Viss översyn av reglerna för bostadsbidragen
Betänkande 1996/97:BoU14
Bostadsutskottets betänkande
1996/97:BOU14
Viss översyn av reglerna för bostadsbidragen
Innehåll
1996/97 BoU14
Sammanfattning
Utskottet föreslår med användande av sin initiativrätt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen i 1997 års vårproposition bör lägga fram ett förslag om förändring av reglerna för bostadsbidrag i avsikt att mildra effekterna av de sedan den 1 januari 1997 gällande reglerna för de hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör träda i kraft snarast. En reservation (v) har fogats till betänkandet. Reservanten förordar bl.a. att regeringen i 1997 års vårproposition förelägger riksdagen ett förslag bl.a. om att en takregel införs utformad så att inga hushåll skall få en större minskning av sitt månatliga bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996. I ett särskilt yttrande (m, fp, kd) redovisas vilka förändringar av bostadsbidragen som bör övervägas. I yttrandet anges bl.a. att regeringsförslaget i första hand bör inriktas på slopande av de individuella inkomstgränserna och på begränsning av effekterna av den bidragsgrundande bostadsytan. I ett särskilt yttrande (mp) anförs bl.a. att i den förordade översynen bör övervägas alla de förslag som kommit fram under utskottets beredning av ärendet samt att de nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april 1997.
Vissa beslut om ändrade regler för bostadsbidragen m.m. Mot bakgrund av att de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990- talets första hälft stigit kraftigt beslöt riksdagen våren 1996 (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11) om vissa förändringar av bidragen fr.o.m. år 1997. Förändringarna, som beräknades ge en besparing på 2,3 miljarder kronor räknat på helår, innebär bl.a. att - ett nytt system för inkomstprövning med preliminärt bostadsbidrag som sedan fastställts slutligt på grundval av taxeringen införs, - individuella inkomstgränser tillämpas, - den bidragsgrundande bostadsytan begränsas, - det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut. I budgetpropositionen för år 1997 beräknade regeringen kostnaderna för bostadsbidragen till 5 910 miljoner kronor. Med anledning av en motion i vilken förordades en utvärdering av de våren 1996 beslutade reglerna anförde utskottet hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU1 s. 35) följande:
Till grund för riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. år 1997 låg främst statsfinansiella skäl. Kostnaderna för bidragen hade således stigit kraftigt under 1990-talets första hälft. Sammanlagt beräknas de nya reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder kronor räknat på helår. Till en betydande del - 1,1 miljarder kronor - anger regeringen att besparingen uppkommer genom att ett nytt system för inkomstprövning införs. Systemet innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda de nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Till övriga delar uppkommer besparingen bl.a. genom begränsningar av den bostadsbidragsgrundande bostadsytan och genom införande av individuella inkomstgränser. Så pass genomgripande förändringar av bostadsbidragsreglerna som det nu är fråga om innebär att enskilda hushåll kan komma att få inte oväsentliga förändringar av bidraget. En förutsättning för att detta skall kunna accepteras är enligt utskottets mening att ändringarna inte ensidigt faller på vissa grupper eller typer av hushåll. Bostadsbidragen måste sålunda även fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil. Redan i propositionen med förslag till nya regler för bostadsbidragen aviserar regeringen att en utvärdering av de nya reglerna skall göras när det nya systemet fungerat en tid. Enligt vad utskottet har erfarit kommer också regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 uppdra åt Riksförsäkringsverket att genomföra en sådan utvärdering. Enligt utskottets mening framstår det som absolut nödvändigt att en utvärdering av effekterna av de nya reglerna snarast kommer till stånd. Det är utskottets bedömning att arbetet bör inledas redan före bidragsåret 1997 bl.a. på grundval av inkomna bidragsansökningar. Målet bör vara att utvärderingen kan slutföras i början av år 1997 så att de regeländringar m.m. som kan föranledas härav kan tillämpas redan under bidragsåret 1997. Vad utskottet anfört om utvärdering av bostadsbidragen gav riksdagen som sin mening regeringen till känna. En inom Socialdepartementet tillsatt arbetsgrupp för analys av de nya bostadsbidragsreglerna presenterade den 27 februari 1997 en preliminär fördelningsanalys av de nya reglerna. Samma dag föredrogs ärendet för bostadsutskottet av företrädare för departementet. Analysen omfattar 285 000 hushåll med bostadsbidrag. Materialet omfattar såväl barnfamiljer som ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. I analysen anges att regelförändringarna tyder på att fördelningsprofilen för det nya systemet är acceptabel. Dock anses de nya bestämmelserna leda till att vissa hushåll får väsentliga minskningar av bostadsbidraget beroende på att olika regelförändringar samverkat på ett ogynnsamt sätt.
