Trängselskatt
Betänkande 2003/04:SKU35
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 16 juni 2004
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ja till trängselskatt (SkU35)
En ny lag gör det möjligt att ta ut trängselskatter. Riksdagen godkände regeringens förslag som gör det möjligt för Stockholms stad att ta ut så kallade miljöavgifter av bilister. Det är riksdagen som beslutar om skatter, vilket betyder att riksdagen måste godkänna uttaget av trängselskatter. Den nya lagen är utformad så att den kan gälla i hela landet, men kommer till en början endast att tillämpas i Stockholms innerstad. Trängselskatterna i Stockholm införs på försök och försöket ska pågå till den 31 juli 2006. Det är regeringen som bestämmer när försöksverksamheten ska börja. Trängselskatten kommer att tas ut när en bil passerar genom vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till prop. p. 1-3, 5-7. Delvis bifall till prop. p. 4, 8. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottet
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 14
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- TrängselskattProposition 2003/04:145
Motioner från ledamöterna
- Motion 2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M) Stockholmsregionen
- Motion 2003/04:Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (V) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:Sk37 av Lennart Fremling (FP) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (C) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (FP) med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt
- Motion 2003/04:T326 av Ewa Björling (M) Trängselavgifter
- Motion 2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (KD) Infrastruktur i Stockholmsregionen
- Motion 2003/04:T462 av Björn Hamilton (M) Trängselavgifter
- Motion 2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP) Södertörn
- Motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (M) Infrastruktur
- Motion 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (KD) Kommunikationer, Utgiftsområde 22
- Motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (C) Framtidens transportsystem
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2004-05-27
Justering: 2004-06-01
Trycklov till Gotab och webb: 2004-06-09
Trycklov: 2004-06-09
Justering: 2004-06-01
Trycklov till Gotab och webb: 2004-06-09
Trycklov: 2004-06-09
Reservationer: 1
Betänkande 2003/04:SKU35
Betänkande 2003/04:SKU35
Alla beredningar i utskottet
2004-05-27
Ja till trängselskatt (SkU35)
En ny lag gör det möjligt att ta ut trängselskatter. Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag som gör det möjligt för Stockholms stad att ta ut så kallade miljöavgifter av bilister. Det är riksdagen som beslutar om skatter, vilket betyder att riksdagen måste godkänna uttaget av trängselskatter. Den nya lagen är utformad så att den kan gälla i hela landet, men kommer till en början endast att tillämpas i Stockholms innerstad. Trängselskatterna i Stockholm införs på försök och försöket ska pågå till den 31 juli 2006. Det är regeringen som bestämmer när försöksverksamheten ska börja. Trängselskatten kommer att tas ut när en bil passerar genom vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2004-06-16
Debatt om förslag 2003/04:SKU35
Webb-tv: Trängselskatt
Dokument från debatten
- 2004-06-16Protokoll 2003/04:129
Protokoll från debatten
Anf. 1 Catharina Bråkenhielm (S)
Herr talman! I dag ska vi debattera införandet av trängselskatt, som är något nytt och alldeles oprövat i vårt land. Regeringen föreslår, i syfte att öka framkomligheten och minska trafikens miljöpåverkan, införandet av trängselskatt.
Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter. Det är alltså en lag för hela Sverige, men den kommer inledningsvis bara att tillämpas vid passage av betalstationer i Stockholms innerstad.
Lagen om trängselskatt och övriga lagförslag utom bilagan till lagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2005. Bilagan ska vara tidsbegränsad och gälla till och med den 31 juli 2006, alltså till försöksperiodens slut. Det avgörs genom en folkomröstning om det ska vara mer än ett försök.
1865 provades den första bilen med bensinmotor. Den blev inte någon höjdare, men följdes raskt av mer kända ingenjörsnamn som Benz, Daimler och Peugeot. Sedan kom vardagsbilarnas produktion i gång på allvar. Den mest kända är kanske Bubblan från Volkswagen, som hittills har tillverkats i över 22 miljoner exemplar.
Det här lade grunden till det vi i dag ska debattera - problemet med för många bilar på samma yta vid samma tillfälle. På 70-talet började man observera att det inte var enbart positivt med bilar, utan även de negativa konsekvenserna med alla utsläpp som blev av bilarna kom i fokus.
Vi kör stora bilar i Sverige. I snitt drar de en liter bensin per mil och släpper ut två kilo koldioxid för varje mil som vi kör. När vi har kört upp en tank har vi släppt ut två gånger vår egen vikt i koldioxid.
Herr talman! Den som kör 1 500 mil om året bidrar till tre ton växthusgaser i atmosfären. Kör man i stället en stadsjeep, vilket är vanligt här i Stockholm, är utsläppen de dubbla. Om man tittar på antalet fordon som passerar in och ut genom det tänkta trängselskatteområdet i Stockholm, där trafiken till och från innerstaden brukar mätas i en ring runt innerstaden - tullsnittet - ser man att antalet passager över detta tullsnitt ett vardagsdygn är ungefär 560 000. Då har man även räknat lastbilar, bussar och taxibilar. Någon minskning av trafiken har inte skett, utan siffran har legat stilla de senaste tio åren.
Nu görs ett försök att förändra det här genom att införa en skatt vid passage av angivna betalstationer. Beloppets storlek kommer att variera mellan 10 och 20 kr utifrån vilken tid på dagen man passerar. Skatten tas ut från kl. 6.30 på morgonen till kl. 18.29 på kvällen på vardagar. Den sammanlagda skatten per bil och dygn får uppgå till högst 60 kr. Skattskyldig är man som ägare till bilen. Lagen om trängselskatt innehåller dessutom en rad följdbestämmelser, bland annat den om att lagen om allmän kameraövervakning ändras på så sätt att det inte krävs tillstånd eller anmälan för att använda kameraövervakningen vid betalstationer där trängselskatten tas ut.
Herr talman! Jag vill poängtera att det här är en skatt som gäller hela landet. Den ska därför beslutas om på nationell nivå. Det är inte en avgift som man kan besluta om lokalt. Kommuner eller landsting kan efter beslut göra en propå om att införa trängselskatt för att komma till rätta med trafikens trängsel och miljöproblem. Regeringen bereder frågan, som kan leda till en överenskommelse mellan stat och kommuner eller regioner.
Avslutningsvis kan jag berätta att det med anledning av betänkandet har skrivits sex följdmotioner. Det finns också åtta motioner från den allmänna motionstiden.
Herr talman! Jag lämnar nu över betänkandet om trängselskatt till skatteutskottets ledamöter och övriga anmälda ledamöter för en stunds givande debatt den här sommarmorgonen.
Anf. 2 Björn Hamilton (M)
Herr talman! I den trafikpolitiska debatten före valet 2002 i TV:s nyhetsprogram ABC deklarerade den dåvarande socialdemokratiska oppositionsledaren Annika Billström: Vi kommer inte att införa biltullar under kommande mandatperiod. Detta är ett vallöfte från oss socialdemokrater, lovade hon.
Herr talman! Vad var det värt?
I en annan intervju, i Svenska Dagbladet i söndags, sade samma Annika Billström: "Svika kan man göra en gång, men inte två, för då är det lika bra att lämna politiken. Det var därför det var så viktigt för mig i våras att Stockholm skulle få behålla pengarna från miljöavgifterna. Så jag fick gå över bron till Rosenbad och veva med handväskan."
Regeringen var tydligen inte beredd att återföra pengarna till Stockholm som man lovat från början, och Annika Billström tycker att det är okej att svika sina väljare. Det är inte konstigt att politiker har lågt förtroende hos väljarna. Jag uppfattar resultatet av söndagens val som en klar protest mot oss etablerade politiker. En av orsakerna, herr talman, är säkert att det har svikits både här och där och mer än en gång.
Ingen fråga har engagerat så många stockholmare på sistone som frågan om trängselskatter. En maktelit bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister kämpar för att införa trängselskatterna över stockholmarnas huvud. Man genar i den demokratiska beslutsordningen. I riksdagen har vi på grund av tidsbrist inte kunnat bereda ärendet på ett tillräckligt noggrant sätt. I trafikutskottet gjorde tre partier en protokollsanmälan om den bristfälliga hanteringen. Vi konstaterade att regeringens senfärdighet med att avlämna propositioner till riksdagen återigen har lett till att riksdagen inte har givits erforderlig tid att bereda ärendet enligt riksdagsordningen. Det saknas analyser av en rad frågor, bland annat effekterna på miljön och på arbetsmarknaden. Regeringen har inte heller utrett eller redovisat alternativ till trängselskatter. Detta, herr talman, tycker jag är ytterligt allvarligt.
Nu senast underkände kammarrätten Stockholms kommuns sätt att sköta upphandlingen av det tekniska systemet. Annika Billström uttryckte återigen i en tidningsintervju att det var en storm i ett vattenglas. Den socialdemokratiska makteliten tar lagar och demokratiska spelregler med en axelryckning.
I folkomröstningar och opinionsmätningar har en stor majoritet av Stockholmsregionens invånare avvisat biltullar. I söndags sade även värmdöborna nej. Trots det insisterar regeringen och kommer med ett förslag till riksdagen som innebär att man vill lagstadga om att trängselskatter kan användas i Sverige och att ett första försök ska göras i Stockholm före nästa val.
Opinionsyttringarna har varit många. Man kunde till exempel läsa i Svenska Dagbladet den 28 maj att biltullar är ett dråpslag för ungdomsidrotten. Hammarby IF räknade med en merkostnad på 400 000 kr bara för pojkfotbollen. Föräldrarna drabbas av merkostnaden och risken är stor att barn till ensamstående föräldrar inte kan fortsätta att spela för Hammarby eller andra klubbar som drabbas av motsvarande kostnader.
Herr talman! London tas ofta som exempel i debatten om trängselskatter. Innan skatten eller avgiften infördes var en majoritet av näringslivet i London positiv - det ska erkännas. Men efter införandet sade 67 % av samma näringsliv nej till ett förslag om fördubbling av avgiftszonens yta. Att erfarenheterna blev så negativa berodde på att näringslivet drabbades mycket hårdare än förväntat. Många konsumenter avstod från att göra sina inköp i centrala London. Londons handelskammare uppger att nära en tredjedel av detaljhandlarna överväger att flytta ut ur avgiftszonen. Nästan 80 % redovisade minskad omsättning. Är det detta vi vill tvinga affärerna i Stockholms innerstad till? Knappast, herr talman.
Om trängselskatterna införs i Stockholm innebär det att man monterar upp nya barriärer mellan redan segregerade delar av staden. De norra delarna skärs av från de södra, och integrationen mellan olika delar av regionen uteblir eller försvåras betydligt. Det är låginkomsttagarna som kommer att ha problem med att betala trängselskatterna. Det är familjer som behöver bilen till att köra hem Pamperspaket från stormarknaden, skjutsa barnen till fotbollen eller ta sig till jobbet så att tiden räcker till. Är det detta vi vill ska drabba stockholmarna? Knappast, herr talman.
Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning av Stockholmsområdet. Kommunal- och fastighetsskatterna har höjts mer än i övriga delar av landet. Stigande fastighetspriser har medfört att fastighetsskatten ökat dramatiskt och att låg- och medelinkomsttagare i helt vanliga småhus numera drabbas av förmögenhetsskatt. Dessutom innebär den kommunala skatteutjämningen att regionen får lämna ifrån sig betydande belopp, både på kommunalskatten och landstingsskatten, till övriga landet. Sammantaget har detta medfört att tillväxtmotorn Stockholm har stannat av. Ännu en Stockholmsskatt, nämligen trängselskatten, skulle förvärra situationen ytterligare.
En grundläggande princip i skattesystemet är att utgifter för inkomstens förvärvande är avdragsgilla liksom att kostnader i företag kan dras av. Men detta ska enligt förslaget inte gälla trängselskatter, vilket i första hand kommer att drabba låginkomsttagare och småföretagsamheten. Dessutom drabbas du bara om du tar din egen bil till jobbet. Om du har en leasingbil eller en lånad bil går du fri.
Man tror att de föreslagna trängselskatterna kan ge ungefär 900 miljoner kronor i intäkter. Det kommer att kosta närmare 2 miljarder att bygga upp och driva verksamheten. Det blir ett dyrt försök som drabbar de skattebetalare som redan har sagt ifrån att de inte vill genomföra projektet. Är det på det sättet vi ska hantera våra skattepengar? Knappast, herr talman.
Om försöket permanentas vid ett eventuellt fortsatt rödgrönt styre i landet är risken stor att trängselskatter kan komma att ingå i Stockholmsregionens anslag för investeringar i vägar och kollektivtrafik. På det sättet får stockholmarna själva betala vad andra får finansierat ur den gemensamma skattekistan. Majoriteten i trafikutskottet strök nämligen följande mening under trafikutskottets slutsatser vid slutjusteringen av betänkandet: Detta innebär att även investeringar i infrastrukturen såsom spår och vägar, i vissa fall förlagda i tunnlar, är nödvändiga för att på sikt komma till rätta med rådande trafikproblem i Stockholmsregionen och andra storstadsområden.
Detta kloka konstaterande godkändes inte av majoriteten. Man kan frestas att dra slutsatsen att då får stockholmarna själva stå för de här nödvändiga investeringarna via trängselskatterna. Är det så vi vill behandla Stockholmsregionen? Knappast, herr talman.
När man slog upp tidningen i morse möttes man av en artikel om trängselskatterna med rubriken Skammens dag. Låt oss se till att det inte blir någon skammens dag i dag!
Därför yrkar jag att ärendet återförvisas till skatteutskottet för fortsatt beredning och riksdagsbeslut i höst. Jag åberopar de skäl jag har anfört här tidigare. Skulle inte återförvisning av ärendet vinna gehör yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen från de borgerliga partierna som innebär avslag på propositionen. Dessutom stöder jag naturligtvis de moderata motionerna i ärendet.
I detta anförande instämde Ewa Björling, Carl-Axel Roslund, Elizabeth Nyström, Jan-Evert Rådhström, Henrik Westman och Ulla Löfgren (alla m).
Anf. 3 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Demokratins pris är högt. Det kan aldrig bli för högt. Samtidigt är demokratin oskattbar, av oskattbart värde. Demokratin måste alltid vårdas. Det har vi alla ansvar för i och utanför riksdagen.
