Vissa anslag för utveckling av skolväsendet, m.m.

Betänkande 1992/93:UbU21

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU21

Vissa anslag för utveckling av skolväsendet, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1992/93:100 bilaga 9
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
UbU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens
förslag i budgetpropositionen under anslagen Statens skolverk,
Stöd för utveckling av skolväsendet, Fortbildning m.m. och
Genomförande av skolreformer, dels Riksdagens revisorers
förslag Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling.

Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag i
budgetpropositionen med ett undantag, nämligen vad beträffar
medel för Skolverkets tillsynsansvar för den medicinska delen
av skolhälsovården. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
revisorernas förslag om gymnasieskolan.

Meningsyttring från Vänsterpartiet föreligger när det gäller
fortbildning om medicinska handikapp.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bilaga 9

Statens skolverk

Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--36) föreslagit

1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 227024000 kr.

Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under anslaget B 4 (s. 43--46) föreslagit

4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
55613000 kr.

Fortbildning m.m.

Regeringen har under anslaget B 6 (s. 47--49) föreslagit

6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.

Genomförande av skolreformer

Regeringen har under anslaget B 7 (s. 49--50) föreslagit

7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
125000000 kr.

Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4

Riksdagens revisorer har i förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan
-- Resurser, resultat och utveckling föreslagit att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i förslaget
anförts om uppgifter för regeringen.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub433 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läromedelsgranskningen.

1992/93:Ub435 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lektorstjänster på gymnasiet.

1992/93:Ub449 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning och utbildning av lärare
i syfte att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk test i första klass för
att på ett tidigt stadium kunna anpassa dyslektikerns
undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av speciella läromedel inom
grund- och gymnasieskolan samt anpassning av högskoleprovet för
elever med läs- och skrivsvårigheter.

1992/93:Ub452 av Rune Rydén och Lennart Hedquist (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
Skolverkets fältorganisation i syfte att bryta rådande
isolering i de förhållanden under vilka de enskilda
undervisningsråden arbetar, och åstadkomma en bredare samverkan
inom resp. fältregion.

1992/93:Ub453 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket utreder
om punktskriftsundervisning för vuxna kan bedrivas inom ramen
för den grundläggande vuxenutbildningen enligt vad i motionen
anförts om behovet för alla synskadade att få ett skriftspråk.

1992/93:Ub455 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning av skolpersonal.

1992/93:Ub456 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av punktskriftsundervisning
inom den grundläggande vuxenutbildningen.

1992/93:Ub458 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder med syfte
att på sikt minska antalet studieavbrott på gymnasieskolorna.

1992/93:Ub459 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lektorer i gymnasieskolan.

1992/93:Ub461 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolhälsovården (delvis).

1992/93:Ub466 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av skolpersonal i
handikappkunskap.

1992/93:Ub471 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder rörande dyslexi (delvis).

1992/93:Ub485 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppdra åt Skolverket att i samarbete
med industrins och arbetstagarnas organisationer medverka till
att gymnasieskolans industriprogram får rätt inriktning för
industrins behov och att informationen till grundskolans elever
blir sådan, att de yrken, för vilka industriprogrammet
utbildar, får en relevant presentation.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skolverket tillsammans med SIH
bör undersöka behovet och möjligheten att anordna fortbildning
på nationell basis.

1992/93:Ub508 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av barn- och fritidsprogrammet
vad avser anslag till läromedelsproduktion, lärarfortbildning,
internationalisering, kontakter mellan forskare och
lärare/elever samt uppbyggandet av en högskoleutbildning med
fritidsvetenskaplig inriktning (delvis).

1992/93:Ub519 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om spridning av Alingsåsmodellen för
ökade kunskaper om och ökat intresse för teknik hos flickor i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utnyttjande av arbetslösa ingenjörer
som lärare/handledare i teknik/data för arbetslösa.

Motioner med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR4

1992/93:Ub31 av Barbro Westerholm och Lars Sundin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att behålla och utveckla
forskningsanknytningen inom gymnasieskolan genom att värna om
lektorstjänsterna.

1992/93:Ub33 av Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av lektorer i gymnasieskolan.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 9) under anslagen B
1. Statens skolverk, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet,
B 6. Fortbildning m.m. och B 7. Genomförande av skolreformer
samt Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 om
Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling jämte
motioner.

1 Statens skolverk

Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår i
stort av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens
skolverk. Från anslaget bestrids även kostnader för nationell
utvärdering och prov samt statistikproduktion.

