Transportforskning

Betänkande 1992/93:TU34

Trafikutskottets betänkande 1992/93:TU34

Transportforskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1992/93

TU34

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas forskningspolitiken inom
Kommunikationsdepartementets område för åren 1993/94--1995/96.
Utgångspunkten är främst regeringens forskningspolitiska
proposition (prop. 1992/93:170 avsnitt 6) samt anknytande
motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur
transportforskningen skall förstärkas och effektiviseras. Det
innebär att en beställar- och utförarmodell införs. Statens väg-
och trafikinstitut (VTI) ombildas till ett renodlat
forskningsinstitut. Transportforskningsberedningen (TFB) ges ett
ökat ansvar. Ökade resurser tillförs sektorn. Anslaget för
forskningsverksamhet ökar med ca 50% till sammanlagt drygt 150
miljoner kronor för nästa budgetår.
I betänkandet behandlas även ansvaret för
transportprognoser. Utskottet tillstyrker förslaget att ansvaret
överförs från VTI till en särskild delegation under
Kommunikationsdepartementet.

Till betänkandet har fogats en reservation från
Socialdemokraterna om att nuvarande organisation för
transportforskning bör bibehållas samt att ansvaret för
transportprognoser bör ligga kvar hos VTI.
Vänsterpartiets företrädare i utskottet har avgett en
meningsyttring som stöder s-reservationen.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Proposition 1992/93:170 avsnitt 6

Transportforskningsberedningens roll stärks

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:170 Forskning för
kunskap och framsteg i avsnitt 6 Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde (s. 129--157) under denna rubrik (140--144)
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet.

Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafiken

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 145--146)
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafik, inkl. dess finansiering,
2. att riksdagen godkänner att utgående reservation för
budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i
trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av
länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras
på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafikområdet.

Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 150--153) att
riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom
transportsektorn.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik
1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (G1, s.
153--155),
2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
33639000 kr (G2, s. 153--155),
3. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande
eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag
till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får
förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94 (G2,
s. 153--155),
4. att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna
åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91
(G2, s. 153--155),
5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119006000 kr
(G3, s. 155--156),
6. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en
eventuell utgående reservation på reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får
förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret
1993/94 (G3, s. 155--156),
7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats
i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att
inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens
anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod (G3, s.
155--156).

Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga7

Utredningar m.m.

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt
A.Kommunikationsdepartementet m.m. under punkt A2 (s. 12)
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 12490000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
avsnitt 6

1992/93:T30 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:170 i den del som avser
prognosverksamhetens förläggning till regeringskansliet.

1992/93:T31 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prognosverksamheten också i
fortsättningen skall ligga under Statens väg- och
trafikinstitut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutets
forsknings- och utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande
omfattning inom de områden som anges i motionen,
3. att riksdagen till anslaget A2. Utredningar m.m anvisar
9000000 kr, dvs. 3490000 kr mindre än regeringens
förslag,
4. att riksdagen till anslaget G2. Statens Väg- och
trafikinstitut anvisar 57129000 kr dvs. 23490000 kr
utöver regeringens förslag,
5. att riksdagen till anslaget G3.
Transportforskningsberedningen anvisar 99006000 kr, dvs.
20000000 kr mindre än regeringens förslag.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om forskning
kring gång och cykel.

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176
Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.

1992/93:T84 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om informationsteknologins betydelse för de olika
trafikgrenarna.

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161
Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet

1992/93:T90 av Harry Staaf (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutet för
forskning om hur gång- och cykeltrafik kan stimuleras, bör
avsätta 2 miljoner kronor per år under fyra års tid.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
1993

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att initiera och
stödja en informationsinsats som bl.a. beskriver
kvinnoperspektivet på trafiksystemet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällets ansvar för att ge
allmänheten och mindre företag möjligheter till och kunskap för
att i högre grad kunna tillgodogöra sig elektroniska
kommunikationsslag.

1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett teknikutvecklingsprogram för
kombitrafik,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportforskningen.

1992/93:T230 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av miljövänliga bränslen
och kommunikationsmedel.

1992/93:T918 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggande av ett nationellt centrum
för transportteknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp ett transporttekniskt
centrum i Fyrstadsregionen.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs
och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på
transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,
hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets
huvudtitel anvisas forskningsanslag till
Transportforskningsberedningen (TFB) och Statens väg- och
trafikinstitut (VTI).
TFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och
samordna forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och
trafiksäkerhet och om trafikens miljöeffekter.
I VTI:s ansvarsområde ingår att bedriva forsknings- och
utvecklingsverksamhet rörande trafikens miljöeffekter, vägar och
järnvägar, vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan
trafik. Institutet skall vidare bedriva informations- och
dokumentationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. VTI har
även till uppgift att utarbeta trafikprognoser för
transportsektorn.

Sedan år 1984 har en ordning tillämpats med att riksdagen på
grundval av regeringsförslag beslutar om treåriga program för
forskningen. Som ett led i förberedelserna inför riksdagens
forskningspolitiska beslut våren 1993 tillsattes hösten 1991 en
särskild utredare med uppgift att se över den framtida statliga
forskningen inom transportsektorn (K1991:06, dir. 1991:91).
Utredaren har i betänkandet Råd för forskning om transporter
och kommunikationer (SOU 1992:55) kartlagt bl.a.
resursanvändningen inom den statliga transportforskningen samt
lämnat förslag till framtida struktur, inriktning och
målsättning inom området.
Som underlag för den nu framlagda propositionen med
forskningsriktlinjer för perioden 1993/94--1995/96 finns
därutöver bl.a. särskilda rapporter och fördjupade
anslagsframställningar från berörda myndigheter.