Herr talman! Så lockade dem makten att de lovade väljarna. Men det är värre än så. Så frestade dem makten att de sveko sig själva. De sveko sina egna vallöften. Och det är än värre. Så älskade de makten att de bedrogo väljarna.
Herr talman! Frågan om införandet av en ny skatt, numera benämnd trängselskatten, har två dimensioner, dels demokratifrågan, dels själva sakfrågan. Jag börjar med demokratifrågan.
Vi har just nu haft ett allmänt val till EU-parlamentet. Resultatet var nedslående dels vad gäller valdeltagandet, dels vad gäller uppslutningen kring själva projektet. Det måste föranleda en demokratidiskussion. Den fråga vi måste ställa oss är: Hur förankras viktiga politiska beslut i människors sinne, vilket är något mycket mer än i denna kammare?
I dag kommer riksdagsmajoriteten sannolikt att låta stockholmarna betala priset för 121-punktsuppgörelsen den 4 oktober 2002 mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Låt oss tala klartext! Priset är en skatt, men det är också en form av bestraffning. Det handlar ytterst om hur man hanterar makt och ansvar.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet gick 2002 till val på att införa en miljöavgift i Stockholm, och om deras engagemang för den saken finns således föga att säga. Socialdemokraterna, som ju i grunden är goda demokrater - något annat finns det ingen anledning att hävda eller ens påstå - lovade motsatsen: att inte under innevarande mandatperiod införa trängselavgifter i Stockholm. Socialdemokraterna vann med detta löfte framgångar i riket; i Stockholms läns landsting, i Stockholms stad och i många andra kommuner. Men löftet visade sig vara intet värt. Makten gick före ärligheten. Man lät sig korrumperas för att nå hela härligheten. Demokratin blev en handelsvara som såldes ut.
Demokratin är i sig beständig, om den vårdas väl. Makten är däremot förgänglig, ty politisk makt har man i en demokrati bara till låns. Vid nästa val utkrävs ansvar från väljarnas sida. Hela denna process, herr talman, som har lett fram till att riksdagen nu ska anta denna skatt, är inte annat än en demokratisk fars.
Mina politiska vänner och motståndare! Så här får det inte gå till. Att på detta sätt göda politikerföraktet är inget mindre än oförsvarligt dumt, och räkenskapens dag kommer. Den kommer inte bara för Stockholms finansborgarråd Annika Billström, vilken, som Björn Hamilton sagt, i valrörelsen har lovat att motsätta sig biltullar. Också flera andra kommer att utveckla detta från Folkpartiets sida. Annika Billström svek ett av de vallöften som förde henne till makten, men räkenskapens dag kommer framför allt för statsministern och ordföranden i det socialdemokratiska partiet Göran Persson, som sitter kvar vid makten på en demokratisk eftergivenhetspolitik gentemot språkröret Peter Eriksson i Kalix och dåvarande vänsterledaren Gudrun Schyman i Simrishamn. Denna skatt ska därför med rätta egentligen kallas Harpsundsskatten. Låt Harpsundsskattens demokratiska pris bli mycket högt i 2006 års val!
I sakfrågan: Vad vi nu diskuterar är införandet av en helt ny skatt i Sverige. Det är sällan så sker. Kanske kan man säga att valpskatten för ett antal år sedan, numera dessbättre avskaffad efter att ha flyttat nästan all aktiehandel till London, var en annan form av en sådan skatt.
Jag tror faktiskt att man får gå tillbaka till 1959-1960 för att hitta en motsvarande ny skatt. Omsättningsskatten infördes då genom proposition nr 1959:168
Förordning om allmän
varuskatt.
Den behandlades av dåvarande bevillningsutskottet, motsvarande skatteutskottet, och av konstitutionsutskottet. Det var en väldig skillnad mellan införandet av denna skatt och dagens nya skatt, områdesskatten, nämligen att finansministern i valrörelse hade gått ut och pläderat för denna skatt. Han deltog själv i kammardebatterna, både i första och i andra kammaren, medan dagens finansminister inte ens är här.
Jag måste säga att jag tycker att detta är illa när man inför en principiellt helt ny skatt, denna områdesskatt, men jag kan förstå honom. Arbetarekommunen i Stockholms stad, där finansministern är ordförande, vann makten i Stockholm genom att lova att inte införa en sådan här skatt.
Folkpartiet anser att den skatt som nu föreslås inte är en skatt utan att om den ska införas ska det vara en avgift. Staten tar redan ut vägtrafikskatt. Om miljöstyrande avgifter ska införas är det en sak för kommuner att efter samråd och samverkan med andra kommuner besluta detta. Vi förkastar därför hela detta förslag, inte bara därför att 80 % av medborgarna tycker att skatten är orättfärdig. Häromdagen var det, som också Björn Hamilton nämnde, folkomröstning i Värmdö kommun där 79 % - 4 väljare av 5 - motsatte sig skatten.
Förra ledamoten av denna kammare Ingela Thalén är bosatt där, och hon slipper detta elände genom att ha lämnat riksdagen i går. Hon behöver alltså inte rösta mot vad man hade lovat.
Sättet att införa denna skatt korrumperar hela tanken på miljöstörande avgifter. Genom detta nyttjande av demokratin som täckmantel solkas för lång tid tanken på verkliga miljöförbättringar. Det är en tragisk fars som vi nu ser.
Vad vill då vi, herr talman, som motsätter oss detta spektakel? I går var jag tillsammans med några goda vänner från hela Sverige på Skansen. På väg till Högloftet passerade vi Solliden. Det var Lars Tysklind från Strömstad, Eva Flyborg från västkustens pärla Göteborg, Nina Lundström bördig från Haparanda, Anita Brodén från Sollebrunn och Allan Widman från Malmö.
Nedanför oss bredde hela Stockholm ut sig i sin prakt - "stolta stad", som Carl Michael Bellman en gång skaldade. Med var också Jan Björklund, borgarrådet i Stockholm som är från samma bygd som jag och likaledes inflyttad till denna region. Vi kommer båda från platser söder om Borås, nämligen Viskafors och Skene, men vad vi är stolta över denna vackra stad! Vi delar denna inställning med alla andra som har flyttat till Stockholm eller som är bosatta här. Vi är överens om att alla i hela Sveriges land vill att Stockholm ska vara inte bara Sveriges huvudstad utan Europas och helst hela världens vackraste huvudstad.
Jag vill absolut inte förneka att Stockholm i all sin skönhet i dag har problem. När jag flyttade till denna region hade den 400 000 färre invånare. Det är nästan ett helt nytt Göteborg som har kommit till sedan början av 70-talet, men sedan dess har det inte skett några stora kollektivtrafikutbyggnader - ingenting i vägnätet och lite på tunnelbanan. Tågspåren, herr talman, från Stockholms central söderut invigdes 1875.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte ens se problemen. De drar bara ned rullgardinen, blundar och tror att avgifter löser problemen, men de bara flyttar och förvärrar dem. Det blir fullt på bussar och i tunnelbana i den mån det inte redan är det. Snart kan man faktiskt ta ut avgifter på kollektivtrafiken i tunnelbanan. Avgifterna är en skenlösning utan nya skenor.
Herr talman! Miljöpartiet och Vänsterpartiet har också avgivit ett särskilt yttrande om trängselskatt där man i praktiken säger att detta är fel lösning. Det är en för alla åhörare till detta god läsning. Jag ska inte läsa upp det eftersom jag nu inte har tid till det.
En konsumentjournalist i TV, Sverker Olofsson i Umeå, leder ett debattprogram som är känt för en tunna. Symboliskt, herr talman, placerar jag nu regeringens proposition och utskottsbetänkandet i denna tunna. Där hör dessa handlingar hemma. Jag yrkar avslag på hela eländet och bifall till vår reservation.
I detta anförande instämde Helena Bargholtz, Martin Andreasson, Nina Lundström och Anna Grönlund Krantz (alla fp).
Anf. 4 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Det är många turer och vinklingar på denna proposition och detta betänkande. Jag tänker föra in ännu en vinkling.
Kristdemokraterna anser att frågan om trängselskatter har varit ett gott exempel på hur illa det är ställt med det kommunala självstyret i Sverige. Riksdagen har nu att fatta ett beslut om ett regionalt trafikproblem som inte direkt berör alla Sveriges invånare i allmänhet. Däremot berörs invånare i Stockholm och dess kranskommuner påtagligt. Det är inget mindre än ett systemfel att denna regionala fråga är föremål för den typen av beslut i riksdagen.
Regeringens hantering av problematiken är under all kritik. När en majoritet i en kommun eller region uppstått för en trängselskatt låter man införa dessa genom riksdagsbeslut. Men vad händer utifall att den rådande majoriteten genom kommunala val eller andra omständigheter förbyts i en minoritet? Den nya majoriteten kanske då beslutar att avskaffa trängselskatten som riksdagen infört. Kommer riksdagen då automatiskt att besluta om ett avskaffande eller kommer man att motsätta sig den nya kommunala majoriteten?
Herr talman! Det nämnda exemplet visar på hur viktig den kommunala självstyrelsen är. Kristdemokraterna inser att kommunerna genom grundlagen inte har rätt att besluta om uttag av så kallade trängselskatter. Parkeringsavgifter beslutar kommunfullmäktige om enligt lagen. Detta kan ske eftersom lagen stiftades innan några bilar fanns, då 1809 års regeringsform fortfarande gällde, och i övergångsbestämmelserna till den nya regeringsformen undantogs nämnda lag, enligt sjätte punkten.
Kristdemokraterna anser att det finns stora principiella likheter mellan å ena sidan parkeringsplatser och å den andra vägyta som tillåter rörliga fordon. Om bägge dessa borde därför kunna beslutas av kommunfullmäktige.
Inom kort tillsätts en författningsutredning. Den förväntas ta upp frågorna om kommunernas grundlagsmässiga kompetens. Detta torde innefatta också kommunernas kompetens inom avgifts- och skatteområdet.
Herr talman! Vi kristdemokrater förutsätter att kommunernas grundlagsmässiga kompetens vad avser trängselavgifter eller eventuell skatt blir föremål för analyser i denna utredning.
Biltrafiken behövs för ett fungerande samhälle men utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Alla dessa faktorer måste få stor betydelse vid planeringen av infrastruktur. Kommunerna bör ha rätt att själva bestämma om de vill införa trängselavgifter för biltrafiken för att bättre fördela trafiken över tid och minska trängsel. Skattesystem och miljöavgifter ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.
Köerna och trängseln i våra största städers vägtrafik är ett stort problem för ekonomin likaväl som för miljön. Kraftfulla satsningar på infrastrukturen och kollektivtrafiken är därför nödvändiga. Om en kommun eller region vill förbättra miljön och finansiera en förbättrad infrastruktur och utvecklad kollektivtrafik genom att använda trängselavgifter bör kommuner och regioner ha rätt att själva besluta om införandet av sådana avgifter för biltrafiken.
Detta kan exempelvis ske i samband med genomförandet av större infrastrukturprojekt som förbättrar storstadstrafiken som helhet. En förutsättning för trängselavgifter är att de medel som inkommer ska stanna i regionen liksom att kostnaderna för systemets införande bärs av kommunen eller regionen.
Vid införande av trängselavgifter är den kommunala självstyrelsen central. Trängselavgifter ska beslutas av en kommun eller region. Det är ett allvarligt demokratiskt problem om beslutsordningen är den omvända, att trängselavgifter först utnyttjas som lockbete i regerings- och budgetförhandlingar på nationell nivå och därefter blir en sak för kommunpolitiker att presentera förslag om.
Herr talman! Väl fungerande transporter inom Stockholmsregionen är en avgörande förutsättning för en positiv utveckling i Sverige som helhet. Regionen svarar för en fjärdedel av landets totala bruttonationalprodukt. Stockholm har dessutom en stark koncentration av myndigheter, huvudkontor och institutioner. Det gäller att ta till vara de möjligheter som här bjuds, och då ligger det i hela landets intresse att Stockholmsregionen kan utvecklas. Transportsystemet spelar i det sammanhanget en avgörande roll.
Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är mycket hårt ansträngd. Olika former av kapacitetsbrist hämmar pendeltågen, tunnelbanan, bussarna med flera. Vi kristdemokrater anser att det är av största betydelse att Stockholmsberedningens förslag till insatser genomförs. På så vis kan vi uppnå en ökad samordning mellan de olika trafikslagen, ökad effektivitet i det befintliga transportsystemet, en tillräcklig vägkapacitet mellan norra och södra Stockholm och minskade negativa effekter av biltrafiken.
Herr talman! I fråga om trängselavgifter har Stockholms stad bedrivit ett mycket påskyndat och forcerat arbete för att ta fram ett underlag för beslut som inte haft som målsättning att skapa så bred samstämmighet som möjligt, märkligt nog. I stället har Stockholms stad medvetet drivit en linje som står i bjärt kontrast till intresset hos länets övriga kommuner. Det är ett allvarligt problem att motsättningar mellan stad och län är så stora i frågan om trängselavgifter.
Hanteringen av trängselavgiftsfrågan brister också i fråga om den kommunala självstyrelse som Kristdemokraterna slår vakt om. Trängselavgifter ska enligt nu gällande regler beslutas av en kommun eller region och därefter möjliggöras av regering och riksdag.
Vad gäller försöket i Stockholm är det uppenbart att initiativordningen varit den omvända. Socialdemokraterna har på nationell nivå utnyttjat frågan som lockbete i regerings- och budgetförhandlingar och därefter uppdragit åt kommunpolitiker att presentera förslag som går stick i stäv med partiets vallöften. Kristdemokraterna anser därför, i likhet med flera här, att regeringens förslag bör avslås. Därför yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 5 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Varför har vi den här debatten? Ytligt sett handlar det om att införa en trängselskatt som ett sätt att lösa trafikproblemen i Stockholm. Men en sådan debatt borde inte hållas här i Sveriges riksdag utan i Stockholms stadshus. Frågan borde debatteras och beslutas där.
Bakgrunden till att vi har den här debatten och att riksdagen står i begrepp att besluta om trängselskatter för stockholmarna, var betalningsstationerna ska ligga, vilka taxor som ska tas ut och under vilka tider, vilka som ska slippa betala, hur betalning ska ske, hur övervakning ska ske, hur förseningsavgifterna ska se ut och hur stora de ska vara - rubbet - är makt.
