Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel

Betänkande 1997/98:NU8

Näringsutskottets betänkande 1997/98:NU08

Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1997/98
NU8
Ärendet
I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - 12 motioner från allmänna
motionstiden med yrkanden om utveckling av nya bilmotorer och alternativa
drivmedel.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. I allt väsentligt vill
dock utskottet ansluta sig till de ambitioner som ligger bakom motionärernas
förslag om insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa
bränslen. Utskottet hänvisar till de omfattande forsknings- och teknikut-
vecklingsprogram som från statens sida administreras av bl.a. Statens energi-
myndighet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Vidare åberopas den
mångfald projekt som genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt
partnerskap - med industrin. Utskottet påminner om de resursinsatser som staten
och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de ekonomiskt
och miljömässigt bästa lösningarna inom det fordons- och energitekniska
området. I utskottets ställningstagande sägs också att bara en bred
internationell samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och
industriföretag, förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande
resurserna för forskning om t.ex. vätgasteknik.
I betänkandet konstateras att ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur
ekonomisk, teknisk och vetenskaplig synvinkel bedöma förutsättningarna för att
uppföra en etanolproduktionsanläggning. Utskottet välkomnar det frivilliga
åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen
i de nya generationerna av bilmodeller. Strategin att med industriföreträdarna
nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande till teknisk
utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella miljö-
överenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och lagfäster
tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa omständigheter
är att föredra, menar utskottet. Skälet är att i sådana förhandlingar kan
miljötekniskt höga krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga
konsekvenser som följer av dessa anspråk.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:
1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
8. hos regeringen begär förslag till strategi för hur hälften av Sveriges
bilar år 2010 skall kunna drivas av annat än fossila bränslen,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
miljövänliga bilen.
1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att regeringen bör initiera förhandling med berörda parter såsom bilindustrin
och producentorganisationer etc. om hur en övergång från fossila drivmedel till
alternativa skall ske.
1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
krav skall ställas på tillverkarna vad gäller tillverkning av bensinsnåla
fordon,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på
hur mycket bensin en bil får förbruka.
1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljövänliga drivmedel.
1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel,
22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav
på tillhandahållande av drivmedel producerade av biobränslen,
23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
överläggningar med berörda parter om övergång till biobaserade drivmedel.
1997/98:N236 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av en
pilotanläggning i Örnsköldsvik för produktion av etanol baserad på skogsråvara.
1997/98:N241 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Alternativbränsleutredningen även bör inkludera vätgas,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
översyn bör göras för att klargöra om styrmedel och regelverk hindrar
utvecklingen av vätgas.
1997/98:N251 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
vätgas som alternativt drivmedel skall ingå i Alternativbränsleutredningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer till stånd, som gynnar
framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas.
1997/98:N264 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten
av fortsatta och förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av drivsystem
för fordon som baseras på vätgas,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
underlätta introduktionen av vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
kompletterande utredning om vätgas som alternativbränsle.
1997/98:N267 av Lars Lilja m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etanoltillverkning.
1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
3. begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se på
möjligheten att införa krav på att påfyllningsstationer skall finnas,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ämnet vätgas skall klassas som alternativt bränsle,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
utveckling av elfordon skall uppmärksammas och stimuleras,
8. begär att regeringen tillsätter en utredning med upgift att se på
biogasens potential i Sverige.
1997/98:N300 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsinriktning för
biobaserad bränsleutveckling.

