Vissa finansmarknads- och försäkringsrörelsefrågor

Betänkande 2000/01:FiU18

Finansutskottets betänkande 2000/01:FIU18

Vissa finansmarknads- och försäkringsrörelsefrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner från allmänna motionstiden
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

FiU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet sju motioner
från allmänna motionstiden 2000. Motionerna
behandlar vissa finansmarknads- och
försäkringsrörelsefrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

I betänkandet finns tre reservationer och ett
särskilt yttrande.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade
motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.

2000/01:Fi706 av Siw Wittgren-Ahl och Claes-Göran
Brandin (s)

Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna
att införa en obligatorisk (brandförsäkring)
hemförsäkring.

2000/01:Fi707 av Kent Olsson och Inger René (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kollektiva hemförsäkringar.

2000/01:Fi710 av Tomas Eneroth och Karin Olsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att inom ramen
för beredningen av Banklagskommitténs förslag
närmare undersöka möjligheterna till lagstiftning om
sparlånekassor och andra, mindre kreditinstitut.

2000/01:Fi713 av Karin Falkmer (m)

1. Riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring
endast får tecknas med den individuella
försäkringstagarens aktiva samtycke i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring
skall upphandlas i fri konkurrens i enlighet med
vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till lagstiftning beträffande
organisationers befogenheter gentemot sina
medlemmar.

2000/01:Fi714 av Catherine Persson (s)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att, för banker
och betalningsförmedlare i övrigt, införa
tidsgräns för när medelsöverföring från avsändare
till mottagare skall vara genomförd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regel bör
införas som innebär att om tidsgränsen ej hålles
skall kunden från betalningsförmedlaren erhålla
räntekompensation.

2000/01:Fi904 av Eva Flyborg (fp)

Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan
om jäv vid nyemissioner/börsintroduktioner.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m)

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd.

Utskottets överväganden

Finansmarknaden

Sparkassor

Utskottets förslag i korthet

I en motion föreslås att regeringen bör
överväga viss lagstiftning beträffande
sparkassor. Med hänvisning till att beredning
av frågan pågår inom Finansdepartementet
avstyrker utskottet motionen.

Motionen

I motion Fi710 av Tomas Eneroth och Karin Olsson (s)
anförs att motionärerna anser att riksdagens beslut
våren 2000 att sätta stopp för registreringen av nya
sparkassor var riktigt eftersom ett antal
registreringar skett i kriminella syften.
Motionärerna anser att regeringen i samband med
beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande
bör undersöka om en lagstiftning motsvarande den som
gäller för s.k. credit unions kan vara ett
alternativ till de nuvarande undantagsbestämmelserna
i bankrörelselagen och lagen om
finansieringsverksamhet. Motionärerna anser också
att regeringen bör undersöka om det finns behov av
mindre, eventuellt tillståndspliktiga kreditinstitut
med begränsat geografiskt operationsområde och med
lägre krav på eget bundet kapital än de nuvarande
kreditmarknadsföretagen har. Sådana mindre
kreditinstitut skulle kunna tänkas spela en viktig
roll för lokal mobilisering och främjande av
småföretagsamhet och den sociala ekonomin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade under våren 2000 proposition
1999/2000:101 Åtgärder mot viss sparkasseverksamhet.
I propositionen föreslogs ett stopp för
nyregistrering av sparkassor fr.o.m. den 1 juli
2000. Anledningen till förslaget var att man
uppmärksammat att reglerna missbrukades genom att
sparkassor registrerades för att därefter användas
för olika former av olaglig och brottslig
verksamhet, främst utomlands. I propositionen
redovisades att frågan om vad som skall gälla för de
sparkassor som registrerats före förbudet kommer att
övervägas i samband med beredningen av
Banklagskommitténs huvudbetänkande som pågick inom
Finansdepartementet.

