Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2017/18:SfU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 december 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn(pdf, 806 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2017/18:3 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Beslut

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 52
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-11-14
Justering: 2017-12-05
Trycklov: 2017-12-06
Reservationer: 20
Betänkande 2017/18:SfU3

Alla beredningar i utskottet

2017-11-14

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-12-11
Debatt i kammaren: 2017-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:SfU3, Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Debatt om förslag 2017/18:SfU3

Webb-tv: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Helena Bonnier (M)
Anf. 38 Helena Bonnier (M)

Fru talman! Sverige är ett jämställt land. Faktum är att vi är ett av världens mest jämställda länder, ett faktum som ger anledning till både glädje och stolthet.

Väl utbyggd barnomsorg och en generös föräldraförsäkring ger möjligheter för kvinnor och män att både arbeta och bilda familj, vilket är mycket positivt och glädjande.

Samtidigt som vi har anledning att glädjas får vi inte blunda för de utmaningar som finns. En lång väg återstår innan jämställdhet är uppnådd.

Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män, arbetar deltid i större utsträckning, tar ett större ansvar för det oavlönade hushållsarbetet och är i större utsträckning hemma när något av barnen har blivit sjukt.

Fru talman! Arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle. Alliansregeringens reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och minska utanförskapet har bidragit till ökade förutsättningar för ekonomisk jämställdhet.

För att ytterligare bereda vägen för ökad jämställdhet är det en rad saker som behöver göras, till exempel inom den ekonomiska familjepolitiken och andra områden med påverkan därpå.

Det som bygger jämställdhet är eget arbete och försörjning. Om fler föräldrar fördelade föräldrapenningdagarna mer jämlikt mellan sig skulle det med största sannolikhet öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, vilket även skulle stärka jämställdheten.

Moderaterna ställer sig dock avvisande till alla tankar på en individualiserad föräldraförsäkring. Alla familjer har olika förutsättningar, och ett regelverk som gör våld på familjers möjlighet att bestämma själva skulle få negativa konsekvenser för väldigt många familjer.

Av den anledningen ser vi i Moderaterna i stället behovet av att drivkrafterna för arbete stärks, bland annat genom skattesänkningar riktade mot dem med lägst inkomster. Det skulle göra det mer lönsamt inte minst för kvinnor att öka sitt arbetskraftsdeltagande.

För den som har barn och som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden är det viktigt att det finns goda möjligheter att lämna barnen på förskola.

Lång frånvaro från arbetsmarknaden, till exempel som en följd av att man har valt att kombinera föräldrapenning på grundnivå med olika bidrag, höjer trösklarna och ökar risken för långvarigt utanförskap. Risken för detta är stor inte minst bland utrikes födda kvinnor, som har en sysselsättningsgrad som är 23 procent lägre än för inrikes födda kvinnor.

Därför föreslår vi att föräldrapenning på grundnivå, med andra ord för den som saknar arbetsinkomst, ska begränsas till 365 dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Samtidigt ska rätten till avgiftsfri förskola utökas till 30 timmar för barn till föräldrar som är långvarigt arbetslösa. På det sättet ökar vi möjligheterna för människor att gå från utanförskap till arbete.

Vad gäller barnbidraget anser vi att man bör få full tillgång till svenska bidrag och ersättningar enbart genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i Sverige.

Av det skälet ska bland annat flerbarnstillägget enbart gå till den som är medborgare eller som har arbete. Detta beräknas innebära en besparing jämfört med regeringens förslag med drygt 186 miljoner för 2018.

Fru talman! Ett annat område där Moderaterna ser behov av förändringar är frågan om underhållsstödet. Dagens system fungerar inte tillräckligt bra i den meningen att barnen riskerar att få ett lägre underhåll än vad de skulle kunna få om reglerna för underhållsbidraget hade efterlevts. Det riskerar även att verka konfliktdrivande, vilket är något som flera av landets kvinnojourer har varnat för.

Regeringen har nyligen genomfört vissa förändringar i systemet och höjt underhållsstödet. Likväl kvarstår det centrala problemet med två separata system för att beräkna underhållet.

Moderaterna föreslår därför att en utredning tillsätts med uppdrag att se över dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd.

Jag vill understryka att Moderaterna anser att det naturligtvis är önskvärt om föräldrarna på egen hand kommer överens om de ekonomiska frågorna. Men i händelse av att det inte är möjligt - och det finns många sådana fall - vill vi se en mer neutral, objektiv och förutsebar beräkning av underhållets storlek. En sådan modell vore lätt att överblicka och skulle stärka ensamståendes ekonomi, främst kvinnornas ekonomi.

Alla ungdomar i grund- och gymnasiesärskola som inte har avslutat sin skolgång vid 19 års ålder har rätt till aktivitetsersättning utan prövning av arbetsförmåga vid så kallad förlängd skolgång.

Antalet unga med aktivitetsersättning mellan 19 och 30 år har ökat med 500 procent sedan 2003. Samtidigt visar Försäkringskassans analys att 20-25 procent av dem som tidigare haft aktivitetsstöd har någon form av förvärvsinkomst efter 30-årsdagen.

Det är en indikation på att unga förtidspensioneras trots arbetsförmåga. En orsak är att många beviljas aktivitetsstöd redan under skoltiden och sedan blir kvar i systemet.

Moderaterna vill reformera ersättningsmodellen vid förlängd skolgång så att unga människor inte med automatik får förtidspension enbart för att man går i särskola. Ungdomar med förlängd skolgång bör omfattas av det vanliga studiestödssystemet. Förtidspension ska inte vara en rättighet utan beviljas av Försäkringskassan utifrån behov.

Fru talman! Riksdagen beslutade den 22 november 2017 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster. I motionen Vi tror på Sverige - Moderaternas budgetmotion 2018 presenterades Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Jag yrkar bifall till reservation 6 och hänvisar i övrigt till vårt särskilda yttrande.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 39 Julia Kronlid (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 1, 7 och 18. Samtidigt står vi givetvis bakom samtliga av våra reservationer och vårt särskilda yttrande när det gäller anslaget.

För ett välmående samhälle menar Sverigedemokraterna att välmående familjer är en grundläggande förutsättning. Vardagen kan för många småbarnsföräldrar ibland vara tuff. Bara att få ihop livspusslet med barnomsorg, skola, jobb, lämningar och hämtningar kan vara svårt nog; det vet jag från min egen vardag med tre små barn och livet som aktiv politiker.

För låginkomsttagare och i synnerhet för ensamstående föräldrar kan det vara ännu tuffare att få vardagen att gå ihop. Där kan det också finnas en oro för att få pengarna att räcka till mat och kläder.

