vi kan vara med och underlätta för att det ska finnas verksamheter i alla kommuner.

Utmaningarna inom personalförsörjningen är många. I veckan presenterade Försvarsmakten sin årsredovisning för 2015. I redovisningen kan man läsa att Försvarsmakten öppnade 3 000 grundutbildningsplatser under året och att antalet ansökningar visar att det finns ett starkt intresse för Försvarsmakten.

Begreppet GMU är ett varumärke, och rekryteringskampanjerna har utvecklats. Samtidigt ökar avgångarna från GMU från 16 procent 2014 till 18 procent 2015. Andelen kvinnor som tagit anställning efter avslutad utbildning har minskat från 16 procent till 14 procent. Trenden är att ett minskat antal kvinnor söker till GMU.

Generellt har de längre sammanhållna utbildningarna nått målen, med undantag från officersprogrammet, där antalet elever som klarat examen understeg målsättningen. Samtliga utbildningsplatser har inte kunnat tas i anspråk på grund av för få lämpliga sökande, både på specialistofficersutbildningen och på officersprogrammet.

Det går för närvarande enligt redovisningen 112 elever på officersprogrammet. Målet var 150 elever. I dagsläget är 13 procent kvinnor.

När det gäller yrkesofficerare bedömer Försvarsmakten att de långsiktiga målen kommer att underskridas till följd av omfattande pensionsavgångar, vilket är en väldigt stor utmaning. För att möta de pensionsavgångarna behöver rekryteringen öka. Till detta finns ett relativt stort behov av rekrytering av tidvis tjänstgörande officerare för att möta organisationens stora behov.

Officersförbundet lyfter bland annat det här och betydelsen av hur viktigt det är att utbildningen och utbildningssystemet hänger ihop och hur Försvarsmakten väljer att organisera sig. Kompetensförsörjningen vid Försvarshögskolan, med goda lärare med rätt kompetens, behöver säkerställas långsiktigt.

Ingen av de specialistofficersutbildningar som genomförts sedan starten har varit fyllda, varken antalsmässigt eller med de inriktningar som efterfrågats. I dag är drygt hälften av befattningarna där det ska finnas tidvis tjänstgörande officerare vakanta.

Fru talman! Årsberättelsen beskriver vidare hur personalomsättningen ser ut där de största avgångarna finns bland anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, och hur problematiskt det är med rekryteringen av tidvis tjänstgörande personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Många kontinuerligt anställda soldater slutar alltså för tidigt för att reformen av försvaret ska kunna ge avsedd effekt. Det behövs krafttag för att man ska kunna öka rekryteringen och ett helhetspaket med incitament som förmår Försvarsmakten att behålla sin personal. Det kan vara ekonomiska premier, utbildningscheckar, möjlighet till vidareutbildning, tillgång till bostäder och civil utbildning. Ekonomiska incitament har betydelse, och det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att ytterligare vässa helheten i anställningen för att kunna attrahera rätt kompetens på en konkurrensutsatt marknad.

Nu pågår en utredning med en särskild utredare som arbetar för att föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Utgångspunkten är att det även i fortsättningen ska baseras på frivillighet, men en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när krigsorganisationens behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering. Utredningen ska vara klar senast den 30 september. Den ska föreslå en lämplig balans mellan plikt och frivillighet och föreslå hur en ökad personalvolym i krigsorganisationen kan uppnås vid högre försvarsberedskap.

I dagens betänkande föreligger också ett mycket viktigt tillkännagivande angående veteranpolitiken. I flera inlägg har detta berörts på ett väldigt bra sätt. Det är viktigt att vi gör allt vi kan så att de föreslagna åtgärderna kommer igång i praktisk verksamhet.

Personal som tjänstgör i internationella operationer måste tillsammans med sina anhöriga få det stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de möter. Detta förutsätter en sammanhållen veteranpolitik och ett kontinuerligt arbete för att förbättra situationen för såväl veteraner som deras anhöriga.

Arbetet med att inrätta ett veterancentrum är också viktigt. I det sammanhanget kan den geografiska placeringen uppmärksammas för att ge verksamheten så bra förutsättningar som möjligt. En tanke är att placera detta centrum i närheten av Norge och dess veterancentrum i Hedmark för att på bästa sätt långsiktigt kunna utveckla vårt svenska och norska samarbete. Det handlar också om att i vårt svenska arbete ta vara på den erfarenhet och kompetens som finns i den norska verksamheten. Jag tror att det skulle kunna vara en lyckad plattform för en bra start och fortsatt verksamhet men också att det skulle kunna stärka våra framtida samarbeten inom försvarsområdet.

(Applåder)


Anf. 156 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Vi debatterar betänkandet Vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Det är en rubrik som låter lite dunkel, men jag ska försöka göra mitt för att klargöra vår syn på vissa frågor. Jag vill här särskilt lyfta fram Vänsterpartiets syn på värnplikten, som vi tycker kanske är den största personalfrågan. Men jag börjar med en fråga som kanske tillhör de allra minsta. Vi har nämligen under denna punkt även frågan om systemet med adjutanter vid hovet. Jag ska först säga något om det.

Vi anser att regeringen borde se över systemet med adjutanter vid hovet. Det är inte rimligt som vi har det i dag. Man bör titta på finansieringen men kanske också på funktionen. Adjutanterna tjänstgör en månad per år vid hovet - det är naturligtvis tolv månader per år sammanlagt. Resterande tid tjänstgör de inom försvarets verksamhetsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

I dag är det märkligt nog Försvarsmakten som står för lön och ersättningar till adjutanterna. Den totala kostnaden för adjutanterna vid konungens stab uppgår till 1 382 975 kronor per år, åtminstone enligt den senaste redovisningen. Det är lön och extra ersättning på 6 000 kronor per individ och månad. Det är inte rimligt att detta belastar Försvarsmakten. Försvarsmakten ska aldrig dimensioneras för att hjälpa det civila samhället, heter det. Här kanske det finns ett skäl att trycka på det beslutet.

