Viss översyn av reglerna för bostadsbidragen

Betänkande 1996/97:BoU14

Bostadsutskottets betänkande 1996/97:BOU14

Viss översyn av reglerna för bostadsbidragen

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1996/97
BoU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår med användande av sin initiativrätt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att regeringen i 1997 års vårproposition bör
lägga fram ett förslag om förändring av reglerna för bostadsbidrag i avsikt
att mildra effekterna av de sedan den 1 januari 1997 gällande reglerna för de
hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör träda i kraft snarast.
En reservation (v) har fogats till betänkandet. Reservanten förordar bl.a.
att regeringen i 1997 års vårproposition förelägger riksdagen ett förslag
bl.a. om att en takregel införs utformad så att inga hushåll skall få en
större minskning av sitt månatliga bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996.
I ett särskilt yttrande (m, fp, kd) redovisas vilka förändringar av
bostadsbidragen som bör övervägas. I yttrandet anges bl.a. att
regeringsförslaget i första hand bör inriktas på slopande av de individuella
inkomstgränserna och på begränsning av effekterna av den bidragsgrundande
bostadsytan.
I ett särskilt yttrande (mp) anförs bl.a. att i den förordade översynen bör
övervägas alla de förslag som kommit fram under utskottets beredning av
ärendet samt att de nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april
1997.

Vissa beslut om ändrade regler för bostadsbidragen m.m.
Mot bakgrund av att de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990-
talets första hälft stigit kraftigt beslöt riksdagen våren 1996 (prop.
1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11) om vissa förändringar av bidragen fr.o.m. år
1997. Förändringarna, som beräknades ge en besparing på 2,3 miljarder kronor
räknat på helår, innebär bl.a. att
- ett nytt system för inkomstprövning med preliminärt bostadsbidrag som
sedan fastställts slutligt på grundval av taxeringen införs,
- individuella inkomstgränser tillämpas,
- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,
- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt
med att flerbarnstilläggen fasas ut.
I budgetpropositionen för år 1997 beräknade regeringen kostnaderna för
bostadsbidragen till 5 910 miljoner kronor. Med anledning av en motion i
vilken förordades en utvärdering av de våren 1996 beslutade reglerna anförde
utskottet hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU1 s. 35) följande:

Till grund för riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. år
1997 låg främst statsfinansiella skäl. Kostnaderna för bidragen hade således
stigit kraftigt under 1990-talets första hälft. Sammanlagt beräknas de nya
reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder kronor räknat på helår. Till en
betydande del - 1,1 miljarder kronor - anger regeringen att besparingen
uppkommer genom att ett nytt system för inkomstprövning införs. Systemet
innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med hänsyn
till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda de
nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga
inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Till övriga delar
uppkommer besparingen bl.a. genom begränsningar av den bostadsbidragsgrundande
bostadsytan och genom införande av individuella inkomstgränser.
Så pass genomgripande förändringar av bostadsbidragsreglerna som det nu är
fråga om innebär att enskilda hushåll kan komma att få inte oväsentliga
förändringar av bidraget. En förutsättning för att detta skall kunna
accepteras är enligt utskottets mening att ändringarna inte ensidigt faller på
vissa grupper eller typer av hushåll. Bostadsbidragen måste sålunda även
fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil.
Redan i propositionen med förslag till nya regler för bostadsbidragen
aviserar regeringen att en utvärdering av de nya reglerna skall göras när det
nya systemet fungerat en tid. Enligt vad utskottet har erfarit kommer också
regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 uppdra åt
Riksförsäkringsverket att genomföra en sådan utvärdering.
Enligt utskottets mening framstår det som absolut nödvändigt att en
utvärdering av effekterna av de nya reglerna snarast kommer till stånd. Det är
utskottets bedömning att arbetet bör inledas redan före bidragsåret 1997 bl.a.
på grundval av inkomna bidragsansökningar. Målet bör vara att utvärderingen
kan slutföras i början av år 1997 så att de regeländringar m.m. som kan
föranledas härav kan tillämpas redan under bidragsåret 1997.
Vad utskottet anfört om utvärdering av bostadsbidragen gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna. En inom Socialdepartementet tillsatt arbetsgrupp
för analys av de nya bostadsbidragsreglerna presenterade den 27 februari 1997
en preliminär fördelningsanalys av de nya reglerna. Samma dag föredrogs
ärendet för bostadsutskottet av företrädare för departementet. Analysen
omfattar 285 000 hushåll med bostadsbidrag. Materialet omfattar såväl
barnfamiljer som ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn.
I analysen anges att regelförändringarna tyder på att fördelningsprofilen
för det nya systemet är acceptabel. Dock anses de nya bestämmelserna leda till
att vissa hushåll får väsentliga minskningar av bostadsbidraget beroende på
att olika regelförändringar samverkat på ett ogynnsamt sätt.