Utskottet

1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.

1.1 Ansvaret för teleforskning

Som bakgrund till övervägandena om FoU-verksamheten på
teleområdet anges att statens övergripande ansvar för
kommunikationsforskning bör skiljas från det ansvar som staten
kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och
som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektorn.
Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av
förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför
enligt propositionen inte räknas in i statens övergripande
ansvar för kommunikationsforskningen.
Mot denna bakgrund föreslås att Televerkets
sektorsforskningsansvar överförs till NUTEK och TFB. För TFB:s
och NUTEK:s samlade insatser inom telekommunikationsområdet
beräknas att totalt 75 miljoner kronor bör avsättas. Medlen bör
fördelas så att 35 miljoner kronor disponeras av TFB för
övergripande kommunikationspolitiskt inriktad forskning, medan
resterande 40 miljoner kronor anvisas till NUTEK för
övergripande forskning av industripolitisk karaktär.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i
propositionen om att förtydliga ansvarsfördelningen genom att
sektorsforskningsansvaret för forskning på
telekommunikationsområdet avskiljs från Televerket. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att ansvaret överförs
till NUTEK och TFB. Utskottet förutsätter att ett nära samarbete
kommer att utvecklas mellan de båda berörda myndigheterna.
Utskottet vill vidare framhålla vikten av att den FoU-verksamhet
som Televerket bedrivit på handikappområdet kan föras vidare och
utvecklas i den nya organisationsformen.

1.2 Ansvaret för transportforskning och transportprognoser

För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och
underlätta samordningen bör enligt propositionen en klarare
rollfördelning eftersträvas inom den övergripande
kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och
användarrollerna bör därför så långt som möjligt renodlas. I
sammanhanget betonas att utvärderingen av forskningens
vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras.
I propositionen föreslås mot denna utgångspunkt att TFB
skall stärkas och utvecklas som beställare av övergripande
kommunikationsforskning och att myndigheten skall ges bättre
förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Vidare
anges att all sektorsforskning inom kommunikationsområdet bör
utföras i konkurrens. Universitet och högskolor och övriga
forskningsutförande organ, bl.a. VTI, bör i ökad utsträckning
ses som en samlad resurs för kommunikationsforskning.
Banverket och Vägverket skall ha ansvaret för
samhällsmotiverat tillämpad forskning inom sina respektive
verksamhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande
kommunikationsforskning samlas därmed till TFB. TFB ges vidare
enligt propositionen ett tydligare ansvar att dokumentera och
sprida information om forskning.
Som övergripande mål för beredningen anges att "TFB skall
planera, initiera, stödja och samordna övergripande
kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för
informations- och dokumentationsverksamheten inom området".
Som ett led i den förordade omstruktureringen av
forskningsorganisationen föreslås att en betydande del av
anslaget till VTI för s.k. egen FoU förs över till TFB.
Härigenom anges att förutsättningar skapas för en friare
användning av resurserna för övergripande
kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB
även därutöver tillförs betydande resurser. Sammantaget föreslås
mot denna bakgrund att ett ramanslag anvisas till TFB på drygt
119 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Beträffande VTI framhåller regeringen att institutet har en
viktig uppgift att fylla i svensk transportforskning. VTI bör
dock i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut
för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbeta
prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och
samhällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av
transportsystemet bör därför enligt regeringens mening överföras
till en särskild delegation. Ramanslaget för VTI föreslås med
hänvisning härtill reducerat till drygt 33 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94. Som mål för institutet anges att "VTI skall
utvecklas till ett kvalificerat institut för tillämpad
transportforskning".
Regeringens förslag innebär vidare att ansvaret för
prognosverksamheten inom transportsektorn fr.o.m. den 1 juli
1993 överförs till en särskild delegation under
Kommunikationsdepartementet, benämnd Delegationen för prognos-
och utvecklingsverksamhet (DPU). Enligt förslaget
skall DPU även svara för nulägesbeskrivningar och statistik
rörande transporter och trafik liksom för samordning av
riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning av
beställningar hos bl.a. SCB av transportstatistik.
I budgetpropositionen har mot bl.a. denna bakgrund
föreslagits att Kommunikationsdepartementets utredningsanslag
uppräknas från ca 5,7 miljoner kronor under innevarande budgetår
till ca 12,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Av
resursökningen avser ca 3,5 miljoner kronor en överföring av
medel för prognosverksamhet som i dag utförs av VTI.

Regeringens förslag om ökade resurser till forskningen har
inte föranlett några erinringar. Tre motioner har däremot väckts
som avstyrker att ansvar och resurser förs från VTI till TFB
respektive till Kommunikationsdepartementet.