Vi politiker behöver stötta familjer utan att inskränka på deras handlingsfrihet. Den centrala utgångspunkten för Sverigedemokraternas familjepolitik är att barnens bästa alltid ska beaktas i alla situationer inom familjepolitikens område. Jag menar att familjepolitikens mål alltför ofta har ett vuxenperspektiv.

Socialdemokraterna beskriver alltför ofta familjebildning och barn som ett jämställdhetshinder. Alltför ofta hör vi att barn beskrivs som kvinnofällor, precis som att det skulle vara ett straff att spendera tid med sina egna barn.

Självklart måste både kvinnor och män ges lika förutsättningar att kombinera arbetsliv och familjebildning, men det är inte rätt väg att göra det genom tvång och genom att tala nedsättande om familjebildning och familjelivet medan yrkeslivet höjs till skyarna. I stället borde statusen på att ta ansvar för sina barn vara något som stärks, oavsett vem det är som har ansvaret.

Till syvende och sist är det ändå barnen som är viktigast för oss föräldrar och att barnen ska må bra. Det blir vi föräldrar medvetna om inte minst i svåra situationer. En sådan situation var jag med om förra veckan. Det enda som betydde något då var att barnen mår bra.

I årets budget prioriterar Sverigedemokraterna att stödja de mest utsatta familjerna medan regeringens budget ger svagt stöd till de mest utsatta samtidigt som de ytterligare stärker ekonomin för höginkomsttagare. Socialdemokraternas högtravande ord om solidaritet för de mest utsatta ekar därmed tomma.

Jag ska förklara lite mer hur jag menar. Vi kan jämföra vårt förslag att höja bostadsbidraget, alltså ca 1 miljard, med regeringens förslag om att höja grundnivån i det allmänna barnbidraget. Då framgår det enligt utredning dnr 2017:1689, gjord av riksdagens utredningstjänst, att ett hushåll med en månadslön på 10 000 kronor får en förstärkt disponibel inkomst med ca 8 500 kronor per år, eller 700 kronor i månaden, med Sverigedemokraternas förslag. Detta kan jämföras med regeringens förslag om att höja grundnivån i det allmänna barnbidraget.

Ett stärkt bostadsbidrag kan exempelvis innebära möjlighet till bättre vinterkläder eller andra olika och väldigt grundläggande saker som behövs för att uppfylla barnens behov.

Samma utredning visar att ett hushåll med en månadslön på 35 000 kronor skulle få ungefär samma förändring av disponibel inkomst med vårt förslag om höjt bostadsbidrag som om grundnivån i det allmänna barnbidraget höjs. Däremot kan vi erkänna att ett hushåll med en löneinkomst på ca 50 000 kronor i månaden skulle förlora ca 1 100 kronor med vårt förslag om höjt bostadsbidrag jämfört med att höja barnbidraget. Det är dock en minskning vi kan stå för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vårt höjda bostadsbidrag gynnar alltså de mest utsatta familjerna medan Socialdemokraternas förslag om att höja barnbidraget gynnar alla lite grann, även höginkomsttagare.

Utöver en höjning av bostadsbidraget vill vi även stärka föräldraförsäkringen. Ekonomin ska inte vara ett avgörande hinder mot familjebildning. En stärkt föräldrapenning kan också vara ett bra sätt att uppnå jämställdhet framför att tvångskvotera.

Jag har ett exempel från en familj i min släkt. För mannen är det ekonomiskt helt omöjligt att ta ut de 90 dagarna. Ett alternativ för dem är att sälja huset, och det är inget bra alternativ. Det andra alternativet är att barnet helt enkelt får börja tidigare i förskolan och att pappadagarna får brinna inne.

Vår utgångspunkt i familjepolitiken är att föräldrarna själva bäst avgör hur de vill disponera tiden med sina barn utifrån sin specifika situation och barnens behov. Om man vill ha en jämnare fördelning måste man stärka föräldraförsäkringen så att det inte påverkar ekonomin lika hårt vem som är hemma.

Hur man lägger upp vardagen är inget vi politiker ska styra över. Alla barn är olika, och alla familjesituationer är olika. Exempelvis mina barn har börjat gilla barnmat ganska tidigt, men jag har släktingar vars barn har helammat upp till nio månaders ålder, trots försök till annan mat. Det kan inte vara rimligt att politiker ska avgöra hur länge ett barn ska amma. Strävan efter vissa politiska mål kan inte gå före barnens bästa. Jag hoppas innerligt att föräldraförsäkringen inte ytterligare tvångskvoteras upp till sex månader.

Tiden med barnen när de är små är något som aldrig kommer tillbaka. För en del kan vårdnadsbidraget betyda en möjlighet att spendera mer tid med det mesta värdefulla en förälder har, de egna barnen. För Socialdemokraterna betraktas dock barn kanske mer som ett jämställdhetshinder snarare än som något föräldrar vill få möjlighet att ägna mer tid åt. Socialdemokraterna vill inte se något vårdnadsbidrag, men det vill vi och vi vill också höja det.

Det är även vår ambition att nå en högre andel beviljade ansökningar om graviditetspenning. Slutskedet av graviditeten kan vara väldigt tufft, och vi vill att fler kvinnor än i dag ges möjligheten att trappa ned eller helt ta en paus från arbetet under de sista veckorna av graviditeten. Här måste barnets och mammans hälsa komma i första rummet.

Att alla höjningar och förstärkningar i vårt budgetförslag inte tydligt syns inom utgiftsområde 12 beror på att vi prioriterar välfärden för svenska medborgare. Tanken är att icke-medborgare ska få grundläggande stöd via ett centralt bidragssystem och möjlighet att kvalificera sig för barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag med mera genom att arbeta minst ett år under en tvåårsperiod.

Fru talman! Vi vill att alla familjer, även de med låg inkomst, ska få förutsättningar att bidra till en trygg barndom för sina barn. Grunden för ett välmående samhälle är som sagt välmående familjer och barn.

Solveig Zander (C)
Anf. 40 Solveig Zander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Det känns angeläget att tala om det viktigaste vi har, det vill säga våra barn. Att göra det bättre för barnen är vad betänkandet handlar om. Man kan fundera över vad föräldrar behöver för förutsättningar för att det ska bli så.

Jag tycker att det finns tre saker som står ut.

Ekonomin har givetvis en stor betydelse för hur barnen får möjlighet att växa upp under bra förhållanden.

Båda föräldrar ska få ta lika stor del av barnens uppväxt.

Vi som vuxna och föräldrar ska ha möjligheter att genom vårt beteende visa barnen hur det går till i vuxenlivet.