Utskottet

Alternativa drivmedel

Motionerna
I Västsverige svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och
för drygt 50 % av all godsbefordran, påpekas det i motion 1997/98:
Jo759 (s). Detta är orsaken till det stora inhemska inslaget av kväveoxider,
anför motionärerna och efterlyser motverkande insatser till utsläppen. Syftet
med sådana åtgärder skall vara att få till stånd en övergång till biologiska
bränslen som minskar både svavel- och kväveutsläppen och att göra motorerna
renare, lyder budskapet i motionen.
I motion 1997/98:Jo784 (c) sägs att ambitionen måste vara att ersätta
miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö-
klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas. För att öka
användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det tydliga mål, påpekas
det. Inom andra sektorer har uppställda mål haft stor betydelse för
utvecklingen. Motionärerna anser att det nu finns anledning att överväga om
inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol och
rapsmetylester (RME), bör införas. I motionen yrkas att frågan skall bli
föremål för en utredning. Vidare begärs att bensinstationer skall vara skyldiga
att tillhandahålla sådana drivmedel som är baserade på förnybara råvaror.
Slutligen argumenteras för att regeringen bör initiera en förhandling med
berörda parter, såsom producentorganisationer, bil- och petroleumindu-strin
samt ansvariga statliga myndigheter, om hur en övergång från fossila till
biobränslebaserade drivmedel skall ske.
Tiden är nu mogen för att börja använda biologiska drivmedel både i
explosionsmotorer och elbilar, understryks det i motion 1997/98:N300 (c).
Biobaserade drivmedel kan tankas på vanligt sätt i en bil och omvandlas till
vätgas och el genom bränslecellsteknik, menar motionären. I en kritisk ton sägs
att det finns en tröghet i Sverige att stödja den tekniska forskningen på
området.
För att åstadkomma en snabb infasning av icke-fossila bränslen behövs
utveckling och provning samt en ökad tillgänglighet till alternativa bränslen,
framhålls det i motion 1997/98:T231 (c). Sannolikt, menar motionärerna, kan
detta inte åstadkommas enbart med hjälp av ekonomiska styrmedel. Branschen
måste tydligare involveras. Förhandlingar måste, sägs det, inledas med berörda
parter, såsom bilindustrin, producentorganisationer och staten, om hur en
övergång från fossila till alternativa drivmedel skall ske.
Användningen av alternativa bränslen ökar, konstateras det i motion
1997/98:N270 (v). Både producenter och konsumenter har fått upp ögonen för att
det finns alternativ till fossila bränslen som går bra att använda. Problemet
är att introduktionen går för trögt. Motionärerna anser att det är statens
uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning genom att på olika sätt gynna
tillverkning och användning av sådana bränslen. Krav måste vidare införas att
varje försäljare av fossila bränslen skall kunna erbjuda biobränsle. I
dagsläget är detta inte aktuellt men frågan bör utredas, menar motionärerna.
Det sägs också att biogasen av många anses vara det biobränsle som är mest
intressant och har den största framtidspotentialen. Därför förordar
motionärerna att också en utredning om biogasens potential i Sverige tillsätts.
I motionen begärs vidare att ämnet vätgas skall klassificeras som ett
alternativt bränsle. Det påpekas att väte är det vanligaste grundämnet i
naturen. Vätet är helt rent och en introduktion av vätgasdrivna fordon borde
vara intressant, särskilt för städer med luftproblem. I motionen hänvisas till
ett uttalande av Statens naturvårdsverk med innebörden att vissa lagändringar (
utan någon närmare precisering av vilka lagar det gäller ( måste göras för att
vätgas skall kunna användas som alternativt drivmedel. Motionärerna efterlyser
därför en översyn av sådana, hindrande bestämmelser för användning av vätgas i
Sverige.
Vätgas är en energibärare och i kombination med bränslecellen kan
vätgasfordon vara något för svensk industri att satsa på, anförs det i motion
1997/98:N241 (mp). Det hänvisas till att världens tio största biltillverkare
satsar på vätgas och bränsleceller. I motionen uppges att bil- och
motortillverkarna Ballard och Daimler-Benz har för avsikt att investera
motsvarande närmare tre miljarder kronor på att införa vätgasdrivna
bränsleceller. Dessa biltillverkare har utfäst sig, fortsätter motionären, att
producera 100 000 fordon av denna typ till år 2005. Detta betyder, sägs det,
att när serieproduktion av bränslecellsfordon kommer i gång under perioden
2000-2010 kommer de gamla miljöskadliga fordonen att konkurreras ut. Motionären
hyser dock farhågor för att en sådan utveckling för svenskt vidkommande
motverkas av nuvarande lagar, andra regler och ekonomiska styrmedel. I motionen
begärs därför att en översyn skall göras med sikte på att klargöra om styrmedel
och regelverk hindrar utvecklingen av vätgas.
En liknande misstanke framförs i motion 1997/98:N251 (mp). Där begärs att en
översyn skall göras av de bestämmelser som finns uppsatta för Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) när beslut skall fattas om stöd till utveckling
av vätgasfordon. Vidare yrkas på att en granskning skall genomföras om vilka
hinder som står i vägen för framväxten av vätgasfordon. Motionärerna menar att
vätgasdrivna personbilar ur miljösynpunkt är ett mycket bra alternativ till
fossilbränsle när det gäller att åstadkomma minskade utsläpp. Det påpekas att
bränsleceller som drivs med vätgas och tankas med metanol, ur vilken vätgasen
framställs, förutom ytterst litet koldioxid inte ger upphov till avgaser som
kväveoxider och kolväten. Även här hänvisas till ett pågående utvecklingsarbete
inom bil- och motorföretagen Ballard och Daimler-Benz. En uppmaning riktas till
svenska biltillverkare att ligga steget före eller jämsides med övriga stora
biltillverkare i världen så att marknadsandelar inte går förlorade. Dessutom
efterfrågar motionärerna statligt stöd till utvecklingsarbetet för att
stimulera fram tillverkning av fordon som är mer miljöanpassade än andra.
Sverige har mycket goda förutsättningar för att framställa förnybara
drivmedel för fordon, hävdas det i motion 1997/98:T213 (kd); detta anses även
gälla vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att ersätta elproduktion
med kärnkraft. I motionen förordas en introduktion av biobränslen både genom
inblandning av några få procent i konventionella bränslen (s.k. låginblandning)
och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Motionärerna
anser att tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt
riktning och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med en god
framförhållning. Ett tydligt mål, sägs det, bör vara att minst hälften av alla
bilar år 2010 skall drivas med annat än fossila bränslen. För att nå detta mål
krävs att en tydlig strategi utarbetas, framhåller motionärerna.
I motion 1997/98:N264 (kd) riktas kritik mot att för liten uppmärksamhet har
ägnats åt vätgasdrivna bilar. Motionären påpekar att vätgas kan användas som
bränsle i bilar på flera sätt. Vätgas kan utnyttjas som drivmedel i en
förbränningsmotor, men kan genom omvandling till elenergi i bränsleceller även
driva elmotorer i en bil. I motionen sägs att motortekniken i sig inte är det
största problemet. Den stora utmaningen är, understryks det, att hitta sättet
för att kunna lagra vätgasen i bilen på ett säkert sätt. En samlad bild av
forskningsläget beträffande vätgasen ger vid handen att vägen till kommer-
sialisering fortfarande är lång. I motionen hänvisas till bedömningar som talar
om tidsrymder på 10-30 års sikt. På sina håll har det formulerats mål om vad
som skall uppnås inom denna tid. Som exempel framhålls Japan vars ambition för
sitt forskningsprogram - som i motionen sägs pågå fram till år 2028 - är att
försöka skapa ett samhälle där energianvändningen helt skall bygga på
vätgasanläggningar. Motionären ser det som angeläget att forskningen och
utvecklingsarbetet kring att driva fordon med vätgas får en mer framskjuten
plats i forskarsamhället. Praktiska problem måste undanröjas för att ta till
vara och använda befintlig teknik på detta område. För att understödja ett
sådant arbete borde regelverken vara utformade på ett ändamålsenligt sätt. I
motionen begärs därför att vätgasens förutsättningar och möjliga
utvecklingspotential närmare klarläggs.