I motion 1992/93:Ub452 (m) begärs en översyn av
Skolverkets fältorganisation. Motionärerna framför
kritiska synpunkter på främst tjänstekonstruktionen för
undervisningsråden och deras ansvarsområde. Det är enligt
motionärerna inte realistiskt att varje undervisningsråd skall
täcka ett undervisningsområde från grundskolans lågstadium
t.o.m. gymnasieskolans högsta årskurs. En större samverkan inom
resp. region bör ske. Det är vidare angeläget att tjänsterna i
fältorganisationen tidsbegränsas i enlighet med riksdagens
tidigare uttalande beträffande bl.a. Skolverkets organisation.

I regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks
fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97
framhålls att det är av största vikt att myndigheten redan från
början av sin verksamhet präglas av en kostnadseffektiv och
resultatinriktad förvaltning. I den fördjupade
anslagsframställningen bör Skolverket särskilt belysa
fältorganisationen. Med utgångspunkt i riksdagens uttalande
beträffande Skolverkets organisation i samband med behandlingen
av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)
bör en analys göras av den beslutade organisationen, varvid
även möjligheterna till tidsbegränsade förordnanden skall
belysas. Vidare bör enligt direktiven effektiviteten med den
nuvarande regionindelningen av landet, den organisatoriska
lösningen med fördelning av personal i fältorganisationen och
personalens placering analyseras.

Med hänvisning till att Skolverket i den fördjupade
anslagsframställningen för budgetåren 1994/95--1996/97, vilken
kommer att avlämnas till regeringen i september månad 1993,
skall belysa de i motion 1992/93:Ub452 aktualiserade frågorna
om Skolverkets organisation finner utskottet att syftet med
motionen i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.

Regeringen bör enligt motion 1992/93:Ub433 (s) ges i uppdrag
att utvärdera den nuvarande läromedelsgranskningen inom
Skolverket och komma med förslag om hur den bör effektiviseras.

Genom riksdagens beslut (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr.
357) upphörde den av Statens institut för läromedel (SIL)
ombesörjda objektivitetsgranskningen av läromedel. SIL
avvecklades år 1991. I stället skulle en motsvarande
läromedelsgranskning ingå i Skolverkets ordinarie utvärdering
av skolverksamheten i kommunerna. Läromedlen skulle även
granskas och belysas från pedagogisk synpunkt.

Den gällande ansvarsfördelningen på skolområdet innebär att
skolhuvudmännen har det direkta ansvaret för genomförandet av
skolans verksamhet, medan staten genom Skolverket skall följa
upp, utvärdera och utveckla skolverksamheten. Insatser inom
läromedelsområdet är enligt utskottets uppfattning en av flera
åtgärder som kan komma i fråga för att förbättra
undervisningssituationen i skolan. Utskottet har inhämtat att
Skolverket i den fördjupade anslagsframställningen för
budgetåren 1994/95--1996/97 kommer att redovisa sina
erfarenheter av den hittillsvarande verksamheten i vad gäller
granskning av läromedel. Utskottet utgår från att Skolverket
snarast kommer att initiera åtgärder om bristande
måluppfyllelse konstateras på läromedelsområdet. Med hänvisning
härtill anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon
särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1992/93:Ub433
avstyrks.

I motionerna 1992/93:Ub453 (v) och 1992/93:Ub456 (s) begärs
att Skolverket skall utreda om punktskriftsundervisning för
vuxna kan bedrivas inom ramen för den grundläggande
vuxenutbildningen. För närvarande är möjligheterna för vuxna
synskadade att lära sig punktskrift enligt motionärerna mycket
splittrade. Det framhålls bl.a. att syncentralerna har
otillräckliga resurser för denna undervisning.

Utskottet konstaterar att nuvarande bestämmelser om
grundläggande vuxenutbildning i skollagen (11 kap. 8--16 §§)
och vad som gäller rätten att delta i sådan utbildning (10 §)
inte är tillämpliga på vuxnas behov av undervisning i
punktskrift.

Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning
till proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa
funktionshindrade. Regeringen föreslår bl.a. att landstingen
skall få en i hälso- och sjukvårdslagen fastlagd skyldighet att
bedriva habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet. Vidare
föreslås att ett särskilt statligt stimulansbidrag skall
inrättas för att påskynda utvecklingen inom habiliterings- och
rehabiliteringsområdet. Under en fyraårsperiod beräknas
1700 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt propositionen
skall stimulansbidraget kunna användas för att utveckla
verksamheter vid exempelvis syncentralerna.

Med hänvisning till att riksdagen inom kort kommer att
behandla regeringens förslag om stöd och service till vissa
funktionshindrade anser utskottet det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med vad som
yrkas om punktskriftsundervisning för vuxna i motionerna
1992/93:Ub453 och 1992/93:Ub456, varför de avstyrks.

Regeringen föreslår att tillsynsansvaret för den medicinska
delen av skolhälsovården överförs till Socialstyrelsen. Medel
för detta ändamål (700 000 kr) har därför beräknats under
anslaget G 3. Socialstyrelsen under femte huvudtiteln.