Det handlar alltså om en helhet. Låt mig återkomma till det. Vad som är viktigast av dessa tre saker vet jag inte, för de hör ihop.

Problemet är att regeringen inte delar min uppfattning om detta. Regeringen riktar i stället in sig på att höja bidrag. Det ger naturligtvis bättre ekonomi för föräldrarna, men att också kunna kombinera med yrkeslivet blir inte lika lätt.

I majoritetstexten i betänkandet står det: "Hushåll som lever i ekonomisk utsatthet under längre perioder behöver fortsatt stöd från familjepolitiken för att förbättra hushållets ekonomi." Det är rätt, men varför ska man bara höja bidragen? Det handlar om barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd, föräldraförsäkring, bostadstillägg och ytterligare bidrag.

I en mening i betänkandet skriver majoriteten: "De kan även vara i behov av insatser utanför utgiftsområdet, t.ex. inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken." Sedan står det ingenting mer om detta i betänkandet.

Vi i Centerpartiet vill att man satsar på morötter för att stimulera föräldrarna att kunna uppfylla de tre saker som jag nämnde i början. Då är inte pengarna från bidragen det absolut viktigaste, utan det är arbetsbefrämjande åtgärder. Det vore väldigt bra om man använde en del av de bidragspengar som regeringen nu vill höja till att i stället befrämja arbetsmarknadsåtgärder så att föräldrarna kan komma ut på arbetsmarknaden och tjäna bättre.

Något annat som Centerpartiet och alliansregeringen införde var jämställdhetsbonusen, som var en morot för att stimulera och möjliggöra för båda föräldrar att vara hemma oavsett vad de tjänade. Men se det har regeringen strukit, för det var inte bra! Varför tittade regeringen inte på hur systemet kunde förbättras? Då kunde man möjliggöra för föräldrarna och ge dem en stimulans att dela föräldraledigheten.

Vi i Centerpartiet vill dessutom införa en vab-bonus. Den innebär att man lättare ska kunna dela vab och inte förlora inkomst om man är hemma och vårdar sitt sjuka barn. Men det är förstås inget som regeringen har tagit till sig.

Bonussystem skulle också kunna vara ett sätt att stimulera - som majoriteten skriver i sin text - "jämlika uppväxtvillkor för alla barn". Men några sådana bonussystem vill man inte ta till, i varje fall inte vab-bonus som avstyrks.

Föräldrar borde få bestämma mer hur de ska dela föräldraledigheten och få möjlighet att bestämma hur de vill ta ut föräldradagar. Lägstanivådagar och garantidagar i föräldraförsäkringen styr hur dagarna tas ut. Om man i stället bakade ihop detta i föräldraförsäkringen och möjliggjorde att föräldrarna helt och hållet fick bestämma hur de ska ta ut föräldradagarna skulle detta definitivt medverka till ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Men nej, även det förslaget avstyrker regeringssidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Som jag nämnde i början var det tre förutsättningar som var viktiga. Vi från Centerpartiet ville medverka till en parlamentarisk utredning om föräldraförsäkringen för att se helheten. Men nej, inte heller det gick regeringen med på, utan man tillsatte en egen utredning. Nu har man från regeringens sida vidtagit många olika åtgärder inom föräldraförsäkringsområdet, var och en för sig. Den här utredningen om föräldraförsäkringen kommer om ungefär en vecka. Duttandet hit och dit ger ingen helhet och ingen lätt och överskådlig föräldraförsäkring, men det bryr sig inte den vänsterstyrda regeringen om.

Man har också, vilket vi hörde tidigare av Helena Bonnier från Moderaterna, tittat på underhållsstödet och hur särlevande föräldrar får sin ekonomi att gå ihop. Det skulle underlätta om vi fick en annan utredning på det området, men även där har man lagt fram ett förslag som har gått igenom här i riksdagen - ytterligare duttande.

Vi i Centerpartiet har även föreslagit i vår budget att man ska kunna ge ytterligare två vuxna i barnets närhet möjlighet att ta ut föräldraförsäkringen. Skälet till det är att familjer i dag ser olika ut. Men det har man inte heller gått med på.

Föräldraförsäkringen till företagare och studenter är också viktig, men även den saknas i det här förslaget. Att göra små enstaka insatser, som man här har gjort, är inte bra. Men om en företagare som har föräldraförsäkring skulle kunna få göra en liten enkel insats, till exempel betala en faktura, skriva en faktura eller kanske ringa in en vikarie, utan att gå miste om sin föräldrapeng skulle det faktiskt underlätta. För studenter finns det mycket att förbättra om de ska kunna få en rimlig föräldraförsäkring och föräldraledighet.

I det här betänkandet har man också tagit upp att man ska återkomma med ett förslag om förändringar av vårdbidraget och handikappersättningen till föräldrar vars barn har funktionsnedsättning. Detta är vi från Centerpartiet ytterst tveksamma till. När det gäller barn och deras behov har man i utredningen vad jag förstår inte på något sätt tittat på vilka rättsliga följder de olika förslagen skulle få och om de skulle underlätta för föräldrarna att få ekonomisk möjlighet att hjälpa sina barn, exempelvis vid diabetes. I går träffade jag för övrigt Synskadades Riksförbund, där man också är ytterst tveksam till detta.

Min avsikt med anförandet har varit att visa på regeringens tillkortakommanden när det gäller att se föräldraförsäkringen som en helhet. Vi har andra förslag för att möjliggöra en bättre ekonomi, delad föräldraförsäkring och yrkesarbete i kombination med föräldraskap. Jag beklagar att regeringssidan inte har gått med på dem.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 11 och hänvisa till vårt särskilda yttrande i detta betänkande.

Rossana Dinamarca (V)
Anf. 41 Rossana Dinamarca (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Vänsterpartiets huvudfokus i budgetförhandlingarna med regeringen har genomgående varit att minska inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Ett träffsäkert sätt att göra det är att stärka ekonomin för ensamstående föräldrar, dels genom bättre ekonomiskt stöd, dels genom ökade möjligheter att arbeta.

Ensamstående har sämre ekonomi än sammanboende, och än sämre är ekonomin för ensamstående med barn. En majoritet av de ensamstående föräldrarna är kvinnor. Ensamstående mammor har dessutom oftare än andra otrygga anställningar.

Därför har Vänsterpartiet tillsammans med regeringen genomfört en rad reformer som bland annat stärker ensamstående föräldrars ekonomi. Barnbidraget har höjts, underhållsstödet har höjts och grundnivån i föräldraförsäkringen har höjts med 250 kronor per dag. Även försörjningsstödet har höjts för barnfamiljer.