På förslag från utskottet biföll riksdagen
regeringens förslag (bet. 1999/2000:FiU28, rskr.
1999/2000:234). I betänkandet uttalade utskottet att
det bör finnas möjlighet för seriösa sparkassor att
i kontrollerade former driva verksamhet även i
fortsättningen. Även nytillkommande seriösa
sparkassor bör kunna få möjlighet att verka i
lämpliga former. Utskottet förutsatte att dessa
frågeställningar skulle övervägas inom ramen för det
pågående beredningsarbetet.

Beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande
pågår fortfarande inom Finansdepartementet.
Utskottet anser inte att det arbetet bör föregripas.
Utskottet avstyrker därför motion Fi710 (s).

Transfereringstiderna i
betalningssystemen

Utskottets förslag i korthet

I en motion efterlyser motionären
lagstiftning angående transfereringstiderna i
betalningssystemen. Med hänvisning till att
det övervägs inom Finansdepartementet om
regler motsvarande dem som motionären
efterlyser bör införas i Sverige avstyrker
utskottet motionen.

Motionen

I motion Fi714 av Catherine Persson (s) anför
motionären att när pengar flyttas mellan olika
banker så tar det några dagar innan pengarna når
mottagaren. Pengarna "flyter" mellan avsändare och
mottagare, den s.k. floaten. Ränteintäkterna under
överföringstiden tillfaller bankerna. I Sverige
finns inte några regler för hur snabbt bankerna
skall överföra pengar mellan avsändare och
mottagare. På området har det skett en omfattande
teknikutveckling. Det är i dag möjligt att flytta
pengar betydligt snabbare än vad som sker.
Motionären anser att det bör införas en tidsgräns
för när en överföring från avsändare till mottagare
skall vara genomförd. Det bör också införas regler
som innebär att om tidsgränsen inte hålls så skall
kunden erhålla räntekompensation.

Utskottets ställningstagande

Enligt uppgift från Finansdepartementet så övervägs
inom departementet om regler motsvarade dem som
motionären efterlyser bör införas i Sverige.
Finansdepartementet avser att ta fram ett
beredningsunderlag så snart som möjligt, dock senast
i samband med arbetet med Banklagskommitténs
betänkande. På grund av det anförda avstyrker
utskottet motion Fi714 (s).

Jäv vid börsintroduktioner och
nyemissioner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion med begäran om
att regeringen bör utreda frågan om jäv vid
nyemissioner och börsintroduktioner. Jämför
reservation 1 (fp).

Motionen

I motion Fi904 av Eva Flyborg (fp) anför motionären
att när ett företag skall introduceras på den
svenska börsen ges ett prospekt ut till eventuella
kunder. Där berättar man om företaget, strategin och
företagets framtidsutsikter. Till sin hjälp har man
också ett antal företag som skall stå för själva
introduktionen och vara de som säljer aktien. Dessa
företag är alltså intresserade av att aktien köps av
många samt att kursen blir hög. Ju högre kurs, desto
bättre inkomster. Problem uppstår när även dessa
företag står för den s.k. företagsanalysen. Det är
denna analys som utgör grunden för om vanliga
småsparare skall våga investera i aktien eller ej.
Det är olyckligt när det är samma företag som sköter
både analys och försäljning. Motionären anser att
det allvarliga är att jävssituationer kan drabba
tilltron till börsanalyser och aktiesparande i
stort. Motionären anser därför att regeringen bör
utreda frågan om jäv vid nyemissioner och
börsintroduktioner.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av vad som anförs i motionen har
utskottet inhämtat följande från Stockholms
fondbörs. I princip överallt i världen är det en
vanlig ordning att det företag som gör
företagsanalysen även ombesörjer försäljningen.
Läsarna av företagsanalysen är medvetna om att det
förhåller sig på det här sättet. Därför är det
viktigt att det finns en objektiv handling -
prospektet. Det finns ett omfattande regelverk
angående skyldigheten att upprätta prospekt och om
innehållet i sådana prospekt. Varken i Sverige eller
i övriga världen uppfattas det förhållande som
motionären tar upp som något som behöver åtgärdas.

Utskottet vill också nämna att
Aktiebolagskommittén i sitt delbetänkande, (SOU
1997:22) Aktiebolagets kapital, har föreslagit en
reformerad prospektlagstiftning. Kommittén har även
övervägt frågan om ansvaret för fel och brister i
prospekt.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motion
Fi904 (fp).

