Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
Betänkande 2025/26:CU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 november 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Krav på hållbarhetsrapport skjuts upp (CU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år.
Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig.
Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter.
Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagProposition 2025/26:21
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-20
Trycklov: 2025-11-20
Betänkande 2025/26:CU8
Alla beredningar i utskottet
Krav på hållbarhetsrapport skjuts upp (CU8)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år.
Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig.
Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 31 december 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-11-25
Debatt om förslag 2025/26:CU8
Webb-tv: Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:38
- Protokoll 2025/26:38 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2025/26:38 Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
- Tisdag den 25 november 2025Talarlista 2025/26:20251125
Protokoll från debatten
Anf. 12 Ludvig Ceimertz (M)
Fru talman! Vi debatterar i dag ett förslag som innebär att skyldigheten att hållbarhetsrapportera enligt de nya EU-reglerna skjuts upp med två år för vissa företag. Det handlar alltså om en justering av tidpunkten för tillämpningen.
Som framgår i propositionen och i civilutskottets betänkande har Europeiska kommissionen lagt fram ett ändringsdirektiv som uttryckligen kräver att medlemsstaterna skjuter upp rapporteringsskyldigheten för företag som annars skulle börja omfattas från och med det räkenskapsår som inleddes den 1 januari 2025. Syftet är att ge tid för att ta fram ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk som gör det enklare för företagen att rapportera. Det är alltså en obligatorisk implementering av EU-beslut. Sverige gör det som andra medlemsstater nu också gör.
Fru talman! Innehållet i förändringen är i grunden ganska enkelt. För stora företag i den så kallade andra vågen, alltså företag med över 250 anställda eller motsvarande omsättnings- och balansnivåer, flyttas det första tillämpningsåret till det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2026. För små och medelstora börsnoterade företag samt små och icke-komplexa institut skjuts tillämpningen upp till det räkenskapsår som inleds efter utgången av 2027.
Det innebär inte att hållbarhetsrapporteringen försvinner, utan det innebär att företag som ännu inte har börjat rapportera får mer tid att förbereda sig och, framför allt, att EU kan slutföra arbetet med att förhandla fram förenklade regler, något som många i både näringslivet och myndigheter har efterfrågat för att få en mindre byråkratisk process för att få fram syftet med hållbarhetsrapporteringen.
Fru talman! Vi har hört argument om att uppskjutandet skulle försämra både svensk konkurrenskraft och transparensen. Det är förvisso glädjande att Miljöpartiet har börjat engagera sig för svensk konkurrenskraft. Det såg vi inte jättemycket av när vi pratade om företagsspionage nyss, men det är glädjande.
Faktum är att det är just konkurrenskraften som är i fokus här. Europa har under lång tid dragits med lägre produktivitetstillväxt än andra stora ekonomier. En omfattande regelbörda har identifierats som bidragande orsak till att den europeiska produktiviteten har varit lägre än i andra stora ekonomier. Detta är bakgrunden till att kommissionen nu arbetar för att minska de administrativa kostnaderna för företag, inte minst på området för rapportering.
Fru talman! Att införa ett nytt och omfattande rapporteringskrav innan arbetet med förenkling och framför allt innan medlemsstaterna kommit överens om den slutliga utformningen vore inte vare sig rimligt eller ansvarsfullt.
Det är också viktigt att påpeka att de företag som redan omfattas av reglerna, den så kallade första vågen, fortsatt ska hållbarhetsrapportera. Transparensen försvinner alltså inte, utan den utökas i långsammare takt för de grupper som ännu inte börjat rapportera. Syftet är att invänta de diskussioner och förhandlingar som just nu pågår om utformningen så att det blir enkelt och effektivt och fyller sitt syfte.
Det finns en reservation i civilutskottet om att Sverige ska driva på i EU för att dra tillbaka uppskjutandet. Detta tror jag vore olyckligt, och civilutskottet avstyrker därför förslaget, med rätta.
Regeringen kommer vid behov att följa upp konsekvenserna av lagstiftningen på lämpligt sätt, men det är inte rimligt att riksdagen redan nu ger regeringen instruktioner som går helt emot de direktiv som redan antagits, när det förhandlas vidare på EU-nivå.
Sverige ska naturligtvis vara en aktiv röst i EU, men att driva på för att riva upp beslut som syftar till att skapa ett mer proportionerligt och konkurrenskraftigt regelverk vore inte förenligt med våra intressen. Det skulle i praktiken innebära att svenska företag snabbare än andra belastas med ett mer omfattande regelverk, som dessutom riskerar att göras om inom kort. Det vore skadligt för svensk konkurrenskraft, utan att det ger de positiva miljöeffekter som är syftet med hållbarhetsrapporteringen.
Fru talman! Sammanfattningsvis är det ett väl avvägt förslag. Det skapar rimliga förutsättningar för svenska företag, och det ger EU och medlemsstaterna tid att färdigställa det arbete som redan pågår för att få ett enklare system och en mindre administrativ börda. Detta gynnar svensk och europeisk konkurrenskraft, och det är bra för de syften som vi försöker uppnå med hållbarhetsrapporteringen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen.
(Applåder)
Anf. 13 Amanda Palmstierna (MP)
Fru talman, ledamöter och åhörare! Den förra EU-majoriteten beslutade om två lagpaket som hade kunnat ge en Brysseleffekt på företag över hela världen. Lagpaketen skulle se till att företag inte bara får konkurrenskraft långsiktigt utan också tar ansvar för människor, miljö, klimat och natur. Jag talar om lagen om hållbarhetsrapportering och lagen om tillbörlig aktsamhet. De två lagpaketen är en viktig del av EU:s gröna giv och bygger på internationella standarder från FN och OECD.