Vissa kompletterande uppgifter
I januari 1997 avlämnade Alternativbränsleutredningen (särskild utredare:
förvaltningschefen Karin Jonsson) sitt betänkande Bättre klimat, miljö och
hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Där föreslogs bl.a. en ny lag
för drivmedel och ett nytt system för miljöklassning av alternativa drivmedel,
vilket skulle infogas i den nya lagen. Det föreslagna systemet avses bygga på
alternativa drivmedels påverkan på klimat, miljö och hälsa m.m. i jämförelse
med dieselolja. Dock identifierade utredningen ett fortsatt behov av
utredningsarbeten med sikte på att dels klara ut vilka samhällsekonomiska
kostnader som drivmedlens emissioner m.m. ger upphov till, dels utarbeta en
metod för att utvärdera hur rena drivmedel och blandningar av drivmedel
påverkar klimat, miljö och hälsa m.m. (en s.k. värderingsmatris). Ett annat
förslag i utredningen var att tilldela Kommunikationsforskningsberedningen
(KFB) ett särskilt bevakningsansvar i fråga om den framtida inriktningen av
forsknings- och utvecklingsverksamheten för alternativa drivmedel.
Olika frågor med anknytning till en ökad introduktion av biobränslebaserade
drivmedel bereds för närvarande i Regeringskansliet. Detta görs i samband med
bl.a. utarbetandet av trafik- och miljöpolitiska propositioner som är aviserade
att avlämnas till riksdagen under våren 1998.
I 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. NU12) avsattes en
ekonomisk planeringsram för forskning och utveckling om sammantaget 5 630
miljoner kronor för perioden 1998-2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310
miljoner kronor är beräknade för energiforskning, 1 610 miljoner kronor skall
gå till introduktion av ny energiteknik, 210 miljoner kronor skall finansiera
forskning om energisystemet, 70 miljoner kronor avses stödja
forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen, 210 miljoner kronor är
destinerade för forskning om etanolproduktion från skogsråvara.
I sitt ställningstagande till regeringens förslag i denna del (bet. 1996/97:
NU12 s. 75) konstaterade utskottet att det i huvudsak råder samstämmighet om
regeringens förslag till principer och riktlinjer för utvecklingen av ny
energiteknik. De ökade resurser som kommer energiforskningsprogrammet till del
skall, menade utskottet, användas bl.a. för att fördjupa det interna-tionella
forskningssamarbetet. Syftet med detta engagemang är att i ökad utsträckning
kunna utnyttja resultaten nationellt. Utskottet underströk också att
forskningsinsatserna måste ha ett långsiktigt perspektiv. Avgörande
teknikgenombrott torde bero mera på den internationella teknikutvecklingen än
på de enskilda svenska insatserna. Därför, menade utskottet, är det desto
viktigare att de i global jämförelse relativt små resurser som Sverige bidrar
med används så klokt som möjligt. Utskottet framhöll vidare vikten av ett
utvidgat samarbete med industrin om utveckling av energiteknik. Ett nära och
aktivt samarbete, sades det, mellan staten och näringslivet är en grundläggande
förutsättning för att de statliga insatserna för forskning och utveckling skall
ge långsiktigt uthålliga resultat.
I en reservation (m), där det yrkades avslag på propositionen i dess helhet,
framhölls det positiva med en förskjutning av tyngdpunkten i de energipolitiska
programmen från investeringsbidrag till anslag för energiforskning och
utveckling av nya energikällor. Dock menade reservanterna att i avsaknad av
tillräcklig information om finansieringen av programmen borde inte riksdagen i
det aktuella sammanhanget ta slutlig ställning till de föreslagna
omställningsprogrammen. Företrädaren för Folkpartiet liberalerna förklarade i
en annan reservation att han ställde sig bakom omställningsprogrammens
ekonomiska omslutning och huvudsakliga inriktning. En annorlunda argumentation
framfördes i en reservation från företrädaren för Miljöpartiet de gröna, av
vilken framgick att anslagsnivån för omställningsprogrammen inledningsvis borde
ligga 3,7 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Dessa medel
borde, sades det, bl.a. användas till mer omfattande insatser för att främja
forskning och utveckling av ny energiteknik. I en reservation (kd) anfördes att
inriktningen av de föreslagna programmen i huvudsak kunde godtas, men att
beslut om anslagsnivåer borde anstå tills dess att regeringen hade presenterat
en redovisning över hur programmen skall finansieras.
För budgetåret 1998 har riksdagen beslutat (prop. 1997/98:1, bet. NU2) att på
statsbudgeten inom utgiftsområde 21 Energi uppföra 320 miljoner kronor för
energiforskning. Inom utgiftsområdet anslogs vidare 90 miljoner kronor till
Energiteknikfonden och 160 miljoner kronor till introduktion av ny
energiteknik. Även i detta sammanhang framfördes avvikande uppfattningar (m;
fp; mp). Företrädarna för Moderata samlingspartiet underströk att statligt stöd
till energiforskning bör förekomma även fortsättningsvis, men önskade att
satsningarna på etanolproduktion lyftes ut ur den sjuåriga ekonomiska
planeringsramen. I enlighet därmed förordade de en besparing med 30 miljoner
kronor på energiforskningsanslaget. Folkpartiet menade i sin budgetmotion att
omställningsprogrammen bl.a. av besparingsskäl inte borde fullföljas i den takt
som regeringen hade föreslagit, utan ansågs kunna utsträckas i tiden i
åtminstone två år, vilket minskar de årliga utgifterna. Följaktligen
förespråkades en kassamässig besparing i förhållande till regeringens förslag
på de tre nyss nämnda anslagen på sammanlagt 214 miljoner kronor. Företrädaren
för Miljöpartiet pläderade i stället för en utökning av de tre anslagen för
budgetåret 1998 på sammanlagt 78 miljoner kronor.
Statens energimyndighet, som inrättades den 1 januari 1998, har ett särskilt
ansvar för att genomföra omställningsprogrammen. Bland annat pågår och planeras
en rad projekt med inriktning mot en förbättrad transportteknik. Anslaget för
energiforskning skall bl.a. användas för att bygga upp och vidmakthålla
kompetenscentra för förbränningsmotor- och katalysteknik. En rad företag -
däribland AB Volvo, Svensk Emissionsteknik AB, Svensk Bilprovning AB, SAAB
Automobile AB, Perstorp Fläkt AB och ABB Fläkt Industri AB - delfinansierar
programmet. Vidare skall ett projekt genomföras med syfte att utveckla teknik
för reduktion av kväveoxider från dieselfordon. Även arbeten av
grundforskningskaraktär pågår med syfte att vidareutveckla bensinmotorn vad
gäller automatisk bränsleflexibilitet för alkohol- och bensinblandningar och
att nå en förbättrad verkningsgrad. Vidare disponerar KFB 10 miljoner kronor
från energiforskningsanslaget under år 1998 för transportsystemrelaterad
energiforskning.
Riksdagen beslutade, som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop.
1990/91:88, bet. NU40) om ett tidsbegränsat program för att stimulera
utvecklingen av teknik för alternativa drivmedel, att genomföra försök med