Det är en direkt följd av nattliga förhandlingar om regeringsunderlaget mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I det här fallet är det målstyrning in i detalj där det primära målet är regeringsmakten. Det är en process som är ovärdig en demokrati. Det är skäl nog att avvisa förslaget.
Herr talman! Jag vill ändå understryka att Centerpartiet och jag personligen tror på ekonomiska styrmedel som ett sätt att lösa trafikproblem i Stockholm och andra större städer. Vägavgifter kan vara en del i en samlad strategi där utbyggnad av infrastruktur och utbyggnad av kollektivtrafik är självklara ingredienser. Vår huvudinvändning är var och hur beslutet fattas.
Beslut om ekonomiska styrmedel i Stockholm ska beslutas av de förtroendevalda som stockholmarna själva har valt. Det är ett lokalt problem, och beslut ska fattas lokalt.
Det är orimligt att lägga den typen av beslut här i Sveriges riksdag. För vad händer om man inser att man behöver ändra tiden när taxorna ska tas ut? Vad händer om man vill ändra nivåerna? Jo, då måste det till ett nytt riksdagsbeslut. Det tycker jag praktiskt är ett otroligt trögt system.
Herr talman! Problemet är att regeringsformen inte ger kommuner eller regioner möjlighet att besluta om ekonomiska styrmedel av den här karaktären, exempelvis trängselavgifter. Det är ett tydligt exempel på hur otroligt centralstyrd nationalstaten Sverige är. Minns väl att vi har lyckats att med ett centralt beslut prångla ut att vi har enhetliga taxor i barnomsorgen i kommunerna! Det är den andra delen av centralstyret.
Centerpartiet vill ha en federal uppbyggnad av Sverige. Vi tycker att lokala och regionala beslutsfattare ska kunna ta ett sådant här beslut. Vi vill att makten ska utgå från folket och byggas underifrån. Makt och befogenheter ska vara på rätt nivå, helt enkelt.
Det är uppenbart att det är fler som tycker som vi, kanske inte som uttryck för en federalistisk princip. Men Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet resonerar alla i särskilda yttranden kring möjligheten att fatta den här typen av beslut lokalt.
Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi får en diskussion om vilka beslut som ska fattas på vilken nivå. Vi behöver ha en diskussion om demokrati, om hur demokratin kan vitaliseras och utvecklas. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet hycklar i sitt särskilda yttrande, eftersom de själva varit med och drivit fram den här propositionen - utnyttjat centralstyret. Att sedan slänga in en brasklapp och säga att beslutsordningen borde vara en annan är verkligen att hyckla. Vänsterpartiet har förvisso ett ideologiskt arv av centralstyre, och därför tycker jag att Miljöpartiet är den värsta hycklaren. De säger sig vara för ett lokalt självstyre, men konsekvent - återigen för att hålla sig till makten - agerar de tvärtom.
Man kan göra en jämförelse med det nyss avslutade EU-valet. Flera har tagit upp det, vilket jag tycker är relevant, för där handlar det i stor utsträckning om vilka beslut som ska fattas på vilken nivå. I valrörelsen var Miljöpartiet för överstatliga beslut på miljöområdet, samtidigt som de ville lämna unionen. Det är en principlös hållning. Det är väldigt motsägelsefullt att å ena sidan vilja gå mycket långt i ett centralstyre och samtidigt å andra sidan vilja lämna den förening där centralstyret skulle utövas.
Men när jag förberedde mig för den här debatten insåg jag att man i Miljöpartiet åtminstone är konsekvent i sin inkonsekvens. I EU-valrörelsen handlade det nämligen om att man ville lämna EU, samtidigt som man ville fatta överstatliga beslut. Här handlar det i stället om att man hotar med att lämna regeringssamarbetet för att på nationell nivå därigenom tvinga fram ett lokalt beslut. På så sätt är man konsekvent i sin inkonsekvens.
När det gäller socialdemokratin har jag slutat förvånas. Där har principlösheten blivit norm. Man är beredd att göra vad som helst med vem som helst för att få behålla regeringsmakten.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservationen.
Anf. 6 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Den här propositionen handlar dels om en lagstiftning som gör det möjligt för kommuner och regioner att införa trängselskatt, dels om den bilaga som avser Stockholms stad.
Inledningsvis måste jag säga att jag naturligtvis tycker att vi bör dra slutsatser av det som hände vid helgens EU-omröstning. Jag tror att det behövs ett långsiktigt arbete där vi i respektive parti behöver ha ett ordentligt djupt samtal. Men att dra hur långtgående slutsatser som helst och jämföra med dagens debatt är att gå lite väl långt. Någon annan ordning i kammaren tycker jag att vi ska ha än att göra sådana jämförelser. Partier har så att säga mist halva sitt väljarunderlag - några har mist mer, andra lite mindre - men att dra sådana slutsatser i den här debatten tycker jag är att gå väl långt, herr talman.
Den nu aktuella propositionen är en skatteproposition. Den handlar dels om vilka bilar som är skattepliktiga och vilka fordon som ska undantas, dels om när skattskyldigheten inträder, vilka som är skattskyldiga och när betalningen av skatten ska ske. Den handlar också om vilka sanktioner man ska ha, om möjligheten till överklagande, avdragen för skatten, införande i Stockholms kommun samt undantaget för Lidingö kommun. Lagförslaget tar också upp frågor om sekretess och kameraövervakning.
Dessutom tar propositionen upp en del om hur man återför medlen till regionen, vilket varit en förutsättning för att vi ska kunna genomföra detta. En annan viktig förutsättning för oss socialdemokrater har varit att man ska kunna åka förbi Stockholms innerstad utan att behöva betala någon skatt. Därför har man inte lagt någon avgift på Essingeleden.
Med tanke på den karaktär propositionen har skulle den rimligtvis ha behandlats inte av skatteutskottet utan av trafikutskottet eller något annat utskott som hanterar den här typen av frågor. Men nu är det så att detta är en skatt.
I det sammanhanget skulle jag vilja ta upp att det ibland har sagts att den här frågan inte blivit tillräckligt utredd. Jag vill därför peka på att det redan 1994 tillsattes en utredning om just vägtullar i Stockholmsregionen. 1996 hade en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om miljöstödjande avgifter i tätort. 1996 bedömde Lagrådet i sitt betänkande om vägtullar i Stockholmsregionen att de var att betrakta som skatt. Och 2003 hade vi den utredning som ligger till grund för dagens betänkande, nämligen Stockholmsberedningens delbetänkande om trängselavgifter. Även den konstaterar att det är fråga om en skatt.
Det är alltså grunden för det hela. Vi är ett antal partier, inte minst Centerpartiet men även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet, som står bakom det grundlagsbeslut som vi i dag grundar vår riksdag på. Det är grunden för det hela. Vi har breda koalitioner just för att hantera vår grundlag, och vår grundlag säger på vilket sätt vi ska ta ut skatt. Och det här är alltså en skatt.
När man påstår att den här propositionen är hophafsad, att den kommit fram i en hast, vill jag, herr talman, säga att jag inte förstår det resonemanget. Det måste ha sagts bara för att få säga emot. Det här är ingenting som kommit fram i en hast. Det här har man arbetat med under flera år. Det påvisas också i både utredningen och, inte minst, i propositionen.
Att man lämnade in propositionen efter att inlämningstiden för propositioner vid årets riksmöte gått ut berodde på att man diskuterade under vilka tidpunkter försöket skulle genomföras - ingenting annat.
I det här sammanhanget tycker jag också att man lite grann måste beakta demokratiaspekterna. Det påstås att Stockholms kommun påtvingas försöket av den hemska regeringen som är så makthungrig att den till varje pris vill sitta kvar. Jag vill påstå följande: Det är väl ingen hemlighet. Före det senaste valet satt jag i Stockholms stadshus, och det är väl ingen hemlighet, herr talman, att Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ett av sina viktigaste krav inför förhandlingarna förde fram just frågan om trängselavgifter. Det var ett av deras viktigaste krav.
Jag kan väl avslöja för kammaren att socialdemokratin i Stockholm hade en viss strategi för hur frågan skulle hanteras, men man kan nog säga att de inte lyckades med det andra alternativet.
Jag vill påstå att det här bara är ett sätt för oppositionen att slippa ställa upp på förslaget. Sanningen är ju den att trafikutskottet i sina uttalanden ett antal gånger sagt att just trängselavgifter är något som man ser positivt på. Det är ett led i att uppnå en långsiktigt hållbar transportförsörjning, för att kunna finansiera infrastrukturen så att storstaden som helhet kan förbättras, och nu genomförs det på det sätt som vår grundlag tillåter. Det kan väl ändå inte, Roger Tiefensee och Folkpartiet, vara något som kan sägas vara negativt?
Det kan väl ändå inte vara någonting som man ser negativt på, att man genomför det riksdagen har uttalat ett antal gånger? Därför menar jag att det är ett hyckleri från dessa partier att påstå, när man genomför någonting som man har uttalat flera gånger från ett antal partier i stor enighet, att det skulle vara felaktigt. Trängselskatter är ett sätt att hantera en fråga inom ramen för den grundlag vi har. Om man anser att det är felaktigt och ett problem får man fundera över hur man ska hantera frågor inom ramen för en grundlag.
Det finns också en annan hantering av detta. Självklart måste man också redovisa problemet med trängselskatter för den nuvarande beredningen för grundlagsfrågor som vi har tillsatt i Sveriges riksdag. Jag kommer för min del att uppmärksamma den på dessa frågor. Att utreda det skulle innebära att man skulle få vänta i flera år att genomföra det. Tycker man att det är någonting som är bättre än att klara miljöfrågorna i en region som har just de problemen?
I varje fall för Centerpartiet har detta varit en av de avgörande frågorna för hur man ska lösa trafikproblemen i Stockholmsregionen. Hur det är för Kristdemokraterna är jag lite mer tveksam inför. Helt plötsligt när man genomför det tycker Centerpartiet att det är ett felaktigt sätt att genomföra det.
Herr talman! Jag vill också kommentera detta med parkeringsavgifter. Det är precis som har sagts här från Kristdemokraterna. Det var utifrån den tidigare grundlagen man genomförde det. Det är en möjlighet man har. På det sätt som man har genomfört parkeringsavgifter i dag skulle man inte kunna genomföra det med nuvarande grundlag. Det är helt rätt. Därför är jämförelsen med parkeringsavgifter irrelevant i sammanhanget.
Herr talman! Vi fick också ett yrkande här i sista minuten som vi i varje fall från vår sida inte kände till. Det har inte redovisats i utskottet. Det yrkas att frågan ska återförvisas. Av vilket skäl det görs har Moderaterna inte redovisat. Det yrkar vi naturligtvis avslag på. Vi yrkar också bifall till förslaget i propositionen och avslag på samtliga motioner.
Anf. 7 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Visst angav jag en förfärlig massa skäl till att ärendet borde återförvisas, Börje Vestlund. Jag ska inte upprepa dem. I så fall skulle jag upprepa hela mitt anförande, och det vore onödigt. Däremot vill jag ta upp en sak.
Det gäller EU-valet och politikerföraktet som breder ut sig i landet. Resultatet i EU-valet är en kombination av en hel del saker. En viktig ingrediens är att våra väljare i dag inte har förtroende för oss etablerade politiker. Man väljer nya ansikten, nya människor och så vidare.
Vad beror det på? Jo, det beror på att vi upplevs som att vi inte håller våra löften. Vi talar inte sanning. Vi glider runt och har oss. Sådana människor vill man inte välja. Jag återkommer till Socialdemokraternas hantering av det problemet.
När det gäller trängselskatter har man i valrörelsen upprepade gånger stått och lovat: Vi kommer aldrig att införa trängselskatter, trängselavgifter, biltullar, eller kalla det vad du vill, i Stockholm. Vad händer? Det går inte mer än ett halvår så har man gjort upp om att man ska införa det. Sådant föder misstänksamhet inte bara mot er utan mot alla politiker. Det tycker jag är hemskt tråkigt.
Jag återgår till behandlingen av ärendet. Visst har man stressat ärendet genom riksdagen. Regeringen kom för sent med förslaget. Man har velat forcera det genom riksdagen. Vi har ett flertal gånger bett att få göra utredningar och kompletteringar. Svaret har varit: Vi har inte tid. Vi måste fatta beslut då och då. Det här måste beslutas före sommaren.
Självklart måste det beslutas före sommaren för att man ska hinna med tidsplanen som Socialdemokraterna har lagt upp. Men det är en nonchalans mot vårt demokratiska styrelsesätt.
Anf. 8 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Får jag göra kammaren och kanske Björn Hamilton i synnerhet uppmärksam på ett faktum i det här sammanhanget. Socialdemokraterna har inte egen majoritet i kammaren. Vi innehar makten tillsammans med två andra partier. Naturligtvis måste också vi träda tillbaka på en del krav som vi har. Det är precis som Moderaterna fick göra när de hade en koalition med tre andra partier. Så är det politiska livet.
Det är möjligt att vi ska ha en bredare diskussion om detta. Jag kan hålla med om att det kanske ger en viss otydlighet i politiken ibland att man inte till fullo kan uppfylla de löften man ger i ett val. Så är det. Men så är det också för Moderaterna. Moderaterna har inte heller någon majoritet i Sveriges riksdag, någon majoritet någon annanstans, eller har någonsin haft en majoritet i Sveriges riksdag. Det är bara att konstatera att så är det.
Jag måste fråga: På vilket sätt har den här propositionen hanterats annorlunda tidsmässigt från det att den kom till riksdagen än andra propositioner? Har det inte varit motionstid, Björn Hamilton? Har man hanterat den annorlunda i skatteutskottet? På vilket sätt har det skett? Nämn någon annan proposition där man har hanterat det på något annat sätt. Jag förstår inte vad Björn Hamilton menar. Det är väl inte så att riksdagen utreder? Det görs väl i så fall innan förslaget kommer till riksdagen.
Anf. 9 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Både i trafikutskottet och i skatteutskottet ville vi höra folk och ha längre tid för att bereda ärendet. Det angavs som skäl: Det har vi inte tid med. Visst har man haft en annan tågordning än den normala. Det är väl rätt uppenbart. Vi gjorde också en protokollsanteckning i trafikutskottet om det. Det står i protokollet. Det var inte bara Moderaterna, utan det var tre borgerliga partier som gjorde det.