Enligt motion 1992/93:Ub461 (m) delvis är det olyckligt att
dela upp ansvaret för skolhälsovården på olika huvudmän.
Skolhälsovården fungerar i dag på de flesta ställen mycket
tillfredsställande, framhåller motionären.

Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:UbU11 avstyrkt
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (14 kap. 8
§) när det gäller tillsynsansvaret för den medicinska delen av
skolhälsovården. I konsekvens med utskottets ställningstagande
till ifrågavarande lagförslag bör medlen för tillsynsansvaret
för den medicinska delen av skolhälsovården således anvisas
under förevarande anslag.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1992/93:100 och motion 1992/92:Ub461 delvis till
Statens skolverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 227724000 kr, dvs. 700000 kr utöver vad som
föreslås i proposition 1992/93:100.

2 Stöd för utveckling av skolväsendet

Medel som innevarande budgetår disponeras under detta anslag
av Statens institut för handikappfrågor i skolan för
utvecklingsarbete i skolan för elever med handikapp har
beräknats under anslaget B3. Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp.

I motionerna 1992/93:Ub471 (m) delvis och 1992/93:Ub449 (kds)
aktualiseras ett antal frågor om dyslexi i skolan. I båda
motionerna (yrkande 1 i motion 1992/93:Ub449) understryks
vikten av att detta problem måste tas upp i lärarutbildningen
och i lärarnas fortbildning. Enligt den sistnämnda motionen
(yrkande 2) bör kommunerna åläggas skyldighet att genomföra
test av alla elever i årskurs 1 för att på ett tidigt stadium
kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. De bör
i såväl grundskolan som gymnasieskolan få tillgång till
läromedel inlästa på band, lästräningsprogram på dator m.m.
Vidare bör högskoleprovet anpassas för studerande med läs- och
skrivhandikapp (yrkande 3).

Enligt föredragande statsrådet är läs- och skrivsvårigheter i
skolan primärt ett pedagogiskt problem. Det bör ankomma på
Skolverket att följa utvecklingen. Statsrådet erinrar om att
Skolverket inför 1994 års budgetproposition skall avge en
fördjupad anslagsframställning och enligt regeringens direktiv
för denna redovisa utvecklingen när det gäller elevgrupper med
behov av särskilt stöd. Läs- och skrivsvårigheter är bl.a. ett
område som då kommer att behandlas. I propositionen (s.45)
redovisas att försöksverksamhet inom området läs- och
skrivsvårigheter pågår med stöd från bl.a. Allmänna arvsfonden.
Under anslaget B 6. Fortbildning m.m. redovisas vidare att
Skolverket fördelat medel för utveckling av
fortbildningsmodeller för lärare som undervisar elever med läs-
och skrivsvårigheter. Med statligt stöd bedrivs också
verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter måste behandlas i
lärarutbildningen. Då utskottet tidigare tagit upp liknande
frågor (jfr bet. 1989/90:UbU3) har utskottet bl.a. pekat på de
specialpedagogiska inslagen i grundskollärarutbildningen --
motsvarande minst 10 poäng enligt utbildningsplanen för
grundskollärarlinjen. Utskottet vill nu understryka vikten av
att alla blivande lärare delges vad forskningen kommit fram
till när det gäller orsakerna till dyslexi och möjligheterna
att på ett tidigt stadium identifiera elevers problem med att
läsa och skriva. De bör också få tillfälle att i konkreta
undervisningssituationer se vilka specialpedagogiska åtgärder
som kan vidtas för att hjälpa dyslektiska elever i skolarbetet.

Utskottet har erfarit att ett antal projekt rörande
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter pågår i landet. Detta framkom
bl.a. vid det seminarium om dyslexi som Socialdepartementet
arrangerade den 27 januari 1993. I många projekt med
försöksverksamhet i skolan pågår ett nära samarbete mellan
medicinsk och pedagogisk forskning. Kunskapsbilden är dock
fortfarande något splittrad och insatserna från samhällets sida
är ännu inte samordnade. De frivilliga organisationernas
verksamhet är likaså betydande, men även på detta område finns
det behov av information och utbyte av erfarenheter för att de
samlade resurserna skall nyttjas så effektivt som möjligt.

Mot denna bakgrund har utskottet funnit det angeläget att ett
utbyte sker av forskningsresultat och övrig kunskap om dyslexi.
Utskottet har därför beslutat (1993-02-18) att under hösten
1993 anordna en offentlig utfrågning om dyslexi i skolan. Till
utfrågningen kommer att inbjudas företrädare för bl.a.
myndigheter, kommuner och landsting, skolan och högskolan,
olika forskningsområden och frivilliga organisationer.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört finner utskottet
det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
med anledning av motionerna 1992/93:Ub449 och 1992/93:Ub471
delvis, varför de avstyrks.

