Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2005/06:TU8

Var är betänkandet nu?

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning: 2006-02-02
Debatt: 2006-03-08
Avgörande: 2006-03-09
Beslut fattades: 2006-03-09

Hela betänkandet

PDF

Webbsida

Beslut i korthet

Motioner om väg- och fordonsfrågor (TU8)

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp och att regeringen, Vägverket eller lokala och regionala organ bestämmer i många av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om fordonsutrustning, vägtrafikbuller, dubbdäcksanvändning, vägvisning, vikt- och lastregler, övergivna fordon, EU-mopeder, snöskotrar samt parkeringsfrågor.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut

Visa hela betänkandet

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 40 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 2 februari 2006, justerades 21 februari 2006 och fick trycklov 28 februari 2006.Reservationer: 8

Alla beredningar i utskottet

2006-02-14

Motioner om väg- och fordonsfrågor (TU8)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp och att regeringen, Vägverket eller lokala och regionala organ bestämmer i många av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om fordonsutrustning, vägtrafikbuller, dubbdäcksanvändning, vägvisning, vikt- och lastregler, övergivna fordon, EU-mopeder, snöskotrar samt parkeringsfrågor.

Debatt, Genomförd

Information kommer.

Debatt om förslag 2005/06:TU8

Webb-tv: Väg- och fordonsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll 2005/06:82 2006-03-08

Protokoll från debatten

Börje Vestlund (S)

Anf. 191 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Nu kanske vi kommer in på just de här värmländska vägarna. Jag misstänker nämligen att trafikutskottet ska diskutera det här. Hur som helst ska vi nu behandla trafikutskottets betänkande TU8. Det är ett motionsbetänkande om väg- och fordonsfrågor. I betänkandet behandlas en rad olika frågor kring vitt skilda ämnen som miljözoner, vägtrafikbuller, tung vägtrafik, fordon och fordonshobby, fordonsreglering, handläggning av körkortsärenden, EU-mopeder, trafiksignaler, vägvisning, chiptrimning, träbroar med mera. När det gäller den tunga trafiken finns det en reservation som hävdar att man ska begränsa bruttovikten till 44 ton och totallängden till 18 meter. Utskottets majoritet menar dock att dagens begränsningar med 60 ton och 25 meter är rimliga, även om utskottets majoritet med stor oro ser på slitaget på våra vägar. Inte minst gäller det de mindre vägarna, där just tunga transporter ger stort slitage och ibland gör vägarna helt oframkomliga under en del av året. Utskottet anser snarare att det finns ett stort behov av att få ned överskridningen av dagens bestämmelser och ser det som prioriterat. När det gäller frågan om fordonsreglering lyfter flera motionärer upp frågan om regelverket kring så kallade ATV, all terrain vehicles , vilket i huvudsak innebär nya motordrivna tre- och fyrhjulingar. Utskottet är inte berett att göra något tillkännagivande för närvarande då frågan nyligen utretts i utredningen Säkrare förare på moped, snöskoter och terränghjuling. Utredningen remissbehandlas för närvarande och bereds inom Regeringskansliet. Fru talman! I fråga om chiptrimning och miljökonvertering har utskottet tidigare haft skarpa uttalanden när det gällt att konvertera till framför allt miljövänlig teknik. Utskottet gör dock i detta betänkande inga sådana markeringar då vi förväntar oss en lagrådsremiss under våren. När det gäller den brännande frågan om EU-mopeder behandlas också denna i den utredning jag nyligen nämnde. Utskottet har därför inte anledning att ta något initiativ i den frågan heller. När det gäller vägvisning konstaterar utskottet att Vägverket följer frågan. Utskottet menar att det är viktigt att det finns enhetliga regler för hela landet. Dock konstaterar utskottet att det är de olika väghållarna som är ansvariga för respektive vägvisningsskyltar. När det slutligen gäller trafiksignaler finns det motioner om indikatorer som visar trafikanterna hur lång tid det tar innan trafiksignalen slår om. Utskottet konstaterar att det även i detta fall är respektive väghållare som har ansvar för vilken typ av trafiksignaler som används. Utskottet utgår från att Vägverket följer utvecklingen på området och vill därför inte ta något initiativ i frågan. Till betänkandet har fogats åtta reservationer och fem särskilda yttranden. Kammaren har nu att ta del av debatten mellan kammarens ledamöter. Vi ser fram emot en intressant debatt.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 192 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Vi ska i dag debattera betänkandet Väg- och fordonsfrågor . Oavsett om det är detta betänkande eller något annat betänkande inom trafikutskottets verksamhet känns sammanfattningen igen från majoritetens sida. Den handlar om att sitta stilla och inte tycka för mycket. Man säger att frågor bereds och att det pågår beredningsarbete eller att det är frågor som vi inte ens ska lägga oss i, för ansvaret ligger hos regeringen eller på någon annan myndighet. Det är alltså som vanligt. Vi moderater och våra kolleger inom alliansen har ett antal reservationer i betänkandet, detta beroende på att vi vill att någonting ska hända, inte bara att frågor ska ligga till sig hos regeringen utan att frågor ska omsättas i handling och att det ska fattas beslut. Fru talman! Moderata samlingspartiet står bakom sju av betänkandets åtta reservationer. Den enda reservation vi inte kan stödja kommer från Vänstern och Miljöpartiet. De vill minska fordonslängd och fordonsvikt på lastbilar. När de ser att järnvägen inte orkar konkurrera och göra godstransporter på järnväg nog attraktiva på egna meriter är det naturligt för dessa partier att försöka finna politiska styrningar som gagnar deras intressen. Att det finns andra skäl till att järnvägen inte klarar konkurrensen än att lastbilar är för långa har nog inte föresvävat de här motionärerna. Att såväl Danmark som Holland infört försök med längre lastbilar i syfte att effektivisera och förbättra miljön är inget hinder för de här partierna att ta ställning för att vi i Sverige gör tvärtom. Vi röstar för ett förslag som försämrar miljön och minskar effektiviteten genom att lastbilarna som sagt var ska vara kortare. Fru talman! Det är bra att Vänstern och Miljöpartiet står bakom reservation nr 1, som handlar om den här frågan, så att svensk industri och svenska folket får klart för sig vilken politik de faktiskt för. Att sedan Socialdemokraterna inte står bakom är ju tacksamt, men som vanligt i den här vänsterröran finns de bakom, men just nu långt bakom. De försöker väl hålla emot trycket från sina samarbetspartier. Vi får hoppas att det inte blir tal om några nya 121-punktsprogram, för då blir väl kortare lastbilar i ett nafs en sanning, till fördärv för näringsliv, tillväxt och miljö. Vi får sätta stopp för det i september. Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt och kommentera några av våra reservationer. I vår reservation nr 2 tar vi upp fordonsregler och fordonshobby. Vi tillstyrker ett antal motioner på det området, motioner som har goda idéer och som vill främja och förenkla inom området. Det handlar bland annat om besiktningsintervall för entusiastfordon. Det handlar om krånglet att få ett fordon godkänt som inte helt faller inom ramen för hur ett fordon ska se ut och vara. Det handlar om de stora kostnaderna för att i dag få fordon typgodkända. Utskottets vänstermajoritet har insett att, kan vi läsa, att renovera, bygga om eller bygga ett fordon från grunden är såväl en viktig hobby som teknikutvecklande för vårt land och inte minst en betydelsefull näringsverksamhet. Det är bra. Det är insiktsfullt. Men sedan blir det som vanligt. Man hänvisar till att förslag är under beredning och på remissbehandling. Att utskottet redan i fjol var kritiskt till senfärdigheten hos regeringen innebär att man nu är lite mildare och känner sig nöjd med att frågan lever och bereds. Man anser sig därför inte vilja ta några nya initiativ. Fru talman! Vi har den här gången inte reserverat oss i frågan om släpfordon till personbilar. Moderaterna har varit drivande under en mängd år och fått mycket mothugg från socialdemokratiskt håll. Men även de har nu insett att Moderaterna hade rätt. Nu delar de vår uppfattning. Det är bara att tacka. Jag avstår i dag från att recensera hur majoriteten har hanterat den här frågan genom åren. Sent ska syndaren vakna, som det heter. Om jag redogjorde för historieskrivningen i den här frågan skulle nog en del i regeringsunderlaget sova lite generat i natt, och så illa vill jag er inte. Fru talman! I vår reservation nr 3, som handlar om fordonsreglering, har vi tagit upp ett stort antal frågor som borde få sin lösning. Det handlar om ATV-maskiner och fyrhjuliga motorcyklar. Det handlar om förslag för lätta lastbilar utan att behöva straffbeskatta dem ytterligare. Det handlar sist men inte minst om ny teknik som ständigt kommer. I det sammanhanget nämner vi särskilt den mycket populära Segway, som har kommit till vårt land. Vad anser utskottets majoritet egentligen? Jo, man välkomnar att det finns en vilja från regeringen att det inte ska sättas upp onödiga hinder för dem som vill bygga om ett fordon. Tacka för att man välkomnar att det inte sätts upp onödiga hinder! Ska man behöva glädjas över en så självklar sak som att man inte behöver se med tillfredsställelse på att det inte sätts upp onödiga hinder. Sedan avslutas det som vanligt med att man förutsätter att regeringen kommer med förslag i frågan lite senare. Det är just det vi kritiserar. Det kommer knappast några förslag. Det är ju det som inte sker. Om vi tar exemplet Segway finner vi att Vägverket inte inom sina regelramar kan godkänna denna typ av fordon. Det går bra i övriga Europa, men inte i Sverige. Min fråga till majoritetens företrädare blir alltså: Inser inte ni att om Vägverket inte kan ta beslut inom sina regelramar måste förändringen komma från riksdag och regering - varför denna handlingsförlamning? Chiptrimning och miljökonvertering tar vi upp i reservation nr 4. Jag ska inte gå in på detaljer i den reservationen, men ingen blir väl förvånad när jag säger att även den frågan har halats i långbänk av regeringsföreträdarna. Jag ska med varm hand överlämna redogörelsen i den frågan till Johnny Gylling, som jag vet med stor entusiasm har drivit den här frågan under många år. I reservation nr 5 tar vi upp uppgiftslämning från Bilregistret. Vi reserverade oss i denna del därför att vi värnar den personliga integriteten och därför att det borde finnas möjligheter att uppgifter om ens bil inte ska vara alla till hands. Tyvärr finns inte gehör för detta hos majoriteten, och man finner som vanligt att denna fråga ska vi inte tycka någonting om utan det överlåts till Bilregistret. Vi moderater har en uppfattning och då driver vi den. Vi har även tagit upp EU-mopeder och trafiksignaler i våra reservationer nr 6 och 7. Vi har konstruktiva förslag på att man numera skulle kunna ha en klass på EU-mopeder, eftersom 95 % av alla mopeder som säljs är klass 1-mopeder. I den delen har utskottet över huvud taget inte fört något resonemang om varför man inte delar vår uppfattning, utan man gläds åt att regeringen bereder frågan om höjda åldersgränser för klass 1-mopeder och godkänt förarprov. När det gäller våra förslag om att Vägverket borde ges i uppdrag att överväga trafiksignaler med tidsindikatorer tycker utskottet att även detta är en fråga som inte berör riksdagen utan den ligger på Vägverket. Alltså: Vi ska inte tycka någonting. Fru talman! Vi har reservation nr 8 om vägvisning. Det är också en viktig fråga som gäller framför allt glesbygden. Vi står naturligtvis även bakom den, men jag är övertygad om att kollegan Sven Bergström på ett initierat sätt kommer att redogöra för reservationen. Fru talman! Det är väl ingen överdrift att ni alla kan göra antagandet att jag inte är imponerad av utskottets och regeringens handlingskraft. Tyvärr är det inte bara i detta betänkande som vi kan se denna förlamning. Det gäller på de flesta områden. Personer i vårt land som är intresserade av trafikutskottets verksamhet kan ändå läsa att det finns partier med idéer, vilja till förändringar och att åstadkomma förbättringar. Men då ska de inte läsa inledningen på betänkandet utan de ska läsa reservationerna. Fru talman! Jag begränsar mig till att yrka bifall till endast en av våra reservationer för tids vinning i voteringen. Det är i vanlig ordning att vi yrkar bifall till vår första reservation i betänkandet, nämligen reservation nr 2. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer.