Jag vill ta upp en annan sak som belyser orimligheten i förslaget, om det nu skulle gå igenom och vi i Danderyd ville införa trängselskatter. Vi har verkligen möjlighet att hävda att vi har trängsel på E 18 på infartsvägen till Stockholm. Det är där trängseln finns.
Vi inför trängselskatter. Vi behöver inte lyssna på omvärlden. Vi bara går till regeringen, och regeringen ska enligt lagen i princip säga att det är okej. Pengarna tillfaller, om man får tro regeringen, Danderyd. Vi skulle kunna sätta kommunalskatten till noll. Det kan jag försäkra Börje Vestlund. Täbybor, Vallentunabor, Österåkersbor och så vidare skulle betala för Danderyds omsorg, skola och allt vad vi har kommunal verksamhet till.
Är det rimligt? Jag tycker naturligtvis inte att det är rimligt. Men effekten av den här lagen är sådan att det skulle kunna hända. Värmdö var faktiskt på väg, fast de sade nej. De var på väg att stänga ute badjävlarna, som de uttryckte sig, från Värmdö på det sättet. De hade säkert fått ett bra tillskott i sin kommunkassa genom att göra så.
Hela lagstiftningen och upplägget är fullständigt barockt. Det måste även Börje Vestlund förstå.
Anf. 10 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Såvitt jag kan se och bedöma finns det en stor majoritet i den här kammaren för principen om trängselavgifter. Det är i så fall Björn Hamilton och hans parti som är ensamma i kammaren om att avstyrka det.
Oaktat hur man gör det här kan man konstatera att varje kommun skulle ha rätt att göra det enligt alla partier som står bakom detta. I det sammanhanget får jag väl ge Björn Hamilton rätt. Men hur man använder avgifterna är det upp till varje kommun och varje region att bedöma själv. Jag förstår inte vad Björn Hamilton menar i det avseendet. Jag blir ledsen.
Anf. 11 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill först beklaga att Börje Vestlund behöver stå här och försvara ett förslag som jag vet att han i grunden inte gillar. Jag vill utsträcka det till samtliga socialdemokratiska ledamöter i skatteutskottet. Detta är i grunden en politik som ni inte gillar. Ni har inte gått till val på den. I denna kammare är det Miljöpartiet och Vänsterpartiet. De stöds av 13 %. I denna kammare är 87 % i grund och botten mot detta.
Börje Vestlund har rätt i att man får göra eftergifter. Men denna eftergivenhetspolitik har ju tagit vettlösa former när man i Stockholms stad straffbeskattar invånarna. Så får det inte gå till. Jag måste dessvärre undervisa ledamoten av skatteutskottet Börje Vestlund om en viktig sak: skillnaden mellan skatt och avgift. Skatt uttas för någonting men man kan inte få något specifikt för det. Vi betalar för välfärd, nattväktarstaten, näringsliv och allt möjligt. Avgifter är någonting annat. Alla förslag som herr Vestlund läste upp var ju väldigt talande. Dennisöverenskommelsen är byggd på avgifter. Då gick det bra att ha avgifter. Men då fick man ju någonting för det. Det är det som är den stora skillnaden. Börje Vestlund måste lära sig skillnaden på avgifter och skatter. Den vet jag att skatteutskottets ordförande många gånger starkt har betonat. Det är inte så bra här.
Det sägs att vi är hycklare som är emot det här. Om någon skulle vara försiktig med att ta det begreppet i sin mun är det just herr Vestlund. Vi har sagt samma sak före valet som vi säger nu efteråt. Att säga att vi är hycklare är inte rätt. Vi kan mycket väl vara för miljöstyrande avgifter. Vi är för bensinavgifter och koldioxidavgifter. Men vi bestrider att vi är hycklare.
Anf. 12 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Ni är hycklare i ett avseende. I den här debatten är ni hycklare. Ni säger: Vi är för trängselavgifter. Varje kommun ska själv få bestämma. Nu har Stockholms kommunfullmäktige beslutat att de vill införa det, men de har inte den konstruktionen att de kan införa trängselavgifter på det sätt som jag erkänner att vi hade tänkt i vårt vardagliga huvud när vi lade fram de här betänkandena i trafikutskottet. När vi lade fram betänkandena uttryckte vi det som jag refererade i talarstolen. När vi sedan hittar en annan lösning på hur man faktiskt kan uppnå de politiska målen säger man: Det är inte rätt. Det är inte rätt på något sätt, och vi står inte bakom det här. Då menar jag att man är hycklare.
Jag erkänner gärna att det här är ett problem. Jag erkänner gärna att det här är komplicerat. Vad händer till exempel om man vill höja eller sänka avgifterna eller ta bort dem på ett tullsnitt eller vad man nu vill göra? Då måste man komma till riksdagen. Det är inget bra system. Jag erkänner gärna det. Det är ett problem. Därför måste man uppdra till Grundlagsberedningen att titta på de här omständigheterna. Det tycker jag är bra. Att i det här läget inte införa trängselavgifter tycker jag är att inte stå bakom den politik vi faktiskt står för, som jag har sagt ett antal gånger i trafikutskottet. Folkpartiet har förvisso inte stått bakom just det uttalandet, men de har stått bakom att de är för trängselavgifter.
Anf. 13 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det här är inte en vanlig skatt. Detta är en Harpsundsskatt, som jag har sagt. Avgifter är någonting helt annat. Dennisöverenskommelsen byggde ju på att man skulle finansiera olika saker. Det är därför som vi säger något helt annat. Avgifter kan man ha till och med i Stockholm. Vi har själva tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna en gång sagt att det går bra. Men detta är ju en skatt. Någon ordning får det vara på argumentationen också från Börje Vestlund och Socialdemokraterna. Det är en ren skatt som ni vill införa. Vi anser inte att det är en skatt. Vi anser inte att frågan skulle ha kommit till skatteutskottet över huvud taget. Den kunde väl ha gått till konstitutionsutskottet eller någon annanstans, om man vill införa dessa avgifter.
För folk blir det totalt obegripligt. Vilken grundlag parkeringsavgifter än införs med så får man någonting. Du får ställa upp bilen på kommunal mark. Du får någonting för din avgift. När du kör in i det nya området är det en skatt. Du kör på samma kommunala vägar. Då går det till helt andra saker, och kommunen får inte ett öre av detta.
Vi måste skilja på avgifter och skatter. Det har också att göra med tilltron till demokratin. Folk måste veta om det är avgifter eller skatter. Detta är nu enligt er en skatt. När Dennisöverenskommelsen träffades och vi fick någonting för det var det en avgift. Jag tycker att det får vara någon ordning. Detta handlar om en eftergivenhetspolitik som har gått över alla normala bräddar. Det är inte rimligt att en skatt som tillstyrks av 13 % i denna kammare och motsätts av 87 % görs till en Harpsundsskatt för att rädda ministären Persson kvar vid makten och härligheten. Räkenskapens dag kommer 2006.
Anf. 14 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag tror att jag får undervisa Gunnar Andrén. De avgifter man avsåg i Dennispaketet var för en nybyggd väg. Det är sant. Det behövde inte denna kammare fatta beslut om. Trafikutskottet hade själva kunnat få ta beslut om en sådan avgift. Det är sant.
Just trängselavgifter är att betrakta som en skatt. Då tar man ut en avgift för att komma in i ett område där det redan finns byggda befintliga vägar. Det är det som är skillnaden. Alla de utredningar som jag hänvisar till har kommit fram till att detta är en skatt. Det har också Folkpartiet i sin motion sagt att man står bakom. Man har sagt: Trängselskatter står vi bakom. Det står det i alla fall i er motion - jag är ledsen. Jag är ledsen, Gunnar Andrén, men det står det i er motion. Jag får bara konstatera att i det avseendet är Gunnar Andrén och Folkpartiet hycklare.
Anf. 15 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Först vill jag säga, med tanke på föregående debatt, att räkenskapens dag väl inte ligger i våra händer i den här kammaren, lyckligtvis.
Börje Vestlund konstaterar att frågan har utretts och debatterats vid flera tillfällen. Då måste man ställa sig frågan, när det har varit så många utredningar, hur propositionen kan ha så många brister som den har. Nu har riksdagen till och med fått en tilläggsproposition med ytterligare förslag till ytterligare justeringar. Jag tillåter mig undra om den här propositionen kan anses vara väl förberedd. Vi är för miljöstyrande avgifter. Det har vi i trafik på olika områden. Det måste till men man borde ha följt gängse ordning och utrett om man skulle ha en avgift eller skatt från början.
Det här blir en jätteproblematik. Börje Vestlund har själv refererat till alla de problem som finns om man vill göra en förändring. Då ska denna kammare sitta och diskutera detaljerna. Det är knappast någon annan fråga man gör så i. Det är helt enkelt hastat igenom, kanske på grund av andra politiska skäl.
Dessutom kommer den här frågan att hamna på alldeles fel nivå. Det säger Börje Vestlund själv. Det är fel även det. Vi måste väl också konstatera att Stockholms trängselproblem inte kan lösas med ett beslut. Problematiken är mycket mer komplex. Man behöver alternativa färdmedel. Inga tillräckliga alternativ finns utbyggda för tillfället. Det kommer bara att korka igen det hela genom att man inte har en riktig lösning.
Men den grundläggande frågan tycker jag är att möjligheten att ta ut en avgift ska ha en direkt koppling till den problematik man tar ut avgiften för på det område där problemen finns. Man ska ha en direktkoppling. I detta fall blir det en omväg som är helt orealistisk. Detta är en helt ny skatt. I och med det borde det ha varit bättre förberett. Man borde ha vågat ta den lilla tiden till och inte fallit till föga för de partier som nu säger att de inte gillar det som införs, vilket ju är rätt komiskt faktiskt. Det kan inte Börje Vestlund stå till svars för. Det vet jag.
Anf. 16 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag vill först säga att detta är ett försök som ska genomföras under en avgränsad period, vilket också finns med i bilagan.
Sedan kan jag inte föra bevisning på annat sätt än vad ni kan när det gäller vad som sades mellan Socialdemokraterna och våra samarbetspartier, men såvitt jag vet var ni också ganska överens när ni diskuterade just trängselavgifter med Miljöpartiet efter valet. Där tror jag att vi sitter i samma båt, och därför tror jag inte att vi ska dra så stora slutsatser av detta i det här sammanhanget.
Jag skulle vilja peka på en sak: Nej, trängselskatter, trängselavgifter eller avgifter i trafiken löser naturligtvis inte alla problem som finns i Stockholmsregionen när det gäller trafiken och trängseln. Till det behövs många åtgärder. Efter den här debatten ska vi ha en debatt om infrastrukturen i hela landet, inte bara Stockholm, och då ska vi naturligtvis ta upp de frågorna. Jag hoppas verkligen att det blir en givande debatt. Den kanske inte handlar bara om Stockholms infrastruktur, dess bättre, men det är en del av det hela. Det behövs både spår och vägar, och jag hoppas verkligen att det kommer att tillföras.
Skillnaden mellan oss socialdemokrater och våra samarbetspartier är möjligen att vi tycker att det måste till både-och, inte bara en sak. Vi tycker att det måste både satsas på infrastruktur och införas avgifter.
Om vi hade fått bestämma och besluta själva i denna fråga hade vi kanske gjort detta i en annan ordning. Vi hade förmodligen gjort så att vi först byggt ut infrastrukturen och haft mer kollektivtrafik och sedan infört avgifter. Nu fick vi inte det. Nu var inte majoriteten sådan, och då är det den politiska verkligheten vi lever i - precis som under den borgerliga regeringen 1991-1994 och så vidare.
Anf. 17 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Då tycker jag faktiskt att Börje Vestlund och hans parti skulle ha tagit detta i stället för att hasta igenom det här. Det finns andra partier här som skulle kunna ha stött en sådan ordning, att man rett ut detta och fått en avgift såsom Börje Vestlund föreslår här. Jag tror faktiskt, Börje Vestlund, att detta kommer att bli en pyrrhusseger för er i slutet därför att det är fel ordning.
Givetvis diskuterar vi avgifter. Jag tror faktiskt också att det skulle vara till gagn för demokratin - jag talar då om närdemokratin i Stockholm - att låta rätt forum hantera detta. Ju längre man flyttar beslutet, desto märkligare blir det. Att först införa en skatt som man sedan ska komma överens om hur man ska skicka tillbaka blir ju egentligen väldigt konstigt eftersom problemen förhoppningsvis mestadels är Stockholmsrelaterade. Jag håller med om att det kan komma andra städer och vilja ha detta, och då ska vi sitta och diskutera det här igen. Jag ser alltså inte någon lösning i att kalla detta för skatt.
En avgift hade vi mycket väl kunnat diskutera med rim och reson; det håller jag med om. Vi tror nämligen att biltrafiken av praktiska skäl inte kan eskalera såsom den har gjort i de städer där man ökar omsättningen av trafiken, utan man måste minska den och leda den förbi. Men detta löser inte det problemet. Egentligen blir det som sagt en pyrrhusseger för miljön. Det är ju egentligen miljön vi är ute efter, inte i första hand att ta ut en skatt.
Anf. 18 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det är detta jag tycker är så underligt: Om vi nu är överens om att trängselavgifter är ett sätt att lösa trängselproblemen och miljöproblemen i storstäderna, vilket vi har uttryckt ett antal gånger, varför skulle då Kristdemokraterna vara emot det när vi gör det inom ramen för den grundlag vi har?
Om jag ska vara ärlig tror jag att opinionen i Stockholm är mest ilsken på Stockholms stadshus i det här sammanhanget. Jag tror inte att det är riksdagen och den här kammaren man är irriterad på, utan det är väl på Stockholms stadshus i så fall. Och i så fall har väl ilskan riktats rätt - eller det eventuella berömmet.
Det här vet vi ju inte. Det har bara varit högljudda protester från ganska retoriska folkpartister och moderater. Vi vet egentligen inte riktigt vad folk tycker i den här frågan. Jo, det har uttryckts av folk som inte bor i Stockholm. Det är ju det som är det intressanta: Folket i Stockholm har inte tyckt i den här frågan, men andra har tyckt runtomkring. Andra ska alltså tycka när det gäller hur situationen ska vara i Stockholm. Det tycker jag är en något underlig ingång i den här debatten.