I motion 1992/93:Ub519 (c) redovisas en modell för kurser i
teknik för flickor. Motionärerna beskriver
fritidsverksamheten vid den s.k. Teknikstugan i Alingsås. Då
ifrågavarande verksamhet har utfallit med gott resultat när det
gäller att få flickor att söka till tekniska och
naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan, bör modellen
få ökad spridning (yrkande 1). Unga arbetslösa ingenjörer bör
kunna medverka i bl.a. denna verksamhet (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att statliga medel sedan ett antal
år anvisats för teknikkurser för flickor. I sin
anslagsframställning för budgetåret 1993/94 redovisar
Skolverket att drygt 2,5 miljoner kronor fördelats till
kommunerna för sådan verksamhet innevarande år. Enligt
Skolverket är erfarenheterna av kurserna relativt goda,
samtidigt som många kommuner börjar söka nya vägar för att
stimulera flickor till tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar.

Utskottet förutsätter att Skolverket bl.a. genom sin
fältorganisation ger spridning åt väl fungerande verksamhet
såsom den s.k. Alingsåsmodellen för att öka andelen flickor på
tekniska och naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan.
Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna som ansvariga
för ifrågavarande verksamhet och som arbetsgivare för skolans
personal att bedöma i vad mån unga arbetslösa ingenjörer kan
medverka i verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1992/93:Ub519. Utskottet vill till detta lägga följande.
I inledningen av budgetpropositionen (bil. 9 s. 4) aviserar
utbildningsministern att regeringen, på grund av att den
tidigare låga andelen kvinnor på naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar ser ut att sjunka ytterligare, kommer att
initiera ett brett program för att -- från grundskolan till
universitet och högskolor -- skapa nya möjligheter och ett nytt
intresse för utbildning inom den naturvetenskapliga och
tekniska sektorn. Vidare kommer inom Utbildningsdepartementet
en särskild grupp att tillsättas med uppgift att planera ett
försöksprogram för att öka intresset för främst teknisk
utbildning på olika skolstadier.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
under förevarande anslag föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1992/93:100 till Stöd för utveckling
av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 55613000 kr.

3 Fortbildning

Under anslaget Fortbildning m.m. beräknas medel för statlig
rektorsutbildning samt för sådan fortbildning som Statens
skolverk beslutar om. Från anslaget bekostas vidare bidrag till
lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och
publikationer, bidrag till skolpersonal för deltagande i
internationella kurser och konferenser samt medel för
lärarstipendier för individuellt motiverad fortbildning. Inom
anslaget disponerar Skolverket också medel för information om
personalutbildning i skolan. Medel som hittills utgått ur detta
anslag för fortbildning för sameskolans personal har beräknats
under anslaget B10. Sameskolor.

Enligt motion 1992/93:Ub455 (fp) har statens möjligheter att
styra fortbildningens inriktning minskat genom
kommunaliseringen av lärare. Den ämnesbreddande fortbildningen
för högstadiets lärare har inte fullföljts enligt tidigare
planer. Motionären framhåller att fortbildningen bör vara
likvärdig över landet, att möjligheterna till
distansundervisning tas till vara och att Skolverket bör
upprätta en databank över aktuella fortbildningskurser i
landet.

Utskottet vill erinra om att kommunerna har det primära
ansvaret för fortbildning och kompetensutvecklingen av
skolans personal (jfr prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr.
282). Skolverket har till uppgift att se till att det finns
tillgång till fortbildning av god kvalitet i alla delar av
landet. Genom bl.a. sin fältorganisation och s.k.
tillståndsbeskrivningar kan Skolverket fånga upp behov och
problem som kräver centrala insatser för kompetensutveckling av
skolans personal. Under budgetåret 1991/92 har Skolverket
genomfört en inventering av fortbildningsplaneringen i
kommunerna. Den kommer i första hand att användas som underlag
för diskussioner med kommunerna om fortbildningen som
instrument för skolans utveckling. När det gäller informationen
om det aktuella kursutbudet i landet har utskottet inhämtat att
universiteten och högskolorna tar fram egna kataloger över sitt
utbud av fortbildningskurser.

För innevarande budgetår har Skolverket fördelat närmare 34
miljoner kronor till kommunernas fortbildning enligt tidigare
planering. Ca 70% av medlen avsåg grundskolans lärare, främst
den s.k. kompletteringsfortbildningen, medan ca 30% hade
utnyttjas för ämnesinriktad fortbildning för lärare i
gymnasieskolan och inom komvux. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer satsningen på kompletteringsfortbildning att fortsätta
enligt tidigare planer. När det gäller den i motionen
aktualiserade frågan om distansundervisning vill utskottet peka
på att medel för produktion av utbildningsprogram avsedda för
etersändning i samband med fortbildning av lärare i grundskolan
anvisas under förevarande anslag. Slutligen vill utskottet
erinra om att Skolverket enligt de myndighetsspecifika
direktiven för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1994/95--1996/97 skall presentera en plan för lärarnas och
skolledarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet
med motion 1992/93:Ub455 i stort är tillgodosett, varför den
avstyrks.