Runar Patriksson (Fp)

Anf. 193 Runar Patriksson (Fp)

Fru talman! Jan-Evert Rådhström har gått igenom de frågor som vi i alliansen har drivit tillsammans. Vi har fyra gemensamma reservationer, och Folkpartiet står bakom dem alla. Jag yrkar dock bifall till reservation nr 3 om fordonsreglering. Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation smärtar mig lite grann. Eftersom Börje Vestlund nämnde Värmlandsvägar får jag gå tillbaka till frågan. Reservationen beror väl på de vägar som dessa 23-meters- och 25-meterslastbilar ännu får gå på i Sverige - en fördel som vi i glesbygden och lever på vägarna gläds åt. Vi hoppas verkligen inte att frågan ska lösas så att konkurrenskraften försämras för den näring som betyder så ofantligt mycket för oss som bor i skogsbygden. Det finns ett konto i budgeten för tjälsäkring och tjälsjuka vägar. Det behövs verkligen. Det handlar inte om det i dag, men när jag läser reservationen om tung vägtrafik blir jag bedrövad. Jag hoppas att detta inte ska få genomsyra den framtida trafikpolitiken. Jag ska nämna några ord om sådant vi från Folkpartiet har lämnat särskilda yttranden om och inte skrivit reservationer om. Vi står alltså bakom samtliga gemensamma borgerliga reservationer. I övrigt har vi två speciella särskilda yttranden, och jag vill återkomma till dem - kanske när det kommer en ny proposition. Vi tycker inte att frågan om övergivna fordon är löst på ett bra sätt. Jag åker varje vecka 13 mil fram och tillbaka från en flygplats. Jag kör utefter en Europaväg. Där finns ideligen övergivna fordon efter vägen. Frågar jag varför får jag ofta svaret att lagstiftningen är sådan att man inte riktigt vet om det är försäkringsbolaget, bilägaren eller den som äger marken som ska forsla bort bilen. Det måste göras något åt detta. Eftersom det pågår utredningar i ärendet har vi sagt att vi inte väcker en reservation i dag, men vi påtalar en mycket viktig fråga. Jag måste också få ta upp frågan om fordonsregleringen. Det är en viktig fråga. För oss som jobbar mycket tillsammans med bland annat dagens sittande talman om handikappfrågor i trafiken är fordonsregleringsfrågan en viktig sak. I mina trakter av Värmland finns verkstäder som bygger om bilar till handikappfordon och som också hittar på nya typer av fordon för handikappade att använda i naturen. Vi har fått många klara besked därifrån att det är problem med den krångliga registreringen. Vi i trafikutskottet har ansvar att se till att sådana saker förenklas. På så sätt kan de som gör något för de handikappade i trafiken verkligen känna att de har stöd i politiken. Vi borde ha diskuterat skoterfrågorna. De är intressanta, inte minst för dagen i medierna. Vi återkommer till dem senare. Frågan om vägvisning är också stor. Vi får höra mer av Sven Bergström. Men också i min valkrets Värmland påpekas det ofta vid våra valturnéer att många byar vill visa sina hembygdsgårdar, sevärdheter och butiker. De har svårt att via Vägverket få möjlighet att skylta. Det kan betyda mycket för bygdens möjlighet att visa upp det som finns, att få turister eller andra förbifarande att stanna till ett tag och titta på vad bygden har att erbjuda. Det kan faktiskt vara så att det är en stor och viktig sak för en bygds överlevnad. Vi har också tagit upp frågan om parkeringstillstånd i ett särskilt yttrande. Det pågår en utredning. Det är en krånglig modell att söka parkeringstillstånd för dem som har handikapp. Det är inte alla som är handikappade. De kan ha andra sjukdomar som gör att de är i behov av ett handikapptillstånd. Vi vill att frågan ska utredas ordentligt så att först och främst parkeringstillstånden kan utfärdas för en längre tid och så att kostnadsbilden för att få parkeringstillstånd kan förenklas och förlängas. Handikappade kan då få ett bättre liv på vägen. Det här var de frågor som vi i dag ser från Folkpartiets sida. Vi står bakom vad moderaten Jan-Evert Rådhström har sagt. Det gäller också vissa saker som till exempel chiptrimning som vi vet att Johnny Gylling är specialist på. Jag överlåter de frågorna till kollegan i kd. Vi ber att Sven Bergström utvecklar frågan om vägskyltningen.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 194 Johnny Gylling (Kd)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4. Det är en alliansreservation. Först vill jag säga tack till utskottet för ett positivt uttalande om det projekt som kallas Blackrace. Det går ut på att stävja illegal streetracing genom att låta ungdomar arrangera legala körningar. Utskottet har uppvaktats i frågan, gjort studiebesök i Farsta, fått utvärderingen av projektet och mycket annat. Vägverket, Rikspolisstyrelsen och lokala polismyndigheter samt ett femtontal kommuner stöder projektet. Min motion om avlysning av statliga vägsträckor för så kallad Blackrace avstyrks eftersom det redan är möjligt att avlysa vägsträckorna. Jag är alltså inte ledsen för att min motion har avstyrkts utan glad för det positiva uttalande som utskottet har gjort. Jag vill säga någonting om fordonsregler och fordonshobbyn, som Jan-Evert Rådhström har utvecklat. Därför ska jag vara kortfattad i de frågorna. Vi står naturligtvis bakom reservationerna 2 och 3. Sverige har ett hyggligt klimat för fordonshobbyn jämfört med andra länder. England och Sverige är riktigt stora entusiastländer. Man kan fundera över varför Sverige, som är ett glest befolkat kyligt land i Norden, ändå är en stor fordonstillverkarnation. Det finns en koppling mellan fordonstillverkning, småföretagsamhet och hobbyverksamhet på det här området. Jag brukar säga att det finns fyra goda skäl att stödja fordonshobbyn. 1. Den främjar tekniska innovationer. 2. Den skapar jobb, vilket är särskilt viktigt på landsbygden. 3. Den ger en social sammanhållning. 4. Det är en viktig kultur att bevara. Man kan till exempel fråga sig varför staten ger bidrag till att restaurera gamla hus men inte gamla bilar. Fru talman! I dag upptäckte jag en mycket trevlig hemsida, som heter Puchverkstan.se. Puch är alltså en moped, som vissa av oss minns med nostalgisk känsla. Den här hemsidan handlar om en man som skulle köpa en cykel till sin fru och kom hem med en bensinmack. Han hade alltså köpt en gammal bensinmack, som han nu har återställt till perfekt skick i 50-talsstil och som är kulturmärkt. Han har kommit på att många människor tycker om sådana här gamla mopeder, så han renoverar dem och säljer dem. Några av dem ställer han ut, och han håller på att bygga upp ett mopedmuseum. Det är ett fint exempel på hur fordonshobbyn kan bidra till att bevara kulturmiljöer, att bevara gamla fordon, som blir rullande museer, och att skapa jobb på landsbygden. Den hemsidan rekommenderar jag. Men varför reserverar vi oss om allting är så positivt? Vari ligger problemen med det här? Ja, vi har myndigheter som i vissa fall gör livet svårt för fordonsbyggare, tyvärr. Det handlar om att ändra attityder och bemötande, men också regler. Jag kan ta ett kort exempel. Ulf som bor i Västervik byggde en ny motorcykel i samråd med Bilprovningen för att kunna få den godkänd. Men när han skulle besikta den hade nya regler införts som gjorde det omöjligt att få den registrerad. Det här hade inte Ulf fått veta. Fortfarande efter tre år är denna motorcykel obrukbar, och nu processar han mot Vägverket för att han känner sig lurad och har lagt ned mycket pengar i onödan på ett fordon som han inte får använda. Så här kan vi inte ha det! Tyvärr är detta bara ett av många exempel i Sverige. Man kan också fråga sig: Till vem ska man överklaga ett beslut som en handläggare på Vägverket har fattat i ett fordonsärende? Jo, till Vägverket. Hur trovärdigt är det? Det är sådana här frågor vi tycker måste lösas, och vi tycker att det går för långsamt. Fru talman! Jag vill gå över till reservation 4 om chiptrimning och miljökonvertering. Vi vill alltså ha ett certifieringssystem så att seriösa företag kan göra engångstest för produkter. I dag är det så att de företag som tillverkar sådana här datachipp för att höja motoreffekten i bilar lever i ett slags gråzon mellan vad som är lagligt och olagligt. Företaget BSR anser vi vara ett föredöme i det här ärendet. De har också fått ett miljödiplom av Växjö kommun för sin strävan att bygga om fordon till miljöbilar. De konstaterar i ett remissvar till Vägverkets senaste utredning att det finns mellan 600 000 och 700 000 bilar av årsmodell 1999 som kan vara möjliga att konvertera till etanoldrift om man gör ett vettigt system, ett typgodkännandesystem för just den här typen av konvertering. Vi är alltså rädda för att den utredning Vägverket har gjort är bristfällig. Vi är också mycket besvikna på att det tar så lång tid. Redan 2001 uttalade trafikutskottet i enighet att regeringen borde jobba för ett certifieringssystem och att detta skulle ske skyndsamt. Men fem år senare har vi en utredning som har remissbehandlats, och ingen proposition kommer att presenteras under denna riksdag utan tidigast nästa mandatperiod, vilket jag känner stor besvikelse för. Fru talman! Reservation 8 står vi också bakom, och den kommer Sven Bergström att fördjupa sig i. Jag vill bara säga att i mitt hemlän Blekinge har det nyligen varit tidningsartiklar om att ett stort antal företag måste plocka ned sina skyltar för att Vägverket anser dem vara störande för trafiksäkerheten. Det innebär att företag på landsbygden inte får en chans att visa upp sig och låta sina kunder hitta vägen till dem. Så här kan vi inte heller ha det. Det här är en sak som vi i de borgerliga partierna har tjatat om i många år, och vi vill ha en ändring på det.