Anf. 19 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Börje Vestlund lyfter med rätta fram att Centerpartiet har stått bakom de skrivningar i trafikutskottet där man har bejakat införsel av trängselavgifter. Vi har dock hela tiden varit väldigt noggranna med att understryka att beslutet ska fattas lokalt. Börje Vestlund uttryckte det väldigt klokt när han sade att han i sitt vardagliga huvud hade tänkt att så vore möjligt. Jag har också kanske varit naiv nog att i mitt vardagliga huvud tro att det var möjligt att fatta beslut lokalt om denna typ av ekonomiska styrmedel. Men nu fattas beslutet av riksdagen, och det initieras inte av en lokal majoritet utan av regeringsförhandlingar.
Jag såg att Börje Vestlund nickade bifallande när jag pekade på orimligheten i att det behövs riksdagsbeslut för att ändra tider och avgiftsnivåer - hela den här bilagan som berör Stockholm. Då vill jag fråga Börje Vestlund om han är beredd att aktivt arbeta för att ändra regeringsformen så att man får denna möjlighet lokalt. Skatteutskottets majoritet där Börje Vestlund ingår avvisar ju just de motionsyrkanden vi har i den delen.
Anf. 20 Börje Vestlund (S)
Herr talman! De motionsyrkanden vi avvisar är att man inte ska kunna genomföra det här systemet. Socialdemokraterna är liksom Centerpartiet och många andra partier i den här kammaren också intresserade av vilken ordning man ska ha i detta. Däremot tycker inte vi att man genom bara ett beslut i den här kammaren, som möjligen kan bekräftas efter nästkommande val, ska kunna göra så. Den här typen av skatt är en punktskatt. Jag menar att det krävs lite mer tankemöda, lite mer utredning och lite mer arbete innan vi kan säga att den här ska vi hantera si och den här ska vi hantera så. Jag tycker att detta ska vara föremål för det utmärkta system vi har med statens offentliga utredningar. Det är där det hör hemma, innan vi kan uttala oss med den exakthet som jag tycker att man här bör ha. Jag tycker att detta kräver en viss möda innan man gör det.
Jag kan hålla med: Visst hade det varit mycket bättre att Stockholms kommun själva hade fått besluta om detta, men nu har vi de redskap vi har. Ska man då skjuta upp detta för Stockholms kommun ett antal år, eller ska man låta dem göra det? Stockholms kommunfullmäktige har ju faktiskt beslutat att man vill genomföra det här försöket. Har man glömt det från Centerpartiets sida?
Anf. 21 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Jag tycker att det är ett bra besked som Börje Vestlund ger här i dag: att han och socialdemokratin är beredda att inom ramen för översynen av regeringsformen också se på de här frågorna. Det är precis det som vi har yrkat, och det är precis det som ni har avslagit. Det är alltså ett bra besked här i dag.
Sedan har inte vi glömt att det har fattats ett beslut i Stockholms stadshus om detta. Men frågan är om Socialdemokraterna på eget bevåg hade kommit på att driva fram detta lokalt. Det handlar just om den kopplingen: Ni har utnyttjat det ramverk vi har i dag för att få en koppling mellan en lokal makt och den centrala makten, och det är detta vi tycker är otillständigt och ovärdigt en demokrati.
Det här handlar ändå om ett tidsbegränsat försök. Det kommer inte att få några bestående miljöeffekter. Att Börje Vestlund gör stora poänger av att vi inte står upp för vår grundläggande inställning när det gäller möjligheten att ha ekonomiska styrmedel skriver inte jag under på.
Anf. 22 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det återstår väl att se vilka bestående miljöeffekter det här får. Jag tror att vi i det sammanhanget ska säga så här: Vi hoppas att det får de miljöeffekter det får. När man har tittat på detta har man sett att det får miljöeffekter på ganska kort sikt. Det finns ganska tydligt redovisat, inte minst från Transek, vilka miljöeffekter det här får. Ju längre det pågår desto bättre miljöeffekter får det naturligtvis.
Om man nu har det här önskemålet från den här regionen, varför ska vi då inte inom den lagstiftning och den ram vi har försöka att genomföra detta för den här regionen? Det tycker jag är rimligt. Varför skulle det helt plötsligt vara odemokratiskt? Det är det argument jag inte förstår. I det sammanhanget anser jag återigen att Centerpartiet är hycklare. Först säger man att man vill genomföra trängselavgifter. När de sedan genomförs är det fel. Då är det odemokratiskt. I det avseendet är Centerpartiet enbart hycklare.
Anf. 23 Karin Svensson Smith (V)
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår kommittémotion 2003/04:Sk35. I övrigt står vi bakom förslaget i betänkandet.
Varför har vi ställt oss positiva till det här förslaget? Bakgrunden är i första hand de transportpolitiska målen. Det är de som styr det arbete vi bedriver här i kammaren. Det handlar till exempel om tillgänglighet. I dag kan man inte påstå att trafiksystemet är rationellt upplagt. Det är många som inte på ett bra sätt kan nå de mål de vill.
Det handlar om miljö. Här skulle vi kanske vilja att avgifterna var högre. Det avgiftssystem som föreslås i propositionen är givetvis en kompromiss även från vår sida. Det handlar inte om att kunna uppnå stora åtgärder på kort sikt utan det handlar om ett trendskifte, att försöka lösa trängselproblem genom att tillämpa en marknadsprissättning i stället för att vidga systemet och flytta problemen i tid och rum.
Det här handlar om jämställdhet. Vi har ett jämställdhetsmål i trafikpolitiken. Det är ingenting som har berörts i de anföranden jag har hört hittills, men det kanske inte är så underligt heller. Men om man försöker ta det här till sig, för det är ingen tillfällighet att det målet har kommit, kan man se att bilinnehavet och tillgången till bil ännu är väldigt olika fördelat mellan könen. För kvinnor som inte äger bil är kollektivtrafiken en förutsättning för att nå de mål man vill. Förslaget som vi diskuterar i dag innebär ökade möjligheter att förstärka kollektivtrafiken och är därför positivt ur jämställdhetssynpunkt.
För Vänsterpartiets del handlar bejakandet av trängselprissättning om att motverka sociala skillnader, att ha en mer rättvis fördelning av utrymmet och om tillgången till transportmedel. Det är inget transportpolitiskt mål riksdagen har ställt sig bakom, men för oss i Vänstern är det viktigt att så gott vi kan försöka motverka de skillnader som finns i samhället.
Storstädernas trängselproblem går inte att lösa utan någon form av trängselavgift. Vi hade en forskningsdag nyligen då vi försökte ta till oss aktuell forskning. Då visade det sig att man har gått igenom det här ganska noggrant. En rad studier av både Stockholm specifikt och internationellt visade detta.
Det här är en ekonomisk fråga. Samhällsekonomiskt beräknas Stockholms bilköer kosta någonstans mellan 3 och 8 miljarder om året. Mer vägar och bättre kollektivtrafik kan dämpa problemen, som jag sade tidigare, men det löser dem inte utan flyttar dem i tid och rum.
Vid den hearing som vi hade i trafikutskottet om miljökvalitetsnormer fick vi också klart besked från de ansvariga. Utan trängselavgifter går det inte att klara de lagstadgade miljökvalitetsnormerna beträffande luftföroreningar. Det innebär att Göteborg inte heller kan nå EU-normerna utan att genomföra trängselskatt.
I trafikutskottet har vi diskuterat det här flera gånger, i första hand utifrån det transportpolitiska målet. Där är det inte bara Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet utan även Centern och Kristdemokraterna har ställt sig positiva till försök med trängselavgifter i Stockholm.
Moderaterna skiljer ut sig. Men de argumenterar faktiskt inte i sak i dag heller mot tanken på avgifter utan koncentrerar sig på de brister som man tycker finns i det konkreta Stockholmsförslaget. Det innebär ändå gott hopp om framtiden, att den oenighet som visas upp här i dag så småningom ska kunna utvecklas till något mycket mer samstämmigt.
En annan positiv sak som skär över parti- och blockgränserna är kravet på en översyn av regeringsformen så att den här typen av trafikreglering, som närmast liknar de mycket okontroversiella parkeringsavgifterna, skulle kunna hanteras utan riksdagens inblandning i minsta detalj. Jag utgår från att regeringen har uppmärksammat de synpunkter som kommit fram under riksdagens arbete med frågan.
Den motion jag tidigare yrkade bifall till handlar om att flytta över rätten att införa trängselavgifter från riksdagen till de kommuner och regioner som vill göra så. Det är en motion som i tankegångarna helt följer det som finns i Ansvarskommitténs betänkande.
Beträffande det konkreta förslaget för Stockholm finns det brister. Förutsättningarna för att konstruera ett optimalt avgiftssystem har inte varit de bästa. De främsta svårigheterna har inte funnits på det politiska, tekniska eller ekonomiska planet utan har att göra med regeringsformen som innebär att trängselavgifter måste definieras som skatt.
Konsekvensen av detta är att riksdagen måste besluta in i minsta detalj och att det sätts i gång en regleringsapparat som inte alls är avsedd att hantera den typen av trafikpolitiskt styrmedel. Med en rimlig beslutsordning, på det bättre sätt som det skisseras i Vänsterpartiets och Miljöpartiets särskilda yttrande, skulle det här ha kunnat göras mycket bättre.
Med detta sagt vill jag ändå framhålla att det inte är någon ansvarsfull politik att säga nej. Stockholms bilköer är en realitet nu, och de försvinner inte genom att man röstar nej till ett inte helt perfekt avgiftssystem. Ett nej betyder tvärtom att man accepterar och bejakar en allt värre trafiksituation. Den som tar lätt på sitt politiska ansvar kan utlova vägbyggen för miljardbelopp - det ska vi diskutera senare i dag - och påstå att det löser problemen. Men det är inte sant, och pengarna för att genomföra dem finns inte heller. Dessutom skulle det, om pengarna funnes, ta decennier att färdigställa de här vägbyggena. Det hjälper alltså inget i dag.
Det krävs handling genast. Det är därför Vänsterpartiet stöder regeringens proposition. Det är mycket bättre än den passivitet som oppositionen på den borgerliga kanten förespråkar. Det ni kan göra är att försöka kritisera propositionen. Ert alternativ till att lösa Stockholms trafikproblem lyser med sin frånvaro.
I ett avseende tror vi att regeringen kommer att tvingas återkomma till riksdagen. Det gäller avgifterna på Essingeleden. Enligt propositionen ska Essingeleden vara avgiftsfri. Det kommer med största sannolikhet att leda till att vägen korkar igen. Det här har diskuterats i propositionen, och där håller man öppet för att återkomma till riksdagen om det skulle bli sådana problem. Från Vänsterpartiets sida tror vi att ett sådant förslag ganska snabbt kommer att visa sig nödvändigt.
Roger Tiefensee sade tidigare i kammaren att Vänsterpartiet förespråkade ett centralstyre. Det kan ju tänkas att det finns rätt många tillfällen där man kan visa att Vänsterpartiet tidigare i sin historia har haft en övertro på centralmakt och förmågan att lösa samhällsproblem genom en nationell planering. Men vi har haft en ideologisk uppgörelse och kommit fram till att en del av det vi tidigare stått för inte längre klarar av att möta verkligheten och de behov som den för med sig.
Jag skulle vilja uppmana de borgerliga partierna att göra likadant i ert mer ideologiskt grundade motstånd och försöka se att det här handlar om att lösa trafikproblem på ett sätt som borde passa in i er ideologiska grundsyn. Det här är ju en marknadsekonomisk lösning. Lika lite som man kan avvara parkeringsavgifterna som ett medel för att få utbud och efterfrågan att möta varandra kan man vara utan trängselskatter. Det är ett annat, precis likadant medel att få utbud och efterfrågan att möta varandra.
Det är ett försök som föreslås i den här propositionen. Det kommer att ställas under prövning såtillvida att det blir en folkomröstning. Någon sådan exakt folkomröstning har inte ägt rum i London, ett exempel som vi har haft anledning att studera många gånger. Men man kan nog ändå säga att det gångna kommunalvalet i Storbritannien var ett sätt att mäta londonbornas uppfattning om huruvida man har tyckt att det har varit fördelar eller nackdelar med det avgiftssystem man infört i London. Trots att man i övrigt såg en stor tillbakagång för Labour klarade sig Ken Livingstone kvar, mycket beroende på att han har hittat ett sätt att börja lösa de enorma trafikproblem som finns i London genom att införa en trängselprissättning och förbättra kollektivtrafiken. Dessutom har han tagit itu med de avregleringar som har försämrat kvaliteten på kollektivtrafiken.
Det handlar här om att våga se framtidens lösningar snarare än att blicka tillbaka, att ta ansvar för framtiden i stället för att bedriva en opportunistisk och gnällig politik. Vänsterpartiet är i det sammanhanget ganska nöjt med det samarbete där vi tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna på ett rationellt sätt försöker lösa de problem som befolkningen vill att vi ska lösa.
Miljöförvaltningens undersökning av vilka problem i Stockholm som bedöms vara viktigast är intressant i sammanhanget. Trafiken var det överlägset absolut största problemet. Jag undrar vad de borgerliga debattörerna har att säga till denna majoritet av stockholmsbor som behöver en lösning på trafikproblemet.
Anf. 24 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Man skulle kunna tro att Karin Svensson Smith egentligen skulle kunna stödja mitt återremissyrkande med tanke på den reservation som ni har skrivit. Det känns som om ni är tveksamma om detta. Jag kan förstå det.
Jag skulle vilja utveckla några saker vidare. Det gäller jämställdhet och kvinnor. Man kommer inte att hinna satsa speciellt mycket på kollektivtrafiken innan försöken sätts i land. Det kommer eventuellt att köpas in några bussar, men tunnelbana och tåg kommer man inte att satsa ett öre på. Hur ska man lösa problemet för de kvinnor som är så beroende av kollektivtrafik eller bilar för att ta sig till sina arbeten, hämta barn, köpa mat och så vidare? Det kommer att bli ett fullständigt kaos just för de grupper som du värnar så mycket om.