I två motioner, 1992/93:Ub502 (v) yrkande 14 och
1992/93:Ub466 (c), framhålls vikten av fortbildning om
medicinska handikapp för skolpersonal. Enligt den förstnämnda
motionen bör Skolverket tillsammans med Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) undersöka möjligheten att
anordna sådan fortbildning på nationell nivå. Enligt den
sistnämnda motionen bör elever med medicinska handikapp
särskilt uppmärksammas i lärarfortbildningen om handikappade
elevers situation i skolan.

Vid utskottets behandling föregående riksmöte av anslaget
till Statens institut för handikappfrågor i skolan och
motionsyrkanden om stöd till elever med medicinska handikapp
(prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU9, rskr. 192) ställde sig
utskottet bakom föredragande statsrådets uppfattning att det
ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om medicinska
handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar skapas,
framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas också
till de medicinskt handikappade elevernas behov. Utskottet
utgår från att kommunerna, som har det fulla ansvaret för
lärarnas fortbildning, uppmärksammar behovet av
fortbildningsinsatser när det gäller elever med medicinska
handikapp i samband med beslut om fortbildning i kommunens
skolplan. Fortbildningen på kommunnivå bör ta sin utgångspunkt
i lokala förhållanden och behov. Om det i Skolverkets
uppföljnings- och utvärderingsverksamhet skulle föreligga ett
allmänt behov av fortbildning om medicinska handikapp utgår
utskottet vidare från att Skolverket i sin plan för den
centralt organiserade fortbildningen, som kommer att
presenteras i den fördjupade anslagsframställningen för
budgetåren 1994/95--1996/97, kommer att ta upp fortbildning med
sådant innehåll. Det är enligt utskottets mening inget som
hindrar att den kompetens som finns inom SIH skulle kunna
nyttjas för detta fortbildningsändamål.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande
fortbildning om medicinska handikapp avslår motionerna
1992/93:Ub466 och 1992/93:Ub502 yrkande 14.

När det gäller anslagsbeloppet under förevarande anslag
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1992/93:100 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.

4 Genomförande av skolreformer

Förevarande anslag är ett nytt anslag. Under sjunde
huvudtitelns anslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner har
483miljoner kronor beräknats för gymnasieskolans reformering
för budgetåret 1993/94.

I motionerna 1992/93:Ub485 (fp) och 1992/93:Ub508 (s) delvis
föreslås att särskilda åtgärder vidtas för att förbättra
utbildningen på vissa nationella program i gymnasieskolan.
I den förstnämnda motionen uppmärksammas den dåliga
rekryteringen till industriprogrammet i den nya gymnasieskolan.
Det är angeläget att gymnasieskolan och näringslivet
ytterligare utvecklar sitt samarbete för att dels ge
ifrågavarande utbildning ett för industrins behov relevant
innehåll, dels förbättra informationen till eleverna i
grundskolan. I den sistnämnda motionen framhålls behovet av
särskilda insatser inom barn- och fritidsprogrammet med hänsyn
till att detta program endast delvis kan bygga på tidigare
erfarenheter i gymnasieskolan. Insatserna gäller bl.a.
lärarfortbildning och läromedelsproduktion inom fritidsområdet.
Med hänvisning till föreliggande budgetproposition (bil. 9 s.
10) bör enligt motion 1992/93:Ub508 barn- och fritidsprogrammet
prioriteras när det gäller frågan om hur lärarkåren i
gymnasieskolan skall kunna tillföras kvalificerad kompetens
från universitetens forskningsutbildning och yrkesliv.

Skolverket har ett särskilt ansvar när det gäller att
tillhandahålla fortbildning som är föranledd av statliga
reformbeslut. Universitetet i Linköping har med medel anvisade
av Skolverket i samarbete med andra universitet och högskolor
utvecklat och genomfört en introduktionsfortbildning under
läsåret 1991/92 inför reformeringen av gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.

Som föredragande statsrådet framhåller i propositionen (s.
50) kommer särskilda insatser för bl.a. information och
fortbildning att bli nödvändiga med anledning av reformeringen
av gymnasieskolan. Skolledarna är i detta sammanhang en
nyckelgrupp. Medel för detta ändamål anvisas under förevarande
anslag och kommer att disponeras av Skolverket. Regeringen
kommer att närmare besluta om medelsfördelningen. Utskottet
förutsätter att regeringen därvid tar hänsyn till att vissa
nationella program, t.ex. barn- och fritidsprogrammet, har helt
nya utbildningsinslag som kan kräva särskilda
fortbildningsinsatser. Utskottet anser att även frågor om
lämpliga läromedel för ifrågavarande utbildning bör kunna
behandlas i fortbildningssammanhang.