Peter Pedersen (V)

Anf. 195 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Fru talman! Det ligger i oppositionens roll att kritisera och tycka att föreliggande förslag är otillräckliga, att man skulle gå fram snabbare, att alltför mycket bereds, utreds och så vidare. Jag kan bara konstatera att kritiken alltid känns tyngre och hårdare här i kammaren än vad den gör när vi sitter och diskuterar frågorna i utskottet. Det tillhör väl också rollen. Jag tänker inte gå in och recensera varje avsnitt. Jag konstaterar att Börje Vestlund på ett förträffligt sätt gick igenom de olika avsnitten. När det gäller det mesta av den kritik som den borgerliga alliansen framför på en rad områden tycker jag att man kan hitta ganska positiva skrivningar på de flesta områden om man läser betänkandet noga, till exempel vad gäller chiptrimning, synen på hobbyfordonsverksamhet och så vidare. Jag tycker att man ska ha respekt för att saker och ting ibland måste få ta sin tid, att man måste bereda och utreda, så att man hamnar rätt. Jag kommer att koncentrera på det avsnitt där vi har fått en viss kritik, från framför allt Rådhström, moderat, nämligen det som handlar om tung vägtrafik. Det är väl inte så konstigt, eftersom i en annan debatt - min premiärdebatt i trafikutskottet - var Moderaterna framme och sade att det i princip inte finns några problem med några som helst transporter. Har man den synen spelar det väl ingen roll om lastbilarna väger 100 ton och är 100 meter långa. Var finns den bortre gränsen för Moderaterna vad gäller lastbilstrafik? Det är intressant att höra att man från den borgerliga alliansen i alla andra sammanhang är väldigt mån om att hänvisa till olika saker och ting som händer i EU. Vi brukar inte vara lika positiva, men ibland kan man hitta rätt även där. Vi tycker faktiskt att det finns en viss poäng i begränsningen av långa fordon. Liksom i en annan debatt verkar det också nu som att de borgerliga representanterna inte orkar läsa vad vi säger i Vänstern, och i det här fallet också Miljöpartiet - det är en miljöpartimotion från början. Vi har alltså förståelse för att det finns speciella förutsättningar och förhållanden i Sverige som kan skapa problem. Från Vänsterns sida kan vi också förstå varför regeringen har gått in och haft synpunkten om undantagen dispens. Men om man läser innantill framgår det väldigt klart att vi vill ha ett undantag vad gäller just skogsråvara för förädling. Det drabbar alltså inte det som Patriksson, värmlänning, tog upp i sitt tal. Skogen växer där den växer. På många ställen finns det inte alternativa sätt att ta ut den på. Då kan vi tänka oss ett undantag. I övrigt måste man inse att om man konsekvent gynnar lastbilstrafik, genom skattelagstiftning, förlängda dispenser och på annat sätt, jämfört med andra transportslag är det svårt att få till stånd en ökad användning av gods på till exempel järnvägssidan. Om ni menar att det gynnar lastbilssidan, måste det rimligtvis missgynna järnvägstrafiken i motsvarande grad. Vi vill ändra på det och hitta något slags lösning på det. Vi kan konstatera att hela utskottet, även Vänsterpartiet, oroar sig för problemet med överlastning trots att vi har de här mycket högre lasterna. Mellan 20 och 50 % av de tungt lastade fordonen är överlastade. Då är det inte 60 ton vi pratar om, utan kanske 65-70 ton. Man är oroad över att det påverkar vägslitaget, att man krossar vägunderlaget. Men vägen bryr sig inte om att vi sitter i riksdagen och bestämmer att det ska vara lagligt eller inte lagligt att köra fram en lastbil med en viss tyngd. Har en lastbil en viss vikt påverkar den vägen i en viss grad, oavsett om det finns ett riksdagsbeslut om det eller inte. Vi kan konstatera att en lastbil på 60 ton sliter lika mycket på vägbanan som ungefär 75 000 personbilar. Om den har en överlast på 20-30 % måste det rimligtvis leda till ytterligare slitage. Var finns den borgerliga problematiseringen runt det problemet? I det här fallet tycker vi även att våra samarbetspartner Socialdemokraterna tar lite väl lättvindigt på det här. Vi måste hitta ett system som sammanhållet leder till säkra, miljövänliga transporter, inte minst av gods. Då kan vi inte ha gynnandet av lastbilstrafik på andra transportslags bekostnad. Men lägg märke till att vi har ett undantag! Eftersom det är den 8 mars i dag tycker vi att det är viktigt att vi lyfter upp frågan om jämställdhet även på transportområdet. Då skulle väl jag egentligen ha suttit kvar i bänken och låtit min kamrat Karin Thorborg komma fram, och det kommer hon att göra senare och då ta upp en fråga som handlar om jämställdhet, nämligen hur vi i vår vägskyltning på ett uppenbart sätt har ett väldigt manligt betraktelsesätt på transportpolitiken och trafikpolitiken. Jag ska bara nämna en liten sak till för att inte göra debatten för lång. Jag har en enskild motion som handlar om minimotorcyklar, om att jag skulle vilja ha ett förtydligande på var de får framföras. Det handlar alltså om att man får köra på inhägnat område. Då svarar man i utskottet och håller faktiskt med mig. Man säger att man har erfarit att det för närvarande inte finns någon närmare definition av begreppet inhägnat område och att man förutsätter att Vägverket inom ramen för sitt ansvar följer frågan om regelverket för minimotorcyklar och bedömer om närmare riktlinjer behöver utarbetas. Jag utgår från att Vägverket gör det. Det är rimligt. Om det står att ett sådant fordon bara får framföras i inhägnat område är det bra att veta vad ett inhägnat område är så att man vet vilka regler som då gäller. Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 1.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 196 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Jag tyckte att det var lite svagt i argumentationen att säga att vi inom alliansen inte skulle ha någon synpunkt på om det är hundra ton eller vad vikten är på lastbilar. Vi har ett beslut i riksdagen om en 60-tonsgräns. Det som skiljer Peter Pedersen och alliansen och framför allt Moderaterna åt är att när vi tycker att vi kan ha en 60-tonsgräns anslår vi också pengar till vårt vägnät för drift och underhåll. Vi vill att vi ska få ett vägnät som fungerar. Att Peter Pedersen vill minska totalvikten beror på - och det kan jag förstå - att ni inte har några pengar till våra vägar. Ni har inte pengar. Senast nu i februari såg vi att Vägverket fick gå ut och säga: Pengarna räcker inte. Vi måste minska underhållet ytterligare. Så det är väl ett skäl, förstår jag. I stället för att satsa på vägar måste ni göra någonting annat. Peter kommenterade aldrig hur han ser på Danmarks och Hollands miljöarbete, att de faktiskt vill förlänga lastbilarna. Jag skulle vilja höra din fundering kring varför Danmark och Holland funderar på att förlänga sina lastbilar. Det som jag tycker är viktigt och som Sveriges näringsliv ska ha reda på när det står en vänsterpartistisk företrädare här i talarstolen och predikar för denna motion är att man här hänvisar till vikter. Men, Peter Pedersen, oavsett om den håller vikten vill ni ju faktiskt göra lastbilen kortare. Kan du tänka dig en lastbil som bara kör dun som inte väger speciellt mycket och ni likväl ska korta ned så att det krävs fler lastbilar för att köra detta dunekipage, då är det faktiskt något annat som ligger bakom än att ni vill ha ett fungerande transportsystem. Det är beklämmande.

Peter Pedersen (V)

Anf. 197 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag ska inte recensera argumentationstekniken som min kamrat från höger har. Vi tycker att det finns en rad olika prioriteringar som vi behöver göra i Sverige politiskt, och jag måste erkänna att jag inte skäms det minsta för att säga att jag tycker att det är jättebra om vi kan frigöra pengar till andra saker än bara underhåll på vägar för att vi belastar dem så hårt med tungt lastade lastbilar. När det gäller längd kontra vikt kan man tänka att vikten har den stora nackdelen att om det inträffar en trafikolycka får det förödande konsekvenser. Ju tyngre fordon som möter en liten personbil till exempel, desto mer förödande konsekvenser får det. Det är en trafiksäkerhetsfråga. När det gäller längden är det framför allt en trafiksäkerhetsfråga. Alla vet att det tar ganska lång tid om man inom gällande hastighetsbestämmelser ska köra förbi en långtradare ute på en väg. Det tar ganska lång tid att köra förbi 25 meter om man ska hålla de regler som finns. Både ur trafiksäkerhetssynpunkt, vägslitagesynpunkt och miljösynpunkt finns det en stark argumentation för att vi förordar kortare och inte så tunga lastbilar. Jag har fortfarande inte hört var den borgerliga analysen finns av vad det får för konsekvenser ur alla de här aspekterna. Ni säger bara att Danmark och Nederländerna vill ha lite längre lastbilar. Det vet inte jag. De har väl ungefär samma argumentation då, misstänker jag, som den borgerliga alliansen. Men jag blir inte mer övertygad för det.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 198 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Det ska bli intressant att läsa protokollet, framför allt för de i vårt land som är intresserade av infrastrukturfrågor. Man ska notera vad Peter Pedersen sade. Han tycker att det är bra om vi kan frigöra pengar från väganslagen. Det Peter Pedersen står och säger här är att han kan vara intresserad av att minska anslagen till våra vägar för att få till annan verksamhet. Vänsterpartiet står alltså för att vi ska ha minskade anslag till vägnätet, om ni skulle få gehör för totalvikten. Det är en mycket intressant uppgift. Du ställde en fråga till mig förut om övervikten, om vi tycker att det är något problem. Det är givetvis ett problem, och det ska man vidta åtgärder mot. Men det är ju samma sak där. Vänsterpartiet har ingen politik. Ni vill inte anslå pengar för att vi ska ha ett rättsväsende och en poliskår och för att vi ska kunna få resurser för att ha personal som kan sköta övervakningen i vårt land. Alltså är det enklare att minska totalvikten på lastbilar och minska längden så att de inte ska kunna lasta så mycket. Det är Vänsterpartiets politik. Jag tycker att det är sorgligt för svenskt näringsliv och för våra transporter. Framför allt är det i slutändan för svenska konsumenter som våra varor blir dyrare med vänsterpolitiken.