Jag står förstås bakom den här motionen, men för tids vinnande ska jag nöja mig med att här yrka bifall endast till vår reservation om värnplikten, reservation nr 1.

Med tanke på Allan Widmans fina plädering för värnplikten på frågestunden före den här debatten och även i sitt anförande får jag i något slags militära termer säga att vi tackar så mycket för eldunderstödet.

Vi får inte kalla det för yrkesarmé, utan vi ska säga att det är en försvarsmakt byggd på frivillighet, vilket är ett väldigt egendomligt språkbruk för någonting som är ett yrke. Dessutom tror jag att det skapar en viss förvirring för lekmännen, eftersom vi har 18 frivilligorganisationer. Det är de som är byggda på frivillighet, som jag ser det. Jag kallar det för en yrkesarmé, för det är vad det är. Den blev ett misslyckande - det tycker jag att man ska säga. I praktiken är i dag endast hälften av de positioner som det var tänkt skulle finnas bemannade enligt den plan som fanns.

Det är lite fascinerande men också hedrande, tycker jag, att man omprövar sina ställningstaganden, som man får göra från Alliansens sida på punkt efter punkt, inte minst vad det gäller det här. Däremot känns det lite märkligt ibland att höra den starka kritiken mot att det går så långsamt nu. I vissa frågor går det ändå åt rätt håll, till skillnad från tidigare.

Jag vet att jag någon gång gick förbi landstingets kansli. Där hade en vaktmästare, något trött, satt upp en skylt på sin kopieringsapparat. Där stod det: Om det var så himla bråttom, varför kom du inte i går? Det kan vara något att ta till sig även för politiken.

Jag ska uppehålla mig vid värnplikten. Det är lite intressant att det i samband med att försvarsinriktningsbeslutet togs höjdes röster i samhällsdebatten för en mer allmän medborgartjänst som skulle kunna innebära bland annat grundläggande utbildning i civilförsvars, kris- och katastrofinsatser. Det är något som jag inte alls är lika negativ till som Jan R Andersson. Jag tycker att det i mycket liknar de idéer som Vänsterpartiet fört fram i sina värnpliktsmotioner.

Till exempel föreslog nio politiker, fackföreträdare och forskare på DN Debatt en allmän obligatorisk medborgartjänst för alla i 20-årsåldern. En allmän mönstring och en obligatorisk tjänst skulle då byggas på med frivilliga delar och omfatta alla mellan 18 och 24 år - självklart skulle det vara könsneutralt. Debattörerna talade också om att det finns anledning att överväga om en ny typ av värnplikt bör införas. Det tycker jag är en spännande tanke.

Den stora branden i Västmanland sommaren 2014 visade på behovet av medborgerliga gemensamma insatser. Sverige var inte förberett för en katastrof av den dimensionen. Än värre blir det eftersom Försvarsmakten inte får dimensionera sina resurser för att hjälpa civilsamhället. Det kan vara nere på den nivå som har lyfts här i kammaren i andra sammanhang: Inte ens vid helikopterpiloternas semesterplanering tas det någon hänsyn till civilsamhällets behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Erfarenheten av stormar och översvämningar som drabbat Sverige är ytterligare exempel. I en vidare mening handlar det om möjliga klimatpåfrestningar och andra miljöhot som kan drabba oss i framtiden. Det handlar om störningar i el, energi- och vattenförsörjningen. It- och kommunikationssystem är oerhört sårbara. Samtidigt som vi gör väldigt lite för att skydda oss ökar vårt beroende av det här närmast exponentiellt. Det finns mycket att säga om det.

Vår grundläggande hållning, som vi har fört fram motionsvägen, gäller ett införande av en könsneutral, allmän och lika värnplikt. Vi vill att alla män och kvinnor som har fyllt 18 år ska mönstra och att alla som är lämpliga ska genomgå en kortare militär grundutbildning. En framtida pliktlag ska ge möjlighet till såväl militär som civil tjänstgöring. Därför menar vi att Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning bör få ett tilläggsdirektiv om att utreda ett införande i den riktning som vi pekar på.

Jag yrkar således bifall till reservation 1.


Anf. 157 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Stig Henriksson tror nog inte att jag har begärt ordet för att tala om adjutanter vid hovet, och det har han helt rätt i. Det jag ville diskutera lite grann var det du nämnde om frivillighet, varför man kallar det så. Tidigare var det faktiskt ett tvång. Det är ett tvång som man i motionsform har uttryckt att man vill återinföra. Tvång innebär i slutändan att om man inte följer det leder det till fängelse.

Det har funnits diskussioner, och vi hade arbetsmarknadsministern här i kammaren tidigare. Hon avvisade exempelvis detta att titta på sänkta ingångslöner. För många skulle en värnplikt bli det första "jobb" man går in i, och då blir det svårt för mig. Jag utgår från att du delar arbetsmarknadsministerns uppfattning om att sänkta ingångslöner inte är bra. Men varför vill då Vänstern för en utvald grupp människor med plikt tvinga dem till lägre ingångslöner? Det är ju resultatet av en värnplikt som dessutom ska vara allmän och omfatta alla män och kvinnor i vuxen ålder i Sverige.

Man kan också fråga sig: Kommer de soldater som blir värnpliktsinkallade att få övertids- eller semesterersättning? Kommer de att ha möjlighet till ledigheter? Hur kommer det att se ut? Det är det ena.

Sedan har vi en annan fråga. En soldat kostar i dag 250 000 kronor att utrusta. Hur mycket pengar avser ni att lägga på den här nya värnpliktsarmén, som maximalt kommer att omfatta 120 000 per år? Det finns många frågor att besvara.