I propositionen beräknas 500 kr per elev i årskurs 1 för
kommunernas planering och information vid införandet av de nya
programmen i gymnasieskolan. Avsikten är att utbetalningen av
dessa medel skall påbörjas under budgetåret 1993/94. Utskottet
anser att det bör ankomma på skolledningen och
syo-funktionärerna i såväl grundskolan som gymnasieskolan att
medverka till att eleverna i årskurs 9 i grundskolan får en
adekvat information om samtliga studievägar i den nya
gymnasieskolan.

Med hänvisning till att regeringen nu föreslår att 125
miljoner kronor skall anvisas i syfte att finansiera bl.a.
informations- och fortbildningsinsatser beträffande
reformeringen av gymnasieskolan och till vad utskottet i övrigt
anfört finner utskottet ingen anledning att riksdagen gör något
särskilt uttalande med anledning av motionerna 1992/93:Ub485
och 1992/93:Ub508 delvis, varför de avstyrks.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att
riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.

5 Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har granskat gymnasieskolans verksamhet
och överlämnat sitt förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan --
Resurser, resultat och utveckling till riksdagen. Till grund
för revisorernas anmälan till riksdagen av granskningen ligger
en s.k. granskningsrapport.

Som en utgångspunkt för granskningen beskrivs de politiska
besluten och skolformens hittillsvarande utveckling.
Granskningen berör vidare tre centrala aspekter av
gymnasieskolan. Den första aspekten gäller gymnasieskolans
resurser -- lärare, annan personal, lokaler m.m. -- och
resursutnyttjande. Den andra aspekten avser utbildningens
måluppfyllelse och resultat ur ett avnämarperspektiv, dvs. hur
lärare på universitet och högskolor resp. chefer i arbetslivet,
vilka möter ungdomarna efter gymnasieskolan, upplever att
gymnasieskolan fyllt sin uppgift. Den tredje aspekten handlar
om elevernas perspektiv mot bakgrund av att riksdagen betonat
gymnasieskolans ansvar för elevernas personlighetsutveckling
och ett utvecklat elevinflytande.

Enligt revisorerna är tillgången på behöriga lärare relativt
god i gymnasieskolan. Emellertid har sedan början av 1970-talet
antalet lektorer minskat både totalt och i relation till
antalet elever på de tre- och fyraåriga linjerna.

Revisorerna konstaterar bl.a. att det saknas ett
redovisningssystem som visar gymnasieskolans kostnader i
kommunerna.

Då någon samlad utvärdering av hur gymnasieskolan uppfyller
målen för sin verksamhet inte tidigare genomförts har
revisorerna uppdragit åt pedagogiska institutionen vid
Universitetet i Uppsala att genomföra en enkät till
gymnasieskolans avnämare. En högskolegrupp och en
arbetslivsgrupp har besvarat frågor om gymnasieskolans
teoretiska och yrkesinriktade utbildningar. Båda grupperna
redovisar en mycket positiv syn på ungdomarnas självförtroende
och samarbetsförmåga. Däremot har de en negativ syn på
ungdomarnas förmåga till skriftlig framställning och på deras
matematiska färdigheter. Högskolegruppen anser vidare att
ungdomarnas förmåga till kritiskt tänkande och självständigt
arbete har allvarliga brister. I flera fall noteras stora
skillnader mellan elever med högsta betyg från olika skolor.
Detta är enligt revisorerna ett tecken på att principen om
likvärdig utbildning inte helt har kunnat följas.

Revisorerna har vidare genomfört en studie av frånvaron bland
ca 2000 elever i gymnasieskolan. Den visar på en mycket
spridd ströfrånvaro från lektionerna. Under en
tvåveckorsperiod hade nästan hälften av eleverna varit
frånvarande minst en gång. Eleverna kopplar sin frånvaro till
en kritisk inställning till lektioner som man inte upplever som
meningsfulla. Enligt studien upplever eleverna inte några
reella möjligheter till inflytande i skolan.

Revisorernas granskningsrapport har remissbehandlats.
Remissinstanserna är till övervägande del positiva i sina
allmänna omdömen om revisorernas granskning. Flera
remissinstanser ser det som värdefullt att granskningen
genomförts vid ett tillfälle när gymnasieskolan står inför
förändringar. Sakliga invändningar mot revisorernas beskrivning
av problem och brister är mycket få. Många menar att
revisorernas påpekanden är väl underbyggda. Skolverket anser
att avnämarundersökningen liksom beskrivningen av
gymnasieskolans resultat ur ett elevperspektiv är intressanta
ur metodsynpunkt. Pedagogiska institutionen vid Universitetet i
Umeå är däremot kritisk till avnämarstudien. Man anser att
läroplanen för gymnasieskolan saknar absoluta målkriterier och
att de svarandes tolkningar därmed blir subjektiva i brist på
gemensamma bedömningskriterier. Man kritiserar även
revisorernas tyngdpunkt på elevernas egna synpunkter när det
gäller bl.a. orsakerna till frånvaron i skolan.