En annan sak gäller varför man vid behandlingen i trafikutskottet tog bort att göra infrastrukturinvesteringar i Stockholm. Får vi inte statliga pengar till sådana saker i er värld? Ska vi behöva betala investeringar i Stockholmsregionen med så att säga egna pengar, det vill säga investeringar som andra delar av landet får betalt för via den allmänna skattekistan? Är det så ni menar?
Anf. 25 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Jag ska försöka hinna besvara dessa frågor - trots att de är ganska många.
Vi ställer upp på att de beslut som inte har här i riksdagen att göra bör flyttas ut. Det här är ett sådant beslut. Det är inte rationellt att folk från hela landet sitter och diskuterar vilka gator och vägar som ska avgiftsbeläggas. Vi behöver ha en karta framför oss. Frågan borde inte ha lösts här. Det är därför jag yrkade bifall till den här motionen.
Nu står vi inför situationen med att ett nej till propositionen eller att vi inte hade deltagit hade lämnat stockholmsborna i sticket. De transportpolitiska målen hade lämnats i sticket. Det här är en bättre lösning än ingen lösning alls. Vi hade förstås föredragit att man hade satsat mer rejält på kollektivtrafiken. Erfarenheterna från London säger att bussarna borde ha funnits tidigare, och man borde tidigare ha satsat på att bygga ut pendeltågstrafiken.
Med det väljarstöd Vänsterpartiet har bakom sig kan vi inte göra anspråk på att diktera för resten av riksdagen vad den ska göra. Det får vi acceptera. Vi får försöka så gott vi kan att motsvara det förtroende vi har och påverka de andra. Intäkterna från trängselskatterna kommer, trots allt, att gå till kollektivtrafik. Det har vi kämpat hårt för när vi har skrivit propositionen, och vi har personligen verkat för att det ska vara så få undantag som möjligt just för att det ska bli mer pengar till kollektivtrafik.
När det gäller jämställdheten tycks vi vara inne på samma spår. Här handlar det om något slags grundläggande tillgänglighet att kollektivtrafiken är viktigare för billösa kvinnor än män - där kvinnor är överrepresenterade, men det finns även män i den kategorin. Som jag tidigare har påpekat är det A och O för att systemet ska vinna stockholmarnas gillande att man tar emot de bilister som följer den signal trängselskatterna innebär och ställer bilen och utnyttjar kollektivtrafiken. Då måste det finnas utrymme där. Vi hoppas att så blir fallet, och vi har gjort vad vi har kunnat för att det ska bli så.
Anf. 26 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Man kan alltid hoppas, Karin Svensson, men verkligheten är förmodligen en annan. Det är självklart att om kollektivtrafiken inte byggs ut kommer det att bli kaos om de som inte har råd att betala biltullar - de kommer att vara rätt många - tvingas att promenera in till staden. Jag vet inte hur de ska ta sig in eftersom bussarna kommer att vara överfulla, tunnelbanorna gör man ingenting åt och pendeltågen får ingen förstärkning under försöket. Det kommer att bli fullständigt kaos, Karin Svensson Smith.
Det har inte ens gjorts någon analys av situationen. Det finns ingen miljöanalys. Man vill ju förbättra miljön. Lagrådet har haft synpunkter på att förslaget inte uppfyller de villkor som finns i målen.
Nej, Karin Svensson Smith, du känner till vårt recept. Det är att bygga vägar och bygga ut kollektivtrafiken men inte låta det finansieras med hjälp av kommunala medel, biltullar eller skatter. Det här är saker som normalt finansieras via den statliga skatt vi betalar in. Stockholmarna betalar in förfärligt mycket statlig skatt. De får tillbaka mycket mindre än vad de betalar in till just sådana ändamål. Där kan vi ta pengarna och finansiera utbyggnaden både av kollektivtrafiken och av vägarna. Då får framför allt kvinnorna lättare att ta sig fram i vår huvudstad.
Anf. 27 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Björn Hamilton säger att miljökonsekvenserna inte är analyserade. Vi hade en hearing i trafikutskottet, och jag tror faktiskt att Björn Hamilton var där. Då fick de från länsstyrelserna i Västra Götaland och Stockholm redovisa hur de ska försöka vidta de åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormerna för kväveoxid och partiklar. På en klar fråga svarade de att det inte går utan avgifter. Det är inte säkert att det lyckas med avgifter heller, men avgifter är en nödvändig ingrediens för att klara EU-normerna. Jag antar att Moderaterna inte uppmanar till obstruktion av direktivet. Vi tänker försöka se till att det uppfylls så gott vi kan.
Jag har lite större förtroende för att SL kommer att klara frågan om kollektivtrafiken. SL har en planering, tar in nya bussar och planerar för fler pendeltåg. Jag vet att det tar tid. Jag skulle önska att det var annorlunda, men man får göra det bästa av situationen.
Som tidigare SJ-anställd - eller nuvarande, jag vet inte hur Björn Hamilton har det - borde det vara klart att ett tåg eller en buss har större kapacitet att förflytta människor mellan deras olika resmål än om var och en sätter sig i en bil. Ett vägbygge för en stad av Stockholms storlek utgör inget rationellt sätt att effektivt klara människors behov av förflyttning. Det är därför kollektivtrafiken redan i dag utgör en stor andel av trafiken. För att klara de behov stockholmarna har för framtiden måste man bygga ut kollektivtrafiken ytterligare alldeles oavsett huruvida vi inför ett trängselskattesystem eller ej.
Anf. 28 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag får börja med att säga en sak till Karin Svensson Smith. Hon ställer en nästan retorisk fråga: Vad är de andra partiernas alternativ?
Men, godmorgon, fru Svensson! Vi har alla talat om detta. Karin Svensson Smith måste ha suttit i kammaren och sovit djupt. Björn Hamilton, Lars Gustafsson, Roger Tiefensee, jag och faktiskt även Börje Vestlund har talat om vad vi vill i frågan. Sedan kommer frågan: Vad vill vi? Godmorgon!
Nu ska jag ta upp en ännu viktigare sak. Det är ett jättelikt hugg i ryggen på Socialdemokraterna att yrka bifall till sin egen kommittémotion. Den kommittémotionen, mina ärade åhörare, innehåller exakt de saker som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom.
Nu är det helt plötsligt ingen som står bakom den här skatten, inte ens Vänsterpartiet. Vi får väl se vad Miljöpartiet gör - de kanske är principfasta. Men detta yrkande - att yrka bifall till sin egen motion! - är hållningslöst och ryggradslöst. Jag förstår att Socialdemokraterna är förbannade.
Ett parti som står fru Svensson Smith nära hade en partiledare som sade att någon humhum ordning ska det vara i ett parti. Det måste det faktiskt vara i politiken.
Att yrka bifall till sin egen kommittémotion är att hugga Socialdemokraterna i ryggen. Jag uppmanar er socialdemokrater att fundera på vad det är för samarbetspartner ni har. Ni kan väl inte ha en som hugger er i ryggen!
Anf. 29 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! När det gäller alternativen till att lösa trafikproblem hävdar jag med bestämdhet att det ni gör är att försöka tala om att man ska göra som man har gjort tidigare. Då kan vi se i backspegeln: Har man löst Stockholms trafikproblem? Har man löst trafikproblemen i någon annan storstad genom att bygga ut vägar? Vi bygger i dag Södra länken för fullständigt ofantliga belopp - kommer det att lösa problemen? Nej.
Fler vägar alstrar mer biltrafik. Man flyttar problemen i tid och rum, men man löser dem inte. För den som har några som helst ambitioner i fråga om vad skattepengarna ska användas till - forskning, vård och utbildning - är det ansvarslöst att ha vägbyggen som recept för att lösa trafikproblemen. Det är ytkrävande och ekonomiskt krävande, och dessutom går det fullständigt stick i stäv med de miljömål som även ditt parti säger sig stå bakom.
När det gäller vår kommittémotion handlar den om att för regeringsformen ompröva möjligheten att de kommuner och regioner som vill ska få ta upp det här. Det har inte varit rationellt. Jag måste säga att riksdagens ställning och förtroende bland folk i allmänhet inte har stärkts av att vi här har diskuterat gator och vägar och hur man ska ordna det med bussar i Stockholm.
Detta är inte en fråga för riksdagen att avhandla. Att vi gör det i alla fall beror på att problemen är akuta. Vi vill inte obstruera EU:s miljökvalitetsnorm. Den ska gälla från nästa år, och då måste vi se till att göra det som är praktiskt. Då är den här propositionen om ett försök med trängselskatter i Stockholm det bästa man kan åstadkomma för tillfället. Men på sikt vill vi inte ha alla andra kommuners problem till diskussion i vare sig trafikutskottet eller skatteutskottet där man måste ha en lagändring för varje liten ändring som ska äga rum. Det borde vi vara överens om.
Anf. 30 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag har anmält mig ytterligare en gång, och vi får ta en diskussion om vad Folkpartiet tycker. Men nu ska jag uppehålla mig vid vad Vänsterpartiet tycker.
Jag ska läsa in till kammarens protokoll vad det verkligen står i yrkandet i kommittémotionen, Sk35, som Karin Svensson Smith har skrivit under. Det står att ni vill ha "en översyn av regeringsformen i syfte att möjliggöra införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare även formellt ges ett" - här kommer ett viktigt ord - "avgörande inflytande över införande, utformning, justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska förutsättningarna".
Fru talman! Vad är detta annat än ett väldigt hugg i ryggen på de avtalsslutande parterna i den 121-punktsöverenskommelse som ni har träffat? Detta är ju ett hugg i ryggen. Jag upprepar det. Ni vill ha hela makten, men ni vill inte betala något för det. Detta är hållningslöst, ansvarslöst och ryggradslöst.
Jag uppmanar alla socialdemokrater: Fundera på vad det är för partner ni har som inte kan stå för sin egen politik!
Ni vill ju friskriva er från politiken. Ni kan ju inte säga efteråt att ni inte ville detta, att ni ville någonting annat. Någon ordning ska det vara i politiken också.
I yttrande nr 4, av Marie Engström från Vänsterpartiet och Gunnar Goude från Miljöpartiet, på s. 17 i betänkandet står det så här: "De flesta av förslagens brister har på ett eller annat sätt sin upprinnelse i regeringsformens regler, som innebär att den här typen av styrande pålagor anses vara en skatt." Det står också att det är "inte någon lämplig långsiktig lösning på frågan hur vi på ett bra sätt kan utnyttja avgifter på bilismen för att minska problemen med bilköer".
Men fru Karin Svensson Smith! Någon ordning ska det vara också i politiken.
Anf. 31 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Jag förstår inte riktigt var problemet ligger. Den här propositionen handlar om ett försök med trängselskatter som man kan ha i de större städerna. Det är vad som har varit praktiskt möjligt att göra. Vi hörde Börje Vestlund tidigare, och han hade velat ha det på ett annorlunda sätt.
Det vi gör och har gjort sedan valet 1998 från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är att vi, trots ingående skillnader, har hittat likheterna och tar ansvar för att lösa de problem som finns. Det är en kompromiss.
Jag vet inte riktigt om alla partier som har en synpunkt skulle säga att "om jag inte får precis som jag vill ställer jag inte upp". Det var fullständigt otänkbart för oss att inte ställa oss bakom propositionen därför att den inte innehöll den ändring i regeringsformen som vi skulle vilja ha.
Det handlar om Stockholms trafikproblem. Det är det vi pratar om nu. Det vi ska prata om när den här debatten är avslutad är de infrastrukturinvesteringar, i Mälartunneln och annat, som vi gör vad vi kan för att försöka tillgodose - till och med ta upp lån, vilket vi inledningsvis var ganska tveksamma till - för att bygga ut den infrastruktur som är ett annat medel för att nå de mål vi har satt upp för att lösa Stockholms problem.
Det som står i propositionen står vi bakom. Men vi skulle vilja att det här också hade ingått. Propositionen handlar inte om det, och vi har gjort det tillägget i kommittémotionen.
Anf. 32 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Det blir nästan en reprisering av en del av det som har sagts tidigare. Men man kommer ju in på hela Vänsterpartiets trafikpolitik, hur man håller på och obstruerar nödvändiga vägbyggen och annat. Trafikproblemen ska ändå lösas, och det ska finnas allting.
Hela det resonemang som Karin Svensson Smith för går inte ihop. Först bygger man väl ut möjligheterna till en alternativ trafik, innan man inför begränsningar. Man inför väl inte begränsningar och lämnar folk i sticket. Jag förstår inte alls resonemanget i detta fall.
Här säger man att man vill införa en trängselskatt som ska hindra trafiken i Stockholm, när man inte har löst problemet med vart bilarna ska ta vägen. Ska de stanna vid tullarna? Jag förstår inte poängen i det här.
Man säger att man sedan 1998 har arbetat med regeringen. Det är jättebra. Varför har Karin Svensson Smith då inte påskyndat utredningen och rett ut det här innan vi får egendomliga punktskatteförsök? Det går inte ihop. Det är ingen långsiktig politik.
Jag och mitt parti delar uppfattningen att det behövs miljöstyrande avgifter, men det måste fungera. Karin Svensson Smith har eroderat hela sitt resonemang för att införa det här. Om Karin Svensson Smith inte inser detta är det väldiga problem när Mjölby, Södertälje eller någon annan ska börja med det här. Då sitter utredningen fortfarande kvar, om ni är så angelägna om att få lokala miljöstyrande saker. Vi tror väl att de vet bättre i Laholms kommun var trafiken ska vara, på Stortorget eller Hästtorget, på Lilla Torget i Halmstad eller på Götaplatsen i Göteborg. Ska vi sitta här och diskutera det? Det är meningslöst. Vad kostar det i tid?
Karin Svensson Smith! Ni är sent ute, och ni hittar på någonting i efterhand för att rädda ansiktet. Det är det som hela detta förslag som ni just lade fram går ut på. När ni lägger en kommittémotion stick i stäv med propositionen går det inte ihop.
Anf. 33 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Förra mandatperioden motionerade jag om det här, så det är inte något sent och nytillkommet. Vi har länge tyckt att det är irrationellt att de beslut som kan fattas bättre i kommuner ska ta upp tiden här. Vi har tillräckligt med problem ändå som vi ska lösa effektivt. Subsidiaritetsprincipen borde gälla även internt i Sverige och inte bara som princip i EU.