I motionerna T31 (s) och T216 (s) framhålls att den forskning
som bedrivs vid VTI och den miljö som institutet utgör är en
värdefull resurs för transportforskningen. Detta gäller inte
minst i ett internationellt perspektiv, där VTI redan har goda
kontakter och aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på
såväl nordisk som europeisk och global nivå. Att i detta läge
rasera en sådan tillgång genom att bygga upp en administrativ
apparat för att fördela förhållandevis små penningsummor anses
vara ett kvalificerat slöseri med statens resurser.
I motion T31 (s) betonas särskilt att ett alltför stort
beroende av uppdragsgivare riskerar att allvarligt försämra
forskningens möjligheter att arbeta fritt och oberoende av snäva
och kortsiktiga intressen. Inte minst riksdag och regering
behöver ett från olika intressenter fristående underlag för sina
beslut. Motionärerna förordar därför att VTI:s forskning och
utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning.
Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet även
fortsättningsvis förmedla kunskap om trafik och transporter till
olika grupper i samhället.
I motion T31 (s) samt i motion T30 (s) behandlas även
regeringens förslag att ändra ansvaret för att ta fram
transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Enligt motionerna
är VTI en trafikgrensneutral myndighet, som därför har goda
förutsättningar att göra objektiva och neutrala prognoser. VTI
har även en allmän kunskap om transporter, trafik, fordon och
effekter samt kunskap om vetenskapliga metoder.
Ansvaret för statistik/nulägesbeskrivningar, metod- och
modellutveckling samt prognoser bör därför enligt motionerna
ligga kvar på VTI. I sammanhanget anges att prognosfunktionen
vid VTI har bidragit till att institutet uppnått en lämplig
storlek för den transportekonomiska forskningen. En avveckling
av VTI:s prognosfunktion skulle därför få allvarliga effekter
för verksamheten. Det skulle vidare inte bli någon reell
besparing att lägga prognosuppgifterna på regeringskansliet,
eftersom verksamheten där knappast kan drivas effektivare än på
VTI. Det som i stället uppnås är enligt motionärerna lägre
effektivitet under ett antal år och en permanent
kapitalförstöring av de resurser som hittills investerats på
VTI. Som alternativ till regeringens förslag anges att om
kompetensen inom området behöver förstärkas bör i första hand
ett närmare samarbete utvecklas mellan VTI och
Konjunkturinstitutet (KI).
Mot denna bakgrund föreslås i motion T31 (s) att VTI får
anslag för att kunna fortsätta med ungefär nuvarande verksamhet.
Detta innebär att 3490000 kr från
Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör överföras till
VTI samt att 20000000 kr bör flyttas från TFB:s anslag till
VTI.
I motionerna T31 (s) och T216 (s) anges vidare att det finns
möjligheter att effektivisera forskningsverksamheten genom
samordning mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som
föreslås i forskningspropositionen -- enbart se över
möjligheterna till en administrativ samordning av de båda
instituten bör enligt motionärerna instituten slås samman till
en internationellt sett mycket slagkraftig enhet, som kan
tillgodose behov över hela spektrat från geoteknik och vägteknik
till trafikteknik. Även när det gäller ökad samverkan mellan
VTI/SGI och TFB uppges att det finns möjligheter till
samordningsvinster.
Utskottet anser att forskningsinsatser inom
kommunikationsområdet har en strategisk betydelse för
välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Det är
därför angeläget att forskningen bedrivs på ett effektivt och
kvalitativt högtstående sätt. Enligt utskottets mening kan en
tydligare rollfördelning medverka till att en bättre överblick
uppnås samtidigt som styrningen och samordningen underlättas.
Med en övergång till en mer utvecklad resultatstyrning ställs
också ökade krav på en bättre redovisning av uppnådda resultat,
vilket utskottet tycker är angeläget. Forskningens kvalitet och
relevans kan därmed även lättare utvärderas.
Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens bedömning
att beställar-, utförar- och användarrollerna så långt som
möjligt renodlas inom området. Utskottet tillstyrker därmed
förslaget i forskningspolitiska propositionen om att VTI bör
anvisas ett ramanslag på 33639000 kr. För TFB bör enligt
utskottet anvisas ett ramanslag på 119406000kr. Utskottet
har härvid gjort en smärre korrigering och räknat upp
regeringens förslag med 400000 kr med hänsyn till att en
omföring skett av vissa förvaltningskostnader från
energiforskningsanslaget. Näringsutskottet föreslår i sitt
forskningsbetänkande (bet. 1992/93:NU30) en medelsberäkning som
beaktar denna omföring.
Utskottet är medvetet om att förslaget innebär ändrade
förutsättningar för VTI. Enligt utskottet representerar VTI en
värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets
tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i
verksamheten. Utskottet instämmer därför i vad som anförs i
propositionen om angelägenheten av att långsiktiga avtal kan
träffas mellan TFB och VTI för att underlätta planeringen och
för att möjliggöra en långsiktig kunskapsuppbyggnad hos
institutet. Utskottet anser det vidare viktigt att
erfarenheterna av konkurrensen mellan utförarna kommer att
följas upp och dokumenteras på lämpligt sätt.
Utskottet anser att det med den renodling som föreslås ske
av VTI:s verksamhet är riktigt att institutet samtidigt även
befrias från sitt ansvar för prognosverksamheten m.m. inom
transportsektorn. Utskottet finner, i likhet med vad som
anförs i propositionen, en fördel i att den särskilda
delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU)
lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära
anslutning därtill. Utskottet tillstyrker därför den föreslagna
omorganisationen i den forskningspolitiska propositionen och
förslaget i budgetpropositionen att Kommunikationsdepartementets
utredningsanslag räknas upp till sammanlagt 12490000 kr.
Av utskottets ställningstagande följer att motionerna T30
(s), T31 (s) och T216 (s) i berörd del avstyrks av utskottet.

