Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel
Betänkande 1997/98:NU8
Näringsutskottets betänkande
1997/98:NU08
Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel
Innehåll
1997/98 NU8 Ärendet I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - 12 motioner från allmänna motionstiden med yrkanden om utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. I allt väsentligt vill dock utskottet ansluta sig till de ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag om insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa bränslen. Utskottet hänvisar till de omfattande forsknings- och teknikut- vecklingsprogram som från statens sida administreras av bl.a. Statens energi- myndighet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Vidare åberopas den mångfald projekt som genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt partnerskap - med industrin. Utskottet påminner om de resursinsatser som staten och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningarna inom det fordons- och energitekniska området. I utskottets ställningstagande sägs också att bara en bred internationell samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och industriföretag, förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande resurserna för forskning om t.ex. vätgasteknik. I betänkandet konstateras att ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur ekonomisk, teknisk och vetenskaplig synvinkel bedöma förutsättningarna för att uppföra en etanolproduktionsanläggning. Utskottet välkomnar det frivilliga åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen i de nya generationerna av bilmodeller. Strategin att med industriföreträdarna nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande till teknisk utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella miljö- överenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och lagfäster tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa omständigheter är att föredra, menar utskottet. Skälet är att i sådana förhandlingar kan miljötekniskt höga krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga konsekvenser som följer av dessa anspråk.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande: 1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 8. hos regeringen begär förslag till strategi för hur hälften av Sveriges bilar år 2010 skall kunna drivas av annat än fossila bränslen, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den miljövänliga bilen. 1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör initiera förhandling med berörda parter såsom bilindustrin och producentorganisationer etc. om hur en övergång från fossila drivmedel till alternativa skall ske. 1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krav skall ställas på tillverkarna vad gäller tillverkning av bensinsnåla fordon, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på hur mycket bensin en bil får förbruka. 1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljövänliga drivmedel. 1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel, 22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på tillhandahållande av drivmedel producerade av biobränslen, 23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överläggningar med berörda parter om övergång till biobaserade drivmedel. 1997/98:N236 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av en pilotanläggning i Örnsköldsvik för produktion av etanol baserad på skogsråvara. 1997/98:N241 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Alternativbränsleutredningen även bör inkludera vätgas, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn bör göras för att klargöra om styrmedel och regelverk hindrar utvecklingen av vätgas. 1997/98:N251 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vätgas som alternativt drivmedel skall ingå i Alternativbränsleutredningen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer till stånd, som gynnar framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas. 1997/98:N264 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatta och förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av drivsystem för fordon som baseras på vätgas, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta introduktionen av vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kompletterande utredning om vätgas som alternativbränsle. 1997/98:N267 av Lars Lilja m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etanoltillverkning. 1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se på möjligheten att införa krav på att påfyllningsstationer skall finnas, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet vätgas skall klassas som alternativt bränsle, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckling av elfordon skall uppmärksammas och stimuleras, 8. begär att regeringen tillsätter en utredning med upgift att se på biogasens potential i Sverige. 1997/98:N300 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsinriktning för biobaserad bränsleutveckling.
Utskottet
Alternativa drivmedel
Motionerna I Västsverige svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och för drygt 50 % av all godsbefordran, påpekas det i motion 1997/98: Jo759 (s). Detta är orsaken till det stora inhemska inslaget av kväveoxider, anför motionärerna och efterlyser motverkande insatser till utsläppen. Syftet med sådana åtgärder skall vara att få till stånd en övergång till biologiska bränslen som minskar både svavel- och kväveutsläppen och att göra motorerna renare, lyder budskapet i motionen. I motion 1997/98:Jo784 (c) sägs att ambitionen måste vara att ersätta miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö- klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas. För att öka användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det tydliga mål, påpekas det. Inom andra sektorer har uppställda mål haft stor betydelse för utvecklingen. Motionärerna anser att det nu finns anledning att överväga om inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol och rapsmetylester (RME), bör införas. I motionen yrkas att frågan skall bli föremål för en utredning. Vidare begärs att bensinstationer skall vara skyldiga att tillhandahålla sådana drivmedel som är baserade på förnybara råvaror. Slutligen argumenteras för att regeringen bör initiera en förhandling med berörda parter, såsom producentorganisationer, bil- och petroleumindu-strin samt ansvariga statliga myndigheter, om hur en övergång från fossila till biobränslebaserade drivmedel skall ske. Tiden är nu mogen för att börja använda biologiska drivmedel både i explosionsmotorer och elbilar, understryks