Peter Pedersen (V)

Anf. 199 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag tror inte att argumentationen är fruktsam när det gäller att skrämma bort eventuella väljare från Vänstern och därmed bidra till en borgerlig seger. Jag tror att det finns väldigt många i Sverige, en majoritet faktiskt, som uppfattar att vi har en orimlig situation just nu vad gäller fördelningen av transporter på väg och järnväg. Vi tror inte att vi ska dra bort anslag till vägarna. Vi vill prioritera mer pengar till järnvägssidan än till vägarna. Det är inga hemligheter. Det är bara att läsa i de dokument som finns, propositioner och annat. När det gäller investeringar tycker vi att det är rimligt att vi gör investeringar som kan bidra till att överföra mer av godstransporter, även en del av persontrafiken, från väg till järnväg. Vi tror att det är bra ur en rad olika synpunkter. Det finns specifika problem, till exempel när det gäller uttag av skogsråvara. Därför vill vi ha ett undantag. Jag kan konstatera med enkel matematik att om man säger att maxgränsen skulle vara 44 ton och vi har en överlastning man då kanske kommer upp till de 60 ton som nu är tillåtna. Men om vi har 60 ton som godkänd gräns och 10, 20 eller 30 % får vi en enorm belastning på vägbanan. Då förstår jag att Moderaterna måste anslå pengar. Men vi tycker att det är ett dåligt sätt att prioritera, att tillåta så höga laster att vi måste lägga mycket pengar på ett vägunderhåll som Moderaterna aldrig någonsin kommer att vara nöjda med. Ni skulle kunna bidra till att man blir mer nöjd om ni faktiskt gick på vår linje och sänkte gränserna lite grann. Då skulle vi slippa att lägga ut så mycket pengar på vägunderhåll.

Sven Bergström (C)

Anf. 200 Sven Bergström (C)

Fru talman! Väg- och fordonsfrågor är viktiga delar i framtidens transportsystem som ska bidra till goda förutsättningar för utveckling i hela vårt land. Transportsystemet ska medverka till tillväxt och företagande samtidigt som det inte får inskränka kommande generationers möjligheter till ett bra liv. För Centerpartiet är det närmast självklart att biltrafiken har en central roll i sammanhanget. Men fordonen på våra vägar måste bli mer miljöanpassade, ha lägre bränsleförbrukning och drivas med miljöriktiga bränslen. I dag utgör bilismen en stor belastning av miljö och hälsa särskilt i de stora och befolkningstäta regionerna. Trafikens negativa miljöpåverkan måste hanteras på ett klokt och framsynt sätt. Vi måste målmedvetet ställa om till ett grönt transportsystem. Centerpartiet vill se ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter där det övergripande målet, precis som en enig riksdag har sagt, ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det är i den andan som väldigt många riksdagsledamöter har motionerat om frågor som behandlas i betänkandet. De vill helt enkelt bidra till en bättre utveckling på området. Jag ska göra några nedslag i det betänkande vi har producerat i trafikutskottet. Låt mig börja med det som Peter Pedersen och Jan-Evert Rådhström just hade ett replikskifte om, nämligen överlaster och långtradarnas längd och vikt. Det är ett problem att vi har så många fordon som kör överlastade på våra vägar. Det tror att vi alla är överens om. Enligt en mätning som Vägverket presenterade alldeles nyligen var det mer än en tredjedel av de tunga långtradarna som körde omkring med för höga vikter. Utskottet skriver att det är otillfredsställande. Det är något av ett understatement, skulle jag vilja säga. Det är naturligtvis helt enkelt oacceptabelt att vi har det på det här sättet. Jag var själv ute och träffade en åkare för några veckor sedan och resonerade om detta. Det finns i branschen en medvetenhet om det. De seriösa åkarna vill komma bort från det. Det är ingen tvekan om det. Det utgör en trafikfara, det snedvrider konkurrensen och det ökar vägslitaget. Det ökar inte bara slitaget. Det bryter ned vägarna på ett dramatiskt sätt. Det är viktigt att vi får tydliga signaler om att det är alldeles oacceptabelt. Jag vill också understryka transportköparnas roll. Vi vet att det finns inte minst skogsföretag - SCA kan sägas ha gått i spetsen för detta och även Billerud - som ställer krav på transportörerna att de måste köra med laster som är inom lagens råmärken. Jag är inte säker på att det är Vänsterpartiets och Miljöpartiets linje, för det är faktiskt deras linje. Peter Pedersen raljerade om allianspartierna. Men Socialdemokraterna är på samma linje som vi. Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som utgör en liten minoritet i den här frågan. Jag tycker att logiken är lite osammanhängande, för att uttrycka det försiktigt, när ni argumenterar i de här frågorna. Det lustiga är att ni gör undantag för timmertransporterna i skogen. Det är ju de som är stora och tunga och bryter ned vägarna. Varför gör ni den logiska kullerbyttan och gör undantag för dem? Det är där vi kan hitta många exempel på överlaster. Det är i så fall dem som ni borde försöka komma åt. Det är precis som Jan-Evert Rådhström påpekade. Det ger också många negativa effekter om man försöker att korta ned långtradarna. Utskottets majoritet har också påpekat att det blir en förbättrad bränsleeffektivitet om man faktiskt har lite längre fordon. Det ger minskade utsläpp av koldioxid och andra emissioner. Den argumentationen har inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyckats klara ut. Frågan om vinterdäck har påtalats i det här dokumentet. Jag har också haft den frågan uppe i en diskussion med Ulrica Messing. Det är ett bekymmer att så många fordon kör omkring med dåliga däck och däck som inte är anpassade för vinterväglag. När vi nu för en gångs skull haft en normalvinter, om vi får kalla det så, har det blivit särskilt tydligt. I takt med att fordonen är tyngre blir också problemen allt större. Det är en liten kullerbytta att vi accepterar att tunga fordon har däck som inte är anpassade för vinterväglag. Utskottet skriver lite grann om det. Men man tar inte riktigt konsekvenserna. Man måste tydligare säga ifrån att särskilt tunga fordon måste köra med däck som är anpassade efter det väglag som råder. Det gäller både svenska och utländska fordon. För de allra flesta svenska åkerier och bussbolag är det en självklarhet att man sätter på vinterdäck när det är vinterväglag. Men dessvärre är det inte vanligt i alla sammanhang. Fordonsregler är det flera som har talat om här tidigare. Det är en viktig fråga att vi får tydliga regler på det här området. Senast i går träffade jag en person som har ägnat sig åt fordonsbyggande och som har hamnat väldigt mycket i kläm. Regelverket är otydligt, och det är oklara besked från olika aktörer. Vägverket har delegerat till SFRO, Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation, att sköta den saken. Men regelverket är, för att uttrycka det försiktigt, väldigt otydligt. Om man inte uppfyller kraven är det också väldigt oklart om man kan överklaga och i så fall till vem. Ska man driva en rättsprocess för att kunna göra det? De allra flesta är nog överens om att det inte är rimligt. Därför är det väldigt angeläget att vi får ett tydligare regelverk på området. Jag vill också yrka bifall till reservation nr 2 i det ärendet. Frågan om chiptrimning är en fråga som vi från Centerpartiet också har motionerat om i många omgångar. Johnny Gylling har utvecklat argumentationen i den frågan, så jag gör det inte i det här sammanhanget. Slutligen till frågan om vägvisning. Där har vi från många partier motioner för att försöka flytta fram positionerna på området. Alla är överens om det. Det har varit motioner från Folkpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna som behandlats i det här betänkandet. Alla är överens om att vi måste försöka få ett regelverk som tillåter en lite mer generös tolkning. Det gäller möjligheter för småföretag kanske inte minst inom turistsektorn att kunna tala om: Här finns vi, och så här kan ni hitta till oss. Det är inte acceptabelt att regelverket på området också har ett stort inslag av godtycke. Vi har från trafikutskottet många gånger sagt att Vägverket bör se över det. Man har sagt: Nu ska vi se över det. Det ska det bli rimligare regler och mindre av godtycke i regelverket. Men fortfarande kan en företagare i en del av Sverige få acceptans och godkännande för en viss skyltning medan det på ett annat ställe kan vara så att det inte blir godkänt. Det är väldigt många som understryker vikten av att vi får ett regelverk som är enhetligt men också väldigt generöst mot alla småföretagare i synnerhet inom turistbranschen. Det är väldigt angeläget att översynen av skyltningsreglerna kommer fram någon gång och att det inte läggs i någon långbänk. Därmed vill jag också yrka bifall till reservation nr 8.