Utskottet

Som framgår av redovisningen ovan har riksdagen på förslag av bostadsutskottet
funnit det lämpligt att en utvärdering snabbt görs av de nya reglerna för
bostadsbidragen. En sådan utvärdering har nu gjorts och tillställts utskottet.
Anledningen för riksdagen att påfordra att utvärderingen skulle göras
skyndsamt var att en eventuell förändring av bidragsreglerna skulle kunna
träda i kraft redan under innevarande budgetår.
Enligt utskottets uppfattning visar den nyligen presenterade preliminära
analysen att de nya bidragsreglerna för vissa hushåll fått konsekvenser som är
av den omfattningen att effekterna av dem bör mildras. Utskottet har stärkts i
sin uppfattning att förändringarna av bidragsreglerna bör träda i kraft redan
under år 1997.
De ökade kostnader som blir följden av förändringarna bör inte finansieras
genom en omfördelning inom anslaget till bostadsbidragen m.m.
Utskottet vill vidare i ärendet anföra följande.
Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om
en förändring av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra
effekterna av dem för de hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör
träda i kraft redan under år 1997.
Utskottet är inte nu berett att lämna synpunkter på den närmare inriktningen
av det beredningsarbete inom regeringens kansli som, vid en riksdagens
anslutning till utskottets förslag, kommer att leda fram till ett beslut om
förändring av bostadsbidragsreglerna. Utskottet vill emellertid - liksom för
övrigt görs i den preliminära analysen - erinra om att det kan finnas
anledning närmare studera effekterna av gjorda regelförändringar. Att studera
dessa effekter var för sig och naturligtvis det sammanlagda utfallet av dem
bör kunna ge en god grund för på vilket sätt och i vilken omfattning reglerna
bör förändras.
Enligt utskottets mening bör regeringen alltså i 1997 års vårproposition
lämna riksdagen ett förslag till vissa regelförändringar för bostadsbidragen
utformat så att effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga
förändringar mildras. De nya reglerna bör träda i kraft redan under 1997.
Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om ett förslag om
viss förändring av reglerna för bostadsbidrag.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande viss revision av reglerna för bosatdsbidrag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
res. (v)

Stockholm den 11 mars 1997

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per
Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m).