det i motion 1997/98:N300 (c). Biobaserade drivmedel kan tankas på vanligt sätt i en bil och omvandlas till vätgas och el genom bränslecellsteknik, menar motionären. I en kritisk ton sägs att det finns en tröghet i Sverige att stödja den tekniska forskningen på området. För att åstadkomma en snabb infasning av icke-fossila bränslen behövs utveckling och provning samt en ökad tillgänglighet till alternativa bränslen, framhålls det i motion 1997/98:T231 (c). Sannolikt, menar motionärerna, kan detta inte åstadkommas enbart med hjälp av ekonomiska styrmedel. Branschen måste tydligare involveras. Förhandlingar måste, sägs det, inledas med berörda parter, såsom bilindustrin, producentorganisationer och staten, om hur en övergång från fossila till alternativa drivmedel skall ske. Användningen av alternativa bränslen ökar, konstateras det i motion 1997/98:N270 (v). Både producenter och konsumenter har fått upp ögonen för att det finns alternativ till fossila bränslen som går bra att använda. Problemet är att introduktionen går för trögt. Motionärerna anser att det är statens uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning genom att på olika sätt gynna tillverkning och användning av sådana bränslen. Krav måste vidare införas att varje försäljare av fossila bränslen skall kunna erbjuda biobränsle. I dagsläget är detta inte aktuellt men frågan bör utredas, menar motionärerna. Det sägs också att biogasen av många anses vara det biobränsle som är mest intressant och har den största framtidspotentialen. Därför förordar motionärerna att också en utredning om biogasens potential i Sverige tillsätts. I motionen begärs vidare att ämnet vätgas skall klassificeras som ett alternativt bränsle. Det påpekas att väte är det vanligaste grundämnet i naturen. Vätet är helt rent och en introduktion av vätgasdrivna fordon borde vara intressant, särskilt för städer med luftproblem. I motionen hänvisas till ett uttalande av Statens naturvårdsverk med innebörden att vissa lagändringar ( utan någon närmare precisering av vilka lagar det gäller ( måste göras för att vätgas skall kunna användas som alternativt drivmedel. Motionärerna efterlyser därför en översyn av sådana, hindrande bestämmelser för användning av vätgas i Sverige. Vätgas är en energibärare och i kombination med bränslecellen kan vätgasfordon vara något för svensk industri att satsa på, anförs det i motion 1997/98:N241 (mp). Det hänvisas till att världens tio största biltillverkare satsar på vätgas och bränsleceller. I motionen uppges att bil- och motortillverkarna Ballard och Daimler-Benz har för avsikt att investera motsvarande närmare tre miljarder kronor på att införa vätgasdrivna bränsleceller. Dessa biltillverkare har utfäst sig, fortsätter motionären, att producera 100 000 fordon av denna typ till år 2005. Detta betyder, sägs det, att när serieproduktion av bränslecellsfordon kommer i gång under perioden 2000-2010 kommer de gamla miljöskadliga fordonen att konkurreras ut. Motionären hyser dock farhågor för att en sådan utveckling för svenskt vidkommande motverkas av nuvarande lagar, andra regler och ekonomiska styrmedel. I motionen begärs därför att en översyn skall göras med sikte på att klargöra om styrmedel och regelverk hindrar utvecklingen av vätgas. En liknande misstanke framförs i motion 1997/98:N251 (mp). Där begärs att en översyn skall göras av de bestämmelser som finns uppsatta för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) när beslut skall fattas om stöd till utveckling av vätgasfordon. Vidare yrkas på att en granskning skall genomföras om vilka hinder som står i vägen för framväxten av vätgasfordon. Motionärerna menar att vätgasdrivna personbilar ur miljösynpunkt är ett mycket bra alternativ till fossilbränsle när det gäller att åstadkomma minskade utsläpp. Det påpekas att bränsleceller som drivs med vätgas och tankas med metanol, ur vilken vätgasen framställs, förutom ytterst litet koldioxid inte ger upphov till avgaser som kväveoxider och kolväten. Även här hänvisas till ett pågående utvecklingsarbete inom bil- och motorföretagen Ballard och Daimler-Benz. En uppmaning riktas till svenska biltillverkare att ligga steget före eller jämsides med övriga stora biltillverkare i världen så att marknadsandelar inte går förlorade. Dessutom efterfrågar motionärerna statligt stöd till utvecklingsarbetet för att stimulera fram tillverkning av fordon som är mer miljöanpassade än andra. Sverige har mycket goda förutsättningar för att framställa förnybara drivmedel för fordon, hävdas det i motion 1997/98:T213 (kd); detta anses även gälla vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att ersätta elproduktion med kärnkraft. I motionen förordas en introduktion av biobränslen både genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (s.k. låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Motionärerna anser att tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med en god framförhållning. Ett tydligt mål, sägs det, bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 skall drivas med annat än fossila bränslen. För att nå detta mål krävs att en tydlig strategi utarbetas, framhåller motionärerna. I motion 1997/98:N264 (kd) riktas kritik mot att för liten uppmärksamhet har ägnats åt vätgasdrivna bilar. Motionären påpekar att vätgas kan användas som bränsle i bilar på flera sätt. Vätgas kan utnyttjas som drivmedel i en förbränningsmotor, men kan genom omvandling till elenergi i bränsleceller även driva elmotorer i en bil. I motionen sägs att motortekniken i sig inte är det största problemet. Den stora utmaningen är, understryks det, att hitta sättet för att kunna lagra vätgasen i bilen på ett säkert sätt. En samlad bild av forskningsläget beträffande vätgasen ger vid handen att vägen till kommer- sialisering fortfarande är lång. I motionen hänvisas till bedömningar som talar om tidsrymder på 10-30 års sikt. På sina håll har det formulerats mål om vad som skall uppnås inom denna tid. Som exempel framhålls Japan vars ambition för sitt forskningsprogram - som i motionen sägs pågå fram till år 2028 - är att försöka skapa ett samhälle där energianvändningen helt skall bygga på vätgasanläggningar. Motionären ser det som angeläget att forskningen och utvecklingsarbetet kring att driva fordon med vätgas får en mer framskjuten plats i forskarsamhället. Praktiska problem måste undanröjas för att ta till vara och använda befintlig teknik på detta område. För att understödja ett sådant arbete borde regelverken vara utformade på ett ändamålsenligt sätt. I motionen begärs därför att vätgasens förutsättningar och möjliga utvecklingspotential närmare klarläggs.