Karin Svensson Smith (-)

Anf. 201 Karin Svensson Smith (-)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1. I övrigt står vi bakom betänkandet. Jag vill också särskilt med tanke på att det i dag är den internationella kvinnodagen, den 8 mars, något beröra det särskilda yttrande som Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet. Man kan också se på fördelningen av talare här i kväll. Vem är det som talar om väg- och fordonsfrågor, och vem brukar det vara nästan varhelst den diskussionen pågår? Jo, där är män väldigt överrepresenterade. När det gäller trafikens innehåll, kollektivtrafik och vem som bekymrar sig om trafiksäkerhet och miljökonsekvenser av transporterna, möter jag betydligt fler kvinnor när de ämnena debatteras på olika ställen. Det är förhållanden som vi måste ändra på. Vi måste våga vara fler kvinnor som diskuterar de viktiga frågorna om hur man organiserar transporterna. Det har väldigt stor betydelse för vardagslivet och för hur vi organiserar och tillgodoser behovet av resor. Vi har en partimotion från Miljöpartiet i det här avseendet där det är många yrkanden, och bara ett av dem gäller frågan om vägmärkena. Vi är väl medvetna om att det inte tillhör riksdagens uppgifter att i detalj styra vad de statliga verken ska göra. Det var inte heller riktigt vår avsikt. Vi vill påkalla uppmärksamhet på att symboliken på trafikmärkena återspeglar den brist på jämställdhet som finns inom transportsektorn. På i princip alla vägmärken där man visar någon passiv person är det en kvinna. Där någon gör någonting, är aktiv eller ska symbolisera kraft på något sätt är det en man. Vi förutsätter att Vägverket, som ska jobba för det jämställdhetsmål vi i riksdagen har inrättat, successivt kommer att förändra det i takt med att man byter ut trafikmärkena. Nu till huvudämnet för diskussionen när det gäller väg- och fordonsfrågor. Vilka är transportpolitikens utmaningar? Vilka är de stora problemen för vägtrafiken i framtiden? Jo, det är någonting som statsministern har påkallat uppmärksamhet på genom att inrätta en kommission för att minska oljeberoendet i Sverige. 97 % av hela transportsektorn i Sverige är beroende av fossila bränslen - fossila bränslen som inte nybildas och fossila bränslen som ger upphov till en klimatpåverkan som vi blir alltmer varse. Den föröder fullständigt möjligheterna för kommande generationer att leva ett bra liv. Det är huvudproblemet för oss. Det leder mig automatiskt in på svaret på Sven Bergströms fråga. Han verkar obekant med varför man ställer ett krav på att man ska EU-harmonisera maxvikten på lastbilar. Jag vill notera detta. Miljöpartiet är inte något särskilt EU-följsamt parti i övrigt, men när det gäller maxvikten på lastbilar så tycker vi att man borde avskaffa de svenska särreglerna och hålla sig till det som är EU-norm i andra länder, det vill säga max 40 ton. Det har att göra med att fördelningen mellan väg, järnväg och sjöfart när det gäller transporter är mycket beroende av den kapacitet som respektive transportslag kan ta emot från transportköparen och vilket pris det blir på transporten. Bo-Lennart Nelldal med flera forskare på KTH har visat snyggt i diagram att i takt med att vi har ökat maxvikten på lastbilar i Sverige har också järnvägsgodset tappat marknadsandelar i förhållande till lastbilarna. Järnvägen är helt överlägsen när det gäller CO2. Också sjöfarten står sig mycket väl i konkurrensen med lastbilarna när det gäller att spara klimateffekter och att minska behovet av oljeanvändning i transporterna. Det är huvudmotivet till att vi vill sänka maxvikten för lastbilarna. Ett bimotiv som nog är rätt så väsentligt också är att vi vill att vägarna ska ha god standard för de människor som är beroende av dem. Jag vill göra en jämförelse som jag tror att jag har gjort i talarstolen förut. Om man säger att man har ett problem med att karies ökar så kan man antingen enbart anslå mer pengar till tandvård eller också säga att det kanske är en poäng med att förebygga karies så att man ser till att det inte blir så mycket hål i tänderna. Det är förmodligen mer skonsamt och kostnadseffektivt. Vi tycker att talet om vägar från alliansen egentligen är skenheligt för dem som är beroende av att ha farbara vägar, särskilt i glesbygd. Om man verkligen vill värna vägarnas långsiktiga kvalitet så måste man också ta bort det som förstör inte bara vägbeläggningen utan själva vägkroppen. Det är de överlastade lastbilarna - de tunga lastbilarna. Vi fick en fråga här om varför transport av timmerråvara till förädling är undantagen i den motion som vi har väckt från Miljöpartiet. Det har att göra med att i samband med Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU gällde undantaget ursprungligen bara denna kategori. Det motiverades med att sedan man började med klorfri blekning av papper måste råvaran vara ganska färsk när den anländer till massafabriken för förädling. Om man då inte skulle få ha de tunga lastbilarna så skulle avverkningsgränsen flytta österut, vilket vore förödande för sysselsättningen i norra Sverige. Det har vi tagit fasta på. Vi tycker att det finns en poäng med att man använder den här råvaran. Sysselsättningsproblem och annat gör att vi inte på något sätt vill minska underlaget för verksamheten. Men det finns inget som helst skäl för att övriga transporter skulle få lov att belasta vägarna med de tunga transporter som man har i dag. Jag upprepar att en fullastad långtradare enligt Vägverkets sektorsredovisning ger lika mycket slitage som 75 000 lastbilar. Sven Bergström pratade om grön transportpolitik. Eftersom jag nu ser att flera representanter för alliansen har begärt ordet här så skulle jag gärna vilja höra om hela alliansen står bakom det här. Kan man säga att alliansen har en grön transportpolitik? I så fall skulle jag vilja att ni passar på att berätta om hur ni vill att man ska minska Sveriges oljeberoende. Eller tycker ni att det är acceptabelt med den här sårbarheten? Den innebär att om det nu blir krig i världen eller om raffineringskapaciteten går ned på grund av stormen Katrina så stiger oljepriset och vi kommer kanske plötsligt att ha brist på olja i Sverige. Tycker ni att det är acceptabelt? Eller vad innefattar ni gemensamt i en grön transportpolitik? Jan-Evert Rådhström sade: Vi är partier som har vilja och idéer till förändringar. Vilka förändringar då inom transportpolitiken? Det hoppas jag att vi får höra mer om här i talarstolen. Jag tänkte gå över till att säga någonting om chiptrimning. Jag är nöjd med att vi i utskottet har drivit frågan, och jag kan kanske i viss mån också dela irritationen över att det tar så lång tid. Detta hänger ihop med att vi försöker minska oljeberoendet i Sverige. Vi har haft en positiv utveckling när det gäller inköp av miljöbilar. Bilar går i större utsträckning på förnybara bränslen. Men det är inte alla som har råd att köpa ny bil, utan konvertering av konventionella bilar till förnybar drift är någonting som måste vara mer möjligt och mer prisvärt för människor som inte har råd att köpa nya bilar. Därför ser vi verkligen fram emot att den utredning som Vägverket kommer med i september i höst också leder till en lagrådsremiss före sommaren. Det är en viktig del av klimatpolitiken för Sverige. Vi berör partiklar i betänkandet. Senast i dag har vi fått reda på att till och med de uppgifter som vi har i vårt betänkande förmodligen är en underskattning av de negativa hälsoeffekter som partiklarna för med sig. Man har gått igenom en mycket stor population - jag tror att det var 11 miljoner amerikaner - och följt den under en längre tid för att se vilka samband som finns mellan förekomster av partiklar i luften och förtida dödsfall. Om de beräkningarna skulle vara giltiga för Sverige så handlar det snarare om 5 000 förtida dödsfall än de 1 800 som uppges i betänkandet. Så är det om jag har uppfattar det rätt, men jag vill göra en viss reservation för detta. Detta måste vi ägna mycket större uppmärksamhet i framtiden. Partiklar från fossila bränslen har en lång rad negativa hälsoeffekter. Det gäller inte bara hjärt- och kärlsjukdomar, utan det påverkar också lungfunktionen. Många cancerogena ämnen har ett fossilt ursprung. Vi måste bekymra oss mer för det. Jag vill igen betona att vår huvudpoäng med att sätta 60 ton som maxvikt för lastbilar handlar om att vi vill ha en omlastning från lastbilstransporter av gods till en smartare fördelning mellan väg, järnväg och sjöfart. Det skulle minska både oljeberoende, klimatpåverkan och negativa hälsoeffekter av trafiken.

Sven Bergström (C)

Anf. 202 Sven Bergström (C)

Herr talman! Karin Svensson Smith inledde sitt anförande med att tala om jämställdhet. Det gör hon ofta bra och på ett riktigt sätt. Jag kan inte hjälpa att jag har det kön som jag har, liksom Staffan Danielsson som är min ersättare i trafikutskottet. Men jag vill påminna Karin Svensson Smith om att den som gick i spetsen för jämställdhetsarbetet på trafikområdet för några år sedan faktiskt var det förra centerstatsrådet Görel Thurdin, som ledde arbetet med att kartlägga hur det ser ut med jämställdheten på trafikområdet. Jag är övertygad om att Karin Svensson Smith välkomnade många av hennes förslag. Just för tillfället är det herrar som sitter i trafikutskottet för Centerpartiet. Vi försöker ändå hålla ett öga på jämställdhetsfrågorna och bidra efter förmåga till att flytta fram positionerna. När det gäller de tunga transporterna, som Karin Svensson Smith var inne på, så tycker jag nog att hon inte riktigt lyckades klara ut det här med att de tunga transporterna i huvudsak är timmerbilar i glesbygd. Hon sade att vi i alliansen värnar de farbara vägarna i glesbygden. Det gör vi naturligtvis. Men hur är det med er? Det är just timmerbilarna som ofta överskrider lastgränserna och som ertappas med att köra med för tunga vikter. Det är inte långtradarna som snurrar på våra Europavägar och riksvägar som är de stora tunga lastbilarna som bryter ned vägnätet i glesbygden, även om de inte alltid är lastade med dun, som Jan-Evert Rådhström var inne på. Det är faktiskt timmerbilarna, särskilt när de kör med överlast. Det är dem vi ska komma åt om vi vill göra någonting åt det här. När vi pratar om ett grönt transportsystem är det en händelse som ser ut som en tanke att efter tolv år med en socialdemokratisk regering, varav Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit med på vagnen i åtminstone åtta år, har Sverige den äldsta och mest bränsletörstiga bilparken i Europa. Hur kan det komma sig, Karin Svensson Smith, om ni nu vill flytta fram positionerna på det gröna transportområdet?