Vänsterpartiet är också överens med regeringen vad gäller inkomstgränserna i bostadsbidraget som ges till barnfamiljer; de har höjts under innevarande år. För de hushåll som tar del av hela ökningen höjs bostadsbidraget med 167 kronor per månad. Från 2018 kommer underhållsstödet att höjas med ytterligare 150 kronor för barn som är 15 år och äldre.

För många barn och ensamstående föräldrar kommer det här att betyda väldigt mycket. Det är en grupp som har fått stå tillbaka under många år, och debatten om barnfattigdomen har pågått länge.

Att barn är fattiga beror givetvis på att deras föräldrar är fattiga. Därför behövs det en ekonomisk politik som gör upp med ojämlikheten och skapar en ekonomi som funkar för alla, inte bara för de rikaste. Det krävs satsningar på fler jobb, rätt till arbete på heltid, bättre arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och rätt till barnomsorg även på obekväm arbetstid. Det skulle minska fattigdomen bland vuxna och därmed fattigdomen bland barn. Ensamstående föräldrar måste ges bättre förutsättningar att kombinera föräldraskap och yrkesliv.

Förutom de satsningar jag redan nämnt har vi i budgetförhandlingarna med regeringen också drivit igenom ett höjt flerbarnstillägg, gratis medicin för barn upp till 18 år, glasögonbidrag för barn och statligt sommarlovsstöd till kommuner som erbjuder avgiftsfria aktiviteter.

En ekonomiskt trygg barndom ger fler valmöjligheter och ger också förutsättningar att leva samma liv och göra samma saker som sina kompisar. Genom att förbättra ekonomin för de barn som har det sämst ställt minskar man risken för att de drabbas av social utsatthet senare i livet.

Fru talman! Föräldraförsäkringen är den viktigaste nyckeln för att nå jämställdhet. En individualiserad föräldraförsäkring är den reform som skulle göra mest för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor vad gäller ekonomi, hälsa och möjligheter i arbetslivet.

I ljuset av den metoo-revolution vi nu står mitt i spelar föräldraförsäkringen också en avgörande roll för att bryta mäns överordning, som möjliggör den sexism, de sexuella trakasserier, de övergrepp och det våld som tiotusentals kvinnor vittnat om de senaste två månaderna.

Kvinnor bär fortfarande huvudansvaret för hem och barn. Trots flera framsteg på jämställdhetsområdet ser det fortfarande ut så. Gör vi inget aktivt kommer det att ta fem decennier innan vi har ett jämställt uttag av föräldradagarna, fem decennier innan vi har jämställda löner och ett och ett halvt sekel innan vi har jämställda pensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Kvinnor har i högre utsträckning otrygga anställningar, sämre villkor och lägre löner och arbetar i större utsträckning deltid. Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna, och skillnaden ökar ännu mer efter att kvinnor fått sitt första barn. Eftersom vår pension grundas på hela vår livsinkomst och kvinnor lever längre har vi också lägre pensioner än män. Större delen av fattigpensionärerna utgörs också av kvinnor. Som jag sa tidigare vet vi att många gamla kvinnor är kvar i förhållanden, men inte alltid av kärlek. Ibland beror det på att det är omöjligt att överleva ekonomiskt på egen hand.

Ofta, och även här, hävdas att anledningen till att föräldrar inte delar föräldraledigheten lika är att det inte är ekonomiskt fördelaktigt för familjen. Men det är en myt, enligt Försäkringskassans statistik. Även i familjer där mamman tjänar mer än pappan tar kvinnan oftast ut en större del av föräldraledigheten.

Bland par där kvinnan tar ut hela föräldraledigheten svarar 50 procent av männen att det beror på att det är mest fördelaktigt och 29 procent att orsaken är att partnern ville vara hemma med barnet. Det vanligaste svaret från kvinnor som tagit ut hela föräldraledigheten var i stället att partnern inte kunde eller ville vara föräldraledig.

Kvinnors hela livssituation står på spel här. Uttaget av föräldraförsäkringen påverkar kvinnors arbetsvillkor, löner, hälsa och pension. Som uttaget generellt ser ut i dag påverkas kvinnor negativt.

Regeringen har ambitionen att vara en feministisk regering. Det är bra, och Vänsterpartiet har hjälpt regeringen att kunna leva upp till det. Men en regering med ambition att vara feministisk måste också våga ta tag i de strukturella problemen, och föräldraförsäkringen spelar som sagt en nyckelroll.

Staten kan inte fortsätta att bidra till ojämställdhet som drabbar allas våra döttrar. Jag vill inte se min dotter skriva: metoo.

Emma Carlsson Löfdahl (L)
Anf. 42 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Fru talman! Sverige har en av världens bästa föräldraförsäkringar, och det ska vi vara stolta över. När jag träffar människor som bor i andra länder och vi talar om den svenska föräldraförsäkringen blir de väldigt imponerade av hur den fungerar.

År 1931 kom moderskapsförsäkringen. Det är grunden och embryot till den försäkring som vi jobbar efter i dag. År 1974 kom den första föräldraförsäkringen. Vi var det första landet i världen som gjorde det möjligt för både mammor och pappor att ta ut betald ledighet med föräldraförsäkring.

Sedan 1974 har mycket hänt. Samhället har förändrats, och föräldraförsäkringen har också förändrats. Den är bra i dag, men den kan bli betydligt bättre. I dagens Sverige är det en självklarhet att båda föräldrarna är aktiva i sina barns uppväxt och att de flesta delar på föräldraförsäkringen. Men vi vet också att det i dag fortfarande är mammor som i större utsträckning tar ut dagarna. Sakta ökar pappornas uttag av föräldraförsäkringen.

Som liberal är jag för både valfrihet och självbestämmande, och i just denna fråga krockar de honnörsorden. Jag vill att föräldrarna själva ska få bestämma över hur de fördelar föräldradagarna. Men samtidigt vet jag hur viktigt det är för jämställdheten att båda två tar ut dagar. Därför tycker Liberalerna att det är viktigt att vi återinför jämställdhetsbonusen så att vi fortsätter att uppmuntra till ett jämnare uttag av föräldradagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Från Liberalernas sida vill vi också göra det möjligt att ta ut tillfällig föräldrapenning, det vill säga de dagar som föräldrarna att möjlighet att använda när barnet är sjukt. Det är vad vi i dagligt tal kallar vab, vård av barn. Vi vill att möjligheten ska finnas att ta ut dessa dagar även när barnet är i skolan.

Då tänker jag i första hand på barn som har någon form av kronisk sjukdom och där föräldrarna behöver träffa skolpersonalen för att lära dem om barnets sjukdom. Ett sådant exempel kan vara diabetes. Under skoltiden är det skolans personal som är ansvarig för barnet. De måste få kunskap om barnets tillstånd och hur de ska behandla och bemöta barnet.

