Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2009/10:MJU2

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel(pdf, 749 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Beslut

Budget för landsbygd, livsmedel, jord- och skogsbruk (MJU2)

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 49
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-11-19
Justering: 2009-11-26
Trycklov: 2009-12-01
Trycklov till Gotab och webb: 2009-12-02
Trycklov: 2009-12-02
Reservationer: 9
Betänkande 2009/10:MJU2

Alla beredningar i utskottet

2009-11-12, 2009-11-17, 2009-11-19

Budget för landsbygd, livsmedel, jord- och skogsbruk (MJU2)

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010.

Regeringen har lagt ett förslag på hur pengarna ska fördelas inom området.

På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central.

Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.

Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor.

EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-12-10
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:MJU2, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Debatt om förslag 2009/10:MJU2

Webb-tv: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 215 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru ålderspresident! Timmen lider, och vi har ytterligare ett viktigt område att diskutera: areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att prata om det svenska djurskyddet, som under de senaste veckorna har diskuterats flitigt, som under den aktuella debatten i tisdags, men inte bara i denna kammare, utan också över köksbord, i skolsalar och på arbetsplatser. Det är lätt att bli upprörd och arg över vad vi sett. Kammardebatten i tisdags var klargörande på flera sätt. Bland annat kan jag konstatera att regeringen som vanligt drar sig undan allt ansvar. Jordbruksministern sade i ett av sina anföranden att ansvaret är landshövdingens och att detta inte var hans problem. Jag kan också konstatera att regeringen än en gång får backa. Inför beslutet att flytta tillsynen till länsstyrelserna påpekade flera remissinstanser att fördelningen av pengarna bör ske efter djurantal. Men nej - regeringen gjorde tvärtom och fördelade efter befolkning. Nu ser vi hur det gick! Fru ålderspresident! Det är tragiskt att vi i Sverige, trots vårt tuffa djurskydd, inte kan hålla vanvården ifrån oss. Nedläggningen av världens första djurskyddsmyndighet är en faktor som har betydelse i detta sammanhang. Omorganisationen av djurskyddskontrollen är en annan. På det följer en felaktig och för liten resurstilldelning och att minst 20 procent av inspektörerna har försvunnit. De som är kvar finns numera längre bort från djurägarna. Finansieringen av Jordbruksverkets förebyggande djurskyddsarbete är otillräcklig, liksom pengarna till forskningen. Därtill riskerar vi en privatisering av veterinärerna och en försämring av dagens goda smittskyddsorganisation. Fru ålderspresident! Allt detta är ett resultat av regeringens oengagerade och slarviga djurskyddspolitik. Här har vi flera reservationer som beskriver vår syn. Fru ålderspresident! Djurskyddet har stor betydelse för våra djur, för svensk livsmedelsproduktion och för vår hälsa. Jordbruksministern medgav också vid min interpellationsdebatt med honom för några veckor sedan att det går att ställa höga krav på mat och djurhållning i den offentliga upphandlingen. Regelverket tillåter det. Vi var överens om det, och även om att vi ska hjälpas åt att sprida den kunskapen så mycket vi kan. Visionen om Sverige som ett nytt matland, något som jordbruksministern ofta talar om, innebär höga krav på livsmedelsproduktionen. Den innebär också förpliktelser: Regeringen måste bidra till att underlätta för konsumenterna, så att de kan göra kloka och välinformerade val. En metod är ursprungsmärkning, som ni dock säger nej till. Regeringen måste mer aktivt fokusera på jordbrukets inverkan på miljön. Att avskaffa skatten på handelsgödsel utan att vidta utsläppshindrande åtgärder är inte ansvarsfullt. Jordbruket är en källa till utsläpp av kväve i våra hav. Regeringen måste förtydliga att hanteringen av mat är en viktig del i omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Samtliga aktörer i livsmedelskedjan, från producenten till konsumenten, måste till exempel minska svinnet. Enligt Konsumentföreningen i Stockholm kan närmare 60 procent av den mat vi slänger i stället ätas upp om den hanteras och förvaras på rätt sätt. Så här kan vi inte ha det, med tanke på den globala livsmedelsförsörjningen. Det är inte en hållbar utveckling när man slänger stora mängder mat samtidigt som jordens befolkning växer. Här har hem- och konsumentkunskapen i skolan viktiga uppgifter: att lära våra barn och unga att bli kritiska konsumenter och att lära dem hur mat ska hanteras. I vårt särskilda yttrande framhåller vi socialdemokrater vikten av att stimulera en lokal och välutvecklad matproduktion som omfattar både närodlade och ekologiska varor. Just för ekoproducenterna är efterfrågan på marknaden oerhört betydelsefull. När regeringen för några år sedan strök bort anslaget till ekoodlingens utveckling gjorde man ett stort misstag, även där. Från socialdemokratisk sida vill vi avsätta 10 miljoner extra till anslaget för en konkurrenskraftig livsmedelssektor i syfte att stärka de små företagare som producerar goda och säkra livsmedel. Fru ålderspresident! Det svenska jordbruket förtjänar en bred och genomarbetad strategi. Det är en strategi som brådskar, eftersom EU håller på att formera sig inför en ny politik 2013. Vi har hört under de senaste veckorna att företrädare för 22 länder sitter i Paris och diskuterar hur man ska förhålla sig till den framtida jordbrukspolitiken. Tidigare, när det gällde hälsokontrollen, samlades alla riksdagspartier till en arbetsgrupp. Vi arbetade gemensamt med att göra det bästa av kontrollen. Jag tycker att det är ett anständighetskrav att ni i den borgerliga majoriteten bjuder in till en bred diskussion om framtidens jordbruk efter 2013. Vi har ett val om ett år. Vem som kommer att sitta i Rosenbad och vem som kommer att vara jordbruksminister kan vi bara spekulera i. Men den personen och den regeringen får ett mastodontjobb att förbereda Sveriges hållning i frågan. Därför efterlyser jag en bred utredning med representanter från alla riksdagspartier, näringen, konsumenterna, miljöorganisationerna med flera. Jag vill snarast få ett positivt svar från majoriteten. Om jag inte får ett sådant vill jag gärna att ni förklarar för mig och övriga intressenter varför en diskussion om framtidens jordbruk inte anses viktig nog. Fru ålderspresident! Vi lever i dag efter jordbrukspolitiska mål som formulerades i början av 90-talet. Det är alltså snart 20 år gamla mål. Därför behövs det en rejäl omarbetning. Det har hänt en hel del på dessa år, och vi har nya stora utmaningar framför oss. Vår socialdemokratiska vision är jordbruk i hela Sverige med djurproduktion i alla delar. Jordbruket och dess produkter är viktiga för vår utveckling och vårt välstånd. I vår vision ingår insikten om den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse. Samtidigt ska politiken ge utrymme för de gröna näringarnas kollektiva nyttigheter, alla de nyttigheter som "marknaden" inte betalar för, till exempel den biologiska mångfalden, skötseln av våra kulturlandskap, vattenvården och en öppen levande landsbygd. Ett bra landsbygdsprogram och miljöersättningar är som de flesta förstår nödvändiga. Det måste också finnas ersättning till dem som bedriver jordbruk i områden där mark- och klimatbetingelserna är tuffare, men där jordbruket är en viktig del av bygden. Det handlar om att stimulera småföretagare, den lokala servicen, nya arbetstillfällen och turism. I norra Värmland, där jag kommer från, är jordbruket en grundläggande del av landskapet. Det håller markerna öppna ned mot Klarälven och Fryken. Hur skulle vi få turister dit utan en levande och aktiv landsbygd med företagare som har betande djur? Därför krävs det även i framtiden någon form av ersättning i dessa områden. Fru ålderspresident! De små företagen spelar en avgörande roll för vår svenska konkurrenskraft. Det gäller inte minst skogens och jordbrukets diversifierade företag. De gröna näringarna fungerar som utvecklingsmotorer för den svenska landsbygden. Drygt 400 000 människor arbetar i dag i nära anknytning till de gröna näringarna. De jobb som skapas finns oftast på landsbygden. Varje bonde eller skogsbrukare ger jobb åt ytterligare minst tre personer. I två av tre kommuner bidrar de gröna näringarna till vart femte jobb. För att detta ska vara möjligt krävs många fler åtgärder från regeringens sida. Ett förstärkt trygghetssystem och en minskad regelbörda för småföretagare är tämligen självklara krav liksom ett utbyggt bredband för hela landet. Här vill jag passa på att nämna vår reservation 6, som handlar om principer för utbetalning av vissa stöd. Jag möter många människor som vittnar om ökad byråkrati och administration. De har inte fått uppleva de minskade administrativa bördor som regeringen har pratat om, snarare tvärtom. Skyll inte än en gång ifrån er på myndigheterna. De gör bara vad regeringen ålägger dem! Fru ålderspresident! Jag vill till sist yrka bifall till vår gemensamma reservation nr 5, men vi står självklart bakom alla våra reservationer. Slutligen: Om två veckor är det julafton. Jag vill passa på att önska alla ledamöter, talmän och all personal i riksdagen som vi ledamöter inte klarar oss utan en riktigt god jul. Jag tillönskar er en härlig julskinka av ädlaste slag, närproducerad och från en gris uppvuxen under översyn av en fungerande svensk djurskyddslagstiftning. (Applåder)
Jacob Johnson (V)
Anf. 216 Jacob Johnson (V)