Kreditmarknadens förutsättningar i
glesbygd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion med förslag om
en utredning för att se över kreditmarknaden
i glesbygd. Jämför reservation 2 (m).

Motionen

I motion N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2
anförs att riskkapitalförsörjningen är ett stort
problem både i glesbygd och för vissa verksamheter
och grupper. Vart femte nytt företag startas av en
invandrare, trots att denna grupp har synnerligen
svårt att erhålla lån. I glesbygd är problemen än
större. Motionärerna anser att kapitalförsörjningen
för såväl företag som privatpersoner måste lösas. På
vilket sätt är emellertid inte självklart.
Motionärerna föreslår därför att det tillsätts en
utredning för att se över förutsättningarna för
kreditmarknaden i glesbygd. Det är mycket angeläget
att en sådan skyndsamt kommer till stånd.
Utredningen bör bl.a. se över villkoren för
riskkapitalavdrag.

Utskottets ställningstagande

I den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande
(SOU 2000:87) anförs bl.a. att utredningen inte
anser att det kan sägas råda någon brist på kapital
på den svenska marknaden men däremot i vissa delar
av landet. Det är ett växande problem att de mycket
låga fastighetsvärdena i glesbygdsområden leder till
brist på realsäkerheter. Därför behövs glesbygdens
hela kreditmarknad - inklusive krediter för
bostadsinvesteringar - utredas ytterligare.

Näringsutskottet har i betänkande 2000/01:NU2
behandlat ett liknande motionsyrkande.
Näringsutskottet anförde bl.a.: "Enligt utskottets
uppfattning är bl.a. frågorna om kapitalförsörjning
i regionalpolitiskt prioriterade områden, särskilt
glesbygd, av betydelse. Den regionalpolitiska
utredningen har redovisat visst underlag men också
framlagt förslag om ytterligare utredning.
Utredningens analys av läget och redovisning av
vissa brister i beslutsunderlaget ingår i det
material som bereds av Regeringskansliet. Med hänsyn
till att förbättringar är önskvärda vad gäller
riskkapitalförsörjningen, särskilt i
glesbygdsområden, utgår utskottet från att
nödvändiga kompletteringar görs av beslutsunderlaget
och att olika alternativ övervägs inför den
planerade propositionen." Näringsutskottet avstyrkte
motionen med hänvisning till Regeringskansliets
pågående beredning av den regionalpolitiska
utredningens betänkande. Riksdagen ställde sig bakom
utskottets förslag (rskr. 2000/01:120).

I ett svar på fråga 2000/01:718 om
kapitalförsörjning för glesbygdsföretagare har
statsrådet Ulrica Messing bl.a. anfört att den
regionalpolitiska utredningens slutbetänkande har
remissbehandlats och att det för närvarande pågår en
beredning av bl.a. denna fråga samt att regeringen
avser att återkomma till riksdagen i höst i denna
fråga. Statsrådet har vidare anfört att det nya
Institutet för tillväxtpolitiska studier har fått i
uppdrag att studera hur andra länder stöder
kapitalförsörjningen i små företag. Studien skall
mynna ut i en kartläggning och beskriva exempel på
effektiva åtgärder.

På grund av det anförda anser inte utskottet att
det finns skäl att föreslå regeringen att vidta
någon åtgärd med anledning av motionen. Motion N385
(m) yrkande 2 avstyrks.

Försäkringsrörelse

Kollektiva hemförsäkringar
(gruppförsäkringar) m.m.

Utskottets förslag i korthet

I några motioner föreslås bl.a. att
kollektiva hemförsäkringar skall förbjudas.
Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning
till att det inte finns skäl att frångå
riksdagens tidigare ställningstagande. Jämför
reservation 3 (m, fp).