Föräldrarna känner sitt barn bäst, och de är mest lämpade att informera skolpersonalen. Som det ser ut i dag har föräldrar inte möjlighet att ta ut vab för de dagarna utan måste ta ut semester, kompledighet eller tjänstledighet för att kunna informera skolan om detta. Det tycker vi liberaler är fel.

Det är som jag sa tidigare: Vi har en av världens bästa föräldraförsäkringar. Det ska vi vara stolta över. Men vi kan göra den betydligt bättre. Jag yrkar därför bifall till reservation 9 och hänvisar till vårt särskilda yttrande när det gäller hela budgetförslaget.

Aron Modig (KD)
Anf. 43 Aron Modig (KD)

Fru talman! Det pågår och har pågått under ett antal årtionden en individualisering i samhället. Människor kan i dag på ett helt annat sätt än tidigare välja att forma sina liv utifrån sina egna önskemål, värderingar och intressen.

Olika grupptillhörigheter och kollektiva förväntningar är inte på något sätt oviktiga. Men de tenderar att betyda allt mindre för de olika val människor gör vad gäller exempelvis utbildning, yrke, familjebildning, religiös tillhörighet och politisk övertygelse.

I många avseenden är individualiseringen positiv. Den kan innebära att enskilda personers makt över sina egna liv ökar. Fler kan välja att gå sin egen väg genom livet. Allt fler kan förverkliga sina drömmar och livsmål.

Men det finns också avigsidor och risker med utvecklingen. Om individualiseringen leder till bräckligare och mindre stabila gemenskaper kan tilltron, tryggheten och sammanhållningen i samhället påverkas negativt.

Ett sätt att väga upp de mer negativa sidorna är att föra en politik som stärker de nära relationerna, de små gemenskaperna, civilsamhället och familjerna.

Fru talman! Barn och unga som växer upp i en trygg familjegemenskap får i allmänhet goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Naturligtvis finns det inga garantier för att allt ska gå väl bara för att man vuxit upp i en välfungerande familj, men sannolikheten ökar betydligt.

Barn som växer upp i stabila familjer har generellt högre betyg i skolan, går vidare till högre utbildningar i större utsträckning, har en högre grad av psykiskt välbefinnande och löper mindre risk att hamna i arbetslöshet och utanförskap jämfört med barn från mer instabila förhållanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Starka familjer gynnar med andra ord våra barn och unga. De är bra för samhället i stort, och de kommer på sikt också att stärka statskassan. En självklar målsättning för familjepolitiken borde därför vara att ge så goda förutsättningar som möjligt för familjer att hålla samman och vara en stabil grund för så många föräldrar som möjligt att ge trygga uppväxtvillkor till sina barn.

Fru talman! Det finns mångfald av familjeformer i dagens Sverige. Denna mångfald finns för att människor är olika, har olika egenskaper, erfarenheter och önskemål. Alla har vi dock behov av en nära och kärleksfull gemenskap.

Olika familjer fyller i allt väsentligt samma funktion. De delar samma vardagsproblem, och det är inte familjeformen som avgör föräldrarnas situation och förmåga att ge barnen en god uppväxt.

Barn har olika behov, och föräldrarna har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Men det är alltid föräldrarna som har det primära ansvaret att avgöra vad som är bäst för deras barn och deras familj. Det inte staten eller kommunen som har det ansvaret.

Fru talman! Just denna insikt utgör grunden för Kristdemokraternas familjepolitik. Anledningen till att vi vill se en mer flexibel föräldraförsäkring med ett fritt uttag under barnets tre första år, utan kvotering, med ett ökat antal dubbeldagar och med möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till närstående är just att barnen ska kunna få mer tid tillsammans med sina föräldrar oavsett hur familjen ser ut. Föräldrarna ska också kunna utforma sina liv och sin vardag utifrån de förutsättningar som just de lever efter.

Vi vill uppvärdera föräldraskapet och ge föräldrarna handlingsutrymme men begär också att man tar ansvar för sin egen situation. Detta är viktigt. Till skillnad från regeringen värnar vi allas möjlighet att göra aktiva val snarare än det lika utfallet. Det innebär en acceptans för att resultatet inte alltid blir detsamma för alla barnfamiljer. Olika utfall kan bero på att förutsättningarna är olika - här har politiken en viktig uppgift i att jämna ut förutsättningarna. Men det kan också bero på att familjerna helt enkelt har gjort olika prioriteringar och olika val, som i slutändan leder till olika utfall eller som på annat sätt får ekonomiska konsekvenser.

Fru talman! För Kristdemokraterna är det också prioriterat att stödja familjerna rent ekonomiskt. Här bör inriktningen i den generella politiken vara att man ska ge bättre möjligheter till arbete och eget sparande. Det är en viktig anledning till att vi i vår budget föreslår ett jobbskatteavdrag för föräldrar som arbetar. Men i vår budget för nästa år har vi också flera förslag som riktar sig direkt till barnfamiljer med svagare ekonomi. Vi föreslår att den barnrelaterade delen i bostadsbidraget höjs, och vi vill återinföra fritidspengen.

Ur Kristdemokraternas perspektiv för den sittande regeringen en väldigt olycklig politik med mer av regleringar och skatter, som vi tror kommer att påverka landets familjer negativt. Dessvärre, fru talman, lär detta - i individualiseringens tid - på sikt påverka hela samhällets och vår ekonomis styrka i samma riktning.

Jag vill framföra att vi från Kristdemokraternas sida naturligtvis står bakom vår motion för utgiftsområde 12 och vårt särskilda yttrande i betänkandet. Därutöver yrkar jag bifall till reservation 3.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 44 Teresa Carvalho (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande SfU3, som rör anslagen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

I Sverige finns drygt 2 miljoner barn som på ett eller annat sätt berörs av den ekonomiska familjepolitiken. Den utformas utifrån principen om barnets bästa och ett jämställt föräldraskap och är en viktig del av den svenska modellen med en generell välfärd som omfattar alla.

Socialdemokraternas ambition är att kombinera en politik för hög sysselsättning och hållbar tillväxt med ökad rättvisa och minskade klyftor i samhället. Det är så vi ser till att välstånd och framgångar kommer alla till del. Det är så vi bygger sammanhållning och tillit i samhället. Det är så vi stärker tryggheten också för Sveriges barnfamiljer. Detta sker inte genom skattesänkningar och nedskärningar.