Anf. 158 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Tack för den möjligheten att utveckla en del av svaren, även om Jan R Andersson naturligtvis vet att mycket av detta ska belysas i den utredning som pågår och som vi vill ha tilläggsdirektiv till. Att begära konkreta svar på alla de frågorna är att gå lite i förväg, milt uttryckt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

För att ändå ta detta med nomenklaturen: Visst är det väl en eufemism, alltså en förskönande omskrivning, att säga att vi ska ha ett försvar byggt på frivillighet när det är ett yrke. I alla andra sammanhang skulle vi inte kalla det så. Inte är det någon socialsekreterare som säger "Jag bygger mitt jobb på frivillighet", utan det är ett yrke som man har. Då ska man kalla det "yrkesarmé", även om det har en lite negativ klang, som det kanske har av en del goda skäl, historiskt sett. Jag tror att det är viktigt.

Man kan inte jämföra sänkta ingångslöner med värnplikt. Plikter har vi av olika slag. Det trodde jag nog att Moderaterna var de första att instämma i. Det är ganska rimligt att samhällets medborgare har en del plikter. Det fanns ett fint gammalt slagord inom arbetarrörelsen: Kräv din rätt, gör din plikt! Jag uppfattar att Moderaterna möjligen har skrivit om det till: Rätt åt alla och efterrätt åt några!


Anf. 159 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Det förs på något vis en semantisk diskussion här. Den är väl egentligen inte det viktiga, om man kallar det frivillighet eller plikt. Det ena sker trots allt av frivillighet, och det andra sker med tvång och inkallande. För de flesta tror jag att det är tydligt vad det handlar om. Även om Stig Henriksson har en annan uppfattning tror jag inte att det är allmänhetens.

Men jag måste ställa en ytterligare fråga. Varken Henriksson eller jag tror väl att soldaterna kommer att få övertidsersättning eller andra typer av förmåner som Vänstern traditionellt arbetar för. Jag kan väl tycka att det ska vara sjysta villkor på arbetsmarknaden. Då tycker jag också att den som jobbar inom försvaret ska ha sjysta villkor och ska ha möjlighet att styra över sitt liv i den mån som arbetet medger det. Men det gör man inte riktigt om man har en pliktarmé.

Det finns en annan fråga som jag tycker är viktig. Det handlar om den ganska blommiga diskussionen om vad värnplikten skulle kunna innebära. Det pratades om att man skulle hjälpa till med flyktingmottagande, miljöolyckor och samhällsfunktioner i övrigt. Den fråga som jag ställer mig är om det är funktioner som den nya värnplikten ska ha, helt eller delvis. Är Försvarsmakten den bästa att utbilda i de funktionerna?

Vi diskuterar ändå det som rör vårt utskott. Mitt intryck är att man, om man ska bredda de här uppgifterna, hamnar i en situation där hela samhället bör ha insyn i hur frågorna formuleras. Jag vet inte om Vänsterpartiet har någon modell för det. Tycker man att Försvarsmakten är lämplig att utbilda personer som exempelvis ska syssla med skydd vid olyckor eller hjälpa till vid miljöolyckor och så vidare, vilket har uttryckts i debatten?


Anf. 160 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Allmänhetens stöd tror du att vi saknar. Men det finns nog inte en enda opinionsundersökning som inte tyder på motsatsen. Allmänheten är mycket positiv till ett återinförande av värnplikten, må vara att de kanske har en bild av att det ska vara som det var förr.

När man får detaljfrågorna om hur den nya värnplikten borde se ut brukar mitt svar vara: Det enda man säkert kan säga är att det inte kommer att se ut som det var förr, varken numerärt eller på annat sätt.

Det är lite fascinerande. Jag uppfattar att Alliansen är väldigt splittrad, för Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern uppfattar jag har ändrat sig och anser att det beslut man tog inte var särskilt lyckat utan vill återinföra någon form av värnplikt, medan Jan R Andersson mest ser problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Att man ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden är självklart. Vi kommer fortfarande rimligen att ha anställda inom Försvarsmakten, som vi alltid har haft. Där ska naturligtvis arbetsmarknadens parter komma överens om sjysta villkor. Men det är en helt annan sak och ska inte blandas ihop med detta.

Någon form av blandmodell kommer det alltid att finnas. Sedan är det proportionerna som avgör.

En del saker är Försvarsmakten säkert alldeles utmärkt på att utbilda om, kanske framför allt att samverka i större grupper. Men man behöver inte vara specialist. Tanken är inte att vi ska utbilda nya brandmän eller något liknande - det finns särskild utbildning för dem. Men det kan gälla situationer där många händer och fötter är nödvändiga. Skogsbranden i Västmanland var ett utmärkt exempel på hur mycket nytta man kan göra då, i frivilliga resursgrupper med hemvärnet och andra.

Detta med värnplikt har egentligen tre stora fördelar. Det är mycket bättre, det är mycket billigare, och man skapar en folklig förankring för Försvarsmakten som vi i dag i stort sett saknar.


Anf. 161 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 3.

Det är verkligen många mörka moln på den säkerhetspolitiska himlen som också berör vårt land. För några veckor sedan hade vi ett uttalande från arméchefen Anders Brännström. Han sa att vi kan vara i krig om några år. Att det hastar att få ordning på bristerna i Försvarsmakten är något som han på det viset underströk.

För några veckor sedan avslöjades det i Natos årsrapport att det som hände och som kallades "ryska påsken" 2013 var en fingerad kärnvapenattack mot Sverige. Vi ser också att det blir allt vanligare med de ryska beredskapskontrollerna, med förflyttningar av mannar runt om i Ryssland på ett sätt som vi inte har sett förut, och det sätt som man är engagerad i Syrien visar att man har potential och möjlighet att göra insatser som är långt större än vi sett förut.

Vi ser också hur det påverkar vårt närområde. Finlands ÖB bestämde för några veckor sedan på eget bevåg att han själv ska kunna kalla in 25 000 reservister utan föregående varning.