2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll

2.1 Allmänna riktlinjer

Regeringen anser att forskningsinsatser inom
kommunikationssektorn är av strategisk betydelse för
välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Forskningen
inom området skall medverka till att ta fram underlag för att
uppnå de politiska mål som läggs fast för sektorns utveckling
samt öka handlingsberedskapen inför problem som inte kan
förutses i dag genom att bygga upp en kunskaps- och kompetensbas
för framtiden.
I propositionen betonas vidare att den långsiktiga
kunskapsuppbyggande forskningen bör prioriteras. I sammanhanget
anges att sju områden särskilt bör uppmärksammas. Det gäller
områdena
miljö,
infrastruktur,
telekommunikation,
informationsteknologi,
effekter av marknadsförändringar och avreglering,
kollektivtrafik och
trafiksäkerhet.

Informations- och kontaktverksamhet bör enligt propositionen
prioriteras, bl.a. för att Sverige skall få ett ökat utbyte av
och kunna påverka det europeiska forskningssamarbetet.

Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som
nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av
infrastrukturen måste ökade krav ställas på forsknings- och
utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående
internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar
behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över
gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att
förbättra förutsättningarna för industriell produktion i
Sverige.
Som utskottet angett i olika sammanhang tidigare innebär
även kravet på att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk
på
forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer
sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även
under det närmaste decenniet, varför kraven på kollektivtrafiken
som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör
vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna
medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra
till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt
som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den
avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket
kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att
kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post-, taxi- och
kollektivtrafikområdena kan komma att omformuleras och få ökad
styrka.
Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka områden som
särskilt bör uppmärksammas.

2.2 Kollektivtrafik

Genom 1988 års trafikpolitiska beslut inrättades ett särskilt
engångsanslag på 100 miljoner kronor. Medlen var avsedda för att
främja försöks- och demonstrationsprojekt inom
kollektivtrafikområdet. Inom ramen för detta anslag skulle det
även ske en utveckling av fordon för lokal och regional
järnvägstrafik. Dessa medel är nu fördelade.
I propositionen anges att det är angeläget med fortsatta
utvecklingsinsatser för den lokala och regionala
kollektivtrafiken. Resultatet av det arbete som utförts med stöd
av anslag för bidrag till utvecklingsprojekt anges som goda.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att TFB skall, för
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma
storleksordning som man hittills gjort inom ramen för det
särskilda engångsanslag som disponerats för detta ändamål.
Enligt kommunikationsministerns beräkning innebär detta att
minst 15 miljoner kronor bör avsättas årligen till
kollektivtrafikprojekt som företrädesvis faller inom
trafikhuvudmännens ansvar.
I propositionen anges vidare att en delpost från det s.k.
länstrafikanslaget för bidrag till investeringar i trafikmedel
m.m. bör avskaffas (Anslaget B 4. Byggande av
länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i
trafikmedel). Utgående reservation för budgetåret 1992/93 för
detta ändamål föreslås få disponeras av TFB för att användas
under budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.

Utskottet anser det angeläget att kollektivtrafiken kan
effektiviseras och göras mer miljövänlig. Tidigare erfarenheter
visar att genom statliga insatser kan samarbetet mellan
näringslivet och forskningen förstärkas, vilket kan leda till
såväl en snabb teknikutveckling som till ett ökat kollektivt
resande.
Utskottet har därför inga erinringar mot vad som anförts i
propositionen om inriktningen av insatserna inom
kollektivtrafikområdet. Utskottet tillstyrker vidare att den
utgående reservationen för den angivna delposten under
länstrafikanslaget får disponeras av TFB på avsett sätt.

2.3 Gång- och cykeltrafik

Två motioner har väckts som behandlar gång- och cykeltrafik. I
motion T90 (kds) konstateras att kunskapen om hur cyklismen
skall kunna stimuleras är bristfällig. Den dåliga säkerheten som
är ett hinder kan enligt motionen motverkas genom
infrastrukturella investeringar och riktade säkerhetsåtgärder.
Med hänvisning härtill föreslås att Vägverket och VTI inom sitt
anslag satsar 2 miljoner kronor per år under fyra års tid för
att genomföra en studie av hur cykel- och gångtrafik kan
stimuleras.
I motion Ub121 (v) framhålls att två kommunikationsslag är
helt bortglömda i propositionen, nämligen gång och cykel. Dessa
färdsätt kan utgöra viktiga delar av det framtida miljöanpassade
samhället. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund mer
kunskap och därmed åtgärder för att öka tillgängligheten,
framkomligheten och säkerheten för gångtrafikanter och
cyklister. Målet bör vara att dessa färdsätt skall stå för en
större andel av persontransporterna.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att cykeln kan
utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många
korta resor. Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i
trafikbilden. Detta gäller inte minst i kombination med
kollektiva färdmedel. Staten har även under många år verkat för
att stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning och
gångtrafik genom bl.a. insatser på forskningsområdet. Detta
arbete har i många fall koncentrerats kring olika
säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor. I
trafiksäkerhetsarbetet har de s.k. oskyddade trafikanterna som
cyklister och gångtrafikanter prioriterats. Enligt vad utskottet
erfarit pågår även ett antal projekt på området såväl inom TFB:s
ram som hos VTI.
När det gäller motionärernas önskemål om ytterligare
insatser för gång- och cykeltrafik vill utskottet klargöra att
statsmakternas uppgift framför allt ligger i att ange de
övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att
svara för att det skapas en effektiv organisation för att
förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Att planera
och genomföra forskningen bör däremot överlåtas på ansvariga
myndigheter och på forskarna.
Utskottet vill vidare klargöra att de FoU-områden som
särskilt redovisas i propositionen inte är fördelade efter olika
transportmedel. Propositionen beskriver i stället olika
FoU-områden som kan komma att innefatta forskning om såväl
gångtrafik som cykelåkande.
Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på
forskningsområdet anser utskottet därmed att det är en uppgift i
första hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva
insatser av den typ som aktualiseras i de båda motionerna.
Motionsyrkandena påkallar mot bakgrund av det anförda ingen
åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.