När det gäller receptet att man först skulle bygga ut och sedan sätta avgiftssystemet efter utbyggnaden, när allting var på plats: Så har jag inte sett någon kommun göra när det gäller parkeringsplatser, att man först bygger ut dem och har dem gratis, och så småningom när man tycker att tiden är mogen för det sätter man avgifter på dem. Det gör man givetvis direkt. Så gör man givetvis när man bygger p-hus eller vilka anläggningar det än är.
Vid varje tillfälle - såvitt jag förstår av det jag har inhämtat från nationalekonomin - när det finns problem mellan utbud och efterfrågan är prissättning ett tämligen rationellt sätt att få det att gå ihop.
Sedan har vi andra ambitioner, och det gäller då att bygga ut kollektivtrafiken. För att skapa rimliga intäkter till den är trängselskatter ett system som är rationellt. Det är också därför man inför ett kilometerskattsystem på vägarna i Schweiz, för att få möjligheter att investera i de tågtunnlar man annars inte skulle ha råd att bygga.
När det gäller det här systemet tycker jag att de borgerliga partierna i riksdagen har för lite internationell utblick, ser för lite vad som händer i övriga länder i Europa och för all del även utanför Europas gränser, där man har insett att man inte kan hålla på att vidga hela systemet för biltrafiken.
Fossila bränslen är ändliga. Om inte annat signalerar stigande priser att man kanske borde göra något åt det. Man kanske borde ha ett mer tillförlitligt och robust sätt att förflytta människor och varor, med kollektiva transportmedel med förnybara bränslen. Ni lever kvar i någon gammaldags värld där man trodde att alla skulle ha bil och att man kunde ha olja i all evinnerlig tid, som om det inte hade några negativa effekter.
Anf. 34 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Vi kan gärna gå in på en diskussion om olika bränslen. Det är kanske ett område som jag behärskar något efter 35 års erfarenhet. Men nu sade faktiskt Börje Vestlund att man utredde detta 1994. Det är tio år sedan. Sedan höll man på 1997, sade han. Sedan var det år 2000, 2003 och allt vad han nu räknade upp. Det har funnits god tid att reda ut det här.
Det är tråkigt att man, nu när det är så bra med EU och subsidiarietsprincipen, inte tyckte det i valet, som vi nyss har haft en stor valrörelse inför. Ni ville ju gå ut. Ni åberopar här i kammaren att man ska ha utsläppsrätter. Det är ju tack vare att EU finns som vi kan handla med utsläppsrätter. Resonemanget går alltså inte ihop. Jag vill inte gå in på det, men problemet är att man, om man ska vara en trovärdig fastighetsägare, inte kan bygga en fastighet i en kommun i dag utan att man ordnar parkeringsplatser. Det är samma sak här.
Man borde arbeta på ett mer långsiktigt sätt, för det här försöket kommer inte att rädda världen när det gäller utsläpp. Sveriges utsläpp är 2 % av hela utsläppet på vår jord. Det vore bättre att skicka våra sämsta bilar till Sydamerika. Det skulle rena luften mycket mer, om man nu ska gå in på den debatten. Det vore bättre om man hittade en långsiktig lösning, och det är de långsiktiga lösningarna som jag efterfrågar i den här propositionen. Jag förstår att Börje Vestlund slingrar sig som en orm i en myrstack för att kunna komma undan detta.
Det är detta, Karin Svensson Smith, som jag tycker att ni borde ha. Vi behöver inte gå in på de här divergenserna, för vi vet att om vi ska införa någonting måste vi kunna erbjuda ett alternativ. Människor måste komma fram, och människor måste kunna få sin vardag att gå ihop. Det går inte att införa någonting som bara korkar igen systemet utan att man har ett alternativ. Det kallas för
by-pass
inom operationsområdet.
Anf. 35 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! När det gäller att lösa problemen så finns det exempel. Det finns Singapore, och det finns London. Det finns fler städer där man har använt ett avgiftssystem för att möta de problem som finns och för att börja lösa dem. De har än så länge någorlunda mött folks gillande och hyggligt kunnat lösa problemen. Jag skulle vilja höra dig nämna en enda stad i världen där man har löst problemen genom att bygga ut vägar. I trafikutskottet tar vi del av forskning och utredning. Jag har inte hittat något exempel. Jag har letat efter det för att i så fall granska det och se vad det innehåller. Det finns inte.
Det är mer rationellt att människor förflyttar sig tillsammans i en buss eller i ett pendeltåg eller möjligtvis på cykel jämfört med det utrymme de tar upp när de sitter en och en i var sin plåtburk på över ett ton. Dessutom för användningen av dessa fordon med sig klimatgaser, partiklar och kväveoxider, allt det som strider mot de miljömål som vi i den här kammaren har varit överens om att vi ska uppnå.
Det ni gör genom att koncentrera er på vägbyggnader är att satsa på gårdagens system. Vi är för ett framtida och mer långsiktigt hållbart transportsystem. Det är det som vi arbetar för. Därmed är den här propositionen om trängselskatt epokgörande, för det är ett annorlunda sätt att närma sig problemet. Det är inte det allra bästa, men det är klart görligt och klart effektivt att genomföra den här propositionen. Därför står vi bakom den.
Anf. 36 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Karin Svensson Smith sade i sitt anförande att Vänsterpartiet gjort upp med sitt ideologiska arv och sin övertro på centralstyrning. Det tycker jag är jättebra, men det skulle också vara bra om ni då levde efter de här nya principerna.
Jag tycker - och det sade jag också i mitt anförande - att det är lite hyckleri att stå bakom regeringens proposition och samtidigt skriva ett särskilt yttrande där man lyfter fram behovet av en översyn av regeringsformen och en kritik av de nuvarande ramarna som ett sådant här beslut kan fattas inom, att det inte går att fatta beslutet lokalt. Då är det faktiskt ännu värre hyckleri att sedan också yrka bifall till den här kommittémotionen.
I skatteutskottets hantering av det här försökte jag att i en bilateral diskussion med Vänsterpartiets representant få det här till att behandlas i en egen punkt. Nu behandlas allting under en och samma punkt. Då är Karin Svensson Smith väl medveten om att hennes kommittémotion kommer att falla i en förberedande votering. Sedan kommer ni att göra precis som vanligt, stödja regeringen i huvudvoteringen. Det tycker jag är ännu värre hyckleri. Jag skulle mycket väl stödja ert förslag, men då skulle vi ha hanterat det här separat. Då skulle vi också ha möjliggjort det i skatteutskottets hantering, men er representant valde att inte ge den möjligheten.
Anf. 37 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Jag sitter i trafikutskottet. Jag kan svara för hanteringen där. Där försökte jag så gott jag kunde uppnå gemensam sak med andra partier som har samma inriktning när det gäller att flytta makt från riksdagen till kommuner och regioner, men den här frågan är behandlad i skatteutskottet. Betänkandet kommer därifrån. Och nu gör man, såvitt jag kan förstå, det bästa av den situationen som finns.
Jag undrar om Roger Tiefensee har något bra exempel på hur Centern klarade ut detta när man samarbetade med Socialdemokraterna å ena sidan eller med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna å andra sidan. Någon gång måste det ha hänt er att ni hade ett behov av att markera en egen ståndpunkt även om ni tog ansvar för det gemensamma samarbetet. Det är ju den lott man måste ha som ett parti när man inte har egen majoritet i kammaren. Man har ett behov av att ta ansvar och maximera införandet av sin politik, men någon gång vill man markera att man har en avvikande uppfattning i en principiellt viktig fråga. Självklart väljer inte Vänsterpartiet att göra det vid varenda tillfälle där vi har en avvikande mening från majoriteten i det regeringsunderlag vi ingår i, men det här är en principiellt viktig fråga.
Jag tror att riksdagen kommer att göra sig till åtlöje om den i fortsättningen ska diskutera alla vägar och gator i andra kommuner som är intresserade av mer rationella och framsynta sätt att lösa trafikproblemen. Men när det gäller valet mellan att inte stå bakom propositionen och att göra det skulle jag vilja ställa en fråga till Roger Tiefensee, som liksom jag är aktiv inom det internationella parlamentarikernätverket GLOBE, som ju vill flytta upp miljön på dagordningen. Vore det ansvarsfullt att säga: Nej, nu flyttar vi den här frågan i utredningar, och vi låter klimatgaser och alla andra utsläpp i Stockholm öka? Är det förenligt med det ansvar man har tagit på sig när man ingår i ett miljönätverk? Jag tycker inte det och undrar vad Roger Tiefensee tycker om det.
Anf. 38 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag tror på ekonomiska styrmedel i trafiken, men jag menar att ett tidsbegränsat försök, snabbt ihophafsat som detta, gör just den typen av styrmedel en björntjänst. Man kommer inte att hinna komplettera med utbyggnad av kollektivtrafik och sådant. Under den här tidsbegränsade perioden kommer ekonomiska styrmedel i trafiken att framstå som kaotiska.
Jag vill inte bara ha kortsiktiga lösningar där man bockar av en punkt i ett 121-punktsprogram, utan jag vill förändra samhället i hållbar riktning, och då ska man ha långsiktiga och hållbara förslag.
Jag skulle vilja fråga Karin Svensson Smith: Hur skulle du rösta om din kommittémotion ställdes mot regeringens förslag?
Anf. 39 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Innan jag svarar på den frågan vore det väl anständigt om Roger svarade på den fråga som jag ställde. Ska det vara något hyggligt replikskifte här får man svara på de frågor som ställs.
Jag tycker att det är ansvarslöst att säga nej till ett förslag som inte är det optimala men ändå ett steg i rätt riktning. Ekonomiska styrmedel hör hemma i trafikpolitiken i framtiden. Det är vi väldigt överens om. Det här förslaget kunde ha varit bättre. Jag skulle önska att kapaciteten för utbyggnaden av kollektivtrafiken vore mycket större. Man skulle önska att Stockholm mycket tidigare hade kunnat sätta i gång med byggandet av pendeltågstunneln, som verkligen behövs. När nu detta inte är fallet skulle man kunna välja att principfast säga: Nej, vi står fast vid vår egen ståndpunkt. Vi avvisar regeringens förslag.
Det hade jag kanske gjort när jag var 20 år, men jag gör det inte nu därför att jag har ansvar för kommande generationer. Då är det bättre att välja ett steg i rätt riktning även om det inte är ett tillräckligt stort steg.
Det är mitt svar på frågan. Jag står bakom propositionen.
Anf. 40 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Dagens Nyheter skriver i dag att den tragikomiska följetongen om trängselavgifterna kommer att få ett nytt kapitel i Sveriges riksdag i dag.
Nog finns det en del tragikomiska sidor i detta, men jag tror att det för många invånare i Stockholmsregionen är de sorgliga sidorna som överväger.
Om vi går tillbaka till tiden före valet vet vi att de tre stora partierna i Stockholms kommunfullmäktige gick till val på att några trängselavgifter inte var aktuella under den mandatperiod som valet gällde. Annika Billström, Socialdemokraternas dåvarande oppositionsledare, sade den 20 augusti i ABC: Mitt besked till Stockholms väljare är att det inte blir några avgifter under nästa mandatperiod, och det är ett vallöfte från oss.
Vi vet också att bland övriga kommuner i Stockholmsregionen är motståndet mot trängselavgifter massivt. Det har visat sig i de remissomgångar som har genomförts det senaste året. Vi vet också att 13 kommuner, det vill säga en majoritet av kommunerna i övriga länet, har hållit rådgivande folkomröstningar. I alla dessa folkomröstningar har en helt förkrossande majoritet sagt nej till trängselavgifter. Den senaste kommunen var Värmdö, där Socialdemokraterna styr i koalition med andra partier. Även i det socialdemokratiska Värmdö sade väljarna nej.
Ändå står vi här och debatterar om införande av trängselavgifter, eller - som det numera heter - trängselskatter, i Stockholm. Varför? Vem kan svara bättre på den frågan än just Annika Billström?
I radioprogrammet Studio Ett den 18 oktober, dagen efter att regeringsuppgörelsen i Stockholms stadshus var färdigförhandlad, förklarade Annika Billström varför man skulle införa trängselavgifter. Annika Billström sade ordagrant: På grund av att Miljöpartiet på riks lade sig i kommunalpolitiken och på det sättet utpressade regeringen har vi fått avgiftsfrågan i vårt knä.
Programledaren frågade: Är det över huvud taget möjligt att så flagrant bryta ett så tydligt vallöfte?
Han upprepade frågan, och Annika Billström svarade: Mitt svar är ja, därför att det är viktigt att se hur den här frågan har kommit i vårt knä. Det är viktigt att se vilka konsekvenser det får när rikspolitiker lägger sig i kommunalpolitiken och använder den som utpressning. Det det handlar om är faktiskt att det var Miljöpartiet som använde det här som utpressningsmetod mot ett misstroendevotum. Regeringen hade ju inget att välja på. Jag vill inte vara den politiker som används på det sättet att man kan säga: Det var hon som såg till att regeringen fick gå.
Ärade åhörare! Det är detta som ligger bakom att riksdagen i dag röstar om införande av trängselskatter i Stockholms stad. Invånarna i Stockholmsregionen har använts som växelmynt i en politisk uppgörelse om regeringsmakten i Sverige. Låt oss vara ärliga och säga det.
Det tragiska ligger i att man därmed också går till en konfrontationspolitik i Stockholmsregionen. För oss i Folkpartiet är det självklart att Stockholmsregionen måste ses som en sammanhållen arbets- och bostadsregion. Vi vet att det är en sammanhållen trafikapparat där det inte går att skilja ut den ena kommunens trafiksystem från den andras.
Exemplen kan göras många. Det finns invånare i olika kommuner - jag tänker naturligtvis först och främst på Lidingö - som måste åka genom Stockholms innerstad för att komma ut på det nationella vägnätet. Invånarna i nordvästra Stockholm, på Järvafältet, måste passera två andra kommuner för att komma till innerstaden i sin egen hemkommun. Och, framför allt, alla som ska ta sig mellan Stockholmsregionens norra och södra delar måste åka genom Stockholms innerstad.