Reservation

Viss förändring av reglerna för bostadsbidrag
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "De ökade" och
slutar med "under 1997" bort ha följande lydelse:
Analysen visar bl.a. att såväl systemet med individuella inkomstgränser som
förmögenhetsprövningen och begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan
innebär försämrade bostadsbidrag för många hushåll. Det sammantagna utfallet
av dessa och andra förändringar har inneburit att över 100 000 hushåll av de
totalt ca 285 000 som ingår i analysmaterialet har fått sänkningar av
bostadsbidraget. Av dessa har mer än 40 000 hushåll fått sänkta bostadsbidrag
med mer än 500 kr per månad. Så stora förändringar "över en natt" är
oacceptabla. Det finns enligt utskottets mening all anledning att både för år
1997 och på längre sikt vidta åtgärder som mildrar effekterna av de nuvarande
reglerna.
Utskottet vill med hänvisning till det ovan redovisade anföra följande.
Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om
förändringar av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra
effekterna för de hushåll som drabbats hårdast. Regeringsförslaget skall ha
följande inriktning.
1. En takregel för minskning av bostadsbidrag skall införas. Den bör
utformas så att inga hushåll skall få en större minskning av sitt månatliga
bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996.
2. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 april 1997.
3. Regeringen bör utvärdera tillämpningen av den föreslagna takregeln. Bl.a.
bör analyseras hur takregeln skall utformas efter utgången av år 1997.
Vidare bör regeringen så fort som möjligt lämna riksdagen ett förslag till
hur reglerna för bostadsbidragen efter år 1997 bör utformas. Avsikten bör vara
att tillskapa ett robust system som ger de mest betalningssvaga hushållen
möjlighet att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.
4. För år 1997 skall de tillkommande kostnaderna för bostadsbidragen
finansieras genom omfördelning från anslaget för räntebidrag till anslaget för
bostadsbidrag m.m. Det kan upplysas om att Boverket beräknar att statens
utgifter för räntebidrag för år 1997 kommer att minska med ca 3 miljarder
kronor i förhållande till vad riksdagen anslagit. En omfördelning mellan
anslaget till räntebidrag och bostadsbidrag innebär alltså inte någon ökad
belastning av åtaganden inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande. Hur finansieringen för år 1998 skall ske får
regeringen presentera i budgetpropositionen hösten 1997.
Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin
mening ger regeringen tillkänna vad utskottet nu anfört om ett förslag om viss
förändring av reglerna för bostadsbidrag.
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande viss förändring av reglerna för bostadsbidrag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Ulf
Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m) anför:
Som framgått av redovisningen ovan i detta betänkande har riksdagen varit i
hög grad drivande när det gäller att ändra de för år 1997 gällande reglerna
avseende bostadsbidragen. Företrädare för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i bostadsutskottet gav i
särskilda yttranden hösten 1996 uttryck för en uppfattning som gick ut på att
de regler för bostadsbidragen som beslutats träda i kraft den 1 januari 1997
borde ändras före ikraftträdandet; detta för att undvika att vissa hushåll
skulle komma att få vidkännas icke godtagbara minskningar av sina
bostadsbidrag (se betänkandet 1996/97:BoU1 s. 81-84). Vi fick emellertid inte
majoritet för våra förslag hösten 1996. Att de farhågor som dessa yttranden
gav uttryck för besannats har därefter tyvärr visat sig korrekta.
Under beredningen av det nu diskuterade utskottsinitiativet förde vi fram
förslag som gick ut på att riksdagen redan nu (mars 1997) skulle fatta beslut
om hur reglerna för bostadsbidragen borde ändras; detta för att snabbt få de
nya reglerna i kraft och tillämpning. Vi har emellertid inte heller nu fått
gehör för denna uppfattning av utskottets majoritet. Vi finner det emellertid
viktigt att en stor majoritet i bostadsutskottet för riksdagen och för dem som
drabbats hårdast av bostadsbidragsreglerna manifesterar sin vilja att ta
ansvar för att dessa regler ändras. Det är det huvudsakliga skälet till varför
vi i nuvarande läge avstått från att foga en reservation till betänkandet.
Emellertid finns anledning att redovisa vilka förändringar som främst bör
övervägas. Vad vi i det följande redovisar går alltså delvis tillbaka på våra
tidigare lagda förslag. Förslag bör i 1997 års vårproposition föreläggas
riksdagen i första hand om
- 1. slopande av de individuella inkomstgränserna,
- 2. begränsning av effekterna av bidragsgrundande bostadsyta,
- 3. att statliga räntebidrag inte räknas in i den bidragsgrundande inkomsten,
- 4.ändrade regler för förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang.

2. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler
Per Lager (mp) anför:
I ett särskilt yttrande till bostadsutskottets betänkande hösten 1996 invände
jag (bet. 1996/97:BoU1 s. 82-83) mot det orimliga i att låta de nya reglerna
för bostadsbidrag träda i kraft innan de fulla effekterna av dem klarlagts.
Som jag då framhöll hade det enda rimliga varit att skjuta regelförändringarna
på framtiden.
Det riktiga i min uppfattning har senare verifierats. Som framgår av vad
ovan redovisats och av den nyligen genomförda analysen har många hushåll
drabbats hårt av de nya reglerna. Det är därför nödvändigt att en översyn
snabbt görs av dem. Om riksdagen ansluter sig till utskottets förslag kommer
riksdagen således i 1997 års vårproposition att få ett reviderat förslag till
bidragsregler. De nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april 1997.
I de kommande övervägandena bör prövas alla de förslag till förändringar av
reglerna som kommit fram under utskottets beredning av ärendet. Vissa av dem
har tagits upp ovan i detta betänkande, i reservationen och i det särskilda
yttrandet (m, fp, kd).
Vad i betänkandet anförs om att de ökade kostnader som blir följden av
förändringarna bör finansieras på annat sätt än inom anslaget till
bostadsbidrag är viktigt. En omfördelning mellan de hushåll som erhåller
bostadsbidrag är nämligen inte realistisk. Jag vill i sammanhanget erinra om
att Boverket nyligen gjort prognoser som visar att statens utgifter för
räntebidragen för år 1997 kan väntas bli tre miljarder lägre än vad riksdagen
anslagit. En finansiering av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen bör
alltså i första hand kunna finansieras genom att en del av besparingen på
räntebidragen används för ändamålet. Jag vill slutligen erinra om att de nu
diskuterade anslagen båda ingår i utgiftsområde 18. Någon ökad total
belastning på utgiftsområdet blir inte aktuell i förhållande till vad
riksdagen anvisade hösten 1996.