Fru ålderspresident! De senaste minuterna har jag av hänsyn till mina och andras partikamrater i socialutskottet strukit i mitt anförande. Vår debatt om utgiftsområdet om areella näringar, landsbygd och livsmedel sker samtidigt med klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Man kan nog säga att världen pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det finns trots allt fortfarande hopp om att världens ledare ska samla sig till en uppgörelse som i varje fall inte omöjliggör att nå FN:s mål om en temperaturhöjning på högst två grader. Utöver förbränningen av fossila bränslen som måste fasas ut står de areella näringarna i fokus i den klimatomställning som måste ske. Enligt FN kommer 14 procent av växthusgasutsläppen från jordbruket, och ytterligare 17 procent kommer från ändrad markanvändning, till exempel omvandling av skogsmark till betesmark genom skogsskövling. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO driver i Köpenhamnsförhandlingarna därför bland annat nationellt anpassade åtgärder inom jordbruket som minskad plöjning, komposttäckning och satsningar på perenna grödor. Landsbygdsbefolkningen, inklusive småbönder i utvecklingsländerna, bör få del av de nya finansieringsmöjligheterna, till exempel genom CDM. Det är tankar som ligger nära Vänsterpartiets ledstjärna om klimaträttvisa. Fru ålderspresident! Förutom jordbruket är skogsbruket av stor betydelse i klimatförhandlingarna. I debatten om skogens roll som kolsänka respektive kolkälla måste vi dock samtidigt fullt ut beakta skogens roll för den biologiska mångfalden. Bland annat därför innehöll Vänsterpartiets budget extra medel för att stärka och skydda ekosystemen och den biologiska mångfalden i skogen i form av satsningar på biotopskydd och naturvårdsavtal. I dessa arbetslöshetens tider vill vi också återupprätta de gröna jobben - och då inte minst i skogen - som regeringen med en sömngångaraktig säkerhet avvecklat. Denna lyckade arbetsmarknadsåtgärd sysselsatte över 3 000 långtidsarbetslösa i hela landet med viktiga naturvårdsjobb under förra mandatperioden. Åter till jordbruket. Det svenska jordbruket styrs i stort sett helt av den EU-gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Vi står inför en översyn av denna, som föregående talare var inne på, som kommer att träda i kraft efter 2013. Livmedelssäkerhet är kanske ordet för dagen om man följer den internationella debatten. Då menas det engelska food security - inte food safety. Hur ska en växande befolkning på vår jord få en säker tillgång till livsmedel? I dagens betänkande har vi från oppositionen lyft fram några långsiktiga frågor för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. Vi anser att klimat- och energiskäl talar för en ökad andel lokalproducerade livsmedel. Målet ska vara en långsiktigt uthållig livsmedelsproduktion. Den ekologiska odlingen och ekologiska produkter är här av avgörande betydelse. Det krävs mer forskning, utveckling, utbildning, rådgivning och information. Det framgår av den gemensamma reservationen 5. I vårt budgetförslag från Vänsterpartiet avsatte vi också extra medel för att nå de nationella målen för en ekologisk konsumtion och produktion, bland annat just för att införa ekorådgivare. Det krävs även en miljöanpassad utveckling av det konventionella jordbruket. Ökade satsningar på det ekologiska jordbruket bidrar även till en positiv och långsiktig landsbygdsutveckling. Enligt en större brittisk undersökning skapar det ekologiska jordbruket 23 procent fler arbetstillfällen än det konventionella jordbruket. Fru ålderspresident! Vi lyfter i betänkandet fram vikten av att beakta jämställdhetsfrågorna i jordbruket, särskilt med koppling just till det ekologiska jordbruket. Kvinnors arbete inom jordbruket är helt avgörande för världens livsmedelsproduktion. Arbetssituationen för kvinnor är dock problematisk. Kvinnorna har mycket sällan samma tillgång till nödvändiga resurser som männen, och de äger sällan marken som brukas. Enligt en undersökning gjord av Ekologiska Lantbrukarna har kvinnor en mer framträdande roll inom det ekologiska lantbruket än inom det konventionella lantbruket. En norsk undersökning visar att andelen kvinnor inom det ekologiska lantbruket är dubbelt så stor som inom det traditionella. Dessa kvinnor var också i genomsnitt yngre och hade högre utbildning än männen inom det traditionella jordbruket. Vi ser här en tydligt ökad jämställdhet inom jordbruket i takt med att det ekologiska jordbruket utökas. En ökad satsning på ekologisk produktion skapar positiva effekter även vad gäller jämställdheten. Med det yrkar jag, fru ålderspresident, bifall till reservation nr 9. Jag vill också i den här debatten få kommentera EU:s hantering av Livsmedelverkets förslag till miljösmarta matval som utarbetades under förra året. Myndigheten fann det i våras säkrast - för Sverige ska väl vara bäst i klassen - att notifiera dessa råd om miljösmarta matval till EU-kommissionen. Men eftersom råden innehöll vissa om än försiktiga anvisningar att i vissa fall äta närproducerade livsmedel reagerade naturligtvis EU-kommissionen med argumentet att detta är ett handelshinder. Den fria marknadens försvarare pekade finger och sade: Så får man inte göra. Om jag har förstått saken rätt har Jordbruksdepartementet efter omarbetning av Livsmedelsverket och efter prövning av Kommerskollegium nu lämnat in ett omformulerat dokument där man i stället uppmanar konsumenterna att ta hänsyn till hur transportsnålt livsmedlen når konsumenten. I EU får man alltså inte verka för närproducerade livsmedel utan kanske bara för transportsnåla. Dock såg jag i Svenska Dagbladet häromdagen att Andreas Carlgren uttalade sig för närproducerade livsmedel. Han får tänka på att han tydligen inte får säga sådant. Är det kanske ett exempel på att EU ska vara smalare och vassare? Till kråksången hör också att man på EU-kommissionens hemsida åtminstone hittills har kunnat hitta kommissionens egen informationskampanj Ta kontroll! Där rekommenderas bland annat: Ät lokalt producerade säsongslivsmedel. Kanske kan vi inte förvänta oss mer av vår EU-byråkrati. Den ena handen verkar inte veta vad den andra gör. För att uppnå miljö- och klimatmål är det viktigt att livsmedelssektorn förändras. Enligt Naturvårdsverkets rapport Att äta för en bättre miljö bör vi i Sverige minska vår köttkonsumtion med ca 25 procent. Vi vill därför satsa på en mer miljö- och klimatmedveten livsmedelsproduktion. En minskad köttkonsumtion per capita i den rika världen är en nödvändighet om vi både ska kunna klara klimat- och miljömålen och livsmedelssäkerheten för en fortfarande starkt växande befolkning. Här tror jag strukturella åtgärder måste upp på bordet för diskussion. Till exempel måste användningen av åkermark för fodersädsproduktion ifrågasättas. Fru ålderspresident! Låt mig avslutningsvis få kommentera Vänsterpartiets hållning vad gäller djurskyddet. Det var en särskild debatt i kammaren så sent som i förrgår. Det framgår av vårt särskilda yttrande till betänkandet att vi efter nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten vill tillskjuta 30 miljoner kronor till Jordbruksverket inom detta område. Vi vill även införa en djurskyddsombudsman. Det är något som så sent som i dag fick stöd av länsveterinären i Dalarna. Det stod också i Svenska Dagbladet. Jag står naturligtvis bakom de reservationer som Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet gemensamt för fram men avstår för tids vinnande från att yrka bifall till dessa och avslutar med: God jul! (Applåder)
Tina Ehn (Mp)
Anf. 217 Tina Ehn (Mp)
Fru ålderspresident! Betänkandet ger oss alla energi att prata om alla möjliga saker som har med landsbygd, näringen och livsmedel att göra. Det är många områden, men jag tänkte ändå inte prata om så många. Först vill jag ta upp det arbete som utskottet har genomfört med uppföljning av de olika politiska områdena och besluten om dem. De är mycket intressanta och kanske viktigare än vi ibland tror när vi förhåller oss till dem. Vi har i utskottet gett uppdrag genom forskningsrapporter som ger mycket djupare kunskap och möjlighet till ännu mer underbyggda och ännu klokare beslut. Jag tror att just miljö- och jordbruksutskottet är ganska bra på uppföljningsarbete, och jag tycker att vi ska vara stolta över det. De områden som har varit aktuella är framför allt fiske och småskalig livsmedelsproduktion. För just fisket finns det dessutom en forskningsrapport som bland annat visar på komplexiteten i arters beroende av varandra. Det här är en mycket värdefull kunskap i politiken eftersom det ofta är mycket av stuprör mellan områdena. Vi kan se att det som kortsiktigt gynnar ekonomin inte alltid gynnar ekosystemen. Om man inte gör en utvärdering och inte får forskningssvaren på en kanske felaktigt driven politik blir den förmodligen inte bättre. Om det är någon som inte har läst rapporterna, vilket jag egentligen inte tror att det är, tycker jag att man ska göra det. Betänkandet handlar om de areella näringarna, landsbygden och livsmedlen. Hållbart brukande av jord, vatten och skog bör ske inom de ekologiska ramarna. Men dit är det fortfarande alltför långt. Inom jordbrukspolitiken står vi inför ett vägval. Å ena sidan har vi en försämrad miljö och färre ekosystemtjänster till följd av en ökad intensifiering av jordbruket med en ökad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. På sikt handlar det också om användning av GMO:er och en alltmer koncentrerad storföretagskontroll över utsädesmarknaden. Å andra sidan har vi en större förmåga att motstå klimatförändringar och andra störningar genom fler ekosystemtjänster och tack vare ett ekologiskt anpassat jordbruk baserat på större mångfald med multifunktionalitet. Regeringen tycks ha valt väg med sitt fortsatta stöd till GMO i EU och sitt fortsatta naggande i kanten av stödet till ekologisk produktion. Miljöpartiet vill stödja en omställning till en hållbar livsmedelsproduktion med ökad ekologisk produktion och mångfald och med fler framtida ekosystemtjänster. Vi vill satsa på fiskevård och en hållbar fiskeförvaltning och ett bättre djurskydd. Vi vill ha en ökad miljöhänsyn och ökad hänsyn till ekosystemtjänsterna, som bör vara en utgångspunkt för översynen av både landsbygdsprogram i Sverige och regeringens agerande i samband med översynen av EU:s jordbrukspolitik och fiskepolitik. Forskningen om ekologiskt hållbara odlingssystem bör utvecklas så att odlingen i större utsträckning sker med en kunskap om biologiska system och deras begränsningar. Mer satsningar behövs för att miljöanpassa skogsbruket. Det råder fortfarande omfattande brister i den generella hänsyn som skogsbruket ska ta. Vi ser att ett av problemen är att Skogsstyrelsen har saknat resurser för att följa upp avverkningsanmälningar och skydda sådan skog som borde skyddas. Vi ser att ett ökat arbete med biotopskydd och naturvårdsavtal behövs. Vi föreslår också höjningar i betänkandets budgettabeller. Prisökningen för skog och skogsmark gör att anslaget för biotopskydd och naturvårdsavtal