Vissa kompletterande uppgifter I januari 1997 avlämnade Alternativbränsleutredningen (särskild utredare: förvaltningschefen Karin Jonsson) sitt betänkande Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Där föreslogs bl.a. en ny lag för drivmedel och ett nytt system för miljöklassning av alternativa drivmedel, vilket skulle infogas i den nya lagen. Det föreslagna systemet avses bygga på alternativa drivmedels påverkan på klimat, miljö och hälsa m.m. i jämförelse med dieselolja. Dock identifierade utredningen ett fortsatt behov av utredningsarbeten med sikte på att dels klara ut vilka samhällsekonomiska kostnader som drivmedlens emissioner m.m. ger upphov till, dels utarbeta en metod för att utvärdera hur rena drivmedel och blandningar av drivmedel påverkar klimat, miljö och hälsa m.m. (en s.k. värderingsmatris). Ett annat förslag i utredningen var att tilldela Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) ett särskilt bevakningsansvar i fråga om den framtida inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten för alternativa drivmedel. Olika frågor med anknytning till en ökad introduktion av biobränslebaserade drivmedel bereds för närvarande i Regeringskansliet. Detta görs i samband med bl.a. utarbetandet av trafik- och miljöpolitiska propositioner som är aviserade att avlämnas till riksdagen under våren 1998. I 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. NU12) avsattes en ekonomisk planeringsram för forskning och utveckling om sammantaget 5 630 miljoner kronor för perioden 1998-2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310 miljoner kronor är beräknade för energiforskning, 1 610 miljoner kronor skall gå till introduktion av ny energiteknik, 210 miljoner kronor skall finansiera forskning om energisystemet, 70 miljoner kronor avses stödja forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen, 210 miljoner kronor är destinerade för forskning om etanolproduktion från skogsråvara. I sitt ställningstagande till regeringens förslag i denna del (bet. 1996/97: NU12 s. 75) konstaterade utskottet att det i huvudsak råder samstämmighet om regeringens förslag till principer och riktlinjer för utvecklingen av ny energiteknik. De ökade resurser som kommer energiforskningsprogrammet till del skall, menade utskottet, användas bl.a. för att fördjupa det interna-tionella forskningssamarbetet. Syftet med detta engagemang är att i ökad utsträckning kunna utnyttja resultaten nationellt. Utskottet underströk också att forskningsinsatserna måste ha ett långsiktigt perspektiv. Avgörande teknikgenombrott torde bero mera på den internationella teknikutvecklingen än på de enskilda svenska insatserna. Därför, menade utskottet, är det desto viktigare att de i global jämförelse relativt små resurser som Sverige bidrar med används så klokt som möjligt. Utskottet framhöll vidare vikten av ett utvidgat samarbete med industrin om utveckling av energiteknik. Ett nära och aktivt samarbete, sades det, mellan staten och näringslivet är en grundläggande förutsättning för att de statliga insatserna för forskning och utveckling skall ge långsiktigt uthålliga resultat. I en reservation (m), där det yrkades avslag på propositionen i dess helhet, framhölls det positiva med en förskjutning av tyngdpunkten i de energipolitiska programmen från investeringsbidrag till anslag för energiforskning och utveckling av nya energikällor. Dock menade reservanterna att i avsaknad av tillräcklig information om finansieringen av programmen borde inte riksdagen i det aktuella sammanhanget ta slutlig ställning till de föreslagna omställningsprogrammen. Företrädaren för Folkpartiet liberalerna förklarade i en annan reservation att han ställde sig bakom omställningsprogrammens ekonomiska omslutning och huvudsakliga inriktning. En annorlunda argumentation framfördes i en reservation från företrädaren för Miljöpartiet de gröna, av vilken framgick att anslagsnivån för omställningsprogrammen inledningsvis borde ligga 3,7 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Dessa medel borde, sades det, bl.a. användas till mer omfattande insatser för att främja forskning och utveckling av ny energiteknik. I en reservation (kd) anfördes att inriktningen av de föreslagna programmen i huvudsak kunde godtas, men att beslut om anslagsnivåer borde anstå tills dess att regeringen hade presenterat en redovisning över hur programmen skall finansieras. För budgetåret 1998 har riksdagen beslutat (prop. 1997/98:1, bet. NU2) att på statsbudgeten inom utgiftsområde 21 Energi uppföra 320 miljoner kronor för energiforskning. Inom utgiftsområdet anslogs vidare 90 miljoner kronor till Energiteknikfonden och 160 miljoner kronor till introduktion av ny energiteknik. Även i detta sammanhang framfördes avvikande uppfattningar (m; fp; mp). Företrädarna för Moderata samlingspartiet underströk att statligt stöd till energiforskning bör förekomma även fortsättningsvis, men önskade att satsningarna på etanolproduktion lyftes ut ur den sjuåriga ekonomiska planeringsramen. I enlighet därmed förordade de en besparing med 30 miljoner kronor på energiforskningsanslaget. Folkpartiet menade i sin budgetmotion att omställningsprogrammen bl.a. av besparingsskäl inte borde fullföljas i den takt som regeringen hade föreslagit, utan ansågs kunna utsträckas i tiden i åtminstone två år, vilket minskar de årliga utgifterna. Följaktligen förespråkades en kassamässig besparing i förhållande till regeringens förslag på de tre nyss nämnda