Motionerna

I motionerna Fi707 av Kent Olsson och Inger René (m)
samt Fi713 av Karin Falkmer (m) anför motionärerna
att varje individ själv måste få välja vilket
försäkringsbolag han eller hon vill anlita.
Kollektiva sakförsäkringar bör vara baserade på
individuell anslutning. Motionärerna anser att det
beträffande kollektiva sakförsäkringar av typen
hemförsäkringar, som tecknas av fackliga eller andra
organisationer i en omfattning som kan påverka
försäkringsbranschens sunda utveckling, bör vara ett
oavvisligt krav att den avtalsslutande
organisationen inhämtar anbud från flera
konkurrerande försäkringsbolag. I motion Fi707 (m)
anförs att samtliga fackförbund som har valt att
teckna kollektiva hemförsäkringar för sina medlemmar
har tecknat sina försäkringar i Folksam. Andra bolag
har inte givits tillfälle att vara med och
konkurrera. Fackförbunden har valt att stödja det
fackföreningsägda Folksam utan att veta om deras
medlemmar gynnas. Detta är ett oansvarigt sätt att
handskas med medlemmarnas pengar och i allra högsta
grad konkurrenshämmande och stötande.

I motion Fi713 (m) anför motionären att
kollektivets medlemmar mister sin valfrihet
samtidigt som försäkringslösningar för dem som inte
tillhör kollektivet riskerar att bli dyrare. Det
finns också en uppenbar risk för att ett hushåll
dubbelförsäkras eller t.o.m. trippelförsäkras.
Bristen på sund konkurrens på försäkringsområdet kan
försvåra för dem som inte tillhör en organisation
att få försäkringsskydd till rimlig kostnad.
Dessutom föreligger det en uppenbar risk för att det
uppkommer en monopolliknande situation på
försäkringsmarknaden som måste undvikas. Bl.a. av
dessa skäl anser motionären att det är viktigt att
kollektiv sakförsäkring upphandlas i fri konkurrens
på lika villkor. Även om det finns en
reservationsrätt är anslutningsformen, enligt
motionären, en form av negativ avtalsbindning som
inte är tillåten på marknaden i övrigt. Det saknas i
dag klara regler för de enskilda medlemmarnas
ställning i förhållande till
medlemsorganisationerna. Det finns därför behov av
en lagstiftning som klargör hur långt
organisationers befogenheter sträcker sig i
förhållande till den enskilde medlemmen. I motion
Fi707 (m) förespråkas att ett förbud mot kollektiva
hemförsäkringar införs.

I motion Fi706 av Siw Wittgren Ahl och Claes-Göran
Brandin (s) anför motionärerna att det tyvärr
förekommer att hyresgäster som drabbas av
lägenhetsbrand saknar hemförsäkring. Detta innebär
att hyresgästen inte kan få ekonomisk ersättning
från något försäkringsbolag för förstört eller
skadat bohag. Hyresgästen riskerar också att bli
krävd på höga ersättningar. Hyresvärdens självrisk
ligger ofta i intervallet 50 000 till 75 000 kr. När
hyresgästen själv är vållande till branden kräver
hyresvärden att denne står för
renoveringskostnaderna upp till självrisknivån.
Motionärerna anser att regeringen bör utreda
möjligheterna att införa en obligatorisk
hemförsäkring (brandförsäkring).

Tidigare riksdagsbehandling

Finansutskottet har tidigare behandlat likalydande
motioner angående kollektiva hemförsäkringar i
betänkandena 1999/2000:FiU15, 1998/99:FiU28,
1997/98:FiU15 och 1996/97:FiU18. Motionsyrkanden om
kollektiva hemförsäkringar har även behandlats av
näringsutskottet vid ett flertal tillfällen, senast
i betänkande 1993/94:NU5. Ett antal uttalanden
rörande kollektiva hemförsäkringar har gjorts av
olika myndigheter. För en redogörelse för dessa
hänvisas till den tidigare riksdagsbehandlingen av
frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid samtliga tillfällen då motioner
angående kollektiva hemförsäkringar behandlats
avstyrkt motionerna, och riksdagen har beslutat i
enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser
alltjämt att det inte bör införas några särskilda
rörelse- eller tillsynsregler för gruppförsäkringar.
Som utskottet tidigare konstaterat bör de
särförhållanden som råder för gruppförsäkringar
beaktas inom ramen för de allmänna rörelsereglerna.
Ett antal av dessa frågor rör ställningstaganden som
i första hand bör göras inom ramen för en ny
försäkringsavtalslagstiftning som för närvarande
övervägs inom Justitiedepartementet. Utskottet
finner inte anledning att föreslå någon ändring av
riksdagens tidigare ställningstaganden. Motionerna
Fi707 (m) och Fi713 (m) avstyrks.