Barnfamiljer lever ofta i en hektisk vardag med ett livspussel som ska gå ihop. Det är hämtningar, lämningar, läxläsning och fritidsaktiviteter. En annan viktig pusselbit är ekonomin. Med familjebildning kommer ökade omkostnader för mat och boende. Det är välling, blöjor, cyklar och vinterskor. Sverige ska vara ett tryggt land. Inget barn ska leva i fattigdom eller behöva oroa sig för de här sakerna.

En generell välfärd handlar i grunden just om att varje barn ska ha trygga och goda uppväxtvillkor. Med de behovsprövade stöden och socialförsäkringar jämnar vi ut risker och kostnader mellan generationer, mellan oss som arbetar och de som har haft oturen att drabbas av sjukdom, mellan hushåll med barn och hushåll utan barn. Fördelningspolitiken spelar en stor roll för barnfamiljernas inkomster.

Ett framgångsrikt exempel på hur vi både politiskt och ekonomiskt tillgodoser barns behov är barnbidraget. Barnbidraget gör verkligen skillnad för vanliga barnfamiljer i Sverige - inte bara, men kanske framför allt, för dem med lägre inkomster. När barnbidraget infördes på 30-talet var det ett stöd till fattiga mammor. När det blev allmänt och lika för alla på 40-talet var det en grundpelare i det välfärdssamhälle som då hade börjat byggas upp i Sverige.

Barnbidraget har tillsammans med den övriga familjepolitiken, med en utbyggd barnomsorg och världens bästa föräldraförsäkring, verkligen bidragit till att framför allt kvinnor men naturligtvis också män inte behöver välja mellan barn och förvärvsarbete. Den högre sysselsättningsgraden - Sverige ligger nu i det absoluta toppskiktet - har stimulerat högre tillväxt och jämställdhet. Vi ser lyckligtvis att vi inte har samma problem som många andra länder runt om i Europa har, med ett för lågt barnafödande för att kunna säkra välfärden i framtiden. Barnbidraget har tjänat Sverige väl.

Sverige är verkligen ett av de bästa länderna i världen för ett barn att växa upp i. Det ser jag. Men jag ser också klyftorna i vårt samhälle och att det även här finns många barn som drabbas av att föräldrar lever i en ekonomiskt utsatt situation. Varje barn har rätt till en god start i livet, oavsett samhällsklass, kön, funktionsvariationer eller etnisk bakgrund. Många är de utredningar och experter som har pekat på just barnbidragets förmåga att bidra till såväl minskade klyftor som ökad tillväxt och ökad jämställdhet. Därför är jag glad och stolt över att den socialdemokratiskt ledda regeringen nu föreslår att barnbidraget ska höjas med 200 kronor per månad och barn. Det är en oerhört efterlängtad och välmotiverad satsning för vanligt folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi kan titta på barnbidragets senare historia. Vi kan konstatera att det har halkat efter. Under den borgerliga regeringens tid vid makten höjdes inte barnbidraget en enda gång. De sänkte skatten i stället - mest för dem som tjänade mest. Den nuvarande nivån, på 1 050 kronor, infördes av den socialdemokratiska regeringen 2006. Vi kan blicka tillbaka lite och göra ett nedslag 1995. Då låg barnbidraget på 680 kronor. Det följande decenniet hade det alltså utvecklats till 1 050 kronor. Hade det fått hänga med i samma takt även årtiondet efter det hade barnbidraget i dag legat på 1 420 kronor. Det är en skillnad på 4 400 kronor per barn och år för en vanlig svensk barnfamilj. Jag hoppas att barnbidraget fortsättningsvis får hänga med bättre än det gjort under det senaste årtiondet.

Nu när budgetunderskottet efter den moderatledda regeringens tid vid makten har vänts till överskott finns det äntligen utrymme för att höja barnbidraget. Samtidigt amorterar vi på statsskulden så att den ligger på en av de lägsta nivåerna på mycket länge. Vi genomför dessutom flera andra oerhört viktiga reformer. Exempelvis avsätts 1 miljard för ökad likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan och 1 miljard till förlossningsvården.

Det är också glädjande, vill jag ha sagt, att barnbidraget nu höjs i bred enighet. Alla partier i Sveriges riksdag utom Sverigedemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag om att höja barnbidraget. Det är en styrka att Sveriges barnfamiljer får den uppbackningen.

Fru talman! Vi behandlar nu mandatperiodens sista budget. Det faller sig därför naturligt att göra en liten summering.

Vi kan börja med det första året, som präglades av budgetunderskott och en oroande arbetslöshetssituation. Jag kan konstatera att det var då allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade ned regeringens budget, vilket innebar att vi just då inte kunde genomföra några av de stärkande reformer för barnfamiljerna som vi hade tänkt. Men regeringen återkom och har sedan dess levererat, kan jag konstatera. Underhållsstödet har höjts, liksom grundnivån i föräldrapenningen. Den höjda inkomstgränsen i bostadsbidraget för barnfamiljer har gjort att fler barnhushåll med svag ekonomi i dag är berättigade till bostadsbidrag eller har fått en höjning. Vi har reserverat en tredje månad i föräldraförsäkringen för respektive förälder och på så sätt tillsammans med en del andra reformer tagit steg mot ett jämnare uttag i föräldraförsäkringen.

Listan skulle kunna göras längre, men jag tror att ni förstår min poäng. Jag tycker att vi har gjort mycket som har varit bra under denna mandatperiod. Men jag vill också ha sagt att det finns mycket mer som behöver göras. Fortfarande behöver vi göra mycket för Sveriges barnfamiljer, kanske framför allt för att stödja de barn som lever i störst utsatthet. Men det handlar också om de generella bitarna och naturligtvis om att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Glädjande nog är flera reformer i rullning. Exempelvis utreds nu föräldraförsäkringen lite bredare, just i syfte att öka jämställdheten och anpassa försäkringen till olika familjekonstellationer. Ett annat exempel på pågående reformarbete är att det just nu förbereds för att företagare i ett uppbyggnadsskede ska få ett starkare skydd kopplat till dessa bitar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag ser fram emot fortsättningen, där barn- och familjepolitik för ännu tryggare uppväxtvillkor och ännu mer jämställdhet genomsyrar bygget av välfärdslandet Sverige.

(Applåder)

Julia Kronlid (SD)
Anf. 45 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Som framgår av Teresa Carvalhos anförande vill Socialdemokraterna fortsatt lägga sig i och bestämma hur föräldrar planerar tiden för sina egna barn och hur dagarna i föräldraförsäkringen ska fördelas. Detta kan ställa till det ekonomiskt för familjer som inte får lägga upp livspusslet som de själva vill.

Jag skulle vilja fråga vad det är som gör att Socialdemokraterna inte kan ge förtroendet till föräldrarna att själva planera sin egen vardag. Jag har själv fått höra vittnesmål om att alternativet kan vara att låta barnet börja tidigare på förskolan än vad föräldrarna kanske vill och så brinner föräldradagarna inne. Man kan bli tvungen att sälja huset.