skulle behöva öka rejält. Jag vill ta upp Miljömålsrådets rapporter. De visar i sin tur att takten skulle behöva öka ännu mer för att förlusten av biologisk mångfald ska kunna hejdas. Här har vi föreslagit ordentliga höjningar. Det ekologiska lantbruket bidrar också till flera miljömål och bevarar markens produktivitet på lång sikt. Regeringen slopade det särskilda anslaget för ett par år sedan. Stödet till det ekologiska jordbruket har minskat med mer än hälften, även om det inte är så lätt att se alla gånger. Villkoren för stöden har dessutom försämrats. Vi vill ge stöd till de här odlingsformerna och den jordbruksdrift som driver på utvecklingen i riktning mot hållbarhet. Vi föreslår en viss omflyttning av andra budgetposter och anser att anslaget med åtgärder för att främja ekologisk produktion ska ha 54 miljoner per år. Jag tänkte återigen ta upp handelsgödselskatten. Den ska slopas nu vid årsskiftet. Det är ett otroligt dåligt förslag från regeringen. Hur sjutton har man tänkt? Här har vi ett åtagande om att minska utsläppen av kvävet i Östersjön med 21 000 ton per år. Vi ska också minska klimatutsläppen. Produktion och användning av mineralkväve utgör enligt en del forskning ett stort bidrag till olika utsläpp. Det som händer är nämligen att en del av det kväve som hamnar i jorden omvandlas till lustgas. Lustgasen är en ungefär 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Även om det endast är 1 procent av mineralkvävet som omvandlas till lustgas, vilket är den uppskattning som IPCC gör, är den mycket aggressiv. Den bidrar alltså till en större påverkan än man alltid har tänkt sig. Kväveöverskottet är ett problem för Östersjön och för Västerhavet. Eftersom vi varje år binder in nytt kväve i systemet borde vi i stället utnyttja cirkulationen av både kväve och fosfor bättre i samhället. Där har vi ett stort jobb framför oss. Biogasproduktion är en del av lösningen, som vi har varit inne på tidigare. Vad har regeringen för förslag för att minska problemet med övergödning? Det kan man fråga sig. Tidigare har vi debatterat djurskyddet. I tisdags hade vi en stor debatt här. Det var ett eländigt försvar från regeringspartierna, inte minst från jordbruksministern, av den senaste förändring man har gjort med flytt av finansiering av djurskyddet från kommunerna till länsstyrelserna. Vi har föreslagit mer resurser för att lyfta fram djurskyddet. Vi föreslår pengar både till Jordbruksverket och till länsstyrelserna. Den borttagna avgiftsfinansieringen gör att det finns ännu mindre pengar för länsstyrelsernas del. Vi hör ofta talas om konkurrensneutralitet. Det hörde vi nu när det gällde handelsgödseln, och vi har hört det när det har gällt djurskyddet. Vi ser att effekterna blir precis tvärtom. Det blir inget trovärdigt företagande om man inte kan garantera ett djurskydd. Det blir inget trovärdigt företagande om man är med och bidrar till både klimatgaser och övergödning. Däremot ska man satsa på att gynna det som är bra. Jordbruket är en stor källa till utsläpp och allvarlig miljöpåverkan även om vi är beroende av det, för det är ju samtidigt en livsnödvändig verksamhet att värna och utveckla. Det finns bättre sätt för regeringen att gynna Sveriges bönder, inte minst genom att med klokt utformade skatter och subventioner stödja utvecklingen i riktning mot ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk. Jag tänkte inte orda så mycket mer, utan jag ger mitt stöd till Miljöpartiets samtliga reservationer och yrkar här och nu bifall till reservation nr 7.
Ola Sundell (M)
Anf. 218 Ola Sundell (M)
Fru ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. För ett år sedan var det hårda puckar. Vi befann oss i stormens öga. Orderingången till svensk industri rasade. Varsel och arbetslöshet tog vid där världshandeln tvärstannade. Lehmankonkursen innebar att utlåningen stannade av. Det i sin tur medförde att företagen fick problem dels med finansiering, dels med ökade kostnader för sina investeringar. Nu, ett år senare, kan vi konstatera att världen inte körde ned i den avgrund av depression som vi kunde se konturerna och känna lukten av. För svenskt vidkommande har vi kommit lindrigare undan än jämförbara länder, och det tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik. Att samla i ladorna i goda tider för att ha resurser att sätta in när tiderna försämras har varit och är en mycket framgångsrik strategi som bär alliansens signum. Med starka offentliga finanser kan vi nu i lågkonjunkturens spår bättre än de flesta andra länder möta lågkonjunkturens härjningar. Arbetslinjen ligger fast. Vi bekämpar utanförskapet och bejakar arbetslinjen. Vi satsar på kommunerna, och det ska förstås vara lättare för företagare att anställa. Tack vare en klok finanspolitik kan Sverige expandera sig ur krisen utan att äventyra landets finanser. Min tro är att Sverige kommer ur den här krisen starkare än de allra flesta jämförbara länder. De första tecknen på återhämtning har kommit. Hushållens optimism om Sveriges ekonomi ökar. Orderingången har förbättrats, och botten på arbetsmarknaden har passerats, tror i vart fall Arbetsförmedlingen. Fru ålderspresident! Budgetpropositionen ger Sverige ett bra verktyg att stimulera jobb och företagande. För jordbrukets del innebär borttagandet av handelsgödselskatten en förbättring av konkurrensförmågan med ca 300 miljoner per år. Är då inte detta miljömässigt kontraproduktivt? Gudarna ska veta att den diskussionen har förekommit i alliansgruppen. Men emellanåt kommer man till korta mot fakta. För det första finns det inget historiskt samband i Sverige mellan användningen av handelsgödsel och skattebelastning. Exempelvis steg priset på handelsgödsel år 2008 med 60 procent samtidigt som användningen av handelsgödsel också ökade mycket kraftigt. För det andra är handelsgödseln dyr, och brukaren har goda skäl att minimera sin användning av gödselmedel. För det tredje - kanske det viktigaste - är kunskapen bland våra jordbrukare mycket god om hur och när man ska sprida gödseln. Detta tillsammans med markkartering och kännedom om näringsbalansen i jorden gör att man kan sätta in rätt gödselmedel på den mark som ska gödslas. Vidare kan man upprätta skyddszoner, som också innebär en minskad risk för näringsförluster. Nedsättningen av egenavgifterna för enskilda firmor och handelsbolag gynnar också landsbygden. Det innebär 5 procentenheter från och med 2010. Det gynnar i synnerhet landsbygdens företag där det inte är så vanligt med aktiebolag, utan det är enskilda firmor och handelsbolag som är den vanliga formen. För landsbygden i vid bemärkelse är satsningen på det nya matlandet Sverige en strategisk fullträff. Vad kan vara bättre för turism, för lokalproducerat och för konsument - kanske också för miljön - än att livsmedelsproduktion, baserad på fina råvaror, genuin kultur och tradition startar lite här och var i vårt land? Vi får heller inte glömma bort att livsmedelsexporten ökar. Den uppgår nu till nästan 50 miljarder per år och ger både jobb åt landsbygden och exportintäkter åt nationen Sverige. Småskalig livsmedelsproduktion är viktig. Där är det synnerligen viktigt att regelbördan minskar. Det har den förvisso gjort med ett antal procent, men av företagarna upplevs fortfarande regelverket som krångligt och svårförståeligt. Därutöver kanske livsmedelskontrollen behöver få en mer enhetlig utformning och tillämpning. Vid möten med landsbygdsföreträdare och utvecklare framförs ofta att bredbandssatsningar är särskilt viktiga för landsbygdens överlevnad. Regeringen hörsammar detta, och genom landsbygdsprogrammet tillförs 190 miljoner till olika satsningar. För landsbygdens del är också förändringen av strandskyddet en välkommen åtgärd. Det är en förändring som vi tidigare har beslutat om. Sverige har i dag ett system som innebär otydlighet och godtycklighet och som nu från årsskiftet förändras. Vi har reformerat detta, och det gör det lättare för vanligt folk att få bygga i strandnära områden i landsbygd. Detta tycker jag är regionalpolitik när den är som bäst. Jaktfrågorna har också betydelse för utveckling och trovärdigheten i den förda politiken. Blyförbudet i ammunition, som för kunnigt folk var obegripligt, har åtgärdats. Rovdjursförvaltningen har fått en utformning som får verklighet och ambitioner att mötas, stad och land på samma planhalva. Men vi får följa utvecklingen och se vad det blir av det hela. Besluten har i vart fall placerats närmare de människor som ibland får bära stora bördor på grund av rovdjurspolitiken, exempelvis renägare och fårbönder, och det tycker vi är bra. Älgjakten hoppas jag får en inriktning som minskar byråkratin omkring jakten och ger ett större lokalt inflytande över avskjutningen. Avskjutningstryck och betesskador måste tydligare än hittills höra ihop. Men allt är inte frid och fröjd för landsbygden och dess näringar. Jag vill särskilt peka på tillgängligheten av offentlig service i hela landet. Myndigheter, var och en för sig, packar och drar. Jag tror att det finns ett behov av att se på någon form av samordning mellan myndigheterna, helt enkelt så att någon form av service blir kvar och då också kan serva i andra myndighetsområden. Det finns en stark uppställning i vårt parlament för att fasa ut stöden till jordbruket. Men ser vi till utvecklingen inom olika sektorer i jordbruket, som mjölkinvägning och kött, minskar den svenska andelen. Här är min poäng att när vi pratar utfasning av jordbruksstöden i Sverige kan vi aldrig på egen hand fasa ut. Det skulle få förödande konsekvenser för vårt jordbruk. Det är att lägga ned produktion i Sverige och flytta den någon annanstans. Om man i det här sammanhanget tittar på oppositionens politik blir man onekligen förskräckt. Det är en skattechock för svenskt jordbruk som blir effekten av deras politik, och det i ett läge där lönsamheten är mycket pressad. Det är kilometerskatt, höjd gödselskatt, höjd CO2-skatt och nej till jobbavdrag. Fru ålderspresident! Med vänsterexperimentets politik blir det inget matland Sverige. Resultatet skulle bli förbuskning, nedlagda jordbruk och färre jobb i den gröna sektorn.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 219 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag blev lite sugen på att fortsätta diskutera, inte minst när Ola Sundell börjar med att beskriva den ansvarsfulla politik man bedriver från regeringen. Man sänker skatten med lånade pengar, man slänger ut människor i kylan genom att förändra sjukförsäkringssystemet. Sjuka kommer att få gå till socialen från årsskiftet. Arbetslösheten stiger. Ungdomsarbetslösheten är nästan högst i Europa. Det kallar Ola Sundell ansvarsfull politik! Sedan pratar han om att skatten på handelsgödsel tas bort. Men dieselskattebördan då, Ola Sundell? I en uträkning som utgår från en mjölkbonde med 75 kor blir dieselskattehöjningen redan 2013 dyrare än det man har tjänat på borttagandet av handelsgödselavgiften. Vad säger du om det? Jag skulle också gärna vilja ha svar på detta med att ha en bred parlamentarisk utredning om framtidens jordbrukspolitik. Ska vi fortsätta leva efter mål som är 20 år gamla?