2.4 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

I motion T208 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är
en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är
därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna.
Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar
och stödjer en informationsinsats om att beskriva
kvinnoperspektiv på trafiksystemet.

Utskottet kan konstatera att påtagliga skillnader finns i
resvanor mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a. relativt
sett mer kollektivt än männen. Kvinnor har också sämre tillgång
till bil än män och därmed i många fall en sämre
transportstandard.
Skillnader i resvanor föreligger också mellan bl.a. olika
åldersgrupper och skilda geografiska områden. Det är därför
enligt utskottets mening viktigt att trafiksystemet anpassas
till de skilda resbehov som finns i samhället. En sådan
inriktning ligger även väl i linje med gällande trafikpolitiska
riktlinjer där det anges bl.a. att en anpassning skall ske till
medborgarnas olika trafikbehov.
För att trafiksystemet skall kunna byggas upp på ett sådant
sätt att olika resenärers intressen vägs samman krävs ett
tillfredsställande planeringsunderlag. Enligt vad utskottet
erfarit har TFB projekt som behandlar hushållens resurser för
och värdering av trafikutbud. Som ett exempel kan anges
projektet Äldres livssituation i glesbygd -- betydelsen av
boende och transporter. I sammanhanget kan även hänvisas till de
nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och som
åskådliggör hur resmönstret skiljer sig mellan olika
befolkningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare
arbete i syfte att genomföra en förnyad resvanestudie. I
sammanhanget kan även erinras om att kollektivtrafiken i det
treåriga forskningsprogrammet utpekats som ett område som
särskilt bör uppmärksammas bl.a. för att åstadkomma en jämnare
fördelning av välfärden
Utskottet anser det för egen del viktigt att olika
trafikinsatser grundas på en god insikt om trafikbehoven i
samhället. Inte minst den satsning som nu görs på investeringar
i trafikens infrastruktur ställer krav på ett tillfredsställande
planeringsunderlag som klarlägger resmönstret i samhället. Det
är därför angeläget att information om forskningsresultat inom
området på olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet.
Utskottet förutsätter att denna informations- och
kontaktverksamhet fortsättningsvis kan komma att förstärkas i
enlighet med vad som anförs i propositionens riktlinjer.
Utskottet är med hänvisning till vad som nu har anförts inte
berett att förorda något särskilt statligt initiativ på
informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker
därför densamma i nu behandlad del.

2.5 Kombitrafik

I motion T216 (s) framhålls behovet av ett
teknikutvecklingsprogram för kombitrafiken. Motionärerna
konstaterar att under det senaste decenniet har stora
förhoppningar knutits till utvecklingen av kombitrafiken. Dessa
har dock endast delvis infriats. Tidigare exempel på samverkan
mellan offentlig verksamhet och svensk industri manar till
efterföljd.
Staten uppges mot denna bakgrund ha en viktig roll att fylla
för att kanalisera en efterfrågan som tillgodoser gemensamma
behov. Överlåts detta intresse helt till marknaden kommer det
att ta oerhört lång tid att lösa de problem som
finns, mycket beroende på de stora investeringar som gjorts i
dagens mindre effektiva system. Med aktiva insatser från staten
anges att svensk industri, med två av världens främsta
lastbilstillverkare och med en av världens ledande tillverkare
av rullande järnvägsmateriel och ett av världens effektivaste
järnvägsföretag, kan leda utvecklingen av ett effektivt,
internationellt gångbart kombitrafiksystem. Målet bör enligt
motionen vara att det snarast utvecklas ett system som möjliggör
en avsevärd sänkning av kostnaden för terminalhantering.