fordon i tätortsmiljö. I samband med den pågående beredningen av den
trafikpolitiska propositionen, som regeringen avser framlägga för riksdagen i
dagarna, diskuteras hur den kunskap som byggts upp inom området skall kunna
tillvaratas och vidareutvecklas inom ramen för en ny satsning på detta område.
Utvecklingen av vätgas och bränsleceller för fordonsdrift befinner sig
fortfarande på forsknings- och teknikutvecklingsstadiet. Det finns endast ett
fåtal handbyggda fordon för vätgas- och bränslecellsdrift i hela världen. KFB
skall finansiera demonstrationsprojekt och utveckling av transportsystem med
redan befintlig teknik snarare än ren teknikutveckling. KFB bedömer att detta
för vätgasens vidkommande kan ske tidigast om några år. Den tekniska
utvecklingen vad gäller fordon sker normalt inom industrin under stor sekre-
tess. Enligt uppgift har bl.a. Mercedes och Toyota kommit tämligen långt i
utvecklingen av vätgas- och bränslecellstekniken. Man kan dock anta att
flertalet av de större fordonstillverkarna bedriver sådan forskning.
Ett nationellt tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt har
nyligen påbörjats inom området energiomvandling med vätgas som energibärare.
Projektet - som finansieras ur energiforskningsanslaget inom utgiftsområde 21
och i samarbete mellan Energimyndigheten och NUTEK - syftar till att konstruera
ett litet, sammanhållet system för småskalig omvandling av ljusenergi till
lagrad vätgas. I ett senare skede av forskningsarbetet är den lagrade vätgasen
tänkt att utnyttjas i en bränslecell. I projektet deltar mikrobiologer,
kemister och fysiker.
Inom ramen för det nordiska energiforskningssamarbetet finansieras
doktorandtjänster inom området vätgasteknik. I EU:s femte ramprogram för
forskning (som omfattar åren 1998-2002) är avsikten att reservera ca 1 miljard
ecu (motsvarande knappt 9 miljarder kronor) för energiforskning där projekt för
vätgasutveckling ingår. Sverige deltar även i forsknings- och
utvecklingsprojekt på det fordonstekniska området genom det samarbete som
bedrivs under ledning av den internationella energiorganisationen International
Energy Agency (IEA). Detta forskningssamarbete genomförs inom ramen för
specifika samarbetsavtal, s.k. Implementing Agreements. Medlemsländerna -
däribland Sverige - deltar genom samfinansiering av gemensamma projekt eller
deltagande med projekt som finansieras på nationell basis. Statens
energimyndighet ansvarar för deltagandet från svensk sida i dessa
överenskommelser. Här återfinns projekt om alternativa motorbränslen,
elektriska fordon och hybridfordon, avancerade bränsleceller, användning och
produktion av vätgas samt effektiviserad förbränningsteknik.
Enligt Statens naturvårdsverk finns inga egentliga hinder i lagstiftningen
som förhindrar en ökad användning av vätgas. De lagkrav som gäller för
förbränningsmotorer skulle även gälla för ett vätgasdrivet fordon. EU-regler
för typgodkännande finns för bensin- och dieseldrivna fordon. För t.ex.
vätgasdrivna fordon finns inga EU-regler men nationella bestämmelser skulle
kunna införas. Eftersom ingen tillverkare har försökt typgodkänna ett sådant
fordon, finns dock i dagsläget inte någon nationell lagstiftning. Om en sådan
blir aktuell finns det enligt uppgift inget som hindrar överenskom-melser om
utformningen av ett sådant typgodkännande och en lämplig provmetod.
NUTEK:s stöd till forskning, utveckling och demonstration inom det
fordonstekniska programmet uppgår till 30 miljoner kronor per år. Riksdagen
godkände år 1996 (prop. 1996/97:1, bet. NU1) en femårig programperiod för ett
fordonstekniskt forskningprogram. Ett av målen för programmet är att skapa
förutsättningar för utveckling av fordon och fordonskomponenter, som kan möta
långtgående krav på kretsloppsanpassning, minskad miljöbelast-ning och
bränsleförbrukning. Programmet utgår från avtal mellan staten och
fordonsindustrin. KFB, Naturvårdsverket, NUTEK och Vägverket medverkar från
statens sida i programmet. NUTEK ansvarar för administrationen av programmet.
De statliga insatserna måste i detta sammanhang ses som ett komplement till de
betydligt störrre resurser som fordonsindustrin satsar på teknisk utveckling.
Frågor kring inblandning av biobaserade drivmedel i bensin och dieselolja har
utretts av KFB i samråd med NUTEK, Statens institut för kommunika-tionsanalys
(SIKA) och Naturvårdsverket. I oktober 1997 presenterades rapporten Uppdrag att
redovisa olika strategier för en introduktion av bio-drivmedel till år 2002. En
bedömning som gjordes i studien var att en introduktion av låginblandning av
etanol i hela bensinbeståndet medför betydande kostnader såväl
samhällsekonomiskt som statsfinansiellt. En riktad introduktion mot tunga
fordon i främst tätorter bedömdes dock kunna begränsa dessa kostnader. Vidare
konstaterades att användning av etanol och biogas i tunga fordon ger störst
nytta i form av positiva miljöeffekter. Emellertid menade utredarna att om
användningen av biodrivmedel i tunga fordon skall öka krävs, utöver
skattebefrielse, vissa kompletterande styrmedel för att säkerställa en
introduktion. Därutöver, underströks det, är det nödvändigt med ytterligare
forskning och ett fortsatt utvecklingsarbete för att åstadkomma en mer
kostnadseffektiv produktionsteknik som förmår att fullt ut dra nytta av
biodrivmedlens miljöpotential vid fordonsdrift.
De flesta biogasanläggningar som byggs för organiskt avfall är inriktade på att
den producerade gasen skall användas för fordonsdrift. Biogasproduktionen var
år 1996 1,35 TWh fördelad på 900 GWh från avloppsreningsverk, 430 GWh från
deponigas och 20 GWh från biogasanläggningar för organiskt avfall. Enligt
uppgift förväntas den sistnämnda siffran vara betydligt högre år 1997 eftersom
hälften av de 14 anläggningar som i dagsläget är i drift startade i slutet av
år 1996 eller i början av år 1997.
Under år 1997 avslutades ett forsknings- och utvecklingsprogram om biogas,
samfinansierat genom medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och från
Energiteknikfonden. Programmet var inriktat på att utveckla, prova och
utvärdera processteknik för produktion av biogas från jordbruksgrödor genom
försök i pilot- och laboratorieskala. Diskussion pågår om en eventuell
fortsättning.
Vidare satsar Statens energimyndighet ca 20 miljoner kronor under två år på
ett program som tar sikte på att utvinna energi ur avfall. Inom ramen för
programmet finansieras teknisk och biologisk forskning med inriktning mot att
ta fram rötningsprocesser med hög kapacitet.
Enligt uppgift uppgår antalet fordon som i dagsläget körs på alternativa
drivmedel enligt följande (siffrorna avser antalet fordon i drift eller
beställda före mars 1997): etanolbussar - 280, etanolfordon med
kombinationsbränsle - 195, biogasfordon - 48, naturgasfordon - 178, elbussar -
16 och elbilar - 394.

Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den nyss lämnade redovisningen gör utskottet följande bedömning
av de i detta sammanhang aktuella motionsyrkandena. Utskottet ansluter sig i
allt väsentligt till de ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag om
insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa bränslen. Som
framgått av den redovisade översikten pågår ett omfattande utvecklingsarbete
inom ramen för de forsknings- och teknikutvecklingsprogram som från statens
sida administreras av bl.a. Statens energimyndighet och NUTEK. Ett stort antal
projekt genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt partnerskap - med
industrin. Utskottet vill därför avvisa den kritik som i motionerna riktas mot
både staten och vissa industriföretag att ansträngningarna att åstadkomma
tekniska landvinningar på det energitekniska området är otillräckliga jämfört
med internationella förhållanden. Den forskning och teknikutveckling som
bedrivs - t.ex. inom vätgasområdet - är mycket komplicerad och utfallet av
ambitionerna i termer av spridd tillämpning och kommersiell gångbarhet måste
ses på lång sikt. I fråga om t.ex. vätgasen, som måste betecknas som ett mycket
intressant område, anser dock utskottet att bara en bred internationell
samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och industriföretag,
förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande resurserna för att kunna
realisera vätgasens potential i ny förbränningsteknik och i bränsleceller. Här
kommer t.ex. det europeiska forskningssamarbetet i EU:s femte ramprogram att ha
stor betydelse.
Vad gäller alternativa drivmedel i övrigt - t.ex. metanol, etanol, biogas och
rapsmetylester (RME) - kommer de frågeställningar som berörs i här aktuella
motioner att behandlas i de trafik- och miljöpolitiska propositionerna som
regeringen avser att framlägga för riksdagen under våren 1998. De synpunkter
som framförs i motionerna har i stor utsträckning tagits upp i Alternativ-
bränsleutredningens betänkande - med undantag av vätgastekniken som utredningen
bedömde vara alltför outvecklad för att kunna beaktas inom ramen för det givna
uppdraget. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet och
kommer att vägas in i de nämnda propositionerna. I avvaktan på
regeringsförslagen finner utskottet ingen anledning att i detta sammanhang
närmare ta ställning till de i motionerna framförda uppfattningarna, annat än
att framhålla den positiva grundsyn som måste anläggas på arbetet med att
minska biltrafikens emissioner och påminna om de resursinsatser som den svenska
staten och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de
ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningarna inom det energitekniska området.
Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks de här aktuella
motionsyrkandena.