Ola Sundell (M)
Anf. 220 Ola Sundell (M)
Fru ålderspresident! Det var en diger lista. Vi kan börja med utredningen. Det är majoritetens uppfattning att det ska göras i någon form. Om det sedan ska vara en parlamentarisk utredning eller om man har en referensgrupp ska jag låta vara osagt. Men i det läge vi befinner oss i och med tanke på att det finns en relativt stor samsyn i vad gäller europeisk jordbrukspolitik finner jag det tämligen självklart att samtliga partier i det här parlamentet deltar i den typen av diskussion. Sverige är en liten röst i Europa. Det märks inte minst nu när vi ser hur motståndarna mot minskade subventioner går samman och agerar. Det finns alla skäl till att oppositionen finns med i en diskussion och att Sverige trots sin litenhet tack vare en gemensam uppställning för detta blir starkare. När det gäller dieselskatten kan jag också ta in gödselskatten. Det är en gammal moderat fråga att sänka både dieselskatten och gödselskatten till en nivå som motsvarar våra konkurrentländers. Svenska bönder ska inte ha det sämre än andra. Det har alltid varit ett motto för vår jordbrukspolitik. Det som har tillkommit under senare tid - det har varit en halv dags diskussion om det - är klimatfrågan och hur vi behandlar den. Det är nog så för de flesta, även för moderater, att när verkligheten förändras förändrar man sin politik. Det gäller både dieselskatten och andra skatter. Det är svårt emellanåt att lämna det man har stått för, men upptäcker man att man har fel och finner att en väg är bättre för att lösa en så gigantisk fråga som klimatfrågan känner jag nog att det inte är några problem för min del att säga nej till sänkta dieselskatter.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 221 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag ska inte bli långrandig här. Jag tror att vi har en samsyn om framtida jordbrukspolitik, men det är det som vi måste sätta oss ned och diskutera. Jag tycker inte att det räcker med en arbetsgrupp som vi hade när det gällde hälsokontrollen. Det var en del av den nuvarande politiken. Nu ska vi fastställa vilka mål och visioner vi ska ha för den svenska jordbrukspolitiken och vilken linje Sverige ska driva när EU ska förändra jordbrukspolitiken. Vi har ett år kvar till valet. Vem som sitter och styr i Rosenbad då kan vi spekulera i. Men det är bra om vi tillsammans kan sätta oss ned i en utredning och diskutera. Danmark har tagit fram en vision, Grön växt. Där sätter man tydliga långsiktiga mål för danskt jordbruk och dansk livsmedelssektor. Varför kan vi inte göra detsamma i Sverige? Jordbruket och livsmedelssektorn förväntar sig och borde få ha en sådan viktig bit i den politiska världen. Ta med det in i ert arbete att vi tycker att det behövs en parlamentarisk utredning!
Ola Sundell (M)
Anf. 222 Ola Sundell (M)
Fru ålderspresident! Med handen på Bibeln skulle jag säga att formen kanske inte känns som det viktigaste för mig. Det handlar om deltagandet i sig. Det är inte att man bjuder med armbågen. Alla partier har något att bidra med i ett sådant sammanhang. Jag ser det även ur den synvinkeln. Det är inte bara en gemensam uppställning för en svensk inriktning på den framtida jordbrukspolitiken. Det handlar också om att idéer från andra partier tillförs det slutgiltiga resultatet så att det blir bättre. Det finns saker som gör att man kan tänka sig för. Det är när man tittar på era budgetförslag och den skattechock som de facto kommer att drabba svenskt jordbruk. Det är inte bara idéer om hur man ska fasa ut stöd och om man ska ha lite mer eller mindre ekologiskt i den delen. Svenska jordbrukare är företagare, och de verkar på en internationell marknad. När jag tittar på oppositionens budgetalternativ kan jag inte se annat framför mig än kilometerskatt, höjda CO2-skatter, skatt på allt och alla. Det kommer att vara mer avgörande, om det skulle bli verklighet, för jordbrukets framtida utveckling i Sverige än om man har en någorlunda gemensam syn på den europeiska jordbrukspolitiken.
Erik A Eriksson (C)
Anf. 223 Erik A Eriksson (C)
Fru ålderspresident! Ärade åhörare! Ärade ledamöter! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Centerpartiet är 99 år gammalt. Det bildades av ett stort behov att samla krafter på landsbygden. Man kan ställa frågan om det finns behov av ett parti i dag som har rötter som är 99 år gamla. Detta måste varje befintligt parti i dag fråga sig. Vi måste också ställa oss frågan varför vi en gång tog de utgångspunkter som vi gjorde. När man bildade partiet var det bara 50 år efter att den senaste svälten bröt ut i Sverige. Märkt av detta och i kamp med maktkonstellationer ville man visa på alternativ och samlade idéer. Man ville ha ett alternativ till befintliga ideologier. För att idéer ska samlas, vare sig det handlar om landsbygdsfrågor eller om frågor inför framtiden, måste man ta en utgångspunkt där man befinner sig. Vår tradition i Centerpartiet bottnar i arbetet med landsbygdsfrågor och djur och natur. Det har vi haft med oss hela vägen. Det är en fördel, inte minst när vi resonerar om kretslopp, klimatfrågor och andra utmaningar. De gröna näringarna som innefattar jord, skog och fiske är otroligt viktiga för tillväxt och utveckling på landsbygden. Det är en stor del av Sverige. Centerpartiet och allianspartierna tillsammans vill inom ramen för ett hållbart nyttjande ta bort hinder och skapa förutsättningar för livskraftiga företag inom de gröna näringarna och övriga företag på landsbygden som kan bidra till arbetstillfällen. Det är oerhört viktigt inför framtiden. Efter varje lågkonjunktur har Sverige förlorat arbetstillfällen. Vi har inte hämtat upp samma antal som vi hade före lågkonjunkturen. Detta är allvarligt. Fortsätter det så måste en ny generation människor emigrera från Sverige för att klara sitt uppehälle. Det vill vi inte. Vi vill vända på det. Därför har alliansen sjösatt en bra politik för landsbygden. Budgeten presenterades av ledamot Sundell. Det sker under ett år med långkonjunktur och finansiell kris. Det är inte en slösaktig budget, men vi spenderar ganska mycket pengar - inte bara på detta utgiftsområde utan på flera andra - fast det är ett så tufft år som det är. Man kan reagera över detta. Vi pratar om ett hållbart nyttjande. Det innebär att vi ska bruka utan att förbruka. Samtidigt är en tredjedel av arealen som vi nyttjar för mat belägen utanför Sverige. Det beroende som vi har i dag av import är möjligt för att vi i dag har en relativ köpkraft som är skapad med energiintensiva processer med relativt höga lönekostnader. Vi vet ingenting om framtiden. Därför finns det även mervärde i att ha närproducerade livsmedel. Lyckligtvis gör vi ett antal saker för att stimulera det närproducerade. Klimatförhandlingar och klimatförändringar är faktorer som i allra högsta grad påverkar det svenska jordbruket. Två andra faktorer är ekonomisk kris och usla priser för de bönder som levererar. Vi pratar ofta i kammaren här om bönder i tredje världen som får för dåligt betalt, men ärligt talat har svenska lantbrukare det senaste året fått ett grundpris för mjölk på 2:49 kilot. Lantbrukare har levererat spannmål och fått mellan 3 och 9 öre kilot när energivärdet för att elda spannmål ligger över 1 krona kilot. Detta är skamligt, mina vänner, samtidigt som över 800 miljoner människor svälter. Detta kan inte vara vettigt. Vi har subventioner som vi är tämligen överens om i kammaren borde försvinna. När vi pratar om satsningar som vi gör är det frågan om vi ska satsa på det sätt vi har gjort. Många står inför likviditetsproblem i år. Det är otroligt smärtsamt att se det. De bokslut som kommer att presenteras i lantbruksföretagen i mars eller april kommer att få oanade konsekvenser för vårt samhälle, vill jag påstå. Det är mycket allvarligt. Därför är det ännu viktigare att staten har starka finanser, vilket vi har nu, och presenterar en stark budget. För att göra en parallell är uteblivna intäkter från finansmarknaden 60 miljarder hittills. Det är av oerhört stor vikt att ekonomin kommer i gång igen som Sundell sade tidigare här. Det finns ett antal frågor som är mycket bekymmersamma, och mitt i detta fick vi under hösten en debatt om djurskyddet vilket jag bara kan beklaga. Som lantbrukare smärtar det mig minst lika mycket som någon annan. Det gör oss väldigt ont att se de bilder som presenteras. Samtidigt kan det ibland smärta mig att människor uttalar sig utan att egentligen ha en aning om hur djuren har det i dag eller veta hur djur fungerar. Det är jätteviktigt att vi har en tilltro till veterinärväsendet, till dem som är djurskötare och har ett stort ansvar och till djurägarna. I anslutning till vad Socialdemokraterna anförde förut ska jag säga att om vi så hade en kontrollapparat med en person per gris skulle det ändå vara grisar som dör. Sådant sker tyvärr. Det dör människor också, fast vi har en av världens bästa vårdapparater. Det är bara att beklaga det som har uppdagats. Det som är positivt är ändå att vi kan göra något åt det. Det finns andra partiers företrädare som före mig har gjort jämförelser mellan grisar och människor, så jag är inte först, fru ålderspresident. Det här med Djurskyddsmyndigheten anfördes tidigare, men det var ju ingen myndighet med kontrolluppgifter. En del av de bilder som har tagits och som föranledde debatten i tisdags i kammaren var tagna under den tid det var kommunal tillsyn. Någonstans bottnar alltihop i en diskussion om så billiga livsmedel som möjligt och en pressad lönsamhet. Detta blir tyvärr resultatet, och det har inte skett de senaste tre åren. Detta har skett under mycket lång tid - sedan efterkrigstiden. Kravet på billiga livsmedel, effektiv