Utskottet kan konstatera att i tidigare trafikpolitiska beslut
har stora förhoppningar knutits till utvecklingen av
kombitrafiken. Utskottet anförde exempelvis i samband med 1985
års järnvägspolitiska beslut att det var av mycket stor
betydelse att transportnäringen fick klart för sig att det finns
en politisk vilja att ge SJ möjligheter att tillhandahålla
kapacitet, teknik och service i en omfattning som tillgodoser
långsiktiga behov (prop. 1984/85:114, bet. TU 22, rskr. 348).
Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en målinriktad satsning
på kombitrafiken borde utgöra ett viktigt inslag i
trafikpolitiken under resten av 1980-talet och under 1990-talet.
I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades vidare att en
utveckling av kombitrafiken utgjorde ett strategiskt medel för
att de trafikpolitiska målen skulle kunna uppnås. Genom detta
beslut angavs också vissa riktlinjer i syfte att åstadkomma
en kraftfull satsning på kombitrafiken.
Som framhålls i den aktuella motionen har dock utvecklingen
hittills inte helt kunna leva upp till de förhoppningar som
knutits till denna trafikform. Även om trafiken i volym har ökat
procentuellt svarar den fortfarande för en tämligen blygsam
andel på den totala transportmarknaden. Kombitrafiken har också
under många år haft bristande lönsamhet. För att komma till
rätta med den dåliga lönsamheten har SJ påbörjat ett omfattande
åtgärdsprogram innefattande bl.a. en ny affärsmässig
organisation där trafiken drivs i ett särskilt bolag. En
koncentration har också skett av antalet terminaler.
Utskottet anser fortfarande att en positiv utveckling av
kombinerade transporter är av strategisk betydelse i den
fortsatta trafikutvecklingen. Med en närmare europeisk
integrering tillsammans med ökade krav på miljövänliga
transporter och önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir
det allt viktigare att varje transportmedel utnyttjas på ett
effektivt sätt. Genom en utveckling av kombitrafiken främjas en
integrering av landsvägs-, järnvägs- och sjötransporter. Med
hänsyn till att Sveriges läge i förhållande till de viktigare
marknaderna ofta innebär stora transportavstånd är
kombitrafikens utveckling enligt utskottets mening av särskilt
intresse för att öka industrins konkurrenskraft.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget med
forsknings- och utvecklingsarbete som kan främja utvecklingen av
kombinerade transporter. Om stora volymer gods skall kunna föras
över till kombitrafiken måste terminalhanteringen utvecklas
vidare. Utskottet kan konstatera att TFB tidigare har valt att
prioritera forskning rörande kombitrafik lastbil/järnväg.
Projekt har bedrivits som berör bl.a. marknad, prissättning,
terminalverksamhet och hinder för etablering av sådan trafik.
Även andra typer av kombitrafik har studerats som möjligheter
till systemlösningar industri--järnväg--sjöfart. Utskottet
förutsätter att detta utvecklingsarbete kan drivas vidare och
genomföras inom ramen för de FoU-områden som särskilt bör
uppmärksammas.
Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att
syftet med yrkandet i motion T216 (s) till väsentlig del är
tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

2.6 Miljöfrågor

I motion T230 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms
län framhålls att staten bör stödja utveckling av miljövänliga
bränslen och kommunikationsmedel. Med hänsyn till att det är
lättast att börja en övergång till miljövänlig teknik inom
kollektivtrafiken bör ett utvecklingsprogram genomföras i syfte
att bl.a. förbättra tekniken och ge ekonomiska incitament.
Målsättningen bör vara att bussparken i Stockholmsregionen inom
en femårsperiod skall använda miljövänliga drivmedel.
I motionen framhålls vidare att en viktig fråga är att
stödja utveckling av ett system med spårtaxi för regionens
trafikförsörjning på 2000-talet. Enligt motionärerna har
utvecklingen inom informationsteknologin gjort det både möjligt
och ekonomiskt fördelaktigt att använda helautomatiska förarlösa
fordon i spårburen trafik. Tekniken behöver dock utvecklas. I
motionen anges att ett spårtaxisystem bör kunna bli ett
attraktivt referensprojekt för svensk industri.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla
vikten av att trafik- och miljösituationen i landets
storstadsområden förbättras. Därvid krävs, som utskottet
klargjort tidigare i samband med riksdagens miljöpolitiska
beslut på trafikområdet våren 1991, i de större städerna bl.a.
åtgärder som att begränsa partikelutsläpp från dieseldrivna
fordon genom en mer miljövänlig kollektivtrafik (prop.
1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345).
Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas
att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär
trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)
med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även
påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av
elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en
motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I
sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer
runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och
olika former av miljöanpassad kollektivtrafik.
Utskottet anser det angeläget att forskningen och
utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste
göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem
och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar
hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i
kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en
målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet
kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att
medverka till en omställning av transportsektorns
energianvändning.
Med de förslag i propositionen som utskottet tidigare ställt
sig bakom kan också en fortsatt utveckling främjas inom området.
Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet kan vidare
nämnas att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren
1991 erhåller 30 miljoner kronor per år under fyra år för stöd
till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning
av
motoralkoholer i fordon. Enligt klimatpropositionen (prop.
1992/93:179) förordas vidare att ytterligare medel anvisas till
TFB för utveckling av bl.a. el- och hybridfordon.
Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att
medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför
nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom
och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Utskottet
förutsätter med hänvisning till vad som nu har anförts att
åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att stimulera den
miljötekniska utvecklingen på området.
I motionen berörs även utvecklingen av spårtaxi. Utskottet
anser i likhet med vad som anförs i motionen att det är
väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas.
Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera
fördelar ur miljösynpunkt. Enligt resultat från tidigare
FoU-projekt kan kostnaden för en resa bli ungefär som för dagens
busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre. Vidare kan
nämnas att inom ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i
Göteborg har en överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av
ett nytt förarlöst spårsystem. En mindre demonstrationsbana
planeras att anläggas i Göteborg.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt
utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma
att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för
teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det
anförda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd från
riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

2.7 Telefrågor

I motion T208 (v) framhålls att utvecklingen av elektroniska
kommunikationer har många positiva drag. Deras negativa
miljöeffekter är exempelvis försumbara. Samhället bör därför med
utbildning, information och forskningsinsatser ge den breda
allmänheten och mindre företag möjlighet att tillgodogöra sig de
nya kommunikationsslagen.