Anläggning för etanolproduktion

Motionerna
Om Sverige och svensk industri går i spetsen för en utveckling mot ekologisk
hållbarhet kan det ge konkurrensfördelar, anförs det i motion 1997/98:N236 (s).
Budskapet från motionärerna är att beslut snarast måste fattas om att uppföra
en pilotanläggning för att producera etanol baserad på skogsråvara. Uppgiften
för ett sådant företag skall vara att utveckla de bästa teknikerna och
processerna för etanoltillverkning. I motionen hänvisas till att
länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län samt kommunerna
Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå under år 1997 samverkat kring projektet
Energicentrum Norr. Ett resultat av den gemensamma aktionen var ett antal
förslag till hur en större etanolproduktion baserad på skogsråvara kan åstad-
kommas. I motionen framhålls att den ovannämnda regionen i dag utgör ett
etanolcentrum med Örnsköldsvik som huvudort och att regionen är den enda plats
i Sverige som i någon omfattning producerar etanol som bränsle. Ett mångårigt
forsknings- och utvecklingsarbete gör också att Örnsköldsvik är den lämpligaste
orten för etablering av den nämnda pilotanläggningen, anser motionärerna.
En del av lösningen på biltrafikens problem är att använda alternativa
bränslen, framhålls det i motion 1997/98:N267 (s). Ett realistiskt alternativ i
detta sammanhang är etanol. I motionen påpekas att många bussar i lokaltrafik i
dag drivs med etanol. Även ett antal personbilar i landet har etanol som
energikälla. Emellertid konstaterar motionärerna att studier har visat att just
de senare fordonen inte är så miljövänliga som förväntats. I en optimistisk ton
sägs dock att det handlar om problem som går att lösa inom en snar framtid.
Men, fortsätter motionärerna, det är inte nödvändigt att köra bilen på ren
etanol. Alla bilar går i dag att köra med bensin som har en inblandning av
etanol med 5-10 %. Detta faktum borde kunna skapa en marknad för etanol som
motorbränsle. Etanolen kan tillverkas av skogsavfall, energiskog eller andra
åkergrödor. Råvaran finns, påpekar motionärerna, framför allt i Norrlands
inland. Etanoltillverkning torde kunna skapa nya jobb i energiomställningens
spår och i områden där de bäst behövs. Men det är troligt, sägs det, att det i
ett inledningsskede krävs statliga insatser i någon form för att tillverkningen
skall komma i gång.

Vissa kompletterande uppgifter
I näringsutskottets betänkande 1996/97:NU12 - med anledning av regeringens
proposition 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning - framhöll utskottet
(s. 78) att det är viktigt att intensifiera utvecklingsinsatserna för att sänka
produktionskostnaderna för etanol från skogsråvara. Utskottet erinrade också om
vikten av forskning även beträffande andra slag av biodrivmedel än etanol.
Utskottet instämde i regeringens uppfattning att det bör vara ett mål att
uppföra en etanolanläggning under den kommande sjuårsperioden. En förutsättning
för en sådan anläggning är dock, ville utskottet understryka, en låg
framställningskostnad. Vidare måste de ekonomiska och övriga miljömässiga
konsekvenserna av att tillämpa den nya tekniken bedömas praktiskt och
kommersiellt. Även konsekvenserna i förhållande till de uppsatta miljömålen i
skogen måste vägas in, menade utskottet.
I denna del av beslutet deltog inte företrädarna för Moderata samlings-
partiet. I en reservation (mp) på denna punkt krävdes att riksdagen hos
regeringen skulle begära ett nytt förslag till förstärkta insatser på biodriv-
medelsområdet. Företrädaren för Kristdemokraterna menade i sin reservation att
satsningar även borde göras på andra metoder för uppbyggnad av ett alternativt
drivmedelssystem. Härvid borde, anfördes det, även en lansering av s.k.
försöksflottor övervägas.
Ett inslag i 1997 års energipolitiska beslut är att forsknings- och
utvecklingsinsatserna intensifieras för att sänka produktionskostnaderna för
etanol baserad på cellulosahaltiga råvaror. För ändamålet har, som tidigare
nämnts, 210 miljoner kronor anvisats under sjuårsperioden. Enligt uppgift
övervägs för närvarande behovet av en forskningsreaktor i storleksordningen
50-100 liter som skall disponeras för hydrolysstudier. Reaktorn är tänkt att
komplettera de försöksutrustningar som hittills utnyttjats inom etanolutveck-
lingsprogrammet. När det gäller etableringen av en pilotanläggning under den
nya programperioden bedöms kostnaden bli så omfattande att den måste
finansieras med medel ur Energiteknikfonden. Forskningsarbeten och studier som
skall genomföras i anslutning till att pilotanläggningen uppförs och tas i
drift förväntas dock kunna finansieras inom ramen för etanolutvecklings-
programmet.