Vid granskningen av gymnasieskolans verksamhet har
revisorerna funnit behov av åtgärder på en rad områden. Mot
denna bakgrund anser revisorerna att regeringen bör

fortlöpande följa upp och informera riksdagen om
effektiviteten i de styrformer som tillämpas för
gymnasieskolan,
följa upp och informera riksdagen om hur kravet på likvärdig
utbildning följs,
följa och minst en gång under varje mandatperiod informera
riksdagen om lektoratens besättning samt forskarkompetens hos
dem som innehar lektoraten,
bevaka Skolverkets uppföljning och utvärdering av
gymnasieskolan samt ta initiativ till oberoende utvärdering av
gymnasieskolan.

Regeringen bör vidare ge Skolverket i uppdrag att

vidareutveckla den metod för utvärdering av gymnasieskolans
utbildning via avnämarna som revisorerna använt i sin
granskning samt även i övrigt utveckla metoder för att
utvärdera kvalitet i gymnasieskolans verksamhet,
med enhetliga definitioner på studieavbrott och linjebyten
kontinuerligt följa upp studieavbrotten och deras orsaker samt
betydelsen av kommunal vuxenutbildning och annan
vuxenutbildning för ungdomar som mer definitivt avbryter sin
gymnasieutbildning,
följa och dokumentera elevernas syn på gymnasieskolan och hur
elevinflytandet utvecklas samt se över lärarnas behov av
utbildning och stöd för att göra eleverna mer aktiva och
delaktiga i undervisningens planering, genomförande och
uppföljning,
analysera lärarnas roll och betydelse för gymnasieskolans
resultat och utveckling,
följa och utvärdera förändringar i verksamheten som prövas i
syfte att öka de studerandes utbyte av utbildningen i enlighet
med fastställda mål och i samband därmed klarlägga, analysera
och sprida kunskaper om skolans framgångsfaktorer,
redovisa gymnasieskolans kostnader på nationell nivå såväl
inkl. som exkl. lokalkostnader.

Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om uppgifter
för regeringen.

I motionerna 1992/93:Ub31 (fp) och 1992/93:Ub33 (m), vilka
båda väckts med anledning av Riksdagens revisorers förslag,
samt motionerna 1992/93:Ub435 och 1992/93:Ub459 (båda m), vilka
väckts under den allmänna motionstiden 1993, framhålls behovet
av lektorer i gymnasieskolan. Det är angeläget att behålla och
förstärka forskningsanknytningen i gymnasieskolan. Enligt
motionärernas uppfattning är det alarmerande att antalet
lektorstjänster i gymnasieskolan har minskat, bl.a. till följd
av att kommunerna inte anställer lektorer av besparingsmässiga
skäl. I motion 1992/93:Ub458 (m) begärs förslag till åtgärder
med syfte att på sikt minska antalet studieavbrott i
gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av Riksdagens revisorers förslag
och motionsyrkandena anföra följande.

Regeringen har den 18 juni 1992 fattat beslut om särskilda
direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1994/95--1996/97. Mot bakgrund av det förändrade
styrsystemet är det enligt direktiven av särskild vikt att
verket skaffar sig instrument för en långsiktig bedömning av
genomslagskraften för den nationella skolpolitiken, liksom
variationer mellan kommuner och möjliga förklaringar till
sådana variationer. Skolverket skall inleda ett arbete för att
utveckla olika mått som beskriver produktivitetsutvecklingen i
det svenska skolväsendet. Internationella erfarenheter skall
tas till vara. Regeringen framhåller att uppföljningsdata som
inhämtas från kommuner och landsting och som har betydelse för
lärarförsörjningen är av särskilt intresse. Verket bör redovisa
tillgången på behöriga lärare på såväl riksnivå som läns- och
kommunnivå.

Med hänvisning till skollagens bestämmelser att kommunerna är
skyldiga att erbjuda alla ungdomar en utbildning i
gymnasieskolan skall Skolverket enligt direktiven följa
utvecklingen när det gäller hur kommunerna uppfyller sin
skyldighet att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasial
utbildning. Verket skall bl.a. följa utvecklingen när det
gäller i vilken utsträckning eleverna får sina
förstahandsönskemål tillgodosedda.