hantering och ett effektivt jordbruk har gjort att vi tyvärr får effekter av detta slag. Jag läser på s. 57 i betänkandet: "När det gäller kontrollverksamheten under 2008 redovisas att andelen kommuner med en upprättad kontrollplan för djurskyddskontroll sjönk från 87 till 80 procent, och endast 60 procent av kommunerna uppgav att de kunde uppnå den rekommenderade kontrollfrekvensen." Detta är inte okej. Därför blev regeringen nödgad att göra något åt det, och det kom hit till kammaren. Det tycker jag är bra. Det visar att man tar tag i frågan. Sedan har vi frågan om pengarna som har förts till länsstyrelserna. Det kanske var för lite pengar, men i den diskussion som först fördes anförde inte landshövdingarna att man behövde mer pengar i första skedet. Nåväl - låt mig gå vidare. I årets budgetproposition fortsatte regeringen sitt arbete genom allianspartierna att stärka konkurrenskraften för de gröna näringarna. Detta var ett vallöfte, och vi har gjort som vi lovade i valet i stora delar. Det är jag nöjd över. Vi gör vad vi kan för att på bästa sätt hantera krisen och dess efterföljande effekter. Det är viktigt, eftersom det handlar om att fria företagare ska kunna verka och tjäna pengar på en marknad där man producerar varor som behövs inom ekosystemtjänster, inom livsmedelsproduktion och övriga sektorer inom de gröna näringarna. Totalt satsar regeringen 430 miljoner kronor på att stärka den svenska jordbruksnäringen. Egenavgiften sänks med 130 miljoner kronor. Handelsgödselskatten plockas bort helt, vilket innebär att Sveriges jordbrukare slipper den 300 miljoner kronor tunga ryggsäck de så länge behövt bära som enda land i EU, märk väl. Det är ingen som gödslar i onödan, utan detta är som vi pratade om tidigare en möjlighet för att effektivt kunna odla och få fram livsmedel som vi så väl behöver. Som ett konkret exempel innebär den sänkta egenavgiften och borttagandet av handelsgödselskatten att en heltidsföretagare som bedriver växtodling på 200 hektar åkermark minskar sina kostnader med ca 50 000 kronor. Det är också positivt om Sverige kan ha växtodling och spannmålsodling i stället för att importera. En annan aspekt på företagsnivån som jag skulle vilja lyfta fram är reformeringen av de sociala trygghetssystemen för företagare. Förändringarna i arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkring kommer att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, öka likabehandlingen av företagare och anställda samt öka valfriheten för företagare. Förslagen kommer även att göra det mindre riskfyllt att anställa. Sammantaget innebär förändringarna i de sociala trygghetssystemen stora förbättringar av företagsklimatet inom de gröna näringarna. Det skapar i sin tur förutsättningar att bättre kunna tillvarata den tillväxtpotential som finns på landsbygden. Som exempel går att nämna att sjukförsäkringsavgiften satts ned med 0,74 procent och att karenstiden i gengäld ökar med en till sju dagar. Det här är pengar som kommer väl till pass, och det rör sig om ca 24 miljoner kronor per år. Jag ska helt kort nämna matlandet Sverige. Trots det svenska jordbrukets svårigheter är trenden att den svenska livsmedelsexporten växer. Det är glädjande siffror och tecken på att regeringens vision om matlandet Sverige är rätt i tiden. I budgetpropositionen föreslås att ytterligare 10 miljoner kronor satsas på visionen om matlandet Sverige. Det blir alltså sammanlagt 69 miljoner kronor. Om man lägger in landsbygdsprogrammets satsning blir det ca 170 miljoner. Det är inte illa. Totalt satsas det över 1 miljard på landsbygden i den här budgeten. Det är en stark budget, och det tycker vi är positivt. Det gör att vi kan gå stärkta framåt och se en landsbygd som utvecklas, för det är oerhört viktigt att vi får en landsbygdsutveckling. En satsning som finns är på Visit Sweden med 50 miljoner kronor. Det är också viktigt för besöksnäringen att stärka landsbygdsföretagandet. Vi har en satsning på forskning och teknikutveckling inom energiområdet som syftar till att skapa tillväxt, nya jobb, miljönytta och goda exportmöjligheter i alla delar av landet. Om man tittar lite snabbt på vad oppositionen vill med de gröna näringarna skiljer det sig inte så mycket i pengar, om vi ska prata pengar och siffror. Men det finns trots allt några skillnader, och jag skulle vilja säga att det vore mycket negativt för näringen och för arbetstillfällen att lägga på handelsgödselskatt igen. Det kan inte finnas någon nytta med det. Jag reagerar också något på att man vill ha koldioxidskatt på torv. Det undrar jag om Socialdemokraterna är så sugna på egentligen. Nåväl, jag ber att få korta ned mitt anförande med respekt för vidare talare. Jag tackar för ordet och hoppas att den här budgeten ska medföra mycket positivt för svensk landsbygd. (Applåder)
Anita Brodén (Fp)
Anf. 224 Anita Brodén (Fp)
Fru ålderspresident! Jordbruket i allmänhet och djurskyddet i synnerhet har varit föremål för en intensiv debatt under den senaste veckan. Så sent som i tisdags var det en aktuell debatt om djurskyddet, och där framgick det mycket klart att Sverige har en av världens starkaste och strängaste djurskyddslagar. Regeringen fortsätter att utveckla det här, och regeringen beslutade dessutom om särskilda insatser efter det att djurmisshandeln uppdagades. Att flytta över djurskyddstillsynen till länsstyrelserna var helt rätt beslut, och ingen kan väl längre bestrida att Jordbruksverkets handläggning av djurskyddet fungerar alldeles utmärkt. Dessutom arbetar Sverige framgångsrikt med djurskyddsfrågorna inom EU. Fru ålderspresident! Jag vill inledningsvis uttrycka min uppskattning till utskottets utvärderingsgrupp som återigen har presenterat värdefulla rapporter, en rörande statens insatser vad gäller småskalig livsmedelsproduktion och en annan rörande uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning för just det här området, det vill säga jordbruk, fiske och livsmedel. Det är mycket intressant läsning där uppföljningsgruppen konstaterar, om vi koncentrerar oss på småskalig livsmedelshantering, att konsumenternas efterfrågan på och handelns intresse för småskalig livsmedelsproduktion har ökat och att det ekonomiska stödet för småskalig livsmedelsproduktion också har ökat. Man ser också en potential framöver. Det har även varit positivt med regeringens sänkta avgifter. Man ser också att det behövs ytterligare regelförändring och förenkling. Under resans gång konstaterar man dock att Livsmedelsverket har beslutat om förenklingar, och man ser också att landsbygdsprogrammets regelverk har förenklats. Enligt Tillväxtverket har den administrativa bördan minskat med 36 procent mellan 2006 och 2008. Fru ålderspresident! Det är positivt att allt fler ser vilken möjlighet som ryms inom det nya landsbygdsprogrammet som beslutades 2007. Det omfattar totalt 35 miljarder fram till 2013. Hittills har 220 småskaliga livsmedelsförädlingsföretag beviljats 61 miljoner kronor. Dessutom har 90 projektstöd för totalt 63 miljoner kronor beviljats. Livsmedelsfrågorna har också berörts i samband med resultatredovisningen, där man kan konstatera att de livsmedel som konsumeras i allmänhet är säkra, men felaktiga kostvanor är en stor riskfaktor. Det finns också brister i livsmedelskontrollen, vilket sammantaget är ett observandum som vi får ta på största allvar. Fru ålderspresident! Ekoodling har berörts av en del. Det är en spjutspets som har haft och har stor betydelse för att stimulera allt fler konventionella odlare att odla på ett mer hållbart och uthålligt sätt. Inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet finns stora möjligheter för ekoodlare. Satsningen "Sverige - det nya matlandet" kan givetvis också gynna ekoodlare. Till syvende och sist är det konsumenterna som styr och som då också får visa om de är beredda att betala för de extra kostnader som det innebär för en ekoproducent. Skogen är ur många aspekter oerhört viktig. Vi har berört den i tidigare anföranden från talarstolen. Därför vill jag bara nämna att min förhoppning är att de här frågorna verkligen ska tas på största allvar i Köpenhamn. Fru ålderspresident! På en budgetpost som vi nu diskuterar på 19 082 000 000 - man kan uttrycka det ännu tydligare som 19 082 miljoner - yrkar Socialdemokraterna på en ökning med 10 miljoner. I sitt yttrande skriver Socialdemokraterna att deras budget "står i skarp kontrast till den borgerliga regeringens". Det är ett intressant påstående då Socialdemokraterna på de allra flesta anslagsposterna faktiskt har anslutit sig till regeringens politik. Mycket väsen för lite ull. Socialdemokraterna har alltså till den allra största delen anslutit sig till budgetbetänkandet. Vänsterpartiet vill öka budgeten med ytterligare 131 miljoner, och Miljöpartiet har också i det här betänkandet mer medel att förfoga över, för man är villig att spendera ytterligare 479 miljoner kronor. Vänsterpartiet skriver i sitt yttrande bland annat att regeringen fört en passiv finanspolitik som gjort att vi har drabbats hårdare än övriga OECD-länder. Inget kan vara mer felaktigt. Tack vare regeringens förda politik stod vi bättre rustade än många andra länder när den globala lågkonjunkturen slog till och drabbade också oss. Till Ann-Kristine Johansson, Socialdemokraterna, vill jag säga - Ola Sundell har också påpekat det, precis som statssekreterare Rolf Eriksson gjorde i dag på morgonen - att ni kommer att inbjudas. Självklart är det viktigt att vi tillsammans kan arbeta fram en svensk ståndpunkt för hur vi vill se den framtida svenska jordbrukspolitiken inom EU och hur vi vill påverka den gemensamma jordbrukspolitiken. Känn tillförsikt! Det kommer en inbjudan. Sammantaget, fru ålderspresident, presenterar regeringen en väl avvägd budget som konsekvent gör satsningar för att uppnå visionen Bruka utan att förbruka. Med detta önskar jag er alla en god jul och yrkar bifall till betänkandet. (Applåder)
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 225 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag har läst en notis i en lantbrukstidning i dag. Jag vill fråga Anita Brodén om Folkpartiet står bakom det som står där. Moderaterna vill avskaffa stödet till ekologisk odling. Det är dags för det ekologiska jordbruket att klara sig självt. Efter nästa år bör miljöersättningen till ekologisk odling och djurproduktion dras ned. Står Folkpartiet bakom det Moderaterna vill göra?