När man pratar om hur vi kan stärka Försvarsmakten är det viktigt att se vad som formar en försvarsmakt. Om man förenklar är det mannar, materiel och övningar.

Här har vi stora utmaningar. Den reform som vi beställde har inte alls fallit ut som det var tänkt. Den hette insatsorganisation 2014. Men det har inte gått som det var stipulerat. Om kartan och verkligheten skiljer sig åt måste faktiskt verkligheten få råda, och då måste vi förändra.

I dag ser vi att vi, om vi ser på totalen, har kommit bara halvvägs när det gäller Försvarsmaktens möjlighet att på frivillig väg rekrytera heltidssoldater och deltidssoldater.

Här pågår det en utredning, och det är mycket viktigt att arbeta på. Vi behöver så snabbt som möjligt ta in erfarenheter från Norge och Danmark där man har frivilligheten i botten, men när det inte räcker till använder man plikten. Det är egentligen lika självklart som att vi i en kommun aldrig skulle acceptera att en stor del av brandkåren inte finns där. Brandkåren måste fungera. På samma sätt måste vi se till att vi har uppfyllda förband. När vi har uppfyllda förband kan vi nämligen öva på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Därför är det nu så viktigt att ha fokus på att få personalförsörjningen att fungera. Vi ser att det system som vi har i dag aldrig kommer att fungera. Det måste förändras, och då behöver vi titta på det norska och det danska systemet. Det är någonting som vi kristdemokrater har påpekat under en lång tid, och vi är med och trycker på för att vi ska få in detta så att vi får uppfyllda förband så fort som möjligt. Jag tror att det är en viktig del i att gå Anders Brännströms uttalande till mötes. Han sa att vi faktiskt kan vara i krig om några år. Då måste vi ha uppfyllda förband som har övat.

Det finns även andra saker som vi behöver ta itu med. Det gäller ekonomisk ersättning och incitament. Jag lät för några år sedan riksdagens utredningstjänst jämföra Sverige med andra länder som har ett system med heltids- och deltidssoldater. Det visade sig att Sverige var det enda landet som inte hade bonusar eller andra incitament för att få personalen att stanna kvar. Det finns olika sätt att göra detta. Man kan skriva av studieskulder, och man kan ge en summa pengar som kanske kan användas till köp av en bostadsrätt.

I dag bygger systemet på att soldaterna ska stanna sex till åtta år. Det är något som vi kan titta i stjärnorna efter. Det kommer aldrig att ske om vi inte inför rejäla incitament. I dag får vi vara glada om soldaterna stannar tre till fyra år, långt ifrån vad som stipulerades. Då får vi alldeles för tidigt börja om igen och använder inte de anställda på det sätt som var tänkt.

Därför är det så viktigt att vi lär av omvärlden och ser till att vi har tillräckligt bra incitament, uppmuntran och morötter, som gör att soldaterna stannar tiden ut.

Man behöver också ta bort hinder. Kristdemokraterna föreslår att obligatoriet för tidvis tjänstgörande soldater och reservofficerare att delta i utlandsmissioner tas bort och att anställningen bara omfattar skyldighet att delta i repetitionsövningar. Därmed skulle en faktor som antagligen är starkt rekryteringshämmande falla bort.

Fru talman! Det gäller också att utveckla reservofficersresursen. Potentialen i reservofficerssystemet utnyttjas för närvarande alltför dåligt. Reservofficerens främsta merit, förutom att han eller hon är utbildad för att fylla en viktig funktion i Försvarsmakten, är den civila kompetensen. Det bör därför ske ett målinriktat arbete med att rekrytera reservofficerare till befattningar i försvarsorganisationen där deras civila kompetens kan utnyttjas bättre.

Det är också viktigt att lyfta fram frivilligorganisationernas stora betydelse. Det finns 400 000 människor som är engagerade i olika civila försvarsorganisationer. Vi skulle på ett mycket bättre sätt än i dag kunna ta till vara tidigare försvarsanställda och kanalisera dem till frivilligorganisationerna.

Nu när vi mer på riktigt ser över även det civila försvaret - det är någonting som tyvärr har legat nere under många år - och det sker ansträngningar måste vi nyttja frivilligorganisationerna. Det finns en reservation där vi från oppositionen särskilt trycker på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Avslutningsvis ska jag knyta an till arméchefens uttalande, att vi inom några år kan vara i krig, som fick ett ganska stort genomslag. Vi hoppas att detta inte sker, men vi måste stärka Försvarsmakten och höja tröskeln.

Därför är det nu så viktigt att vi ser till att vi snarast möjligt kan fylla upp förbanden, och detta betänkande handlar om personalfrågor. Då kan vi öva, och då får vi effekt. Det är av yttersta vikt.


Anf. 162 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Vi diskuterar vissa personalfrågor i det svenska försvaret. Mikael Oscarsson börjar och slutar sitt anförande med arméchefens uttalande om att vi kan vara i krig om några år. Det är i och för sig omöjligt att säga emot. Det är klart att vi kan vara det.

Jag frågade tidigare, i en annan debatt: Vilket scenario handlar det om? Är det någon som på allvar ser framför sig ett isolerat stormaktsanfall på Sverige? Hittills är det ingen som har räckt upp handen i fråga om detta. Det finns de som säger att vi kan bli indragna i ett större scenario utan att vi har något val. Då kan man undra om värdlandsavtal och Natomedlemskap ökar eller minskar risken för att vi ofrivilligt ska bli indragna i olika krigsscenarier.

Till slut landar det väl i att detta med att vi kan vara i krig om några år enligt Mikael Oscarsson betyder att vi för första gången sedan stormaktstiden skulle bege oss över Östersjön för att hjälpa de baltiska länderna i detta fall.