anslagen på sammanlagt 214 miljoner kronor. Företrädaren för Miljöpartiet pläderade i stället för en utökning av de tre anslagen för budgetåret 1998 på sammanlagt 78 miljoner kronor. Statens energimyndighet, som inrättades den 1 januari 1998, har ett särskilt ansvar för att genomföra omställningsprogrammen. Bland annat pågår och planeras en rad projekt med inriktning mot en förbättrad transportteknik. Anslaget för energiforskning skall bl.a. användas för att bygga upp och vidmakthålla kompetenscentra för förbränningsmotor- och katalysteknik. En rad företag - däribland AB Volvo, Svensk Emissionsteknik AB, Svensk Bilprovning AB, SAAB Automobile AB, Perstorp Fläkt AB och ABB Fläkt Industri AB - delfinansierar programmet. Vidare skall ett projekt genomföras med syfte att utveckla teknik för reduktion av kväveoxider från dieselfordon. Även arbeten av grundforskningskaraktär pågår med syfte att vidareutveckla bensinmotorn vad gäller automatisk bränsleflexibilitet för alkohol- och bensinblandningar och att nå en förbättrad verkningsgrad. Vidare disponerar KFB 10 miljoner kronor från energiforskningsanslaget under år 1998 för transportsystemrelaterad energiforskning. Riksdagen beslutade, som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. NU40) om ett tidsbegränsat program för att stimulera utvecklingen av teknik för alternativa drivmedel, att genomföra försök med fordon i tätortsmiljö. I samband med den pågående beredningen av den trafikpolitiska propositionen, som regeringen avser framlägga för riksdagen i dagarna, diskuteras hur den kunskap som byggts upp inom området skall kunna tillvaratas och vidareutvecklas inom ramen för en ny satsning på detta område. Utvecklingen av vätgas och bränsleceller för fordonsdrift befinner sig fortfarande på forsknings- och teknikutvecklingsstadiet. Det finns endast ett fåtal handbyggda fordon för vätgas- och bränslecellsdrift i hela världen. KFB skall finansiera demonstrationsprojekt och utveckling av transportsystem med redan befintlig teknik snarare än ren teknikutveckling. KFB bedömer att detta för vätgasens vidkommande kan ske tidigast om några år. Den tekniska utvecklingen vad gäller fordon sker normalt inom industrin under stor sekre- tess. Enligt uppgift har bl.a. Mercedes och Toyota kommit tämligen långt i utvecklingen av vätgas- och bränslecellstekniken. Man kan dock anta att flertalet av de större fordonstillverkarna bedriver sådan forskning. Ett nationellt tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt har nyligen påbörjats inom området energiomvandling med vätgas som energibärare. Projektet - som finansieras ur energiforskningsanslaget inom utgiftsområde 21 och i samarbete mellan Energimyndigheten och NUTEK - syftar till att konstruera ett litet, sammanhållet system för småskalig omvandling av ljusenergi till lagrad vätgas. I ett senare skede av forskningsarbetet är den lagrade vätgasen tänkt att utnyttjas i en bränslecell. I projektet deltar mikrobiologer, kemister och fysiker. Inom ramen för det nordiska energiforskningssamarbetet finansieras doktorandtjänster inom området vätgasteknik. I EU:s femte ramprogram för forskning (som omfattar åren 1998-2002) är avsikten att reservera ca 1 miljard ecu (motsvarande knappt 9 miljarder kronor) för energiforskning där projekt för vätgasutveckling ingår. Sverige deltar även i forsknings- och utvecklingsprojekt på det fordonstekniska området genom det samarbete som bedrivs under ledning av den internationella energiorganisationen International Energy Agency (IEA). Detta forskningssamarbete genomförs inom ramen för specifika samarbetsavtal, s.k. Implementing Agreements. Medlemsländerna - däribland Sverige - deltar genom samfinansiering av gemensamma projekt eller deltagande med projekt som finansieras på nationell basis. Statens energimyndighet ansvarar för deltagandet från svensk sida i dessa överenskommelser. Här återfinns projekt om alternativa motorbränslen, elektriska fordon och hybridfordon, avancerade bränsleceller, användning och produktion av vätgas samt effektiviserad förbränningsteknik. Enligt Statens naturvårdsverk finns inga egentliga hinder i lagstiftningen som förhindrar en ökad användning av vätgas. De lagkrav som gäller för förbränningsmotorer skulle även gälla för ett vätgasdrivet fordon. EU-regler för typgodkännande finns för bensin- och dieseldrivna fordon. För t.ex. vätgasdrivna fordon finns inga EU-regler men nationella bestämmelser skulle kunna införas. Eftersom ingen tillverkare har försökt typgodkänna ett sådant fordon, finns dock i dagsläget inte någon nationell lagstiftning. Om en sådan blir aktuell finns det enligt uppgift inget som hindrar överenskom-melser om utformningen av ett sådant typgodkännande och en lämplig provmetod. NUTEK:s stöd till forskning, utveckling och demonstration inom det fordonstekniska programmet uppgår till 30 miljoner kronor per år. Riksdagen godkände år 1996 (prop. 1996/97:1, bet. NU1) en femårig programperiod för ett fordonstekniskt forskningprogram. Ett av målen för programmet är att skapa förutsättningar för utveckling av fordon och fordonskomponenter, som kan möta långtgående krav på kretsloppsanpassning, minskad miljöbelast-ning och bränsleförbrukning. Programmet utgår från avtal mellan staten och fordonsindustrin. KFB, Naturvårdsverket, NUTEK och Vägverket medverkar från statens sida i programmet. NUTEK ansvarar för administrationen av programmet. De statliga insatserna måste i detta sammanhang ses som ett komplement till