I motion Fi706 (s) föreslår motionärerna att
regeringen bör utreda möjligheterna att införa en
obligatorisk hemförsäkring. Utskottet anser inte att
det finns tillräckliga skäl att införa en
obligatorisk hemförsäkring och avstyrker motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Sparkassor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi710.

2. Transfereringstiderna i
betalningssystemen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi714.

3. Jäv vid börsintroduktioner och
nyemissioner

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi904.

Reservation 1 (fp)

4. Kreditmarknadens förutsättningar i
glesbygd

Riksdagen avslår motion 2000/01:N385 yrkande 2.

Reservation 2 (m)

5. Kollektiva hemförsäkringar
(gruppförsäkringar) m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi706,
2000/01:Fi707 och 2000/01:Fi713.

Reservation 3 (m, fp)

Stockholm den 20 mars 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Anna Åkerhielm (m), Kjell Nordström (s), Per
Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich
(s) och Marie Engström (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Jäv vid börsintroduktioner och nyemissioner
(punkt 3) (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Fi904.

Ställningstagande

Då ett företag skall introduceras på den svenska
börsen ger man ut ett prospekt till eventuella
kunder. Där berättar man om företaget, strategin och
företagets framtidsutsikter. Till sin hjälp har man
också ett antal företag som skall stå för själva
introduktionen och vara de som säljer aktien. Dessa
företag är alltså intresserade av att aktien köps av
många samt att kursen blir hög. Ju högre kurs, desto
bättre inkomster. Problem uppstår när även dessa
företag står för den s.k. företagsanalysen. Det är
denna analys som utgör grunden för om vanliga
småsparare skall våga investera i aktien eller ej.
Aktiesparande är inte en sak för någon liten
ekonomisk elit, utan berör i dag en majoritet av
folket inte minst efter pensionsreformen och det
ökande pensionssparandet och fondsparandet. Det är i
sammanhanget svårt att få veta om den som analyserar
företaget och prospektet är densamma som säljer
aktien. Denna typ av jävssituationer borde vara
transparenta för att undvika att drabba tilltron
till börsanalyser och aktiesparande i stort. Jag
anser därför att regeringen bör utreda frågan om
behov av regler för information kring dubbla
uppgifter vid nyemissioner och börsintroduktioner.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag har anfört om jäv
vid börsintroduktioner och nyemissioner. Detta
innebär att riksdagen bifaller motion Fi904 (fp).

2. Kreditmarknadens förutsättningar i
glesbygd (punkt 4) (m)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:N385 yrkande 2.

Ställningstagande

Riskkapitalförsörjningen är ett stort problem både i
glesbygd och för vissa verksamheter och grupper.
Vart femte nytt företag startas av en invandrare,
trots att denna grupp har synnerligen svårt att
erhålla lån. I glesbygd är problemen än större. Vi
anser att kapitalförsörjningen för såväl företag som
privatpersoner måste lösas. På vilket sätt är
emellertid inte självklart. Vi anser därför att det
bör tillsätts en utredning för att se över
förutsättningarna för kreditmarknaden i glesbygd.
Det är mycket angeläget att en sådan skyndsamt
kommer till stånd. Utredningen bör bl.a. se över
villkoren för riskkapitalavdrag.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört om
kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd. Detta
innebär att riksdagen bifaller motion N385 (m)
yrkande 2.

3. Kollektiva hemförsäkringar
(gruppförsäkringar) m.m. (punkt 5) (m, fp)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Riksdagen
bifaller därmed delvis motionerna 2000/01:Fi707 och
2000/01:Fi713 samt avslår motion 2000/01:Fi706.