Bakom de formella orden hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet ryms människor och deras livsmiljöer. Det handlar om att företag ska se till att det inte finns barnarbete, tvångsarbete eller undermåliga arbetsvillkor i deras värdekedjor. Det handlar om att företagen ska se till att de inte orsakar miljökatastrofer såsom förgiftat vatten eller dammar som brister och översvämmar hela samhällen. Det handlar om att minska klimatutsläppen.
Det borde vara självklart med lagstiftning som säger att företag ska hantera risker för att se till att varor inte produceras på bekostnad av människors liv eller vår planets ekosystem, som redan är satta under stor press.
Konsumenter vill ha transparens och insyn, och investerare efterfrågar hänsyn. Men den nuvarande EU-majoriteten tycker inte alls att detta är självklart. Ett så kallat stop-the-clock-direktiv har tagits fram för hållbarhetsrapporteringen. Det innebär att man skjuter upp den nuvarande lagstiftningen, som redan hade implementerats i Sverige och andra medlemsländer, för att kunna förhandla i EU och ta fram en ny lagstiftning där ambitionerna sänks.
Det kallas regelförenkling, men jag tycker att det är mer sjyst att kalla det för vad det faktiskt är: en ordentlig ambitionssänkning. Miljöpartiet i EU-parlamentet röstade emot det. Förslaget är att lagstiftningen ska omfatta så pass stora och få företag att det inte blir mer än en tummetott kvar av lagstiftningen.
Partigruppen EPP i EU-parlamentet, med kristdemokratiska och konservativa partier, har förhandlat fram drastiska försämringar i båda lagpaketen. Förhandlingarna har periodvis skett med extremhögern.
Försämringarna kommer att slå mot svenska företags konkurrenskraft, just för att svenska företag ligger långt framme i arbetet med att säkra risker i värdekedjorna. De kommer att slå mot transparensen i hållbarhetsarbetet, och de kommer att sänka omställningstrycket som har sikte på klimatet och respekten för mänskliga rättigheter och miljö när det gäller företag i EU.
När lagpaketet om tillbörlig aktsamhet, som är en systerlagstiftning till hållbarhetsrapporteringen, förhandlades i EU gick en grupp svenska företag ut med ett offentligt brev riktat till näringsministern. De menade att Sverige, alltså Tidöregeringen, riskerade att underminera den utveckling som skett inom området för att uppfylla FN:s och OECD:s standarder för ett hållbart företagande. Regeringen lobbade hårt för drastiska försämringar i EU, och det fick genomslag.
Företagen bad näringsministern att i stället stötta en stark lagstiftning. Det var bland andra Ericsson, Ica, Ikea och Volvo Cars, så det är inga småföretag vi pratar om. Men näringsministern lyssnade inte.
Den första lagstiftningen om hållbarhetsrapportering, som fortfarande var ambitiös och som den förra EU-majoriteten tog fram, var Tidöregeringen mycket sen med att införa – så pass sen att EU-kommissionen inledde en process mot Sverige och hotade med att dra Sverige inför EU-domstolen, men till sist införde regeringen den.
Faktum är att EU-kommissionen vid årsskiftet drev 43 ärenden mot Sverige gällande just att Sverige är sent med att införa lagstiftning eller gör det på ett undermåligt sätt. Det är betydligt fler ärenden än mot våra grannländer Danmark och Finland. När det nya direktivet kom, med en sänkt ambitionsnivå för hållbarhetsrapporteringen, var Tidöregeringen dock såklart blixtsnabbt på bollen.
Hur såg det då ut under den förra mandatperioden? Då visade den rödgröna regeringen ledarskap i de här frågorna och drev på i EU för en stark lagstiftning för mänskliga rättigheter och miljö och för hållbarhetsrapportering, med mycket kontakt med företag och olika typer av arbetsmiljöorganisationer och miljöorganisationer.
Tidöregeringen har gjort precis tvärtom. Man visar inget ledarskap alls i EU för klimat, miljö eller mänskliga rättigheter. Man visar heller inget ledarskap för den konkurrenskraft som följer av att vara progressiv i klimatomställningen och när det gäller att säkra risker i värdekedjorna.
Om och om igen har vi hört från Tidöregeringen att det är i EU som omställningen ska ske och att Sverige inte ska gå före. Sanningen är dock att Tidöregeringen vill vattna ur såväl här hemma som i EU. Det blir så att säga ett race to the bottom. Samtidigt har ytterligare en av våra planetära gränser överskridits, och mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas, till exempel när det gäller barnarbete.
Vi i Miljöpartiet tycker att Sverige ska visa ledarskap och driva på i EU för att dessa drastiska försämringar inte ska accepteras. Man bör i stället driva på för de ursprungliga,
ambitiösa lagpaketen.
Jag yrkar bifall till reservation 2.
I detta anförande instämde Linus Lakso (MP).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 november.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:39 Onsdagen den 26 novemberProtokoll 2025/26:39 Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:21 punkterna 1-3.Uppföljning av lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (V, MP)
Sveriges agerande i EU
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 2 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 17 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 14 0 4 L 12 0 0 4 - 2 1 0 1 Totalt 264 32 0 53
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.