Det är ändå möjligt att vi skulle hamna i den diskussionen om det blev ett akut läge. Men det är en stor skillnad mellan den nästan apokalyptiska visionen av att vi kan vara i krig om några år och att vi, om vi själva beslutar, kan vara i krig om några år i Baltikum. Jag tycker att man ska vara lite hederlig i fråga om det.

Jag skulle kunna säga mycket om Ryssland. Det är en koloss på lerfötter. Man har en usel ekonomi och en korrupt, odemokratisk och despotisk regim som har många stora problem, man har tappat hela Warszawapakten, man är inringat av Nato. Man har visserligen fyrdubblat sina militära rustningar på 2000-talet, och det är värt all kritik. Men varför talar vi aldrig om Sipris siffror, det vill säga att utgifterna under nedrostningsperioden, från Sovjetunionens fall till år 2000, minskade med 93 procent? Om man från den nivån fyrdubblar blir det inte så förfärligt aggressivt som man annars kan tycka. Rysslands militärutgifter är 10 procent av USA:s militärutgifter - för att få lite balans i detta.


Anf. 163 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar Stig Henriksson för möjligheten att samtala vidare om dessa viktiga frågor.

Först vill jag påminna om det besök som du tyvärr missade i går. Utskottet var då på FOI. De var mycket tydliga med att det som Ryssland håller på med är faktiskt inget mindre än förberedelse till krig. Så är det.

Det är förfärligt att vara ett krigsskadat land. Men man kan också bli fredsskadad, när man tror att detta aldrig ska kunna drabba oss och att man tror att vi på något sätt skulle vara vaccinerade mot något så förfärligt som krig.

Landets ÖB, överbefälhavare, har varit mycket tydlig med att om Baltikum dras in i en konflikt är det ett önsketänkande att Sverige skulle kunna hålla sig utanför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Vi har kommit överens om en solidaritetsförklaring i denna kammare, som innebär att vi inte ska titta bort. Vi har en historia som inte är speciellt uppmuntrande och positiv när det gäller att vi har tittat bort när balterna har behövt vår hjälp. Men nu har vi sagt att vi inte ska göra det i framtiden. I solidaritetsförklaringens namn är det tänkt att vi ska få hjälp och att vi också ska hjälpa till.

Min konkreta fråga till Stig Henriksson är: Står Vänsterpartiet bakom solidaritetsförklaringen om att ställa upp, eller tar ni avstånd från den? Tänker ni vid en konflikt titta bort? Kommer ni inte att ge ert stöd för att vi hjälper till om Baltikum skulle bli ockuperat och anfallas av exempelvis Ryssland?


Anf. 164 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Nej, Mikael Oscarsson, jag hade inte möjlighet att delta i gårdagskvällens övning; jag var i Västerås på ett folkbildande möte som handlade om Nato och värdlandsavtalet. Jag var inbjuden sedan långt tidigare.

Jag tror absolut att riksdagen förbereder sig för krig, precis som vi gör. Det var väl det som var poängen med arméchefens uttalande. Det gäller alla andra länder som har en försvarsmakt, det vill säga samtliga utom Costa Rica.

Vad gäller Baltikum gäller solidaritetsförklaringen för landet Sverige, så man behöver ju inte diskutera vad olika partier tycker om det. Däremot är det inte givet att det betyder att vi ska skicka trupp dit i olika scenarier. Det är faktiskt en helt annan fråga, precis som när det gäller EU:s solidaritetsklausul eller till och med Natos artikel 5. Det kan vara även militära medel.

Jag vill inte utesluta det, men jag vill påstå att det är en väldig skillnad mellan att säga att vi kan vara krig om några år, alltså utmåla lite apokalyps i form av ett isolerat stormaktsanfall utan egen förskyllan, och att säga att vi själva tar beslutet att ge oss ut i krig. Det måste man väl ändå erkänna. När det gäller vad ÖB säger vet jag att han inte ser något krigshot för dagen. Han har inte alls det sätt att beskriva verkligheten på som arméchefen har. Det är en lite intressant diskrepans där.

Återigen: Säkerhetspolitik måste vara så mycket mer. Tyvärr rustar vi ned stora delar av den säkerhetspolitik som handlar om att använda diplomati och arbeta för nedrustning, avspänning, mellanfolkliga kontakter, myndighetskontakter, kustbevakning och annat. Det fryser vi ned, vilket ökar spänningen i närområdet - precis som ett värdlandsavtal och ett eventuellt Natomedlemskap skulle göra. Det skulle inte öka vår säkerhet utan bidra till att minska den.

Det scenario man pratar om är något man i så fall själv väljer, och det är något helt annat än de stämningar man försöker måla upp.


Anf. 165 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag får konstatera att jag inte vet hur man ska tolka detta eller vad Stig Henriksson och Vänsterpartiet menar. Att säga att det inte alls är säkert att vi ska skicka trupper, är det inte bara något slags läpparnas bekännelse? Är inte själva tanken att vi om ett grannland drabbas av kris, konflikt eller krig ska ställa upp med alla till buds stående medel? Ska inte grannländerna veta att det är självklart att vi ställer upp med det vi har? Det skapar en väldig osäkerhet, och det tror jag är farligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Det är just det som skulle vara så viktigt med ett Natomedlemskap. Det skulle stärka säkerheten både för Sverige och för våra grannländer. Vi skulle kunna samöva på ett helt annat sätt än vi kan göra i dag, och det skulle minska Rysslands äventyrslust och vilja att agera. Det skulle alltså stärka tryggheten.

Ingen av oss vill ha krig, och det är just därför vi har ett försvar. Det finns så fantastiskt mycket godhet i världen, men det finns också ondska. Man kan påminna om att det bara är 70 år sedan vi hade andra världskriget. Vad hade hänt om USA inte hade engagerat sig, Stig Henriksson? Vad hade hänt om kommunisterna hade kunnat ta över en stor del av Europa? Krig är någonting förfärligt, men vi ska vara evigt tacksamma för vad de gjorde.