Karin Svensson Smith (-)

Anf. 203 Karin Svensson Smith (-)

Herr talman! Jag vill ge en eloge till Görel Thurdin. Väldigt mycket av det som fanns i hennes utredning hade vi som underlag när vi förhandlade om en infrastrukturproposition hösten 2001 som sedan ledde till att riksdagen den 13 december fattade beslut om att inrätta ett jämställdhetsmål. Jag ger henne god credit . Jag tycker också att ni i Centerpartiet borde använda er mer av hennes kunskaper när ni utformar trafikpolitiken. Jag ser inte särskilt många förslag från er sida när det gäller hur vi ska nå de mål som vi är överens om. Låt mig nu gå över till timmerbilarna som kanske är lite svårare att beakta i ljuset av jämställdhet. Vi vill ha transporter som är ändamålsenliga för näringsliv och sysselsättning, men vi vill inte att de ger upphov till onödig miljöbelastning eller förstör vägarna. Det finns ett sakligt skäl till regeringens uppdrag när man förhandlade om medlemskapet i EU, nämligen att se till att avverkningsgränsen inte flyttades österut. Det rör transporter till massafabrikerna. Det är därför vi har det undantaget i vår motion. Men när det gäller resten av transporterna finns det inga sakliga skäl till varför man ska slå undan benen för överlastning till järnväg, för det är just precis det som 60-tonsgränsen gör. Det här timret som ska ut ur skogen skulle förmodligen inte kunna köras med lastbil ändå. Det påverkar inte i det sammanhanget, utan det är med hänsyn till sysselsättning, produktion och tillverkning av papper som är en väldigt viktig exportråvara för oss. Det vill vi slå vakt om, men vi vill slå vakt om vägarna samtidigt. Därför finns det ingen anledning att ha samma regler för alla lastbilstransporter.

Sven Bergström (C)

Anf. 204 Sven Bergström (C)

Herr talman! När det gäller jämställdheten har ju Centerpartiet som enda parti föreslagit mer pengar till kollektivtrafik, och inte minst kollektivtrafik i glesbygd, som är oerhört viktig om vi ska flytta fram positionerna på jämställdhetsområdet eftersom det är kvinnorna som mer än vi karlar nyttjar just kollektivtrafiken. Där har Vänsterpartiet medverkat till att man har tvingats dra ned på kollektivtrafiken när man har försämrat förutsättningarna för länstrafikbolag runtom i landet. Det är väl si och så med meritlistan för Vänsterpartiet och Miljöpartiet på det här området, men ni pratar väl om saken. När det gäller de tunga transporterna och yrkandet att man ska korta ned bilarna har jag svårt att få ihop Miljöpartiets argumentation. Precis som jag sade i mitt tidigare inlägg är ju de tunga bilarna i huvudsak timmerbilar, och dem vill ni göra undantag för. Det är också de som slår sönder vägarna i glesbygden när de kör med överlast. Vill man göra något verkligt kraftfullt åt detta ska man se till att dels höja bärigheten så att den klarar 60-tons lastbilar, dels komma åt överlasterna och sätta dit dem som gör detta. Det ska vi jobba med härifrån riksdagen, men vi ska också se till att transportköparna ställer krav på transportörerna. I verkligheten skulle ert krav vara tveeggat. Det skulle ge sämre bränsleeffektivitet och ökade utsläpp av koldioxid och andra emissioner, och det skulle öka trängseln på våra vägar ganska ordentligt om man inte radikalt lägger över transporterna på järnväg och sjöfart. Det vill vi gärna göra, men vi vill ha en rättvis konkurrens mellan de olika transportslagen. Vi tror inte att det här är ett klokt förslag som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram. Ni har ju inte heller stöd från Socialdemokraterna när det gäller att dramatiskt korta ned lastbilarna.

Karin Svensson Smith (-)

Anf. 205 Karin Svensson Smith (-)

Herr talman! Det har många gånger uttalats en strävan att ha en överlastning från väg till järnväg och sjöfart. Det uttryckte ju Sven Bergström här nu också att Centern ville göra. Jag skulle vilja säga att det är en klok del av en grön transportpolitik. Men var finns förslagen till åtgärder? Jag ser ingenting vare sig från Centerpartiet eller från något av allianspartierna. På vilket sätt ska det ske? Det sker ingenting bara för att vi uttalar en önskan i den här talarstolen. Man måste ha åtgärder. Transportköparna bedriver inte ideell verksamhet. De är beroende av pris och kapacitet och att saker och ting fungerar. Där ser vi att en sänkt maxvikt för lastbilar är ett av flera verksamma medel som skulle åstadkomma en mer klimatanpassad och hållbar transportnäring i Sverige. Låt mig nu gå över det till det här med överlasterna. Om nu Sven Bergström är så upprörd och delar vårt engagemang i frågan, hur kan det då komma sig att ingen av de här tre andra att-satserna vi hade i motionen om att stävja överlasterna, att se till att den som söker dispens betalar vad dispensen kostar, att intensifiera övervakningen och att ha en överlastavgift är biträdd. Jag undrar om Sven Bergström - nu är det kanske inte riktigt sjyst att fråga det, utan jag kan fråga någon av de andra som kommer efter dig - har varit i Kronobergs län och sett hur det lilla vägnätet har påverkats av alla lastbilstransporter som har fört ut råvara efter stormen Gudrun. Man har väldiga problem med glesbygdsvägnätet där, vilket också syns nu när Vägverket tar fram sitt budgetunderlag. För att värna det vägnätet ska man inte ha onödiga dispenser. Det ska inte vara så billigt att man helt kallt kan kalkylera med att köra med överlast. Tyvärr kan man det i dag om man är en oseriös åkare.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 206 Johnny Gylling (Kd)

Herr talman! Karin Svensson Smith är en väldigt engagerad riksdagsledamot, men när man hör henne tala om lastbilar i talarstolen kommer jag att tänka på uttrycket att skjuta sig själv i foten. Jag kan se en jägare som är ute på jakt och ser målet han ska skjuta, men han hinner inte sikta utan bränner av skottet rakt i sin egen fot. Det är så som Miljöpartiet gör. Hade Miljöpartiet fått bestämma mer hade det varit katastrof för Sveriges industri. 10 % av lastbilarna i Sverige kör över 30 mil. De allra flesta lastbilarna rullar på korta sträckor. Vi är beroende av lastbilar. Ni i Miljöpartiet jagar ju den här branschen och får ofta lastbilsåkarna att framstå som bovar. Det är ju samverkan som behövs mellan transportslagen. Sedan vill ni undanta virkestransporter från förslaget att man ska ha kortare lastbilar. Motivet är att annars flyttar jobben österut. Men det är samma motiv på de andra områdena. Om vi försämrar lastbilstransporterna räcker inte järnvägen och sjöfarten till. Industrin kommer att lägga ned och jobben kommer att flytta om ni får igenom förslagen att straffa ut lastbilarna. Jag vill att Karin Svensson Smith förklarar hur kortare lastbilar kan ge bättre miljö.

Karin Svensson Smith (-)

Anf. 207 Karin Svensson Smith (-)

Herr talman! Det som är viktigt om man ska ha en bättre miljö framkom väldigt tydligt i Rosenbad när Oljekommissionen hade sin senaste utfrågning. Jag lyssnade nogsamt på vad representanten för Sveriges Transportindustriförbund sade. Han sade att vi måste hitta en smartare fördelning och kombination av järnväg, väg och sjöfart än vi har i dag. Han anvisade distansavgifter som ett medel för att uppnå detta. Det är kostnadsfördelningen mellan transportslagen som är väsentlig när transportköparna beställer sin transport. I dag är det för enkelt att köra transporter från norr till söder i Sverige när det gäller både kapacitet och pris, vilket syns på vägen. Man kan titta på var vägbanan är mest sliten - norrut eller söderut. Vägbanorna ser ganska olika ut. Vi i Miljöpartiet är ute efter att utnyttja det faktum att vi har en lång kust och 50 hamnar. Vi har ett mycket väl fungerande företag i tågtransportbranschen som heter Green Cargo. Med rättvisa regler och rättvisa priser skulle vi, tvärtemot vad Johnny Gylling påstår, kunna slå vakt om transportindustrinäringen på lång sikt och inte bara på kort sikt. Ett oljeberoende på 97 % i transportnäringen är katastrofalt när oljepriserna stiger ännu mer. Då slår vi undan benen för näringslivet. Ett mer diversifierat transportsystem som använder energisnålare transportslag är mycket mer robust och bra för både industrin och nationen som helhet.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 208 Johnny Gylling (Kd)

Herr talman! Vi vill alla komma bort från oljeberoendet. Vi har till exempel föreslagit att vägtransporterna ska räknas in i systemet med handelsrätter för koldioxidutsläpp, och vi har andra förslag också. Men man kan inte skjuta sig själv i foten. Man måste veta vad man gör. Låt mig ta ett exempel som jag har sett nyligen. Volvo i Olofström tillverkar karosser. Tre godståg om dagen lämnar fabriken, två till Göteborg och ett till Belgien. De hade gärna fraktat mer med järnväg, men det går inte. Det är fullt - järnvägen kan inte ta mer. Därför är man tvungen att komplettera med lastbilar till Göteborg. Det går sex lastbilar per dygn. Om man nu skulle ha kortare lastbilar säger i alla fall min matematik att det hade blivit fler lastbilar till Göteborg, och hur går det ihop med miljöhänsyn? Det förstår inte jag. Karin Svensson Smith är mig fortfarande svaret skyldig hur de korta lastbilarna kan hjälpa miljön. Om vi inte slår vakt om industrin och dess möjligheter att ha goda, effektiva transporter, självfallet i samverkan mellan transportslagen, så kommer vi helt enkelt att förlora jobben i Sverige, och då kan vi ha vilka visioner som helst.

Karin Svensson Smith (-)

Anf. 209 Karin Svensson Smith (-)

Herr talman! Våra visioner sträcker sig längre än kommande mandatperiod. Vi kan se framför oss när man har passerat peak oil och måste hitta andra sätt att försörja landet med transporter. Det är särskilt väsentligt för Sverige som är så glesbefolkat och råvarutungt att man gör det. Vi har en rederinäring i Sverige som jag tycker är ganska framsynt. De har effektiva och bra utbud och har via sin lastkapacitet - det tror jag att Johnny Gylling känner till - möjlighet att ta emot mer gods. Men fördelning mellan väg, järnväg och sjöfart avgörs väldigt mycket beroende på styckepriset på transporterna. Det är självklart att om man kan packa in mycket mer i en lastbil så blir det billigare per enhet jämfört med om man lastar i flera olika lastbilar. Det är det gränssnittet mellan väg, järnväg och sjöfart som förflyttas om man ökar maxvikten för lastbilar. Jag kan rekommendera Johnny Gylling, om det här är svårt att förstå, att läsa Bo-Lennart Nelldals uppsats kring det här från KTH. Den visar väldigt tydligt vad man kan göra om man vill hitta en smartare kombination av de här tre transportslagen. Jag beklagar verkligen att Volvo är tvunget att använda lastbilar därför att järnvägen är full. Jag skulle vilja säga att jag är väldigt nöjd med det samarbete som vi i Miljöpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vi har ju också anslagit 107,7 miljarder kronor under en tolvårsperiod för att investera i järnvägen och bygga ut kapaciteten. Det är sannolikt mer, både per invånare och i förhållande till budget, än något annat land. Vi har för avsikt att lösa det problemet, men man bygger inte järnväg över en natt.