de betydligt störrre resurser som fordonsindustrin satsar på teknisk utveckling. Frågor kring inblandning av biobaserade drivmedel i bensin och dieselolja har utretts av KFB i samråd med NUTEK, Statens institut för kommunika-tionsanalys (SIKA) och Naturvårdsverket. I oktober 1997 presenterades rapporten Uppdrag att redovisa olika strategier för en introduktion av bio-drivmedel till år 2002. En bedömning som gjordes i studien var att en introduktion av låginblandning av etanol i hela bensinbeståndet medför betydande kostnader såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt. En riktad introduktion mot tunga fordon i främst tätorter bedömdes dock kunna begränsa dessa kostnader. Vidare konstaterades att användning av etanol och biogas i tunga fordon ger störst nytta i form av positiva miljöeffekter. Emellertid menade utredarna att om användningen av biodrivmedel i tunga fordon skall öka krävs, utöver skattebefrielse, vissa kompletterande styrmedel för att säkerställa en introduktion. Därutöver, underströks det, är det nödvändigt med ytterligare forskning och ett fortsatt utvecklingsarbete för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv produktionsteknik som förmår att fullt ut dra nytta av biodrivmedlens miljöpotential vid fordonsdrift. De flesta biogasanläggningar som byggs för organiskt avfall är inriktade på att den producerade gasen skall användas för fordonsdrift. Biogasproduktionen var år 1996 1,35 TWh fördelad på 900 GWh från avloppsreningsverk, 430 GWh från deponigas och 20 GWh från biogasanläggningar för organiskt avfall. Enligt uppgift förväntas den sistnämnda siffran vara betydligt högre år 1997 eftersom hälften av de 14 anläggningar som i dagsläget är i drift startade i slutet av år 1996 eller i början av år 1997. Under år 1997 avslutades ett forsknings- och utvecklingsprogram om biogas, samfinansierat genom medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och från Energiteknikfonden. Programmet var inriktat på att utveckla, prova och utvärdera processteknik för produktion av biogas från jordbruksgrödor genom försök i pilot- och laboratorieskala. Diskussion pågår om en eventuell fortsättning. Vidare satsar Statens energimyndighet ca 20 miljoner kronor under två år på ett program som tar sikte på att utvinna energi ur avfall. Inom ramen för programmet finansieras teknisk och biologisk forskning med inriktning mot att ta fram rötningsprocesser med hög kapacitet. Enligt uppgift uppgår antalet fordon som i dagsläget körs på alternativa drivmedel enligt följande (siffrorna avser antalet fordon i drift eller beställda före mars 1997): etanolbussar - 280, etanolfordon med kombinationsbränsle - 195, biogasfordon - 48, naturgasfordon - 178, elbussar - 16 och elbilar - 394.
Utskottets ställningstagande Mot bakgrund av den nyss lämnade redovisningen gör utskottet följande bedömning av de i detta sammanhang aktuella motionsyrkandena. Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag om insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa bränslen. Som framgått av den redovisade översikten pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för de forsknings- och teknikutvecklingsprogram som från statens sida administreras av bl.a. Statens energimyndighet och NUTEK. Ett stort antal projekt genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt partnerskap - med industrin. Utskottet vill därför avvisa den kritik som i motionerna riktas mot både staten och vissa industriföretag att ansträngningarna att åstadkomma tekniska landvinningar på det energitekniska området är otillräckliga jämfört med internationella förhållanden. Den forskning och teknikutveckling som bedrivs - t.ex. inom vätgasområdet - är mycket komplicerad och utfallet av ambitionerna i termer av spridd tillämpning och kommersiell gångbarhet måste ses på lång sikt. I fråga om t.ex. vätgasen, som måste betecknas som ett mycket intressant område, anser dock utskottet att bara en bred internationell samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och industriföretag, förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande resurserna för att kunna realisera vätgasens potential i ny förbränningsteknik och i bränsleceller. Här kommer t.ex. det europeiska forskningssamarbetet i EU:s femte ramprogram att ha stor betydelse. Vad gäller alternativa drivmedel i övrigt - t.ex. metanol, etanol, biogas och rapsmetylester (RME) - kommer de frågeställningar som berörs i här aktuella motioner att behandlas i de trafik- och miljöpolitiska propositionerna som regeringen avser att framlägga för riksdagen under våren 1998. De synpunkter som framförs i motionerna har i stor utsträckning tagits upp i Alternativ- bränsleutredningens betänkande - med undantag av vätgastekniken som utredningen bedömde vara alltför outvecklad för att kunna beaktas inom ramen för det givna uppdraget. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet och kommer att vägas in i de nämnda propositionerna. I avvaktan på regeringsförslagen finner utskottet ingen anledning att i detta sammanhang närmare ta ställning till de i motionerna framförda uppfattningarna, annat än att framhålla den positiva grundsyn som måste anläggas på arbetet med att minska biltrafikens emissioner och påminna om de resursinsatser som den svenska staten och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningarna inom det energitekniska området. Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks de här aktuella motionsyrkandena.
Anläggning för etanolproduktion
Motionerna Om Sverige och svensk industri går i spetsen för en utveckling mot ekologisk hållbarhet kan det ge konkurrensfördelar, anförs det i motion 1997/98:N236 (s). Budskapet från motionärerna är att beslut snarast måste fattas om att uppföra en pilotanläggning för att producera etanol baserad på skogsråvara. Uppgiften för ett sådant företag skall vara att utveckla de bästa teknikerna och processerna för etanoltillverkning. I motionen hänvisas till att länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län samt kommunerna Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå under år 1997 samverkat kring projektet Energicentrum Norr. Ett resultat av den gemensamma aktionen var ett antal förslag till hur en större etanolproduktion baserad på skogsråvara kan åstad- kommas. I motionen framhålls att den ovannämnda regionen i dag utgör ett etanolcentrum med Örnsköldsvik som huvudort och att regionen är den enda plats i Sverige som i någon omfattning producerar etanol som bränsle. Ett mångårigt forsknings- och utvecklingsarbete gör också att Örnsköldsvik är den lämpligaste orten för etablering av den nämnda pilotanläggningen, anser motionärerna. En del av lösningen på biltrafikens problem är att använda alternativa bränslen, framhålls det i motion 1997/98:N267 (s). Ett realistiskt alternativ i detta sammanhang är etanol. I motionen påpekas att många bussar i lokaltrafik i dag drivs med etanol. Även ett antal personbilar i landet har etanol som energikälla. Emellertid konstaterar motionärerna att studier har visat att just de senare fordonen inte är så miljövänliga som förväntats. I en optimistisk ton sägs dock att det handlar om problem som går att lösa inom en snar framtid. Men, fortsätter motionärerna, det är inte nödvändigt att köra bilen på ren etanol. Alla bilar går i dag att köra med bensin som har en inblandning av etanol med 5-10 %. Detta faktum borde kunna skapa en marknad för etanol som motorbränsle. Etanolen kan tillverkas av skogsavfall, energiskog eller andra åkergrödor. Råvaran finns, påpekar motionärerna, framför allt i Norrlands inland. Etanoltillverkning torde kunna skapa nya jobb i energiomställningens spår och i områden där de bäst behövs. Men det är troligt, sägs det, att det i ett inledningsskede krävs statliga insatser i någon form för att tillverkningen skall komma i gång.
Vissa kompletterande uppgifter I näringsutskottets betänkande 1996/97:NU12 - med anledning av regeringens proposition 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning - framhöll utskottet (s. 78) att det är viktigt att intensifiera utvecklingsinsatserna för att sänka produktionskostnaderna för etanol från skogsråvara. Utskottet erinrade också om vikten av forskning även beträffande andra slag av biodrivmedel än etanol. Utskottet instämde i regeringens uppfattning att det bör vara ett mål att uppföra en etanolanläggning under den kommande sjuårsperioden. En förutsättning för en sådan anläggning är dock, ville utskottet understryka, en låg framställningskostnad. Vidare måste de ekonomiska och övriga miljömässiga konsekvenserna av att tillämpa den nya tekniken bedömas praktiskt och kommersiellt. Även konsekvenserna i förhållande till de uppsatta miljömålen i skogen måste vägas in, menade utskottet. I denna del av beslutet deltog inte företrädarna för Moderata samlings- partiet. I en reservation (mp) på denna punkt krävdes att riksdagen hos regeringen skulle begära ett nytt förslag till förstärkta insatser på biodriv- medelsområdet. Företrädaren för Kristdemokraterna menade i sin reservation att satsningar även borde göras på andra metoder för uppbyggnad av ett alternativt drivmedelssystem. Härvid borde, anfördes det, även en lansering av s.k. försöksflottor övervägas. Ett inslag i 1997 års energipolitiska beslut är att forsknings- och utvecklingsinsatserna intensifieras för att sänka produktionskostnaderna för etanol baserad på cellulosahaltiga råvaror. För ändamålet har, som tidigare nämnts, 210 miljoner kronor anvisats under sjuårsperioden. Enligt uppgift övervägs för närvarande behovet av en forskningsreaktor i storleksordningen 50-100 liter som skall disponeras för hydrolysstudier. Reaktorn är tänkt att komplettera de försöksutrustningar som hittills utnyttjats inom etanolutveck- lingsprogrammet. När det gäller etableringen av en pilotanläggning under den nya programperioden bedöms kostnaden bli så omfattande att den måste finansieras med medel ur Energiteknikfonden. Forskningsarbeten och studier som skall genomföras i anslutning till att pilotanläggningen uppförs och tas i drift förväntas dock kunna finansieras inom ramen för etanolutvecklings- programmet.
Utskottets ställningstagande Liknande yrkanden som de nu aktuella avstyrktes av utskottet i det energipolitiska betänkandet våren 1997. Av den lämnade redogörelsen framgår att ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur ekonomisk, teknisk och vetenskaplig synvinkel kunna bedöma förutsättningarna för att uppföra en etanolproduktionsanläggning. Något initiativ av riksdagen i denna fråga är enligt utskottets uppfattning inte erforderligt, och de två motionerna avstyrks alltså.
Utveckling av nya bilmotorer och fordon
Motionerna Att tillverka bensinsnåla bilar är fullt möjligt i dag, understryks det i motion 1997/98:Jo755 (v). I motionen riktas kritik mot att Volvo och Saab marknadsför sina senaste modeller med fokus på hög prestanda och snabb acceleration, egenskaper som gör dem till ?rena bensinslukare?. Det är anmärkningsvärt, fortsätter det ogillande omdömet, att de svenska tillverkarna halkar efter så mycket i utvecklingen av miljövänliga bilar. Motionärerna vill påpeka att tekniken för bränslesnåla bilar förändras i snabb takt, även för stora och tunga bilar. Samtidigt hävdas uppfattningen att det finns en ovilja och ett ointresse i frågan från tillverkarnas sida. I motionen görs gällande att om konsumentpriset vore ca 100 000 kr högre per bil jämfört med nuläget skulle det vara lätt att utveckla en tung bil som drar 0,5 liter per mil. Men vid en serieproduktion och när bensinsnåla bilar blir standard kommer detta pris att falla. Motionärerna har visserligen svårt att ange en exakt tidpunkt för en sådan utveckling, men betraktar ett antagande om högst tio år som rimligt. I motionen framhålls nödvändigheten av att med tvingande medel se till att tillverkarna minskar bensinförbrukningen på nya bilar. I första hand borde ekonomiska styrmedel utnyttjas. Om de inte fungerar tillfredsställande anser motionärerna det vara nödvändigt att införa föreskrifter som anger hur mycket en bil får förbruka. Sverige bör också arbeta för att sådana krav kommer till stånd inom EU. Exempel på ett sådant villkor som formuleras i motionen är att år 2010 skall inga nyproducerade bilar få dra mer än 0,6 liter per mil. Elfordon kan göras mycket energisnåla, framhålls det i motion 1997/98:N270 (v). I motionen uppges att en elbil kostar ca 1 kr per mil att köra. Men det finns fortfarande vissa nackdelar förknippade med elfordon, påpekas det. De måste laddas ofta, vilket förhindrar längre körsträckor. Vidare är batterierna stora, tunga och dyra. Samtidigt konstaterar motionärerna att utvecklingen på batterisidan snabbt går framåt. Generellt gäller, är budskapet i motionen, att framstegen inom området elfordon är mycket lovande och går fort. Denna process, understryker motionärerna, bör uppmärksammas och stimuleras för att Sverige skall vara ett av de ledande länderna inom detta område. Ett realistiskt mål på kort sikt är att en stor familjebil skall ha en bränsleförbrukning på ca 0,3 liter per mil, uttalas det i motion 1997/98:T213 (kd). Detta kan uppnås genom att vidareutveckla och produktionsanpassa material och komponenter som utvecklats för bl.a. militära behov. Motionärerna anser att NUTEK och Försvarets forskningsanstalt (FOA), som sägs förfoga över spjutspetsteknik på området, bör få direktiv att utvärdera vilka möjligheter till tekniköverföring som finns. Därefter bör ett samarbetsprojekt med fordonsindustrin inledas. Även med väl utbyggda kollektivtrafiksystem kommer bilen att vara nödvändig också i framtiden, konstateras det. Vi kan däremot inte fortsätta med dagens miljöförstörande motorer, menar motionärerna. Miljöbilen måste bli en självklarhet i framtidens samhälle. I motionen fastslås att kunskap finns, men att det saknas samordning och stimulans.