Vi behöver ett starkt försvar, och vi behöver se till att vårt försvar fungerar och kan leverera trygghet. Det blir en tröskel som förhoppningsvis gör att vi aldrig behöver nyttja försvaret.


Anf. 166 Paula Holmqvist (S)

Fru talman! Mitt fokus i denna debatt ligger på de frivilliga försvarsorganisationerna, då Alexandra Völker har fokuserat på de övriga frågorna.

Fru talman! Jag har haft förmånen att träffa företrädare för de frivilliga försvarsorganisationerna vid ett flertal tillfällen. Det som fascinerar mig är deras engagemang och drivkrafter och deras bidrag till totalförsvaret och samhällets krisberedskap. Därför är det bra att vi i utskottet i samband med behandlingen av den försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 delar regeringens syn på de frivilliga försvarsorganisationerna och synen att deras tillgång borde säkerställas långsiktigt.

Utskottet betonade dessutom att berörda centrala myndigheter, kommuner och landsting i högre grad borde eftersträva samverkan med berörda frivilligorganisationer för att tillvarata de frivilligas engagemang såväl under fredstida kriser som vid höjd beredskap. Frivilligorganisationer, inklusive de frivilliga försvarsorganisationerna, har bred kunskap, engagemang och förmåga att bidra till att stärka det breda säkerhetsarbetet.

De frivilliga försvarsorganisationerna har också en viktig roll i att skapa folkförankring. De bidrar till att öka enskilda människors förmåga att hantera allvarliga händelser, olyckor och kriser. Genom att öka den fredstida förmågan att möta och hantera olyckor och kriser kommer även andra frivilligorganisationer att bidra till förmågan att motstå påfrestningar under höjd beredskap. Ideellt engagemang inverkar positivt på människors tillit till samhället och till varandra, vilket är ett viktigt värde för krisberedskapen. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet är också en styrka för framtida rekryteringar och en viktig funktion i samhället.

Fru talman! Den så viktiga folkförankringen bygger bland annat på att det finns kunskap och förståelse för samhällets och totalförsvarets behov vid kriser och krig. Informationsspridning om totalförsvaret är en viktig del av de frivilliga försvarsorganisationernas funktion. Folkförankring förutsätter också att människor, utöver sin ordinarie sysselsättning, intresserar sig för och direkt engagerar sig i försvarets verksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna, liksom den övriga tidvis tjänstgörande personalen, är av stor betydelse i detta avseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

De frivilliga försvarsorganisationerna har flera viktiga uppgifter. De bidrar på ett värdefullt sätt till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Det är viktigt att det finns strukturer som gör att aktörerna i fråga snabbt kan nå frivilligresurserna när en händelse inträffar och att det på förhand finns planer och rutiner för hur frivilliga ska engageras i hanteringen av händelsen.

Personalvård är också en viktig funktion när det gäller personal. Senast i går hade jag förmånen att träffa Försvarets Fältartister, som berättade om sin verksamhet. Den handlar till största del om personalvård både nationellt och internationellt, vid insatser utomlands. De ser människan som Försvarsmaktens viktigaste tillgång, och det är väl bara att hålla med. Människor på alla plan inom Försvarsmakten fyller en viktig funktion för helheten. Kultur berikar, skapar gemenskap och stärker människor.

Fru talman! Kopplat till det jag nämnt fattade regeringen den 10 december 2015 ett mycket viktigt beslut om att Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 10 juni 2017 ska redovisa en samlad bedömning av Försvarsmaktens behov av stöd från bevakningsansvariga myndigheter inför och vid höjd beredskap, samt bevakningsansvariga myndigheters möjligheter att tillhandahålla sådant stöd inom ramen för det civila försvaret. En arbetslägesredovisning ska göras senast den 15 september 2016.

Regeringen beslutade samma dag om anvisningar för försvarsplanering och om anvisningar för planeringen av det civila försvaret. Regeringen gav vidare Försvarsmakten i uppdrag att analysera och redovisa det framtida behovet av ekonomiska medel till den frivilliga försvarsverksamheten, uppdelat på organisationsstöd och uppdragsersättning. Försvarsmaktens redovisning av frivilligorganisationernas behov av ekonomiska medel ska ingå i budgetunderlaget för 2017 och redovisas därför senast den 1 mars 2016.

Fru talman! Jag ser fram emot att ta del av de bedömningar och analyser som kommer att redovisas för oss i utskottet.

Slutligen yrkar jag bifall till reservation 11.


Anf. 167 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Personalförsörjningssystemet är som vi alla vet behäftat med stora problem. Det är svårt att få förbanden fyllda med soldater. Det är vi överens om allihop.

Vi är också överens om att vi snarast borde införa ett system med värnpliktiga. Det finns en majoritet för detta. Även om man skulle införa det räcker inte förbandsstocken för att kunna nå det som föregående ledamot Oscarsson pratade om. Den ambitionen måste höjas, men det är en annan diskussion.

För att lyckas med det här måste man införa en pliktlagstiftning. Vi anser att alla ska mönstra och av dem ska man ta ut kanske 8 000 man. Vi har naturligtvis inget principiellt emot att vi kommer att ha ungdomar som inte vill göra värnplikten. Det hade vi förr. De gick till Räddningsverket. De utbildades i olika delar i kommuner för att ingå i räddningstjänst, brandkår, sjukvård och så vidare. Så gjorde man förr. Det fungerade alldeles utmärkt, och så kan vi göra i dag igen. Vi kan se över ett sådant system. Att ge den här möjligheten till vapenfri tjänst är betydligt bättre än att sätta ungdomarna i fängelse. Det måste man också tänka på när man inför det nya systemet, och det är jag övertygad om att man tittar på. Vi har lagt fram ett antal förslag i denna riktning som tyvärr inte fått utskottets bifall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

En annan konkret sak är att vi vill införa ett system för utbetalningar av premier till de nya soldaterna. Premierna ska utbetalas stegvis allteftersom man fullgör sina kontrakterade tid. Lite varianter av detta system finns i andra länder. Det är konkret det vi vill göra, och det motionerar vi om. Ni säger nej. Man kan titta på andra premiemodeller. Vi är inte helt låsta till det system som jag pratar om, men vi har motionerat om det.