Anita Brodén (Fp)
Anf. 226 Anita Brodén (Fp)
Fru ålderspresident! Vi tycker att alla ska behandlas lika. Här har ekoodlare precis samma möjlighet som andra att ansöka om bidrag för sin odling. Jag nämnde i mitt anförande att det finns två tydliga vägar man kan gå. Man har landsbygdsprogrammet. Där finns det många möjligheter - 35 miljarder under sju år. Här finns det utrymme att ansöka om medel och stöd för den produktionen, men också inom satsningen "Sverige - det nya matlandet". Dessutom, Ann-Kristine Johansson, är det konsumenterna som efterfrågar, och vi ser en ökad efterfrågan. Detta kommer ju att stimulera ytterligare satsningar på ekoodling. Sist men inte minst kommer lagen om offentlig upphandling. Det är viktigt att kunskapen sprids ut i våra kommuner om vilken möjlighet man i den offentliga sektorn har i sina upphandlingar att faktiskt också använda sig av den här typen av produkter.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 227 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag kan bara konstatera att även Folkpartiet står bakom detta och tycker att miljöersättningarna till ekologisk odling och djurproduktion ska dras ned. Då kommer det att bli än tuffare för den ekologiska produktionen med den borgerliga regeringen.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 228 Anita Brodén (Fp)
Fru ålderspresident! Då ber jag att få säga att jag tycker att jag var väldigt tydlig. Ekoodlarna har alltså inom ramen för landsbygdsprogrammet en enorm möjlighet om de tar vara på den. Jag upprepar detta därför att det är så viktigt att det kommer ut. Vi står bakom. Vi tycker att det är viktigt att varje odlare har samma möjligheter. Man behöver inte öronmärka utan här finns hela paletten: genom landsbygdsprogrammet 35 miljarder på sju år, genom "Sverige - det nya matlandet", genom möjligheterna i lagen om offentlig upphandling och sist men inte minst genom konsumenternas krav på vad man önskar köpa. (Applåder)
Irene Oskarsson (Kd)
Anf. 229 Irene Oskarsson (Kd)
Fru ålderspresident! Jag ska se om jag lyckas stryka lite av mitt anförande också, som flera tidigare talare har gjort. Jag är inte säker. Det är ju så att ju senare på talarlistan man är desto mer rinner till av kommentarer till det som har sagts. Jag kan konstatera att dagens debatt till stor del handlar om det vi debatterade i tisdags och kan sammanfattningsvis också säga att det som då sades inte har motsagts i dag, det vill säga att Socialdemokraterna gärna ser en återkommunalisering av djurskyddet medan Vänsterpartiet tycker att det är rätt bra att det ligger där det ligger. Det är intressant att vänsteralliansen inte har en gemensam syn på hur vi bäst ska förvalta djurskyddet i Sverige och utveckla detsamma. Regeringen var oerhört tydlig i den debatten, och kollegerna har varit det även här så jag tänker inte förlänga det. Det finns en djup samsyn inom alliansen. Vi har flyttat detta på grund av de siffror vi hörde tidigare. Jag tror att det var Erik A Eriksson som nämnde dem. När kommunerna inte sköter sig måste vi agera. Jag nämnde det också i debatten i tisdags och hänvisar till mina inlägg där. Fru ålderspresident! Jag vill också lyfta fram uppföljningsrapporterna. Jag skulle hoppas och önska att fler tog del av dem. Om man inte tycker att man vill läsa utskottsbetänkanden, partimotioner och annat så läs utskottens uppföljningsrapporter! Det innebär att åhörare och kolleger lär sig oerhört mycket om den gröna sektorn och det som näringen håller på med på olika sätt. Det gäller inte minst den rapport som har kommit under höstens arbete med småskalig livsmedelsproduktion. Det är den andra rapporten och alltså en uppföljningsserie som pågår där vi har tittat på vad som händer. Man kan konstatera att det fortfarande finns ett stort behov av ökade förenklingar inom detta område. Då, fru ålderspresident, är det mycket glädjande att kunna konstatera att det är precis just det arbete som regeringen nu bedriver, till exempel en ökad satsning inom småskalig livsmedelsproduktion och en ökad satsning som har gjorts under tre år på den småskaliga slakten som är oerhört väsentlig för detta arbete. En annan del som uppföljningsgruppen också har arbetat med och som finns med i betänkandet - så någon må väl läsa det också då - är faktiskt hur vi ser på vad regeringen gör av uppföljningsarbete för att titta på hur resurserna har använts och hur vi kan fortsätta att följa upp det. Utifrån att regeringen och inte minst Jordbruksdepartementet nu har övergått till att följa en vision, Bruka utan att förbruka, med övergripande mål som sedan kommer att brytas ned i uppföljningsindikatorer har vi sagt att det är önskvärt att det här följs över tid. Återigen är det glädjande att se att det är precis det arbete som man nu har påbörjat och som jag hoppas att vi kan följa de kommande åren. Min förhoppning är ju att vi ska slippa byta regering, utan att vi kan fortsätta utveckla den gröna sektorn på det framgångsrika sätt som alliansen nu arbetar på. (Applåder) För Kristdemokraternas del är regelförenkling för företag en mycket viktig fråga. Därför är det oerhört positivt att kunna konstatera att vi på jordbruksområdet redan nått upp till den nivå som vi ska till, men därmed tar arbetet inte slut. Det måste fortgå, och det måste fortgå i det internationella perspektivet. Det gäller, precis som utskottets ledamöter hörde i morse av statssekretare Eriksson, att vi driver detta tydligt på europeisk nivå därför att det svenska jordbruket är minst lika beroende av hur EU:s blanketter ser ut som av hur svenska statens synpunkter ser ut på hur man bedriver jordbruk. Då måste vi, fru ålderspresident, lägga all vår kraft på att ge landsbygdsföretagare och framför allt jordbruksföretagare likvärdiga villkor som deras kolleger ute i Europa har. Den stora utmaningen för det kommande arbetet blir att kunna göra det arbetet utan att sätta upp gränshinder och annat. Vi måste se till att den fria marknaden fortfarande fungerar och att vi som konsumenter gör aktiva val och har förståelse för vilken kvalitet som den svenska produktionen har. Fru ålderspresident! Jag nämnde redan tidigare slakten som ett viktigt område, och det tangerar till viss del den debatt som vi hade i tisdags. Det är viktigt att vi som konsumenter handlar, i dubbel bemärkelse, efter vad vi säger och inte bara talar vackert. Jag tycker också att Erik A Erikssons historielektion nyss var ganska intressant. Vi behöver reflektera över hur framtiden ser ut. Vi lär av historien och reflekterar framåt. Vi konstaterar att för hundra år sedan levde de flesta, i stort sett alla, av vad jord och skog gav. I dag är det ytterst få som gör det, och kunskapen om hur det fungerar är på många håll bristfällig. Det är någonting som vi behöver jobba med. I detta arbete, fru ålderspresident, är satsningen på Sverige som det nya matlandet oerhört spännande och intressant. Jag hoppas att kollegerna som nu kommer in i kammaren för att få fortsätta debatten efter oss har tagit del av Sverige - det nya matlandet som kom i postfacken i veckan. Det ger en bra bild av de till viss del kanske uppkäftiga satsningar som regeringen gör för att profilera den kvalitet vi har att erbjuda. Fru ålderspresident! Jag kan inte låta bli att beröra ytterligare ett ämne, och det har tagits upp av många. Vi är ett antal här inne som har växt upp med NPK 14617 eller något liknande, hieroglyfer för en del men konstgödsel för andra. Vad jag lärde mig redan tidigt, och som nu är än mer tydligt, är att det inte finns någon som köper mer än vad han absolut behöver. Eftersom kunskapen om hur behoven ser ut har ökat betydligt med den gedigna markkartering som de flesta lantbrukare i dag har vet man exakt vad man behöver, när det ska göras, hur mycket som ska läggas ut, och man köper inte ett kilo mer än vad man behöver. Jag kan ge oppositionen den tryggheten att Jordbruksverket kommer att följa det här ytterst noggrant. Det finns statistik, precis som Ola Sundell sade, och det kommer framgent att finnas statistik som vi kan följa, och där vi kan se vad som påverkat inköpen och i vilken grad. Ann-Kristine Johansson gjorde en härlig kullerbytta i sitt inlägg och i replikskiftena när det gäller skatten på diesel. Regeringen gjorde en energiuppgörelse, och som ett led i den lovade vi att kompensera jordbruksföretagarna. Den satsning som görs med anledning av handelsgödselborttagandet är egenavgiftssänkningen, förändringen när det gäller trygghetssystem för småföretagare och företagare generellt, precis det vi lovade. Vi kommer alltså framgent att klara det vi har lovat. Jag tycker att Ann-Kristine Johansson borde ha lyft fram att hennes kolleger i den rödgröna alliansen i stället vill höja skatten med 2 kronor. Den där ekvationen går inte ihop, så jag skulle jag vilja se hur Ann-Kristine Johansson och Socialdemokraterna tänker kompensera lantbrukarna för merkostnaderna. Fru ålderspresident! Jag tänker inte tala om bioenergiproduktion och biogasproduktion. Vi kan konstatera att regeringen satsar stora resurser på att utveckla den. Men jag vill ge ytterligare en kort kommentar, och det handlar om arbetsmarknadssituationen. Vi har hört att vi borde återinföra de gröna jobben. Nej, fru ålderspresident, jag tror inte det. Däremot hoppas jag att opposition och andra lyssnare har läst att vi har någonting som heter Lyftet. Det finns för att människor inte ska behöva komma ifrån arbetsmarknaden men få ett extra stöd eller extra möjlighet att ta sig tillbaka och att hålla kontakten med arbetsmarknaden, och då ska det vara ganska kortvariga insatser. De här insatserna kommer både skogsstyrelse, kommuner och andra intressenter att kunna ta del av. Det här kommer att ge mycket god valuta för de satsningar vi gör, men framför allt kommer det att hjälpa människor att behålla kontakten med arbetsmarknaden och komma åter ut på den när konjunkturen vänder och när man fått mer kompetens och kunskap med sig. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-12-14
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 13, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Uppföljning av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om miljö- och jordbruksutskottets uppföljning av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion.
  2. Uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning för jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdena

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om miljö- och jordbruksutskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23.
  3. Anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Bemyndiganden
    Riksdagen
    1. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kr efter 2010,
    2. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 775 000 kr under 2011,
    3. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 kr under 2011,
    4. bemyndigar regeringen att för 2010 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr,
    5. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kr under 2011,
    6. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 kr under 2011 och högst 35 000 000 kr under 2012,
    7. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:15 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kr under 2011 och högst 4 000 000 kr under 2012,
    8. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:16 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 49 000 000 kr under 2011 och högst 12 000 000 kr under 2012,
    9. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kr under 2011,
    10. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 900 000 000 kr under 2011, högst 544 400 000 kr under 2012, högst 318 300 000 kr under 2013, högst 208 700 000 kr under 2014 och högst 28 600 000 kr därefter,
    11. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kr under 2011, högst 626 900 000 kr under 2012, högst 422 500 000 kr under 2013, högst 326 200 000 kr under 2014 och högst 24 400 000 kr därefter,
    13. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:28 Främjande av rennäringen m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kr under 2011 och högst 2 000 000 kr under 2012,
    14. bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 1:30 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kr under 2011, högst 400 000 000 kr under 2012 och högst 400 000 000 kr under perioden 2013-2015.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 23 punkterna 1-11, 13 och 14.