Utskottet
Som framgår av redovisningen ovan har riksdagen på förslag av bostadsutskottet funnit det lämpligt att en utvärdering snabbt görs av de nya reglerna för bostadsbidragen. En sådan utvärdering har nu gjorts och tillställts utskottet. Anledningen för riksdagen att påfordra att utvärderingen skulle göras skyndsamt var att en eventuell förändring av bidragsreglerna skulle kunna träda i kraft redan under innevarande budgetår. Enligt utskottets uppfattning visar den nyligen presenterade preliminära analysen att de nya bidragsreglerna för vissa hushåll fått konsekvenser som är av den omfattningen att effekterna av dem bör mildras. Utskottet har stärkts i sin uppfattning att förändringarna av bidragsreglerna bör träda i kraft redan under år 1997. De ökade kostnader som blir följden av förändringarna bör inte finansieras genom en omfördelning inom anslaget till bostadsbidragen m.m. Utskottet vill vidare i ärendet anföra följande. Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om en förändring av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra effekterna av dem för de hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör träda i kraft redan under år 1997. Utskottet är inte nu berett att lämna synpunkter på den närmare inriktningen av det beredningsarbete inom regeringens kansli som, vid en riksdagens anslutning till utskottets förslag, kommer att leda fram till ett beslut om förändring av bostadsbidragsreglerna. Utskottet vill emellertid - liksom för övrigt görs i den preliminära analysen - erinra om att det kan finnas anledning närmare studera effekterna av gjorda regelförändringar. Att studera dessa effekter var för sig och naturligtvis det sammanlagda utfallet av dem bör kunna ge en god grund för på vilket sätt och i vilken omfattning reglerna bör förändras. Enligt utskottets mening bör regeringen alltså i 1997 års vårproposition lämna riksdagen ett förslag till vissa regelförändringar för bostadsbidragen utformat så att effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar mildras. De nya reglerna bör träda i kraft redan under 1997. Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om ett förslag om viss förändring av reglerna för bostadsbidrag.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande viss revision av reglerna för bosatdsbidrag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. res. (v)
Stockholm den 11 mars 1997
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m).
Reservation
Viss förändring av reglerna för bostadsbidrag Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "De ökade" och slutar med "under 1997" bort ha följande lydelse: Analysen visar bl.a. att såväl systemet med individuella inkomstgränser som förmögenhetsprövningen och begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan innebär försämrade bostadsbidrag för många hushåll. Det sammantagna utfallet av dessa och andra förändringar har inneburit att över 100 000 hushåll av de totalt ca 285 000 som ingår i analysmaterialet har fått sänkningar av bostadsbidraget. Av dessa har mer än 40 000 hushåll fått sänkta bostadsbidrag med mer än 500 kr per månad. Så stora förändringar "över en natt" är oacceptabla. Det finns enligt utskottets mening all anledning att både för år 1997 och på längre sikt vidta åtgärder som mildrar effekterna av de nuvarande reglerna. Utskottet vill med hänvisning till det ovan redovisade anföra följande. Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om förändringar av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra effekterna för de hushåll som drabbats hårdast. Regeringsförslaget skall ha följande inriktning. 1. En takregel för minskning av bostadsbidrag skall införas. Den bör utformas så att inga hushåll skall få en större minskning av sitt månatliga bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996. 2. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 april 1997. 3. Regeringen bör utvärdera tillämpningen av den föreslagna takregeln. Bl.a. bör analyseras hur takregeln skall utformas efter utgången av år 1997. Vidare bör regeringen så fort som möjligt lämna riksdagen ett förslag till hur reglerna för bostadsbidragen efter år 1997 bör utformas. Avsikten bör vara att tillskapa ett robust system som ger de mest betalningssvaga hushållen möjlighet att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. 