Ställningstagande

Alltsedan 1982 har frågan om kollektiva
hemförsäkringar med obligatorisk anslutning varit
föremål för stark kritik. Frågan har återigen
aktualiserats genom det ramavtal som tecknats mellan
LO och Folksam och som ger de olika LO-förbunden
möjlighet att teckna kollektiva hemförsäkringar som
omfattar samtliga medlemmar.

Förhållandet att fackliga organisationer tecknar
kollektiva sakförsäkringar för medlemskollektivet
utan individuell anslutning innebär att enskilda
medlemmar tvingas underkasta sig fackliga beslut
inom områden som helt saknar anknytning till
anställningen. Utan samband med den anställdes
intressen i egenskap av arbetstagare vidgar den
fackliga organisationen sitt verksamhetsområde in i
medlemmarnas privata sfär på ett sätt som försätter
den enskilde fackmedlemmen i ett underläge.

När en facklig organisation tecknar sakförsäkring
för medlemmar kollektivt, utan intresseanmälan,
binds den enskilde fackföreningsmedlemmen till ett
visst försäkringsbolag och till en viss
försäkringsprodukt, utan att medlemmen ges reell
möjlighet att själv välja det som passar honom eller
henne bäst. Det finns också en uppenbar risk för att
ett hushåll dubbelförsäkras, eller t.o.m.
trippelförsäkras.

Vi anser inte att det är rimligt att en enskild
person, som är medlem i en facklig organisation som
skall tillvarata hans eller hennes intressen som
arbetstagare, därmed också måste acceptera ingrepp i
den privata ekonomin för ändamål som inte har någon
anknytning till arbetsförhållandena. Den enskilda
organisationsmedlemmen måste skyddas från kollektiva
försäkringslösningar som inskränker valfriheten,
kränker den personliga integriteten och försätter
individen i underläge. Kollektiv sakförsäkring bör
därför vara baserad på individuell anslutning.

Kollektiva sakförsäkringar utan krav på
individuell anslutning, som tecknas utan
upphandlingsförfarande, med ensidigt gynnande av ett
försäkringsbolag och på andra grunder än
affärsmässiga, sätter den fria konkurrensen på
försäkringsmarknaden ur spel. Kollektivets medlemmar
mister sin valfrihet, samtidigt som
försäkringslösningar för dem som inte tillhör
kollektivet riskerar att bli dyrare. Bristen på sund
konkurrens på försäkringsområdet kan försvåra för
den som inte tillhör en organisation att få
försäkringsskydd till rimlig kostnad. Dessutom
föreligger en uppenbar risk för att det uppkommer en
monopolliknande situation på försäkringsmarknaden,
vilket måste undvikas. Vi anser att det bland annat
av dessa skäl är viktigt att kollektiv sakförsäkring
upphandlas i fri konkurrens på lika villkor.

Även om det finns en reservationsrätt är
anslutningsformen en form av negativ avtalsbindning
som inte är tillåten på marknaden i övrigt. Det
saknas i dag klara regler för de enskilda
medlemmarnas ställning i förhållande till
medlemsorganisationerna. Det finns därför behov av
en lagstiftning som klargör hur långt
organisationers befogenheter sträcker sig i
förhållande till den enskilde medlemmen.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
kollektiva hemförsäkringar. Detta innebär att
riksdagen delvis bifaller motionerna Fi707 (m) och
Fi713 (m). Vi anser inte att det finns skäl att
införa en obligatorisk hemförsäkring varför motion
Fi706 (s) avstyrks.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd
(punkt 4) (c)

av Lena Ek (c).

Jag anser att riskkapitalförsörjningen för
glesbygden är ett stort problem. Men jag vill
understryka att riskkapitalförsörjningen inte bara
är ett problem för glesbygden utan för hela
landsbygden. Som exempel kan nämnas att tre mil
utanför Umeå är fastighetsvärdena så låga att det
leder till brist på realsäkerheter trots att Umeå är
ett av de starkaste tillväxtområdena i landet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag