Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 2003/04:FIU4

Finansutskottets betänkande2003/04:FIU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

---

Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning
av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker
också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget för Räntor
på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader
om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra statens
betalningsåtaganden.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2.Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 26 punkt 3 och avslår
motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi266, 2003/04:Fi275,
2003/04:Fi285 och 2003/04:Fi297.

2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna
fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramanslagen
Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 2 december 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael
Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd),
Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander
(fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s),
Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp) och Siv
Holma (v).

Redogörelse för ärendet
I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna medelsanvisningen för de
tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar
regeringen att överskrida två av dessa anslag i den utsträckning som är
nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Propositionens
förslag återges i bilaga 1.
I fem motioner väckta under allmänna motionstiden med anledning av
regeringens förslag i budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av
anslagen ska föras upp med lägre belopp. Även motionernas förslag återges
i bilaga 1.

Utskottets överväganden
Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på
utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa förslagen
från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet.
Anslag 92:1 Räntor på statsskulden
Budgetpropositionen
I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med
att utgifterna för räntor på statsskulden fram t.o.m. 2006 ska utvecklas
enligt följande:
Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2002-2006
Belopp i miljarder kronor

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.
Den
utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen på
statsbudgeten.
Om utgifterna i stället periodiseras får man en redovisning som återger
statsskuldsräntornas kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till den period
resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer med nuvarande
redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten förrän lånet
förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter under
lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har förfallit
till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att underskattas.
På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband med emissioner
av s.k. benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker från marknadsräntan
- ge en skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en kostnadsmässig
redovisning däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och
fördelas därför ut jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över- och
underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor erhålls
enligt propositionen i stället följande beräknade kostnadsmässiga räntor
på statsskulden.
Tabell 2. Utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2002-2006
Belopp
i miljarder kronor

1 Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster.

Motionerna
Folkpartiet liberalerna förespråkar i motionerna Fi240 (yrkande 14 i denna
del) och Fi297 att anslaget för räntor på statsskulden för budgetåret
2004 minskas med 1,5 miljarder kronor. Folkpartiets budgetalternativ för
samma år innebär att statsbudgetens saldo förbättras med 4 367 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag, samtidigt som man föreslår en
försäljning av statliga företag till ett värde av 20 miljarder kronor
utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att statsskulden därigenom
kan amorteras och räntan på statsskulden därmed kan minskas. Nettot från
utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på
statsskulden beräknas minska statens utgifter inom utgiftsområde 26.
Centerpartiet förordar i motion Fi266 att anslaget Räntor på statsskulden
för budgetåret 2004 förs upp med ett belopp som är 607 miljoner kronor
lägre än vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag är en följd av
att Centerpartiet, liksom Folkpartiet liberalerna, i annat sammanhang har
föreslagit att statliga företag nästa år ska säljas för ytterligare 20
miljarder kronor utöver vad regeringen räknar med för 2004. Detta förutsätts
kunna ge en räntevinst på 0,6 miljarder kronor samma år.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi285 att samma anslag ska minskas
med 783,83 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande plan
för försäljning av statliga företag, vilket förväntas inbringa 30 miljarder
kronor mer i försäljningsinkomster än vad regeringen räknar med för 2004.
De föreslagna försäljningarna (räknat i genomsnitt) antas kunna äga rum
vid halvårsskiftet. I kombination med de övriga sammantagna
budgetsaldoförändringarna till följd av Kristdemokraternas budgetpolitik
beräknas
detta leda till att räntekostnaderna kan minska med ca 0,8 miljarder kronor
samma år.
Moderata samlingspartiets budgetalternativ bygger på att statsskuldsräntorna
nästa år ska bli lägre till följd av inkomster från företagsförsäljningar
som för Moderaterna, liksom för Kristdemokraterna, är 30 miljarder kronor
högre än i regeringens budgetalternativ. Partiet har dock inget formellt
yrkande om att anslaget till statsskuldsräntor ska begränsas.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. under år 2004 redovisas i efterföljande tabell.

Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för
2004
Belopp i 1000-tal kronor

Anslag(ramanslag) Regeringens förslag (m) (fp) (kd) (c)

92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -720 000 -1 500 000
-783 830 -607
000
92:2 Oförutsedda utgifter 10 000
92:3 Riksgäldskontorets provisions-kostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning 140 000 -7 000
Summa 47 684 000 -727 000 -1 500 000 -783 830 -607 000
Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter
Budgetpropositionen
På statsbudgeten har sedan länge funnits ett särskilt anslag för oförutsedda
utgifter. Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i
princip vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas
riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står
till regeringens förfogande.
I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget Oförutsedda utgifter bör
få användas till under nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen
i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har belastat
anslaget.
Under 2002 belastades anslaget med 250 000 kr avseende förlikningsersättning
med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Vidare har 200 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur
anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur
Säkerhetspolisens
register.
I år har fram t.o.m. juli sammanlagt 5 054 892 kr betalats ut från anslaget.
Av detta belopp avser 4 679 892 kr ersättning för skadegörelse i samband
med EU-toppmötet i Göteborg, inklusive ersättning till Kammarkollegiet
rörande uppdrag i ärendet. Dessutom avser 275 000 kr förlikningsersättning
med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Vidare har 100 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur
anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur
Säkerhetspolisens
register.
Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat
med 10 miljoner kronor under 2004.
Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader
Budgetpropositionen
Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och
förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket
innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till
de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.
Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett lån
av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar därmed
på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I
provisionskostnaderna
ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån,
förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt kreditavgifter.
Belastningen på anslaget under 2003 beräknas till 140 miljoner kronor.
Under åren 2004-2006 beräknas belastningen på anslaget ligga på samma
nivå.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi275 att anslaget för
provisionskostnader 2004 ska föras upp med 133 miljoner kronor, vilket är 7
miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit. Mot
bakgrund av skillnaden mellan de anslagna och de använda resurserna för
detta ändamål under tidigare år bedömer motionärerna att Riksgäldskontorets
provisionskostnader även under det kommande året blir avsevärt lägre än
det budgeterade anslaget. Därför bör anslaget för 2004 minska med en del
av skillnaden mellan det föreslagna anslaget och den förväntade
anslagsförbrukningen.
Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26
På förslag av finansutskottet har riksdagen den 19 november 2003 ställt
sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2004 (bet. 2003/04:FiU1,
rskr. 42). Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 47 684 miljoner
kronor. Som framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa
förslag till beräkning av statsskuldsräntorna som utskottet har att ta
ställning till under den av riksdagen framställda ramen.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att en förbättring av
budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år enligt känslighetsanalysen
i regeringens budgetproposition skulle minska statsskuldsräntorna med ca
0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det att förbättringen inträffar.
Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med hälften av
detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor. En motsvarande känslighetsanalys
genomförd av Riksgäldskontoret i början av november 2003 bekräftar
huvudsakligen detta förhållande. En förbättring av budgetsaldot med 20-30
miljarder kronor - exempelvis till följd av ökad försäljning av statliga
företag - under nästa år beräknas minska räntekostnaden för statsskulden
med 700-900 miljoner kronor året efter det att förbättringen inträffar.
Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med motsvarande
belopp om saldoförbättringen (försäljningen av statliga företag) i sin
helhet genomförs i början av året. Om saldoförbättringen inträffar vid
halvårsskiftet samma år beräknas ränteutgifterna minska med hälften av
detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor.
Det bör understrykas att även Riksgäldskontorets beräkningar är approximativa.
Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i
förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar, liksom
av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Trots sådana
osäkerhetsfaktorer delar utskottet Riksgäldskontorets uppfattning att
dessa beräkningar ger en rimlig indikation på storleksordningen på
ränteeffekterna.
Utskottet noterar att de i motionerna beräknade ränteeffekterna av Moderata
samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag om ökad försäljning av
statliga företag stämmer förhållandevis väl med regeringens och
Riksgäldskontorets känslighetsanalys. Kristdemokraterna antar emellertid att
försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket mot
bakgrund av den ovan beskrivna känslighetsanalysen tyder på att motionärerna
överskattar ränteeffekten av den förväntade saldoförbättringen.
Folkpartiet liberalerna anger däremot att deras förslag till
företagsförsäljningar
förväntas leda till en dubbelt så stor besparing inom utgiftsområde 26
jämfört med de övriga alternativen. I motsats till de övriga
oppositionspartierna
föreslår Folkpartiet dessutom att utebliven avkastning från de sålda
företagen ska föras in på statsbudgetens utgiftssida och tas upp netto mot
de minskade utgifterna från anslaget till statsskuldsräntor. Såsom utskottet
tidigare vid flera liknande tillfällen framhållit kan det ifrågasättas om
ett sådant förfarande är förenligt med budgetlagens krav på att alla
inkomster och utgifter på statsbudgeten ska bruttoredovisas. Emellertid är
statsbudgetens årliga inkomster från vinstutdelningar i statliga företag
betydligt mindre jämfört med statens kostnader för räntor på statsskulden
ett enskilt år. Motsvarande relation gäller följaktligen även förändringar
i dessa poster vid relativt stora företagsförsäljningar. Detta innebär
enligt utskottets mening att Folkpartiets beräkning av försäljningarnas
effekt på statsskuldsräntorna inte kan vara förenlig med den upplåningsstruktur
för den svenska statsskulden som gäller för det nästkommande året.
Mot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet inte ställa sig bakom
Folkpartiets respektive Kristdemokraternas förslag till anslagsfördelning
inom utgiftsområde 26. Utskottet vill dessutom erinra om att när riksdagen
den 19 november fastställde vilka utgiftsramar som ska gälla för 2004
avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av respektive
oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på
statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader ingår som
delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn härtill avvisar
utskottet även Moderata samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag
i dessa avseenden.
Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt avstyrker
motionerna Fi240 (fp) yrkande 14 i denna del, Fi266 (c), Fi275 (m), Fi285
(kd) och Fi297 (fp).
Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida
ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets
provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens
betalningsåtaganden
under 2004 (punkterna 1 och 2).
Gällande bestämmelser
Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2003/04:FiU1,
avsnitt 4.3) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2004,
förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut
om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska
rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden, ej
heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda
ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997
har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för
statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra
sina åtaganden gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida detta
anslag beloppsmässigt obegränsad.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska
bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under 2004
(punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat för
anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2).
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (m)
Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde
26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger
denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från
att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26
borde ha begränsats med 727 miljoner kronor på det sätt som framgår av
Moderata samlingspartiets motion Fi239. I vårt budgetalternativ föreslår
vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30
miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter
ska ge en räntevinst på 720 miljoner kronor samma år.
Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader borde samtidigt ha
begränsats med 7 miljoner kronor. Vi noterar att nivån på de resurser som
användes för detta ändamål under tidigare år har varit avsevärt lägre än
nivån på de anslagna resurserna. Därför bedömer vi att Riksgäldskontorets
provisionskostnader även under det kommande året blir lägre än det
budgeterade anslaget. Anslaget för 2004 bör följaktligen minskas med en del
av skillnaden mellan den föreslagna anslagsnivån och den förväntade
anslagsförbrukningen.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (fp)
Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde
26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger
denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från
att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26
borde ha begränsats med 1,5 miljarder kronor på det sätt som framgår av
Folkpartiets motioner Fi240 och Fi297. I vårt budgetalternativ föreslår
vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för 20 miljarder
kronor mer än vad regeringen räknar med. Vi förutsätter att nettot från
utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på
statsskulden minskar statens utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år
i angiven omfattning.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (kd)
Mats Odell (kd) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde
26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna
nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från
att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26
borde ha begränsats med 783,83 miljoner kronor på det sätt som framgår av
Kristdemokraternas motion Fi285. I vårt budgetalternativ föreslår vi
nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30 miljarder
kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en
räntevinst av angiven omfattning samma år.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (c)
Lena Ek (c) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde
26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna
nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från
att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26
borde ha begränsats med 607 miljoner kronor på det sätt som framgår av
Centerpartiets motion Fi266. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen
att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 20 miljarder kronor
mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst
av angiven omfattning samma år.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 26:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget
92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att
fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget
92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med uppställningen under avsnitt 1.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi
och finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen enligt uppställningen i tabell 12.
Tabell 12. Folkpartiets ändringsförslag till statsbudgeten för 2004, 2005
och 2006
Miljoner kronor

2004 2005 2006
UO26 Statsskuldsräntor m.m. -1 500 -3 000 -6 000
92:1 Räntor på statsskulden -1500 -3000 -6000
2003/04:Fi266 av Lena Ek m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt
följande uppställning:

Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring
92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -607 000
Summa för utgiftsområdet 47 684 000 -607 000
2003/04:Fi275 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
Riksdagen anvisar till anslag 92:3 Riksgäldens provisionskostnader i
samband med upplåning och skuldförvaltning 133 000 000 kr för 2004 i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Fi285 av Mats Odell m.fl. (kd):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till anslaget 92:1 Räntor på
statsskulden 783 830 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
46 900 170 000 kr.
2003/04:Fi297 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. för budgetåret
2004 1 500 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
41 184 000 000 kr.

Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.
m.
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning
inom utgiftsområdet.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet har avgivit särskilda yttranden.