Hans Stenberg (S)

Anf. 210 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Eftersom Börje Westlund redan beskrivit de övergripande delarna i utskottsbetänkandet på ett bra sätt ska jag koncentrera mig på några av de frågor som berörs i betänkandet. Inledningsvis vill jag först bara säga att snabba och effektiva vägtransporter är oerhört viktigt för landets tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att transporterna sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Därför är det naturligt att en stor del av betänkandet om väg- och fordonsfrågor berör just miljö och trafiksäkerhet. I många frågor är vi också överens över partigränserna. Ett sådant område är till exempel problematiken med övergivna bilar som ibland blir stående längs vägarna ganska långa tider. Det är bara något eller ett par år sedan som vi ändrade lagstiftningen för att förbättra möjligheten att snabbt transportera undan sådana fordon. Trots den förändrade lagstiftningen kan vi konstatera att problemet åtminstone delvis finns kvar. Därför kommer vi från utskottets sida att göra en uppföljning av det beslutet för att förhoppningsvis få klarhet om det behövs ytterligare lagändringar eller om det är brister i samarbetet eller i handläggningen hos berörda myndigheter som är orsaken till att problematiken kvarstår. En mycket viktig fråga som tas upp i betänkandet och som redan har debatterats ganska livligt här i dag är reglerna för vikt och längd på våra lastbilar. Med tanke på de konkurrensnackdelar våra långa transportavstånd medför så är det nödvändigt, vill jag säga, att vi behåller de regler för mått och vikt som gäller i dag. Också av miljöskäl är det viktigt att behålla våra långa lastbilar eftersom en övergång till kortare lastbilar skulle innebära kraftigt ökade utsläpp. Däremot har vi, som också sagts tidigare, ett stort problem med många överlastade bilar. Minst en tredjedel av de lastbilar som rullar på våra vägar är överlastade, och Sven Bergström, det handlar inte bara om timmerbilar - långt därifrån. När man gjorde en mätning på E 4 norr om Timrå för någon månad sedan var ungefär 50 % av de lastbilar som rullade förbi där överlastade, och det är inte särskilt många timmerbilar som går den vägen. Det handlar om alla typer av lastbilar. Som också har sagts tidigare gör ju överlast att vägslitaget ökar oerhört kraftigt, och dessutom utgör överlastade fordon en klar trafikfara. Sedan finns också problematiken att när många åkare kör med överlaster snedvrider man konkurrensen i branschen. De seriösa åkarna som kör lagligt får svårt att klara av att hålla attraktiva priser i jämförelse med dem som kör med överlaster. Det är därför nödvändigt att både transportköpare och berörda myndigheter tar krafttag för att få bukt med överlasterna. Vi förutsätter att regeringen noga följer frågan och särskilt redovisar för oss i riksdagen utvecklingen när det gäller överlaster framöver. Det är absolut nödvändigt att vi får en ordentlig förbättring när det gäller överlasterna. Det är väldigt många i vårt land som är genuint intresserade av fordon, och fordonshobbyn fyller en väldigt viktig social funktion. De som rustar upp och håller veteranbilar i skick gör också en angelägen kulturhistorisk insats. Därför ska vi från samhällets sida inte göra det onödigt krångligt eller lägga onödiga kostnader på dem som sysslar med fordonshobbyn. Det är därför bra att Bilprovningen nu förslår att gränsen för undantag från besiktningsplikten flyttas från 1951 till 1959. Det är också positivt att arbetsgruppen för import och export av modifierade fordon kommer med sina förslag senare i vår. Vi ser fram emot de förslagen. Det är viktigt att man kan ta bort alla onödiga hinder när det gäller fordonshobbyn. Ett annat angeläget område att förenkla regelverket för är chiptrimning och miljökonvertering av fordon. I dag är det ett alldeles för dyrbart och krångligt förfarande eftersom varje konverterat fordon måste registreringsbesiktigas. Därför är det bra att Vägverket nu lagt fram ett förslag till nytt regelverk för efterkonvertering av bilar till alternativa bränslen. Enligt det förslaget skulle vi kunna få ett nationellt system för typgodkännande av konverteringssatser, och då skulle man inte behöva ha det krångliga systemet med registreringsbesiktning av varje fordon. Det känns onekligen som ett stort steg framåt. Det kommer en lagrådsremiss i ärendet under våren, innan sommaren, och vi förväntar oss en fortsatt snabb hantering av frågan. Ett kärt ämne för debatter här i riksdagen är vägskyltningen. Vi brukar ha sådana debatter varje år. Liksom tidigare år har ett antal motioner lagts fram som handlar om behovet av att bättre tillvarata näringslivets intressen i samband med vägskyltning. Ett problem i sammanhanget är att tillämpningen av skyltningen har varierat kraftigt mellan olika delar av landet. Vägverket har arbetat ganska intensivt med frågan under en tid, och bland annat har två handböcker tagits fram i syfte att få en mer enhetlig tillämpning över landet, men man ser att det här inte räcker. Därför är det positivt att Vägverket nu är i färd med att utarbeta en ny vägmärkesförordning som man räknar med att ta beslut om under första halvåret i år. Jag vill betona att det är angeläget att vi får en mer serviceinriktad och enhetlig tillämpning på det här området, så att man verkligen underlättar för bilisterna att hitta dit de ska utan att för den skull förändra regelverket så att man ger avkall på trafiksäkerheten. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 211 Jan-Evert Rådhström (M)

Herr talman! Det är inte utan att jag är tvungen att le lite grann när jag hör Hans Stenberg tala om hur viktig chiptrimningen är för vårt land. Sedan säger han att han förväntar sig en fortsatt snabb behandling av ärendet. Jag skulle vilja att Hans Stenberg utvecklade det lite grann. I betänkandet kan vi läsa att frågan faktiskt var uppe i miljö- och jordbruksutskottet redan 2001. Trafikutskottet har tidigare sagt att beredningsarbetet måste ske utan onödig tidsutdräkt, och nu anser Hans Stenberg att vi ska fortsätta att ha ett lika snabbt tempo som tidigare. Är det så jag ska uppfatta det, eller kan vi konstatera att det tidigare inte hänt någonting? Jag hade en direkt fråga till Hans Stenberg i mitt anförande, nämligen: Hur resonerar ni när ni inte ens tar upp det som vi säger om teknikutveckling av fordon - ifall Vägverket inte har möjlighet att inom sitt regelverk ta sig an dessa frågor? Jag exemplifierade detta med Segway. Ingenting sägs om detta i betänkandet. Ingenting sägs i Hans Stenbergs anförande. Det finns inga förslag, utan det gäller att ligga lågt och göra så lite som möjligt. Det är majoritetens ståndpunkt i trafikutskottet. Detsamma gäller våra förslag om klassning av EU-mopeder med mera. De är inte ens kommenterade. Jag ska dock inte ge dig alltför många frågor, utan bara fråga hur du ser på detta. Om det inte ingår i Vägverkets regelsystem att se på teknikfrämjande fordon, vem ska då ta sig an dem?

Hans Stenberg (S)

Anf. 212 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Om vi börjar med det sista så ingår det i Vägverkets och andra berörda myndigheters uppdrag att hela tiden följa den tekniska utvecklingen. Jag tror faktiskt att det är ganska klokt att hålla på rågången. Om vi politiker ska gå in och fatta beslut i detaljfrågor, utan tillräcklig sakkunskap i alla delar, är det lätt att gå vilse. Vi har myndigheter som har till uppgift att följa den tekniska utvecklingen. Om de anser att det finns behov av förändringar, och det i sin tur kräver ändrad lagstiftning, är gången den att myndigheten vänder sig till regeringen och begär att få en sådan lagändring. Man måste utgå från att myndigheterna sköter sitt jobb på ett bra sätt. Min uppfattning är att de i allt väsentligt gör det. När det gäller chiptrimningen får Jan-Evert Rådhström det att låta som om det vore något jätteenkelt, att det bara hade varit för oss att klubba igenom förslaget och fatta beslut om att tillåta chiptrimning rakt av. Så ser världen inte ut. Både Jan-Evert Rådhström och jag jobbade för att vi skulle bli medlemmar av den europeiska gemenskapen. Där finns ett regelverk med många och krångliga juridiska aspekter kring detta. Nu har Vägverket borrat i frågan och kommit fram till att de kan ta fram ett system för typgodkännande av sådana åtgärder. Vi har också haft en fordonsindustri som, vill jag påstå, gjort sitt yttersta för att sätta käppar i hjulet för det arbetet. Världen är alltså inte riktigt så enkel, och ibland tar det tid att gå igenom alla de juridiska aspekterna.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 213 Jan-Evert Rådhström (M)

Herr talman! Jag kan konstatera att Hans Stenberg ändrade sig i sitt andra inlägg beträffande det han sade om att han förväntade sig en fortsatt snabb behandling av frågan. Det tar sin tid, och tyvärr får vi konstatera att det tar alltför lång tid. Jag blir lite förskräckt när jag tar upp teknikutvecklingen och Hans Stenberg säger att vi inte ska lägga oss i detaljfrågor och att det i dag inte ligger inom Vägverkets ram att fatta sådana beslut. Han förutsätter att myndigheterna vänder sig till oss. Vi ska utgå från att de gör det, säger han. Vi har alltså en regering och en majoritet i trafikutskottet som sitter med armarna i kors. Det kommer förslag från oppositionen, och därför vill jag fråga Hans Stenberg: Har du över huvud taget inte satt dig in i den problembild som vi beskrivit i vår motion och försökt ta ställning till om det är så som vi säger? Eller utgår du från att det som vi föreslår, när vi anmäler ett problem, är obetydligt? Engagerar sig inte Hans Stenberg i problemet när han nu vill avstyrka motionen? Resultatet av det blir ju att strunta i frågan och vänta på att Vägverket kommer med förslag. Hans Stenberg måste ha mycket behagliga arbetsdagar om det inte finns någon vilja eller något intresse av att se ifall det ligger någonting i det som vi har skrivit. Vi har haft kontakter. Vi har jobbat med den här frågan, och när vi skrev motionen förutsatte vi naturligtvis att Hans Stenberg och det socialdemokratiska partiet skulle engagera sig och försöka analysera vilka problem teknikutvecklingen i Sverige står inför. Men tydligen fanns det inget intresse av det. I stället är beskedet: Sitt med armarna i kors och vänta på att Vägverket hör av sig till trafikutskottets socialdemokrater. Synd, säger jag.