Utskottets ställningstagande
Liknande yrkanden som de nu aktuella avstyrktes av utskottet i det
energipolitiska betänkandet våren 1997. Av den lämnade redogörelsen framgår att
ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur ekonomisk, teknisk och
vetenskaplig synvinkel kunna bedöma förutsättningarna för att uppföra en
etanolproduktionsanläggning. Något initiativ av riksdagen i denna fråga är
enligt utskottets uppfattning inte erforderligt, och de två motionerna avstyrks
alltså.

Utveckling av nya bilmotorer och fordon

Motionerna
Att tillverka bensinsnåla bilar är fullt möjligt i dag, understryks det i
motion 1997/98:Jo755 (v). I motionen riktas kritik mot att Volvo och Saab
marknadsför sina senaste modeller med fokus på hög prestanda och snabb
acceleration, egenskaper som gör dem till ?rena bensinslukare?. Det är
anmärkningsvärt, fortsätter det ogillande omdömet, att de svenska tillverkarna
halkar efter så mycket i utvecklingen av miljövänliga bilar. Motionärerna vill
påpeka att tekniken för bränslesnåla bilar förändras i snabb takt, även för
stora och tunga bilar. Samtidigt hävdas uppfattningen att det finns en ovilja
och ett ointresse i frågan från tillverkarnas sida. I motionen görs gällande
att om konsumentpriset vore ca 100 000 kr högre per bil jämfört med nuläget
skulle det vara lätt att utveckla en tung bil som drar 0,5 liter per mil. Men
vid en serieproduktion och när bensinsnåla bilar blir standard kommer detta
pris att falla. Motionärerna har visserligen svårt att ange en exakt tidpunkt
för en sådan utveckling, men betraktar ett antagande om högst tio år som
rimligt. I motionen framhålls nödvändigheten av att med tvingande medel se till
att tillverkarna minskar bensinförbrukningen på nya bilar. I första hand borde
ekonomiska styrmedel utnyttjas. Om de inte fungerar tillfredsställande anser
motionärerna det vara nödvändigt att införa föreskrifter som anger hur mycket
en bil får förbruka. Sverige bör också arbeta för att sådana krav kommer till
stånd inom EU. Exempel på ett sådant villkor som formuleras i motionen är att
år 2010 skall inga nyproducerade bilar få dra mer än 0,6 liter per mil.
Elfordon kan göras mycket energisnåla, framhålls det i motion 1997/98:N270
(v). I motionen uppges att en elbil kostar ca 1 kr per mil att köra. Men det
finns fortfarande vissa nackdelar förknippade med elfordon, påpekas det. De
måste laddas ofta, vilket förhindrar längre körsträckor. Vidare är batterierna
stora, tunga och dyra. Samtidigt konstaterar motionärerna att utvecklingen på
batterisidan snabbt går framåt. Generellt gäller, är budskapet i motionen, att
framstegen inom området elfordon är mycket lovande och går fort. Denna process,
understryker motionärerna, bör uppmärksammas och stimuleras för att Sverige
skall vara ett av de ledande länderna inom detta område.
Ett realistiskt mål på kort sikt är att en stor familjebil skall ha en
bränsleförbrukning på ca 0,3 liter per mil, uttalas det i motion 1997/98:T213
(kd). Detta kan uppnås genom att vidareutveckla och produktionsanpassa material
och komponenter som utvecklats för bl.a. militära behov. Motionärerna anser att
NUTEK och Försvarets forskningsanstalt (FOA), som sägs förfoga över
spjutspetsteknik på området, bör få direktiv att utvärdera vilka möjligheter
till tekniköverföring som finns. Därefter bör ett samarbetsprojekt med
fordonsindustrin inledas. Även med väl utbyggda kollektivtrafiksystem kommer
bilen att vara nödvändig också i framtiden, konstateras det. Vi kan däremot
inte fortsätta med dagens miljöförstörande motorer, menar motionärerna.
Miljöbilen måste bli en självklarhet i framtidens samhälle. I motionen fastslås
att kunskap finns, men att det saknas samordning och stimulans.