I direktiven framhålls elevernas rätt till inflytande när det
gäller undervisningens utformning och innehåll samt skolans
arbetsprocesser och dess arbetsmiljö i vid mening. Skolverket
skall belysa graden av inflytande och ansvarstagande för den
enskilde eleven. Av intresse är hur eleverna själva bedömer
sitt inflytande. Skolverket bör kunna ge en första bild av de
organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de senaste
årens reformarbete. Särskilda analyser skall göras när det
gäller strukturella förändringar, t.ex. kommunala
prioriteringar inom skolan och hur det nya styrsystemet inom
skolan påverkat den enskilda skolenheten.

Riksdagen har flera gånger uttalat sig för behovet av
lektorstjänster i gymnasieskolan, bl.a. i samband med
behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76). Utskottet underströk
betydelsen av gymnasielektorer vid behandlingen av den nya
gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet.
UbU16, rskr. 356) och återkom till frågan våren 1992 (bet.
1991/92:UbU20 s. 35). Utskottet vidhåller sin uppfattning att
anställning som lektor bör komma till stånd i en omfattning som
motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Av
föreliggande budgetproposition (bil. 9 s. 10) framgår att
regeringen under det kommande året avser att ta initiativ för
att ytterligare belysa frågorna om hur lärarkåren i
yrkesutbildningen i synnerhet och den nya gymnasieskolan i
allmänhet skall kunna tillföras kvalificerad kompetens från
universitetens forskningsutbildning och yrkesliv. I den nyligen
framlagda forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170)
redovisar regeringen sin bedömning att en fördubbling av
examinationen av doktorer till år 2000 är angelägen. Denna
bedömning grundar sig bl.a. på att skolan behöver flera
vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda
kvalitetskraven.

När det gäller studieavbrotten i gymnasieskolan delar
utskottet motionärens och revisorernas uppfattning att deras
antal måste minskas. Utskottet finner det inte uteslutet att
den reformerade gymnasieskolan i större utsträckning kommer att
kunna tillgodose elevernas val av utbildning. Det är
ungdomarnas förstahandsval av utbildningsprogram som skall
styra kommunens planering av gymnasieskolan. Härigenom ökar med
stor sannolikhet andelen ungdomar som fullföljer sin
utbildning. Vidare innefattar gymnasieskolans nya timplan ett
stort utrymme för elevernas fria val av ämnen och kurser. De
individuella programmen och de specialutformade programmen
innebär likaså ökade möjligheter för eleverna att själva
påverka utbildningens inriktning.

Utskottet, som ställer sig bakom revisorernas förslag, anser
att regeringen i samband med den fördjupade anslagsprövningen
för skolväsendet för budgetåren 1994/95--1996/97 bör informera
riksdagen om dels effektiviteten i de styrformer som tillämpas
för gymnasieskolan, dels hur kravet på likvärdig utbildning i
gymnasieskolan uppfylls i kommunerna, dels ock lektoratens
besättning och forskarkompetensen i gymnasieskolan. Regeringen
bör i övrigt beakta vad revisorerna föreslagit när det gäller
uppdrag till Skolverket. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 och
med anledning av motionerna 1992/93:Ub31, 1992/93:Ub33,
1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459 som sin mening
ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

Statens skolverk

1. beträffande översyn av Skolverkets fältorganisation
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub452,

2. beträffande läromedelsgranskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub433,

3. beträffande undervisning i punktskrift för vuxna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub453 och
1992/93:Ub456,

4. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och
motion 1992/93:Ub461 delvis till Statens skolverk för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 227724000 kr,

Stöd för utveckling av skolväsendet

5. beträffande dyslexi i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub449 och
1992/93:Ub471 delvis,

6. beträffande teknikkurser för flickor
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub519,

7. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till
Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 55613000 kr,

Fortbildning

8. beträffande fortbildning av skolpersonal
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub455,

9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub466 och
1992/93:Ub502 yrkande 14,

men. (v)

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 85560000 kr,

Genomförande av skolreformer

11. beträffande information m.m. om vissa nationella
program i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub485 och
1992/93:Ub508 delvis,

12. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av
skolreformer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till
Genomförande av skolreformer för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 125000000 kr,

Riksdagens revisorers förslag

13. beträffande Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och
utveckling
att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR4 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub31,
1992/93:Ub33, 1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 mars 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s),
Birgitta Carlsson (c)
och
Ingegerd Sahlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Många elever i skolan har handikapp som inte syns, t.ex.
allergier av olika slag. Kunskapen om sådana handikapp är
vanligen begränsad på lokal nivå. Mot denna bakgrund föreslår
jag att Skolverket tillsammans med Statens institut för
handikappfrågor i skolan närmare undersöker behovet och
möjligheten att centralt anordna fortbildning för lärare om
medicinska handikapp.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 14
och med anledning av motion 1992/93:Ub466 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,