Hans Stenberg (S)

Anf. 214 Hans Stenberg (S)

Herr talman! När det gäller chiptrimningen har vi haft en lång process, och man har nu kommit fram till ett förslag till regelverk. Det kommer en lagrådsremiss i vår. Om förslaget får godkänt av Lagrådet kan vi därefter förvänta oss en snabb process, för då är ju grunden lagd för en proposition. Sedan skulle det vara mig fjärran att strunta i vad Jan-Evert Rådhström föreslår i riksdagen, så angelägen som han alltid är om att föra en saklig och lugn debatt. Jag blir emellertid något förvånad. Under den långa tid som jag varit politiskt aktiv har jag hela tiden mötts av ett parti, Moderata samlingspartiet, som alltid hävdat att politikerna inte ska lägga sig i för mycket. Det är experterna vid verken och myndigheterna som ska sköta den praktiska hanteringen. Nu vill man i stället ha en helt ny ordning - ny för veckan, tror jag - där vi ska gå in och genast fatta beslut i enskilda delar av lagstiftningen. Jag tror att det finns en viktig poäng i att tänka sig för innan man ändrar lagstiftningen på olika sätt. Det är viktigt att vi skickar ut förslagen på remiss så att berörda parter, människor som berörs av frågorna, får möjlighet att tycka till och att vi sedan tar oss tid att gå igenom de remissvar som kommer in, analyserar dem och väger de olika synpunkterna och argumenten mot varandra. Det känns lite olustigt när Jan-Evert Rådhström ironiserar över att det görs ett ordentligt beredningsarbete vid berörda myndigheter och vid departementet. Jag tycker att det är viktigt för demokratin att faktiskt göra ett grundligt arbete och inte bara slarva igenom frågorna.

Karin Thorborg (V)

Anf. 215 Karin Thorborg (V)

Herr talman! Väldigt länge fanns det bara manliga läkare i Sverige. Ordet doktor förknippades med en man. Även långt efter det att kvinnor börjat få utbilda sig och arbeta som läkare var yrket i högsta grad synonymt med en man. De kvinnliga läkarna fick kämpa för sitt likaberättigande därför att de gängse och invanda föreställningarna var att doktorn var en han. Och i hög grad bidrog filmer och reklambilder till att skapa och cementera den här manliga rollen. Det kan vara bra att ha det här i minnet när jag nu går över till det som jag ska säga med anledning av ett särskilt yttrande som Vänsterpartiet har i detta betänkande tillsammans med Miljöpartiet. För några år sedan fick vi det sjätte delmålet i transportpolitiken. Det handlar om jämställdhet. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Men av de utvärderingar som man har gjort framgår det att det inte har hänt speciellt mycket. Fortfarande är kvinnors perspektiv och värderingar bristfälligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning. Vid den allmänna motionstiden i höstas lämnade Vänsterpartiet in en motion om det här med en rad förslag om åtgärder för ett mer jämställt transportsystem. Och som en slutkläm fanns även det yrkande som vi har ett särskilt yttrande om i det här betänkandet. Det handlar om att se över våra trafikmärken i ett jämställdhetsperspektiv. De kom till i en tid när man tydligen inte brydde sig så värst mycket om jämställdhet i transportsektorn. De manliga värderingarna dominerar i vardagens trafikmiljö. Vi är så vana vid att se trafikmärkena och att de ska se ut som de gör att vi inte reagerar förrän någon påpekar det förstås, som vi gör nu. Ändå speglar de väldigt gamla och stereotypa könsroller, män som är aktiva och kvinnor som är de svagare och passiva. Att det här får fortsätta kan liknas vid att en doktor fortfarande alltid skulle betecknas som en man. Vägmärkena förmedlar och bevarar de här förlegade könsrollerna. Att ändra på dem är en liten förändring, men det har väldigt stort symbolvärde för jämställdheten, inte bara i transportsektorn utan i samhället i stort. Detta är, tycker jag, ett lämpligt budskap att förmedla i dag den 8 mars.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 9 mars 2006.Förslagspunkter: 24, Acklamationer: 19, Voteringar: 5.

Protokoll med beslut

Protokoll 2005/06:83 2006-03-09

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avgasfria fordon
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T371.
Miljözoner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T428.
Vägtrafikbuller
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T280 och 2005/06:Bo256 yrkande 11.
Tung vägtrafik
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T475 yrkandena 1-4.
Reservation 1 (v, mp, -)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp, -)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 46 0 0 9
fp 38 0 0 10
kd 28 0 0 5
v 0 21 0 7
c 17 0 0 5
mp 0 13 0 4
- 0 0 0 2
Totalt 249 34 0 66
Ledamöternas röster
Dubbdäck och partiklar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T338 och 2005/06:Bo256 yrkande 13.
Samåkning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T429.
Vinterdäck
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T247 och 2005/06:T546.
Övergivna fordon
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T211 och 2005/06:T382.
Fordonsregler och fordonshobby
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T398 yrkande 26, 2005/06:T235 yrkandena 1 och 2, 2005/06:T246 yrkandena 1 och 2, 2005/06:T420, 2005/06:T560 yrkande 5 och 2005/06:T583 yrkandena 1-5.
Reservation 2 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 46 0 9
fp 0 38 0 10
kd 0 28 0 5
v 21 0 0 7
c 0 17 0 5
mp 13 0 0 4
- 0 0 0 2
Totalt 154 129 0 66
Ledamöternas röster
Personbilar och släpfordon
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T274, 2005/06:T572 och 2005/06:MJ528 yrkande 7.
Fordonsreglering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T212 yrkande 7 och 2005/06:T560 yrkandena 6-8.
Reservation 3 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 46 0 9
fp 0 38 0 10
kd 0 28 0 5
v 21 0 0 7
c 0 17 0 5
mp 13 0 0 4
- 0 0 0 2
Totalt 154 129 0 66
Ledamöternas röster
Första-hjälpen-utrustning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T325.
Chiptrimning och miljökonvertering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T583 yrkandena 6 och 7.
Reservation 4 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 46 0 9
fp 0 38 0 10
kd 0 28 0 5
v 21 0 0 7
c 0 17 0 5
mp 13 0 0 4
- 0 0 0 2
Totalt 154 129 0 66
Ledamöternas röster
Handläggning av körkortsärenden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T466.
Uppgiftslämning från bilregistret
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T245 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (m, c)
EU-mopeder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T487 och 2005/06:T560 yrkande 3.
Reservation 6 (m)
Snöskoterfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T455 och 2005/06:T512.
Minimotorcyklar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T614.
Trafiksignaler
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T560 yrkande 9.
Reservation 7 (m)
Parkeringsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T244 yrkandena 1 och 2, 2005/06:T367, 2005/06:T453 och 2005/06:T586 yrkandena 1 och 2.
Vägmärken och jämställdhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T296 yrkande 9 och 2005/06:T329 yrkande 7.
Vägvisning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T214 yrkande 2, 2005/06:T389 och 2005/06:T593.
Reservation 8 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 46 0 9
fp 0 38 0 10
kd 0 28 0 5
v 21 0 0 7
c 0 17 0 5
mp 13 0 0 4
- 0 0 0 2
Totalt 154 129 0 66
Ledamöternas röster
Streetracing
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T609 yrkande 15.
Träbroar och faunapassager
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T587 och 2005/06:MJ529 yrkande 1.

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp, -)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	46	0	9
fp	38	0	10
kd	28	0	5
v	0	21	7
c	17	0	5
mp	0	13	4
-	0	0	2
Totalt	249	34	66

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	0	46	9
fp	0	38	10
kd	0	28	5
v	21	0	7
c	0	17	5
mp	13	0	4
-	0	0	2
Totalt	154	129	66

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	0	46	9
fp	0	38	10
kd	0	28	5
v	21	0	7
c	0	17	5
mp	13	0	4
-	0	0	2
Totalt	154	129	66

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	0	46	9
fp	0	38	10
kd	0	28	5
v	21	0	7
c	0	17	5
mp	13	0	4
-	0	0	2
Totalt	154	129	66

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	120	0	24
m	0	46	9
fp	0	38	10
kd	0	28	5
v	21	0	7
c	0	17	5
mp	13	0	4
-	0	0	2
Totalt	154	129	66

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Väg- och fordonsfrågor

Var är betänkandet nu?

Betänkandet är färdigbehandlat

Hela betänkandet

Beslut i korthet

Motioner om väg- och fordonsfrågor (TU8)

Utskottens betänkanden

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Motioner om väg- och fordonsfrågor (TU8)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Väg- och fordonsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 191 Börje Vestlund (S)

Anf. 192 Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 193 Runar Patriksson (Fp)

Anf. 194 Johnny Gylling (Kd)

Anf. 195 Peter Pedersen (V)

Anf. 196 Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 197 Peter Pedersen (V)

Anf. 198 Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 199 Peter Pedersen (V)

Anf. 200 Sven Bergström (C)

Anf. 201 Karin Svensson Smith (-)

Anf. 202 Sven Bergström (C)

Anf. 203 Karin Svensson Smith (-)

Anf. 204 Sven Bergström (C)

Anf. 205 Karin Svensson Smith (-)

Anf. 206 Johnny Gylling (Kd)

Anf. 207 Karin Svensson Smith (-)

Anf. 208 Johnny Gylling (Kd)

Anf. 209 Karin Svensson Smith (-)

Anf. 210 Hans Stenberg (S)

Anf. 211 Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 212 Hans Stenberg (S)

Anf. 213 Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 214 Hans Stenberg (S)

Anf. 215 Karin Thorborg (V)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avgasfria fordon

Beslut:

Utskottets förslag:

Miljözoner

Beslut:

Utskottets förslag:

Vägtrafikbuller

Beslut:

Utskottets förslag:

Tung vägtrafik

Beslut:

Utskottets förslag:

Dubbdäck och partiklar

Beslut:

Utskottets förslag:

Samåkning

Beslut:

Utskottets förslag:

Vinterdäck

Beslut:

Utskottets förslag:

Övergivna fordon

Beslut:

Utskottets förslag:

Fordonsregler och fordonshobby

Beslut:

Utskottets förslag:

Personbilar och släpfordon

Beslut:

Utskottets förslag:

Fordonsreglering

Beslut:

Utskottets förslag:

Första-hjälpen-utrustning