Utskottet konstaterar att genom regeringens förslag ges ökade
möjligheter att utveckla sektorsforskningen inom området.
Forskning om telekommunikationer utpekas sålunda som ett område
som särskilt bör uppmärksammas under den kommande
planeringsperioden. Vidare förändras ansvarsförhållandena i
syfte att uppnå en ökad tydlighet så att de samhällsmotiverade
insatserna inom området kan främjas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu
behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.

2.8 Transportforskningens lokalisering

I motion T918 (v) framhålls en rad motiv för att bygga upp ett
transporttekniskt centrum. Uppgiften för detta centrum skall
vara att utveckla miljöanpasade lösningar för gods- och
persontransporter. Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet,
energieffektivitet, transportekonomi, framkomlighet och
tidspassning samt förutsättningarna för industriell produktion.
Anläggningen bör byggas upp i ett område där det är lätt att
utveckla ett samarbete med industrin och där det finns naturliga
förutsättningar att pröva nya lösningar. Ett naturligt
lokaliseringsval är enligt motionären därmed Fyrstadsregionen,
dvs. den region som består av kommunerna Trollhättan,
Vänersborg, Uddevalla och Lysekil.
I motion T84 (s) anges att VTI:s framtida verksamhet kommer
att knytas hårt till beställarnas omedelbara behov av forskning.
Enligt motionärerna är mot denna bakgrund en omlokalisering av
VTI från Linköping till Borlänge välmotiverad. Därmed kan en
samlokalisering uppnås med Banverket och Vägverket, vilket
skulle bl.a. förstärka samspelet forskning--verk. I motionen
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om informationsteknologins betydelse för de olika
trafikgrenarna.

Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för
ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka
forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet
avstyrker därför motion T918 (v). Av motsvarande skäl avstyrker
utskottet även motion T84 (s).

3 Övriga anslagsfrågor

Förutom de anslagsfrågor som tidigare behandlats har i den
forskningspolitiska propositionen lämnats ytterligare några
förslag till medelsanvisningar och särskilda bemyndiganden.
För VTI föreslås sålunda att för verksamhetens redovisning
anvisas ett anslag på 1 000 kr för budgetåret 1993/94. Vidare
föreslås att institutet får disponera medel motsvarande
eventuell utgående reservation från bidragsanslaget innevarande
budgetår under budgetåret 1993/94. Slutligen föreslås att de
åtgärder som regeringen vidtagit för att reglera VTI:s resultat
för budgetåret 1990/91 godkänns.
Även för TFB förordas att medel motsvarande eventuell
utgående reservation från anslaget under innevarande budgetår
får förbrukas under budgetåret 1993/94. Vidare begärs
godkännande av vad som förordats i fråga om bemyndigande för TFB
att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens
anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.

Inga motionsyrkanden har väckts med anledning av dessa
förslag. Utskottet har heller inga erinringar och tillstyrker
därför desamma.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvaret för teleforskning
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170
anförts om sektorsforskningsansvaret på
telekommunikationsområdet,

2. beträffande ansvaret för transportforskning och
transportprognoser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1992/93:170 yrkandet på s. 153, yrkande 2 på s. 155
och proposition 1992/93:100 bil. 7, med anledning av regeringens
förslag i proposition 1992/93:170 yrkande 1 på s. 156 samt med
avslag på motionerna 1992/93:T30, 1992/93:T31 och 1992/93:T216
yrkande 17
dels godkänner vad regeringen anfört om omorganisationen
av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn,
dels till Bidrag till Statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
33639000 kr,
dels till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119406000 kr,
dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 12490 000 kr,

res. (s)
men. (v)

3. beträffande forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170
anförts om forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken, inkl. dess
finansiering,

4. beträffande disposition av reservation för
kollektivtrafikinsatser
att riksdagen godkänner att utgående reservation för
budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i
trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av
länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras
på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kollektivtrafikområdet,

5. beträffande gång- och cykeltrafik
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T90 yrkande 4 och
1992/93:Ub121 yrkande 19,

6. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 10,

7. beträffande kombitrafik
att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 11,

8. beträffande miljöfrågor
att riksdagen avslår motion 1992/93:T230 yrkande 3,

9. beträffande telefrågor
att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 23,

10. beträffande transportforskningens lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T84 och 1992/93:T918

11. beträffande anslag till VTI
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,

12. beträffande disposition av reservation för VTI
att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuellt
utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens
väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på
det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94,

13. beträffande resultatreglering för VTI
att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna
vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91,

14. beträffande disposition av reservation för TFB
att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en
eventuellt utgående reservation på reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får
förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret
1993/94,

15. beträffande bemyndigande om medelsbeslut
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170
förordats i fråga om bemyndigande för
Transportforskningsberedningen att inom en given ram --
utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om
medel för en sexårsperiod.