4. För år 1997 skall de tillkommande kostnaderna för bostadsbidragen finansieras genom omfördelning från anslaget för räntebidrag till anslaget för bostadsbidrag m.m. Det kan upplysas om att Boverket beräknar att statens utgifter för räntebidrag för år 1997 kommer att minska med ca 3 miljarder kronor i förhållande till vad riksdagen anslagit. En omfördelning mellan anslaget till räntebidrag och bostadsbidrag innebär alltså inte någon ökad belastning av åtaganden inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Hur finansieringen för år 1998 skall ske får regeringen presentera i budgetpropositionen hösten 1997. Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad utskottet nu anfört om ett förslag om viss förändring av reglerna för bostadsbidrag. dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande viss förändring av reglerna för bostadsbidrag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Ulf Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m) anför: Som framgått av redovisningen ovan i detta betänkande har riksdagen varit i hög grad drivande när det gäller att ändra de för år 1997 gällande reglerna avseende bostadsbidragen. Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i bostadsutskottet gav i särskilda yttranden hösten 1996 uttryck för en uppfattning som gick ut på att de regler för bostadsbidragen som beslutats träda i kraft den 1 januari 1997 borde ändras före ikraftträdandet; detta för att undvika att vissa hushåll skulle komma att få vidkännas icke godtagbara minskningar av sina bostadsbidrag (se betänkandet 1996/97:BoU1 s. 81-84). Vi fick emellertid inte majoritet för våra förslag hösten 1996. Att de farhågor som dessa yttranden gav uttryck för besannats har därefter tyvärr visat sig korrekta. Under beredningen av det nu diskuterade utskottsinitiativet förde vi fram förslag som gick ut på att riksdagen redan nu (mars 1997) skulle fatta beslut om hur reglerna för bostadsbidragen borde ändras; detta för att snabbt få de nya reglerna i kraft och tillämpning. Vi har emellertid inte heller nu fått gehör för denna uppfattning av utskottets majoritet. Vi finner det emellertid viktigt att en stor majoritet i bostadsutskottet för riksdagen och för dem som drabbats hårdast av bostadsbidragsreglerna manifesterar sin vilja att ta ansvar för att dessa regler ändras. Det är det huvudsakliga skälet till varför vi i nuvarande läge avstått från att foga en reservation till betänkandet. Emellertid finns anledning att redovisa vilka förändringar som främst bör övervägas. Vad vi i det följande redovisar går alltså delvis tillbaka på våra tidigare lagda förslag. Förslag bör i 1997 års vårproposition föreläggas riksdagen i första hand om - 1. slopande av de individuella inkomstgränserna, - 2. begränsning av effekterna av bidragsgrundande bostadsyta, - 3. att statliga räntebidrag inte räknas in i den bidragsgrundande inkomsten, - 4.ändrade regler för förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang.
2. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler Per Lager (mp) anför: I ett särskilt yttrande till bostadsutskottets betänkande hösten 1996 invände jag (bet. 1996/97:BoU1 s. 82-83) mot det orimliga i att låta de nya reglerna för bostadsbidrag träda i kraft innan de fulla effekterna av dem klarlagts. Som jag då framhöll hade det enda rimliga varit att skjuta regelförändringarna på framtiden. Det riktiga i min uppfattning har senare verifierats. Som framgår av vad ovan redovisats och av den nyligen genomförda analysen har många hushåll drabbats hårt av de nya reglerna. Det är därför nödvändigt att en översyn snabbt görs av dem. Om riksdagen ansluter sig till utskottets förslag kommer riksdagen således i 1997 års vårproposition att få ett reviderat förslag till bidragsregler. De nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april 1997. I de kommande övervägandena bör prövas alla de förslag till förändringar av reglerna som kommit fram under utskottets beredning av ärendet. Vissa av dem har tagits upp ovan i detta betänkande, i reservationen och i det särskilda yttrandet (m, fp, kd). Vad i betänkandet anförs om att de ökade kostnader som blir följden av förändringarna bör finansieras på annat sätt än inom anslaget till bostadsbidrag är viktigt. En omfördelning mellan de hushåll som erhåller bostadsbidrag är nämligen inte realistisk. Jag vill i sammanhanget erinra om att Boverket nyligen gjort prognoser som visar att statens utgifter för räntebidragen för år 1997 kan väntas bli tre miljarder lägre än vad riksdagen anslagit. En finansiering av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen bör alltså i första hand kunna finansieras genom att en del av besparingen på räntebidragen används för ändamålet. Jag vill slutligen erinra om att de nu diskuterade anslagen båda ingår i utgiftsområde 18. Någon ökad total belastning på utgiftsområdet blir inte aktuell i förhållande till vad riksdagen anvisade hösten 1996.