Sedan är det detaljer som vi tror påverkar. Till exempel matförmånerna och boendeformerna är problem som vi hade när jag var officer. Man satt 15 mil ut i skogen och blev förmånsbeskattad om man satt på en stubbe och käkade med soldaterna. Det blev helt orimligt. Det blev bara fördyringar. Ta bort alla sådana här saker! Låt soldaterna äta! Varken kontrakterade gruppbefäl, soldater eller sjömän som är ute i fält ska förmånsbeskattas för sådant. Låt oss slippa det här!

Regeringen behöver också utreda möjligheten för kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän att bo kvar på sina logement och ha tillgång till de måltider som ofta finns lagade där. De ska också ha subventionerade hemresor, säg varannan vecka. Det har vi också motionerat om. Ni säger nej.

Fru talman! Vi anser att skyldigheten att tjänstgöra utomlands för kategorierna gruppbefäl, soldater, sjömän samt reservofficerare ska avskaffas. Nu vrider vi om det här. Försvaret av Sverige börjar i Sverige. Det är det viktigaste. Vi ska tillbaks igen till ett invasionsförsvar i någon form. Vi har i så många år nu kämpat för att vi ska satsa på försvaret. Det vet ni allihop, så jag tänker inte dra den historien. Men det känns jätteskönt att ni har anslutit er till uppfattningen att Sverige kontinuerligt ska ha ett starkt försvar. Vi tror, i likhet med vad någon sade här förut, att skyldigheten att tjänstgöra utomlands är rekryteringshämmande när försvaret nu vrids om.

Vi anser att Försvarsmakten bör ges möjlighet att tillhandahålla bostäder. Den möjligheten fanns förr när jag ryckte in och blev befäl. Man fick naturligtvis betala hyran, men det tillhandahölls bostäder. Det gjorde att det var väldigt lätt att få folk att stanna kvar. Om du blev fast anställd fick du en bostad. Det här har man provat på lärosäten. Jag tror att det var 2009 som man fick en möjlighet att under en försöksperiod tillhandahålla bostäder till studenter och gästforskare. Det är alltså prövat och utvärderat, och det finns erfarenhet. Vi tycker att Försvarsmakten bör ges denna möjlighet att tillhandahålla bostäder till sina tillfälligt anställda. Vi har gett ett tillkännagivande till regeringen om detta.

När vi i utskottet var på F 21 var vi alla överens, men jag ställde frågan: Vad är det absolut viktigaste - nu pratar vi personalförsörjning - om du fick bestämma? Då svarade chefen för F 21: Att öppna ett rekryteringskontor i Luleå. Det var det absolut viktigaste. Och nu säger ni nej. Eller gör ni inte det? Vi får se hur ni röstar nästa vecka. Jag säger till alla som lyssnar på den här debatten - och vi kommer att sprida detta - att de noga ska följa hur de andra politiska partierna röstar nästa vecka när det gäller motionen om det som var det viktigaste för F 21, att öppna ett rekryteringskontor i Luleå. Det ska bli mycket intressant att följa det. Det är en försumbar kostnad. Vi har ju fått föredragningar och hört att det skulle gå ganska raskt att öppna ett sådant kontor. Plats och personal finns. Det är en ganska försumbar kostnad i sammanhanget. Voteringen äger rum nästa vecka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Eftersom jag har lite talartid kvar tänker jag lite grann kommentera ledamoten Oscarssons anförande. Han försvann från kammaren. Nåväl, han kanske sitter på sitt rum och lyssnar. Han pratar om stöd till Baltikum. Det han säger då är, enligt min uppfattning, att om Baltikum skulle råka i konflikt med Ryssland går vi i krig med Ryssland, för den dagen vi skickar en enda soldat till Baltikum för att göra motstånd mot Ryssland - det är hans eget exempel - blir vi självklart anfallna av Ryssland. Det är det han säger, och det är det som är konsekvensen. Stöd till Baltikum kan lämnas i många olika former. Men med en enda soldat där förklarar vi krig. Vill Oscarsson det? Jag är inte så säker på det.

Frågan om Natomedlemskapet har glidit in här, och då tar jag mig rätten att kommentera det. Sverigedemokraternas uppfattning är att ett Natomedlemskap ökar spänningarna. Vår linje är solklar i detta. Ett starkt svenskt försvar, som vi har kämpat så länge för, och gärna i allians eller förbund med Finland, skulle lägga oss på en ganska hög tröskelnivå. Och när man läser de ryska tidningarna märker man att de inte har något emot ett starkt svenskt försvar. Nato har inte heller någonting emot ett starkt försvar eller att vi står utanför, även om de gärna vill att vi ska vara med.

I händelse av en konflikt, även med medlemskap i Nato, måste ni satsa betydligt mer på försvaret i era budgetar. Nato kommer inte att betala om vi försöker smita från notan, som jag har sagt några gånger. Det är min bestämda uppfattning.

I detta anförande instämde Runar Filper och Mikael Jansson (båda SD).


Anf. 168 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Det kan vara så att Roger Richtoff inför den här debatten inte har läst på handlingarna riktigt så väl som han månne borde. Vi får väl se vad som händer när vi voterar om den här frågan.