    b) Anslag
    Riksdagen anvisar för budgetåret 2010 anslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt utskottets förslag i bilaga 2.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 23 punkt 15.

    c) Motioner rörande anslag
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Fi299 yrkande 37, 2009/10:MJ214 yrkande 2, 2009/10:MJ220, 2009/10:MJ223, 2009/10:MJ289, 2009/10:MJ330, 2009/10:MJ345, 2009/10:MJ347, 2009/10:MJ360, 2009/10:MJ370 yrkandena 9 och 11, 2009/10:MJ387, 2009/10:MJ402, 2009/10:MJ403 yrkandena 2, 7, 8, 12 och 14, 2009/10:MJ424, 2009/10:MJ427, 2009/10:MJ431 yrkande 2, 2009/10:MJ474 yrkandena 1-3, 11 och 14 samt 2009/10:MJ479 yrkandena 4 och 6.
  4. Friköp av fjällägenheter m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner förslaget om friköp av fjällägenheter samt upplåtelse med tomträtt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 23 punkt 12.
  5. Statsskogsutredning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ344.
  6. Huvudmannaskap för veterinärer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ201, 2009/10:MJ422 och 2009/10:MJ474 yrkande 22.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
  7. Djurskyddstillsyn m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ285, 2009/10:MJ288, 2009/10:MJ297, 2009/10:MJ358 yrkandena 2 och 3, 2009/10:MJ390, 2009/10:MJ417, 2009/10:MJ429 och 2009/10:MJ474 yrkande 21.
    • Reservation 2 (s)
    • Reservation 3 (mp)
  8. Jakt- och viltvårdsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ213, 2009/10:MJ238, 2009/10:MJ283, 2009/10:MJ291, 2009/10:MJ334, 2009/10:MJ453 yrkande 2, 2009/10:MJ456 och 2009/10:MJ474 yrkande 23.
    • Reservation 4 (s)
  9. Jordbrukets konkurrenskraft m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ377 yrkande 2, 2009/10:MJ380 i denna del och 2009/10:MJ467 yrkande 1.
  10. Uthållig produktion m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ448 och 2009/10:MJ479 yrkande 10.
    • Reservation 5 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m830014
    c21008
    fp22006
    kd17007
    v01606
    mp01207
    Totalt143135071
    Ledamöternas röster
  11. Principer för utbetalning av vissa stöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ333 och 2009/10:MJ380 i denna del.
    • Reservation 6 (s)
  12. Regelförenkling m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ364 yrkande 1, 2009/10:MJ377 yrkande 1, 2009/10:MJ382, 2009/10:MJ467 yrkande 2 och 2009/10:N468 yrkande 5.
  13. Ansvaret för livsmedelskontrollen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ393.
  14. Biogas

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ248 och 2009/10:MJ311.
    • Reservation 7 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0108022
    m830014
    c21008
    fp22006
    kd17007
    v01606
    mp01108
    Totalt143135071
    Ledamöternas röster
  15. Främmande arter m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ236 yrkandena 1 och 2, 2009/10:MJ281 och 2009/10:MJ356.
    • Reservation 8 (s)
  16. Jämställdhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ403 yrkande 3.
    • Reservation 9 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m830014
    c21008
    fp22006
    kd17007
    v01606
    mp01207
    Totalt143135071
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.