Vissa kompletterande uppgifter
I näringsutskottets näringspolitiska betänkande våren 1997 (bet. 1996/97:
NU10) framhöll utskottet (s. 50), med anledning av väckta motioner om behovet
av miljövänliga bilar, att stora ansträngningar bör göras för att minska olika
utsläpp från trafiken. Därvid, fortsatte utskottet, är det viktigt med
utveckling av både alternativa drivmedel och bilmotorer. I betänkandet lämnades
en omfattande redovisning över statens insatser inom området. Det påpekades att
det inom den svenska bilindustrin också pågår ett utvecklingsarbete i de delar
som hade aktualiserats i motionerna. Något behov av ett riksdagsuttalande med
anledning av de frågor som hade behandlats fanns inte, menade utskottet. I en
reservation (kd) argumenterades för att riksdagen skulle begära ett förslag
från regeringen med en strategi för hur hälften av Sveriges bilar år 2010 skall
kunna drivas av annat än fossila bränslen.
När det gäller åtgärder för att genom energieffektivisering minska koldioxid-
utsläppen från nya bilar har EU:s miljöministrar i ett rådsbeslut från juni
1996 (8748/96) enats om ett mål om minskad bränsleförbrukning hos nya bilar
till i genomsnitt 0,5 liter för bensindrivna bilar och 0,45 liter per mil för
dieseldrivna bilar. EG-kommissionen förhandlar för närvarande med bilindustrin
om hur dessa mål - som innebär en reduktion med 25 % - skall kunna uppnås.
Svensk bilindustri har sedan tidigare frivilligt åtagit sig att till år 2005
nedbringa bränsleförbrukningen till denna nivå, alltså en minskning med 25 %
jämfört med läget år 1990.
Den bedömning som görs från svensk sida är att om krav skall ställas på
fordonens bränsleförbrukning, så är det viktigt hur de är formulerade. Införs
ett strikt gränsvärde kommer små bilar att få förhållandevis lätt att klara
det, men utan att använda den bästa tillgängliga tekniken. Gränsvärdet blir i
detta fall inte teknikdrivande. Däremot kan pressen på att minska
bränsleförbrukningen bli mycket stor för större bilar. För att de tekniska
kraven skall vara lika stora i hela modellintervallet bör gränsvärdet därför
relateras till bilens storlek. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag om
ett sådant volymrelaterat koldioxidindex.
I programmet Miljöanpassade fordon och drivmedel, som finansieras ur
Energiteknikfonden, är ett mål på kort sikt att ta fram teknik för både
energieffektivisering och substitution av fossila drivmedel med förnybara
drivmedel under beaktande av framtida skärpta krav för avgasemissioner. På
längre sikt skall utsläppen minskas avsevärt för personbilar och tunga fordon.
Målet är att energiförbrukningen skall minskas med minst 50 % för personbilar
och minst 30 % för tunga fordon, krav som överensstämmer med vad som gäller i
Kalifornien. Substitution av fossila bränslen med förnybara drivmedel skall
ytterligare studeras. En strävan är att öka industrins engagemang inom området
för att säkerställa en framtida konkurrenskraft. Inom ramen för programmet
studeras också nationellt och internationellt samarbete for system- och
teknikutvärdering samt demonstration.
Två ytterligare program har fram till år 1997 samfinansierats med medel från
energiforskningsanslaget under utgiftsområde 21 Energi och anslaget till
teknisk forskning och utveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv. Det handlar
dels om el- och hybridfordonsprogrammet som har en budget på 8 miljoner
kronor per år, dels om programmet för motorrelaterad förbränning till vilket
anslås 10 miljoner kronor per år. Diskussion pågår för närvarande hur dessa
insatser skall omstruktureras.
NUTEK har samordnat ett uppköpsprogram för elfordon. Programmet avser
teknikupphandling och har huvudsakligen gällt fordon som används i yrkestrafik.
Enligt uppgift avser regeringen att inom kort återkomma med förslag där vissa
elbilsfrågor behandlas.

Utskottets ställningstagande
Utskottet vill ånyo erinra om det omfattande arbete som för närvarande bedrivs
i Sverige inom de sektorer som motionärerna har uppmärksammat. Det
fordonstekniska forskningsprogrammet, som samfinansieras av industrin och
staten, har i dag en inriktning på säkerhet och miljö som skall bidra till den
utveckling som motionärerna förespråkar. Utskottet välkomnar det frivilliga
åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen
i de nya generationerna av bilmodeller. Motsvarande förpliktelse från övriga
biltillverkare inom EU är föremål för förhandling. Denna strategi att med
industriföreträdarna nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande
till teknisk utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella
miljööverenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och
lagfäster tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa
omständigheter är att föredra. I sådana förhandlingar kan miljötekniskt höga
krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga konsekvenser som följer
av dessa anspråk.
I det energipolitiska forsknings- och teknikutvecklingsarbetet under den
kommande sjuårsperioden ingår den bensinsnåla och emissionsfria miljöbilen som
en del av de mål som skall uppnås. Utskottet vill också fästa uppmärksamhet på
det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som de svenska biltillverkarna
lägger ner på miljöområdet. Volvo har t.ex. som målsättning att år 2000 rankas
som en av de ledande fordonstillverkarna på miljöområdet. Under den kommande
femårsperioden beräknas ca 50 % av Volvo Personvagnars kostnader för
produktutveckling att vara relaterade till miljöförbättrande åtgärder. Orsaken
är insatser för att reducera bränsleför-brukningen och minimera utsläppen från
nya bilar.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet här berörda yrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 8, 1997/98:
T231 yrkande 5, 1997/98:Jo759 yrkande 1, 1997/98:Jo784 yrkandena 21-23,
1997/98:N241, 1997/98:N251, 1997/98:N264, 1997/98:N270 yrkandena 3, 4 och
8 och 1997/98:N300,
2. beträffande anläggning för etanolproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N236 och 1997/98:N267,
3. beträffande utveckling av nya bilmotorer och fordon
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 9, 1997/98: Jo755
yrkandena 3 och 4 och 1997/98:N270 yrkande 7.

Stockholm den 10 mars 1998

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin
Falkmer (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s),
Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Ola
Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans Hoff
(s), Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).

Innehållsförteckning

Ärendet...............................................1
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................3
Alternativa drivmedel...............................3
Motionerna........................................3
Vissa kompletterande uppgifter....................6
Utskottets ställningstagande.....................10
Anläggning för etanolproduktion....................11
Motionerna.......................................11
Vissa kompletterande uppgifter...................12
Utskottets ställningstagande.....................12
Utveckling av nya bilmotorer och fordon............13
Motionerna.......................................13
Vissa kompletterande uppgifter...................14
Utskottets ställningstagande.....................15
Hemställan.........................................15