Jag har, liksom Richtoff, pratat med en del förbandschefer. Det finns förband inte bara i Luleå, utan det finns förband i Skövde, Eksjö, Karlskrona. Det finns ju förband på väldigt många ställen. Men problemet som vi har identifierat, och kanske delvis ni också, är att många soldater får åka väldigt långt för att komma till rekryteringskontoren. Att då säga att man behöver ett till och att det ska ligga i Luleå är kanske lite snävt. Vi säger i vår reservation att vi tycker att det mobila rekryteringskontor som för närvarande finns i Luleå skulle kunna användas över hela landet, för det är givetvis rimligt att den som ska börja arbeta eller söka en tjänst i Karlskrona exempelvis ska kunna göra prövningen i Karlskrona.

Fru talman! Min fråga till Roger Richtoff är: Delar inte Roger Richtoff och Sverigedemokraterna synen att inte bara Luleå ska ha möjlighet att rekrytera soldater?


Anf. 169 Roger Richtoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Fru talman! Jan R Andersson vill åka runt med ett ambulerande rekryteringskontor medan vi vill ha ett fast kontor i 3-5 månader i Luleå. Vi vill även ha ett i söder. Men vår motion gäller Luleå, och därför koncentrerar jag mig på det.


Anf. 170 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Det visar det sig att våra åsikter trots allt skiljer sig åt. Det är kanske tacksamt, för vi ser att detta behov finns såväl i Skövde som i Norrbotten. Om det finns en utrustning som kan användas på ett mer rörligt sätt, varför inte använda den?

Ett av Försvarsmaktens största problem är att komma nära de medborgare man vill ha som blivande medarbetare i Försvarsmakten. Jag tror att ett ambulerande kontor skulle kunna användas både för att rekrytera soldater till Försvarsmakten och i syfte att upplysa och på andra sätt närma sig den befolkning man vill ha ett närmare samarbete med. Därför tycker jag att vår lösning är bättre än den Sverigedemokraterna har föreslagit.

Det rekryteringskontor som finns i Luleå kanske inte skulle behöva användas alla årets 52 veckor. Varför inte använda de resurserna i andra delar av Sverige för att underlätta rekryteringen av svenska soldater och sjömän? Det är i alla fal vår utgångspunkt, men jag har uppfattat att Sverigedemokraterna har en annan.


Anf. 171 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Principiellt har jag inget emot att man är på flera ställen. Jag tror att du hörde när jag sa att det inte ska vara stationerat i Luleå, men där finns lokaler och personal som ska användas under en viss tid.

I framtiden ska kanske 40 000 i en årskull mönstra. Då räcker det inte att fara runt med ett ambulerande kontor. Vi måste ha fasta ställen. Jan R Andersson tänker kanske på nuvarande situation med ett par tusen som ska mönstra, men jag talar om en årskull. Därur ska vi ta ut de bästa soldaterna och fylla upp våra krigsförband med kvinnor och män. När krigsförbanden sedan ska växa ännu mer ska vi ju öka antalet.

Sett ur ett mer långsiktigt perspektiv räcker det alltså inte med tillfälliga lösningar som att fara runt med ett fordon. Vi måste ha rekryteringskontor på fler ställen i landet. Så hade vi det förr, och det fungerade alldeles utmärkt.

Principiellt har vi inget emot den uppstart som Jan R Andersson är inne på för att det ska gå snabbt, men vi tänker lite mer långsiktigt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-03-02
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 12, Voteringar: 4

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Värnplikt och bemanning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

    2015/16:28 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 10,

    2015/16:2265 av Allan Widman m.fl. (FP) och

    2015/16:2901 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (L)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M740010
    SD45003
    MP23002
    C22000
    V11703
    L00154
    KD00133
    -0001
    Totalt266172838
    Ledamöternas röster
  2. Incitament vid längre anställningar och GMU

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2172 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 8 och

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4.
    • Reservation 4 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M074010
    SD45003
    MP23002
    C02200
    V18003
    L01504
    KD01303
    -0001
    Totalt187124038
    Ledamöternas röster
  3. Premier vid utlandstjänst och GSS-K

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:436 av Edward Riedl (M) och

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 55.
    • Reservation 5 (SD)
  4. Villkor för militär personal och rekryteringsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkandena 46-50 och 52-54.
    • Reservation 6 (SD)
  5. Avskaffande av internationell tjänstgöringsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 7 (SD, KD)
  6. Rätten till tjänstledighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 8 (KD)
  7. Personalbostäder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 16,

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 51 och

    2015/16:2172 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 9 (M)
    • Reservation 10 (SD)
  8. Veteranutredningens förslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om Veteranutredningens förslag och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2015/16:95 av Allan Widman m.fl. (FP) och

    bifaller motion

    2015/16:2172 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 11.
    • Reservation 11 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0101012
    M740010
    SD44004
    MP02302
    C22000
    V01803
    L15004
    KD13003
    -0001
    Totalt168142039
    Ledamöternas röster
  9. Inrättande av ett veterancentrum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8 och

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 35.
    • Reservation 12 (SD)
  10. Övriga villkor för veteraner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 5, 9 och 11 samt

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkandena 33 och 34.
    • Reservation 13 (SD)
  11. Utnyttjande av försvarets frivilligorganisationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2172 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 18,

    2015/16:2250 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5 och

    2015/16:3020 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 14 (M, C, L, KD)
  12. Ersättning till frivillig personal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 37.
    • Reservation 15 (SD)
  13. Utnämningsmakt för vissa anställningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 58.
    • Reservation 16 (SD)
  14. Översyn av systemet med adjutanter vid hovet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:750 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V).
    • Reservation 17 (V)
  15. Rekryteringskontor i Luleå

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:1558 av Roger Richtoff och Mikael Jansson (båda SD).
    • Reservation 18 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M740010
    SD04503
    MP23002
    C22000
    V18003
    L15004
    KD13003
    -0001
    Totalt26645038
    Ledamöternas röster
  16. Mobila rekryteringskontor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:2172 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 10.
    • Reservation 19 (M)