Ett annat alternativ skulle ju kunna vara att ni höjer nivån i föräldraförsäkringen så att den ekonomiska påverkan inte blir så beroende av vem som tar ut den. Ni kan också helt enkelt avskaffa den här tvångskvoteringen.

Vad anser Teresa Carvalho vara ett bra alternativ?

Teresa Carvalho (S)
Anf. 46 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Sverige har världens bästa föräldraförsäkring. Jag vet inget annat land där föräldrar kan vara hemma med sina barn i den utsträckning som vi har möjlighet till i Sverige, utan att behöva sälja hus och hem, och samtidigt få ersättning för det.

Sverige har världens bästa föräldraförsäkring, men samtidigt ser vi att den inte är jämställd. Jag och Socialdemokraterna för en politik för att också få den biten på plats inom ramen för den fantastiska föräldraförsäkring vi har, för våra barn förtjänar ett mer jämställt samhälle.

Det finns gott om utrymme att förbättra jämställdheten i föräldraförsäkringen, och det är därför vi tycker att det var en bra idé att reservera en tredje månad för respektive förälder. Jag är öppen för att gå längre än så.

Det här med att man inte ska ha kvoterade dagar i föräldraförsäkringen för att det inskränker familjens valfrihet tycker jag egentligen är ett ganska dåligt argument. I vilka andra socialförsäkringar säger vi att det ska vara upp till individen? Där finns det en tydlig koppling till den individ som är försäkrad, och i det här fallet har barnen oftast - inte alltid - två försäkrade föräldrar. Jag tycker därför att det är en rimlig utgångspunkt att man utgår från att båda föräldrarna ska ta ett ansvar när man bygger upp ett sådant system.

Märk väl: Vi har i dag en fantastisk föräldraförsäkring med en otrolig flexibilitet.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 47 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Vi har fortfarande en stor flexibilitet, men den flexibiliteten vill tydligen Socialdemokraterna inskränka ytterligare. Det tycker jag är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det rimliga vore i stället att förbättra ekonomin för föräldrar så att man i så fall ger en positiv uppmuntran till att dela lika. Det kan inte styras med tvång.

Jag vill komma in på ett annat ämne och fråga Teresa Carvalho och Socialdemokraterna hur det kommer sig att man satsar så stort på just barnbidraget om man nu vill gynna de mest utsatta familjerna. Jag har ingenting emot barnbidrag. Det är en bra reform, och det är bra att den finns. Men den ger inte ett tillräckligt starkt stöd och är inte tillräckligt inriktad på de mest utsatta.

Vårt förslag, där vi i stället vill satsa 1 miljard på bostadsbidraget, skulle ge en förälder som har 10 000 kronor i inkomst per månad 700 kronor mer i månaden att leva för jämfört med regeringens reform av barnbidraget. Barnbidraget slår väldigt brett och gynnar även höginkomsttagare som kanske kan köpa sig den där extra utlandsresan eller en extra julklapp som de kanske inte behöver, medan de mest utsatta familjerna blir lidande av att inte få ett rejält förstärkt bostadsbidrag.

Jag skulle därför vilja fråga hur det kommer sig att man satsar så stora pengar på en reform som inte träffar de mest utsatta familjerna tillräckligt bra. Det är ju dem vi borde ge mest stöd till.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 48 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! När det gäller föräldraförsäkringen kan vi ju konstatera att varje gång man har reserverat dagar för respektive förälder så har det fått en normerande effekt. Varje gång har vi sett att uttaget har blivit mer jämställt, och om det är den vägen man vill gå är det också naturligt att fortsätta att titta på den typen av verktyg snarare än ekonomiska bonusar och stimulanser.

Jag förstår att Sverigedemokraterna inte har samma ambition på det här området som Socialdemokraterna. För oss är det dock ett viktigt mål att nå ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen, och det är därför vi har valt att göra på det sättet.

Vad gäller barnbidraget kan jag återigen konstatera att Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sveriges riksdag som säger nej till att höja barnbidraget för vanligt folk. Anledningen till att vi höjer barnbidraget är inte på något sätt, vilket lite grann insinueras här, att vi inte vill satsa på de familjer som har det svårast.

Tvärtom har vi under hela mandatperioden riktat stöd just till de föräldrar och familjer som har haft det absolut tuffast. Vi har höjt underhållsstödet, vi har höjt grundnivån i föräldraförsäkringen och mycket annat. Men vi har samtidigt sett att den generella delen av barn- och familjepolitiken har varit eftersatt. Barnbidraget har inte höjts på tio år och ligger motsvarande 4 400 kronor efter mot vad det gjort om det hade haft samma utveckling som årtiondet innan.

Det är hög tid att höja barnbidraget för vanligt folk. Det utrymmet finns nu när budgetunderskott har vänts till överskott, och jag är stolt över att få rösta ja i den voteringen.

Rickard Persson (MP)
Anf. 49 Rickard Persson (MP)

Fru talman! Föräldraförsäkringen utgör ett viktigt instrument för att säkra ett jämställt föräldraskap och i förlängningen ett jämställt samhälle samt för att ge barn större tillgång till båda sina föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I takt med att vårt samhälle förändras måste dock även föräldraförsäkringen förändras så att den speglar samhället.

Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att modernisera föräldraförsäkringen för att anpassa den till dagens arbetsmarknad. Utredningen redovisas nästa vecka, tror jag att det är, och vi ser fram emot att få ta del av dess förslag.

En del av utredningens uppdrag är att ge förslag på hur föräldraförsäkringen kan utformas så att den fungerar väl oavsett familjekonstellation. Detta tycker vi i Miljöpartiet är mycket välkommet, för varje människa ska ha rätten och möjligheten att definiera sin familj. I dag växer allt fler barn upp i familjekonstellationer som ser annorlunda ut än kärnfamiljen med mamma, pappa och barn, och föräldraförsäkringen måste kunna möta dessa barns och familjers behov på ett bättre sätt.

Utredningen har även, vilket vi tycker är bra, till uppgift att utreda om reglerna för graviditetspenning är tillräckligt anpassade till dagens arbetsliv och om de utgör ett ändamålsenligt skydd för de kvinnor som har nedsatt arbetsförmåga i slutet av graviditeten.

Det är angeläget att möjligheten för studerande och egenföretagare att använda föräldraförsäkringen stärks genom förbättrade villkor. Därför är det glädjande att regeringen som ett första steg föreslår att det införs ett förstärkt skydd av studerandes sjukpenninggrundande inkomst under 2018.