Stockholm den 13 maj 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s),
Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl
Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m)
och Hugo Bergdahl (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Ansvaret för transportforskning och transportprognoser
(mom.2)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis klargöra att trafik och
transporter har en vital funktion i vårt samhälle. Det är därför
nödvändigt att landets samlade forskningsresurser används på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den
framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika
forskningsbeställare och forskningsutövare är av ett strategiskt
intresse.
Med tanke på de stora belopp som krävs för investeringar i
infrastruktur och rullande materiel samt de dryga kostnaderna
för drift och underhåll är det angeläget att planerare och
beslutsfattare på olika nivåer har goda och tillförlitliga
kunskaper om hur transportsystemet kan tillgodose dagens och
morgondagens efterfrågan på transporttjänster. Framför allt är
det viktigt att ha kännedom om konsekvenser av olika åtgärder
och ingrepp i trafiksystemet samt kostnaderna för dessa
förändringar.
Det är utifrån detta perspektiv som behovet av forskning om
trafik och transporter skall bedömas, dvs. behovet av att ha ett
på forskning baserat fakta- och kunskapsunderlag inför beslut om
förändringar i transportsystemet.
Enligt utskottets mening har regeringen mot denna bakgrund
dragit felaktiga slutsatser när det gäller organisationen av
transportforskningen. Den renodling av beställar- och
utförarrollerna som regeringen förespråkar är intressant men
inte tillräckligt utredd varför det inte nu är möjligt att fatta
beslut i denna fråga. Det finns dessutom andra alternativ som
bör tas med i en diskussion om framtidens organisation när det
gäller transportforskningen.
Utskottet anser att den forskning som bedrivs vid VTI och
den miljö som institutet utgör är en värdefull resurs för
transportforskningen. Detta gäller inte minst i ett
internationellt perspektiv, där VTI redan har goda kontakter och
aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på såväl nordisk som
europeisk och global nivå. Att i detta läge rasera en sådan
tillgång genom att bygga upp en administrativ apparat för att
fördela förhållandevis små penningsummor är slöseri med statens
resurser. Med den förordade modellen för hantering av FoU-medel
finns vidare en risk för ett alltför stort beroende av
uppdragsgivare. Därmed kan forskningens möjligheter att arbeta
fritt från och oberoende av snäva och kortsiktiga intressen
allvarligt försämras.
Utskottet anser därför att VTI:s forsknings- och
utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning.
Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet förmedla
kunskap om trafik och transporter till olika grupper i samhället
också i fortsättningen. Till uppgifterna bör även framgent höra
att ansvara för transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Mot
denna bakgrund bör VTI tilldelas anslag för att kunna fortsätta
med ungefär nuvarande verksamhet. Detta innebär i förhållande
till det aktuella förslaget i budgetpropositionen att från
Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör 3490000 kr
överföras till VTI. Vidare bör 20000000 kr överföras från
anslaget till TFB till VTI:s anslag. För TFB betyder dessa
förändringar att beredningen ändå får en anslagsökning med drygt
50 miljoner kronor. Utskottet har härvid gjort en uppräkning med
400000 kr med hänsyn till omföring av vissa
förvaltningskostnader från energiforskningsanslaget.
Utskottet anser vidare att det bör finnas möjligheter att
effektivisera forskningsverksamheten genom viss samordning
mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som föreslås i
forskningspropositionen -- enbart se över möjligheterna till en
administrativ samordning av de båda instituten bör enligt
utskottets mening instituten slås samman till en internationellt
sett mycket slagkraftig enhet, som kan tillgodose behov över
hela spektrat från geoteknik över vägteknik till trafikteknik.
Även när det gäller ökad samverkan mellan VTI/SGI och TFB bör
det finnas möjligheter till samordningsvinster. De tre
organisationerna bör komma tillbaka med förslag till hur man
genom samarbete av bl.a. administrationen kan göra besparingar
inom avsnittet transportforskning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T30
(s), T31 (s) och T216 i berörd del tillstyrks medan regeringens
förslag i denna del avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande ansvaret för transportforskning och
transportprognoser
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T30,
1992/93:T31 yrkandena 1--4 och 1992/93:T216 yrkande 17 och med
anledning av motion 1992/93:T31 yrkande 5 samt med avslag på
regeringens förslag i proposition 1992/93:170 yrkandet på s.
153, yrkande 2 på s. 155 och yrkande 1 på s. 156 och proposition
1992/93:100 bil. 7
dels till Bidrag till Statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
57129000 kr,
dels till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99406000 kr,
dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 9000000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om prognosverksamheten m.m. inom
transportsektorn,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Ansvaret för transportforskning och transportprognoser

Jag biträder hemställan i reservationen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionerna2
Proposition 1992/93:170 avsnitt 62
Transportforskningsberedningens roll stärks2
Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
inom kollektivtrafiken2
Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn2
Anslagsfrågor2
Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga 73
Utredningar m.m.3
Motionerna3
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
avsnitt 63
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176
Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.4
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161
Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet4
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
19934
Bakgrund5
Utskottet6
1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.6
1.1 Ansvaret för teleforskningen6
1.2 Ansvaret för transportforskning och
transportprognoser6
2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll10
2.1 Allmänna riktlinjer10
2.2 Kollektivtrafik11
2.3 Gång- och cykeltrafik11
2.4 Kvinnoperspektiv12
2.5 Kombitrafik13
2.6 Miljöfrågor15
2.7 Telefrågor16
2.8 Transportforskningens lokalisering17
3 Övriga anslagsfrågor17
Hemställan18
Reservation20
Meningsyttring av suppleant22