Vissa kompletterande uppgifter I näringsutskottets näringspolitiska betänkande våren 1997 (bet. 1996/97: NU10) framhöll utskottet (s. 50), med anledning av väckta motioner om behovet av miljövänliga bilar, att stora ansträngningar bör göras för att minska olika utsläpp från trafiken. Därvid, fortsatte utskottet, är det viktigt med utveckling av både alternativa drivmedel och bilmotorer. I betänkandet lämnades en omfattande redovisning över statens insatser inom området. Det påpekades att det inom den svenska bilindustrin också pågår ett utvecklingsarbete i de delar som hade aktualiserats i motionerna. Något behov av ett riksdagsuttalande med anledning av de frågor som hade behandlats fanns inte, menade utskottet. I en reservation (kd) argumenterades för att riksdagen skulle begära ett förslag från regeringen med en strategi för hur hälften av Sveriges bilar år 2010 skall kunna drivas av annat än fossila bränslen. När det gäller åtgärder för att genom energieffektivisering minska koldioxid- utsläppen från nya bilar har EU:s miljöministrar i ett rådsbeslut från juni 1996 (8748/96) enats om ett mål om minskad bränsleförbrukning hos nya bilar till i genomsnitt 0,5 liter för bensindrivna bilar och 0,45 liter per mil för dieseldrivna bilar. EG-kommissionen förhandlar för närvarande med bilindustrin om hur dessa mål - som innebär en reduktion med 25 % - skall kunna uppnås. Svensk bilindustri har sedan tidigare frivilligt åtagit sig att till år 2005 nedbringa bränsleförbrukningen till denna nivå, alltså en minskning med 25 % jämfört med läget år 1990. Den bedömning som görs från svensk sida är att om krav skall ställas på fordonens bränsleförbrukning, så är det viktigt hur de är formulerade. Införs ett strikt gränsvärde kommer små bilar att få förhållandevis lätt att klara det, men utan att använda den bästa tillgängliga tekniken. Gränsvärdet blir i detta fall inte teknikdrivande. Däremot kan pressen på att minska bränsleförbrukningen bli mycket stor för större bilar. För att de tekniska kraven skall vara lika stora i hela modellintervallet bör gränsvärdet därför relateras till bilens storlek. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag om ett sådant volymrelaterat koldioxidindex. I programmet Miljöanpassade fordon och drivmedel, som finansieras ur Energiteknikfonden, är ett mål på kort sikt att ta fram teknik för både energieffektivisering och substitution av fossila drivmedel med förnybara drivmedel under beaktande av framtida skärpta krav för avgasemissioner. På längre sikt skall utsläppen minskas avsevärt för personbilar och tunga fordon. Målet är att energiförbrukningen skall minskas med minst 50 % för personbilar och minst 30 % för tunga fordon, krav som överensstämmer med vad som gäller i Kalifornien. Substitution av fossila bränslen med förnybara drivmedel skall ytterligare studeras. En strävan är att öka industrins engagemang inom området för att säkerställa en framtida konkurrenskraft. Inom ramen för programmet studeras också nationellt och internationellt samarbete for system- och teknikutvärdering samt demonstration. Två ytterligare program har fram till år 1997 samfinansierats med medel från energiforskningsanslaget under utgiftsområde 21 Energi och anslaget till teknisk forskning och utveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv. Det handlar dels om el- och hybridfordonsprogrammet som har en budget på 8 miljoner kronor per år, dels om programmet för motorrelaterad förbränning till vilket anslås 10 miljoner kronor per år. Diskussion pågår för närvarande hur dessa insatser skall omstruktureras. NUTEK har samordnat ett uppköpsprogram för elfordon. Programmet avser teknikupphandling och har huvudsakligen gällt fordon som används i yrkestrafik. Enligt uppgift avser regeringen att inom kort återkomma med förslag där vissa elbilsfrågor behandlas.
Utskottets ställningstagande Utskottet vill ånyo erinra om det omfattande arbete som för närvarande bedrivs i Sverige inom de sektorer som motionärerna har uppmärksammat. Det fordonstekniska forskningsprogrammet, som samfinansieras av industrin och staten, har i dag en inriktning på säkerhet och miljö som skall bidra till den utveckling som motionärerna förespråkar. Utskottet välkomnar det frivilliga åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen i de nya generationerna av bilmodeller. Motsvarande förpliktelse från övriga biltillverkare inom EU är föremål för förhandling. Denna strategi att med industriföreträdarna nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande till teknisk utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella miljööverenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och lagfäster tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa omständigheter är att föredra. I sådana förhandlingar kan miljötekniskt höga krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga konsekvenser som följer av dessa anspråk. I det energipolitiska forsknings- och teknikutvecklingsarbetet under den kommande sjuårsperioden ingår den bensinsnåla och emissionsfria miljöbilen som en del av de mål som skall uppnås. Utskottet vill också fästa uppmärksamhet på det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som de svenska biltillverkarna lägger ner på miljöområdet. Volvo har t.ex. som målsättning att år 2000 rankas som en av de ledande fordonstillverkarna på miljöområdet. Under den kommande femårsperioden beräknas ca 50 % av Volvo Personvagnars kostnader för produktutveckling att vara relaterade till miljöförbättrande åtgärder. Orsaken är insatser för att reducera bränsleför-brukningen och minimera utsläppen från nya bilar. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet här berörda yrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande alternativa drivmedel att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 8, 1997/98: T231 yrkande 5, 1997/98:Jo759 yrkande 1, 1997/98:Jo784 yrkandena 21-23, 1997/98:N241, 1997/98:N251, 1997/98:N264, 1997/98:N270 yrkandena 3, 4 och 8 och 1997/98:N300, 2. beträffande anläggning för etanolproduktion att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N236 och 1997/98:N267, 3. beträffande utveckling av nya bilmotorer och fordon att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 9, 1997/98: Jo755 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:N270 yrkande 7.
Stockholm den 10 mars 1998
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans Hoff (s), Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).
Innehållsförteckning
Ärendet...............................................1 Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................3 Alternativa drivmedel...............................3 Motionerna........................................3 Vissa kompletterande uppgifter....................6 Utskottets ställningstagande.....................10 Anläggning för etanolproduktion....................11 Motionerna.......................................11 Vissa kompletterande uppgifter...................12 Utskottets ställningstagande.....................12 Utveckling av nya bilmotorer och fordon............13 Motionerna.......................................13 Vissa kompletterande uppgifter...................14 Utskottets ställningstagande.....................15 Hemställan.........................................15