Ett viktigt syfte med den ekonomiska familjepolitiken är att skapa förutsättningar för jämna uppväxtvillkor för alla barn och inte minst att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard. Många barnfamiljer befinner sig i en utsatt situation, inte minst hushåll med en ensamstående förälder med flera barn. Barnbidraget utgör för de flesta barnfamiljer ett viktigt tillskott i ekonomin, för många ett helt nödvändigt sådant. Ett träffsäkert sätt att förbättra alla barnfamiljers ekonomiska situation är därför att höja barnbidraget.

Därför är vi också väldigt glada över att kunna föreslå en budget som innehåller en höjning av barnbidraget för första gången sedan 2006. Det är också ett steg för att minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushåll med barn och hushåll utan barn.

Generella bidrag, till exempel barnbidraget, är viktiga eftersom de har en relativt låg administrativ kostnad. Vidare visar forskningen att generella bidrag som går till alla ökar legitimiteten för och tilltron till systemet.

Men det är naturligtvis också viktigt med behovsstyrda bidrag som går till dem med störst behov. Därför är det bra att regeringen föreslår att underhållsstödet höjs för barn 15 år och äldre. Underhållsstödet bidrar till en förbättrad ekonomisk standard för särlevande föräldrar, och kostnaderna för äldre barn är avsevärt högre än för yngre barn.

Det är även glädjande att regeringen avser att återkomma under 2018 med förslag om att ytterligare höja underhållsstödet såväl för barn mellan 11 och 14 år som för barn 15 år och äldre.

Vad gäller Försäkringskassans ansvar för information till särlevande föräldrar om underhållsreglering har flera åtgärder vidtagits för att informera om underhåll. Vi har tidigare diskuterat i kammaren att det behövs mer information. Försäkringskassan behöver fortsätta utvecklingen av arbetet och säkerställa att även föräldrar som inte kan komma överens om underhåll får det stöd de behöver.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Behovsprövade stöd, till exempel bostadsbidrag och underhållsstöd, har stor betydelse för hushåll med låg ekonomisk standard. Dessa stöd är dock inte särskilt väl anpassade till varandra eller samordnade. Stöden behöver därför ta större hänsyn till att barn i dag i större utsträckning bor växelvis hos sina föräldrar. Det är därför också glädjande att regeringen föreslår ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis som ska ersätta det nuvarande underhållsstödet. Detta är ett bra förslag som kommer att stödja ekonomiskt utsatta familjer. Det är även bra att inkomstgränsen höjs och att umgängesbidraget inom bostadsbidraget höjs.

Ni ser att det är mycket som är bra med regeringens förslag. Man kan verkligen tycka att regeringen har lagt fram progressiva budgetar - och det har skett även nu - som stärker familjepolitiken.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att regeringen har tagit barn och familjepolitiken på största allvar under hela mandatperioden och har redan levererat ett flertal reformer. Mer är att vänta resten av mandatperioden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-12-12
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 5, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 12

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2018Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 12 enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 12 punkt 2 och avslår motionerna

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 42 och 43,

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkande 9,

    2017/18:1848 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 19,

    2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 48,

    2017/18:3612 av Jennie Åfeldt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

    2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 20,

    2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 52,

    2017/18:3713 av Solveig Zander m.fl. (C),

    2017/18:3750 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 105,

    2017/18:3755 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 3,

    2017/18:3808 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L),

    2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 13, 18, 34, 38 och 51,

    2017/18:3842 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 6 och

    2017/18:3891 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 6.b) LagförslagenRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 12 punkt 1.
  2. Allmänt om familjepolitik och föräldraförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:537 av Patrick Reslow (-),

    2017/18:799 av Monica Green m.fl. (S),

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 13,

    2017/18:1066 av Julia Kronlid (SD) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:1089 av Yasmine Larsson (S),

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

    2017/18:1907 av Hanna Westerén (S),

    2017/18:3084 av Isabella Hökmark och Lisbeth Sundén Andersson (båda M),

    2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 1,

    2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 16 och

    2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1-6.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M690014
    SD03907
    MP21003
    C00175
    V16005
    L15004
    KD00133
    -1103
    Totalt218403061
    Ledamöternas röster
  3. Barnbidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:78 av Sara-Lena Bjälkö (SD) och

    2017/18:1043 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).
  4. Graviditetspenning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 8,

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 28 och

    2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 17.
    • Reservation 4 (SD)
    • Reservation 5 (KD)
  5. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:62 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 41,

    2017/18:1003 av Lars Beckman (M),

    2017/18:1075 av Azadeh Rojhan Gustafsson (S),

    2017/18:1196 av Gunilla Nordgren (M),

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2017/18:2864 av Rickard Nordin (C),

    2017/18:2870 av Rickard Nordin (C),

    2017/18:3030 av Johan Forssell m.fl. (M),

    2017/18:3215 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 11,

    2017/18:3262 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),

    2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

    2017/18:3755 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2,

    2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 17 och 18 samt

    2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 7, 9-11 och 16.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (C)
    • Reservation 9 (L)
    • Reservation 10 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M068015
    SD00397
    MP21003
    C00175
    V16005
    L00154
    KD00133
    -1013
    Totalt134688562
    Ledamöternas röster
  6. Företagare och studenter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1403 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Lisbeth Sundén Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:2439 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:2512 av Amir Adan (M),

    2017/18:2839 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,

    2017/18:3456 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 10 och

    2017/18:3776 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkandena 18 och 19.
    • Reservation 11 (C)
    • Reservation 12 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M690014
    SD39007
    MP21003
    C01705
    V00165
    L15004
    KD13003
    -2003
    Totalt255171661
    Ledamöternas röster
  7. Underhållsstöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 44,

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkande 10,

    2017/18:3033 av Johan Forssell m.fl. (M),

    2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 5,

    2017/18:3574 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12,

    2017/18:3631 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) och

    2017/18:3776 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 26.
    • Reservation 13 (M)
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (C)
    • Reservation 16 (L)
  8. Bostadsbidrag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1079 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

    2017/18:1593 av Heidi Karlsson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2017/18:1709 av Jan Lindholm (MP),

    2017/18:2937 av Gunilla Nordgren (M) och

    2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 33.
    • Reservation 17 (M)
    • Reservation 18 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M006914
    SD03907
    MP21003
    C17005
    V16005
    L15004
    KD13003
    -1103
    Totalt179406961
    Ledamöternas röster
  9. Övriga förmåner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:388 av Jan Ericson (M),

    2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 15,

    2017/18:1414 av Catharina Bråkenhielm (S),

    2017/18:1909 av Johanna Haraldsson (S) och

    2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 48.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (KD)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.