Börje Vestlund gjorde tidigare i debatten ett inlägg om att han tyckte att det var en mycket underlig ordning att folk som bor utanför Stockholm ska tycka till när det gäller om Stockholm ska införa trängselavgifter eller inte.
Fru talman! Sanningen är ju att vi som bor i övriga länet inte har bett om nöjet att få åka genom Stockholms innerstad. Vi tvingas att åka genom Stockholms innerstad därför att det inte finns några andra vägar att ta sig förbi på.
Den närmaste landförbindelsen västerut ligger i Strängnäs. Den närmaste landförbindelsen österut ligger i Sankt Petersburg. Därför, fru talman, är det självklart att Stockholmsregionens trafikproblem måste lösas genom breda uppgörelser med en brett förankrad samsyn om vilken trafikpolitik man vill ha. Det är destruktivt och det är oroväckande för framtiden att Socialdemokraterna nu går till konfrontation, inte bara mot sina egna invånare i Stockholms stad, utan också mot övriga kommuner i Stockholmsregionen och inför detta trots det massiva motståndet mot trängselavgifter i Stockholmsregionen.
Vi ser hur hanteringen av den här frågan tyvärr har fått tragikomiska övertoner. Stockholmsberedningen fick tilläggsdirektiv om att snabbt ta fram ett underlag för att införa trängselavgifter - ett underlag som till och med Miljöpartiets ledamot Bengt Cedrenius, som ju är en varm anhängare av trängselavgifter som metod, kallade för ett hastverk.
LO-distriktet i Stockholms län uttalade att det är mycket olyckligt att försöket i Stockholm kom till i en utpressningssituation om regeringsmakten. Så skrev man i sitt remissyttrande.
Fru talman! På den punkten håller Folkpartiet helt och hållet med LO-distriktet i Stockholm.
Vi vet också att Lagrådet har riktat stark kritik mot centrala delar av förslaget. Nu senast har kammarrätten upphävt centrala delar av de beslut som har fattats i Stockholms kommunfullmäktige för att förbereda införandet av trängselskatter. Förseningarna i processen är otaliga, ändå ska detta drivas igenom i dag.
Det här är ingen vanlig skattefråga. Det handlar om att Miljöpartiet vill kvittera ut betalningen för att man stödde Göran Persson i regeringsförhandlingarna. Säg det!
Fru talman! Jag vill rikta två frågor till Börje Vestlund, som i denna debatt företräder Socialdemokraterna. Det gäller inte vad som har varit, utan det gäller framtiden.
Nu införs trängselskatterna trots motståndet och trots att Socialdemokraterna i Stockholms stad inte ville det. Vad händer i framtiden? Det ska ordnas en rådgivande folkomröstning. Det enda som står i propositionen är att den kommer att få betydelse för frågans fortsatta hantering.
Fru talman! Min första fråga är: Kan Börje Vestlund, på Socialdemokraternas vägnar, lova väljarna att regeringen kommer att respektera utslaget i den rådgivande folkomröstningen i Stockholm och att regeringen, om utslaget blir nej, kommer att vidta åtgärder för att trängselskatterna avskaffas?
Fru talman! Min andra fråga gäller om det blir maktskifte i Stockholms stadshus och den nya majoriteten till regeringen gör en framställan om att trängselskatterna ska avskaffas. Min fråga är: Kan Börje Vestlund, på Socialdemokraternas vägnar, lova att en socialdemokratisk regering skulle respektera en sådan hemställan och avskaffa trängselskatterna, om kommunen så begärde?
Anf. 41 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Först vill jag svara på frågorna. Det är en folkomröstning som ska göras, och vi kommer naturligtvis att respektera resultatet av den folkomröstningen.
Om det blir maktskifte i Stockholm kommer man att ha en folkomröstning i samband med det. Då är den intressanta frågan: Kommer en borgerlig majoritet att respektera om det blir ett ja i den folkomröstningen? I fråga om det har ni i den allmänna debatten haft något differentierade svar.
Ja, det fanns en del kritik från Lagrådet. Men inga av de synpunkter som Lagrådet har haft i sin kritik har tagits upp i den här debatten. Allt annat har tagits upp, men inte Lagrådets kritik. Det tycker jag är intressant, Martin Andreasson. Det kanske är så att Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna har valt att debattera allt annat utom det som har kritiserats ur juridisk synpunkt. Det har man inte valt att debattera, utan allt annat.
Jag vill ställa en fråga i detta sammanhang. Stockholm ligger där det ligger. Vi kan inte komma ifrån det. Och runtom Stockholm ligger en lång rad kommuner, och ofta måste invånarna i dessa kommuner åka rakt igenom Stockholms kommun. Så ser geografin ut. Tycker Martin Andreasson att det är rimligt att ett beslut som Stockholms valda representanter fattar, eller ett beslut som någon annan kommuns representanter fattar, ska en annan kommuns representanter kunna ställa under en folkomröstning? Och sedan ska man kunna kräva att man får respekt för den folkomröstningen trots att beslut har fattats i demokratisk ordning. Det är det intressanta i denna diskussion, om vi ska tala om demokrati.
Anf. 42 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Den sista frågan är mycket enkel. För oss är det självklart att Stockholmsregionen trafikpolitiskt ska ses som en helhet. Om Stockholms stad vill införa trängselavgifter som bara berör det lokala gatunätet i till exempel en enskild stadsdel är det självklart inget som någon annan kommun har någonting att säga till om. Men om Stockholms stad planerar att införa trängselskatter som på ett helt avgörande sätt påverkar situationen i de andra kommunerna är det självklart så att det beslutet måste fattas genom ett betydande samförstånd mellan dessa kommuner. Annars har vi just det problem som vi har i dag, nämligen att Stockholms stad ensamt gör en framställan som påverkar hela den övriga Stockholmsregionen, och den övriga Stockholmsregionens kommuner hålls utanför förhandlingarna.
Jag förstår inte det som Börje Vestlund sade om Lagrådet. Jag tog upp Lagrådets kritik i mitt anförande, och Börje Vestlund klagar på att Lagrådets synpunkter inte tas upp i debatten. Det var just det som jag gjorde.
Börje Vestlund frågade om Folkpartiet i Stockholms stadshus kommer att respektera utslaget i den kommunala folkomröstningen. Jag sitter själv inte i kommunfullmäktige i Stockholm. Jag bor i Solna. Jag kan därför inte svara för Folkpartiet i Stockholms stad. Men självklart är Folkpartiets inställning att folkomröstningar ska respekteras. Det råder det ingen som helst tvekan om.
Jag ställde två frågor till Börje Vestlund, inte som boende i Stockholm utan som representant för Socialdemokraterna i riksdagen i denna debatt. Kommer Socialdemokraterna i Sveriges regering och riksdag att medverka till att omedelbart avskaffa trängselskatterna om utslaget i folkomröstningen blir nej, och är det ett löfte från Socialdemokraternas sida på riksnivå?
Anf. 43 Börje Vestlund (S)
Fru talman! På den frågan har jag svarat ja.
Anf. 44 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Det är intressant att Börje Vestlund säger det. Varför ska man lita på just det här löftet? Annika Billström sade före valet: Mitt besked till Stockholms väljare är att det inte blir några avgifter under nästa mandatperiod, och det är ett vallöfte från oss.
Hur mycket var det löftet värt? Jag hoppas naturligtvis att det löfte som vi nu har fått protokollfört till riksdagens handlingar är mer värt. Men den socialdemokratiska hanteringen av den här frågan har ur demokratisynpunkt varit fullkomligt bedrövlig.
Anf. 45 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Sällan har en politisk fråga skötts så ogenerat odemokratiskt som denna om trängselskatten. Valrörelsen inför Europaparlamentsvalet är avklarad för någon dag sedan. Vad har Europaparlamentsvalet med trängselskatt att göra? En viktig del i den debatten har varit frågan om var beslut bör fattas - att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Det har drivits av nästan alla i valkampanjen - den så kallade närhetsprincipen, och den har betonats.
Men regeringens förslag är att trängselavgifterna införs trots ett stort folkligt motstånd i den region som berörs. Skälet till att det är så här är känt sedan länge. Det var det politiska instrumentet för regeringen Persson att sy ihop en maktallians med Miljöpartiet. Handelsvaran är stockholmarna, precis som Martin Andreasson har varit inne på.
Stockholms stad tog beslutet om trängselavgifter med en enda rösts övervikt i kommunfullmäktige. I lokala folkomröstningar som förra hösten berörde en halv miljon invånare i tolv kommuner runtom Stockholms stad förkastades förslaget med en överväldigande majoritet - i snitt 81,4 %. Så var det även i den senaste folkomröstningen i söndags i en kommun i regionen - Värmdö kommun.
Invånarna i Stockholms stad har ännu inte fått möjlighet att rösta i frågan. Men lokala opinionsmätningar tyder på att stödet för förslaget är mycket svagt.
Det stora folkliga motståndet mot trängselskatten i och kring Stockholm är inte förvånande med tanke på att de partier som drivit igenom detta förslag på riksplanet och i Stockholm inte gjorde något försök att förankra det hos väljarna före valet 2002. Tvärtom lovade Socialdemokraterna i Stockholms stad före valet att inga trängselskatter skulle införas. Då borde man åtminstone höra folket innan man inför några.
Fru talman! Vilka kommer att drabbas hårdast av trängselskatten? Ja, det är lågavlönade, kvinnor och familjer som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop med hämtning och lämning av barn. Men även de som åker med kollektivtrafik kommer att drabbas eftersom trängseln kommer att finnas även där.
Stockholmsregionen är en sammanflätad region sett till att man bor i en kommun och jobbar i en annan. Och barnens fritidsaktiviteter likväl som de vuxnas kan ligga i en tredje kommun. Pendlingen är omfattande.
Jag ska ge några exempel på vad detta handlar om. Till Botkyrka söder om staden pendlar 8 999 personer in och 23 419 ut. Och av dem som pendlar ut är 10 840 kvinnor. Från Haninge pendlar 22 344 personer ut, varav 10 211 kvinnor. Från Solna, Martin Andreassons hemkommun, pendlar 20 720 ut, men 56 217 pendlar in, och hälften är kvinnor. Till min hemkommun Sundbyberg pendlar 15 383 personer in, medan 14 097 pendlar ut, och ungefär hälften är kvinnor. Och till Stockholm pendlar 242 740 personer in och 94 605 ut. Av dem är det 109 589 kvinnor som pendlar in och 43 411 som pendlar ut.
Detta är skälet till att det här berör hela regionen och till att man borde lyssna på hela regionen. Men det gör man inte från Socialdemokraternas sida.
I en av Stockholmstidningarna i dag medger faktiskt Börje Vestlund och statsrådet Messing att denna region präglas av pendling. Ja, precis som jag här anför präglas regionen av pendling. Att införa trängselskatt utan att några andra åtgärder vidtagits på förhand vare sig vad gäller infrastruktursatsningar eller vad gäller satsningar på kollektivtrafiken kan vi alla förstå vad det leder till.
Jag förstår människors upprördhet och känner en stor oro för detta enorma demokratiska underskott. Jämställdhetsperspektivet saknas helt och hållet. Det finns ingenting med om detta, om hur det faktiskt kommer att drabba även kvinnor som tjänar mindre och som också behöver bilen. Detta är skandalöst!
Ibland är det enligt Miljöpartiet viktigt att höra folkets åsikt. Vi väntar med spänning på vad Miljöpartiet kommer att anföra här. Miljöpartiet bär ett tungt ansvar, inte minst på grund av det demokratiska perspektivet. Demokratin är uppenbarligen viktig men inte för stockholmarna och Stockholmsregionen. Miljöpartister, ta fram soptunnan och släng förslaget i den! Det tycker vi att hela riksdagen ska göra.
Jag yrkar avslag på utskottets förslag och därmed bifall till den reservation som finns i betänkandet.
Anf. 46 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Det blir en trist dag för invånarna i Stockholmsregionen om riksdagen, som det ser ut, i dag beslutar att ge lagliga möjligheter att införa trängselskatten.
Jag vill i mitt anförande peka på en väldigt viktig aspekt som hittills inte alls har belysts. Vi har hört om en rad olika problem, och jag är lika bekymrad som tidigare talare över de problemen men vill lyfta fram en fråga till. Det handlar då om att trängselskatten införs på bekostnad av människors rättssäkerhet. Detta har i och för sig framförts av justitieutskottets borgerliga minoritet i den reservation som finns i det betänkande som vi i dag behandlar.
Från rättssäkerhetssynpunkt finns det väldigt viktiga tveksamheter i regeringens proposition. Jag vill peka på det konstiga förslaget att den nya skatten ska undantas från vad som i övrigt gäller för skatterätten. Vi i Folkpartiet ifrågasätter om trängselpålagan verkligen är en avgift, inte en skatt. Men om det är en skatt måste den behandlas som alla andra skatter, för annars blir det väldigt konstigt. Vi kan inte acceptera en särreglering av just den här skatten.
Detta är väldigt viktigt också för människors rättsuppfattning. Framför allt vill jag kritisera det förslag om att införa prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten som regeringen framför i propositionen.
Visserligen kan det sägas handla om ganska låga belopp för den enskilde. Om man åker dit för att inte ha betalat sin trängselavgift kan det handla om ca 700 kr i straffavgift. För den enskilde är detta ett stort belopp. Många enskilda, många lågavlönade, kan råka ut för detta därför att de av olika skäl inte har klarat att betala trängselavgiften. Om jag förstått det hela rätt blir det ett väldigt krångligt system. Det gäller att hålla reda på vad det kostar vid olika tider och att ladda den lilla dosan. Men om man får betala detta några gånger blir det väldigt kännbart, faktiskt även för dem med högre inkomster. Därför, fru talman, är det väldigt viktigt att man kan överklaga beslut som man som enskild medborgare anser vara felaktiga.
Trots de föreslagna specialreglerna kommer alltså det här förslaget. Det krävs således prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten för detta, vilket är väldigt anmärkningsvärt. Trots de föreslagna specialreglerna, som gör det svårare för enskilda att överklaga besluten, kommer hela förslaget att kräva stora kostnader och insatser på domstolsväsendets område. Detta berör regeringen inte alls i sin proposition.
Fru talman! Visserligen är den föreslagna lagen generell, för hela landet. Men vi vet ju - vilket framkommit mycket tydligt i debatten här i dag - att det väldigt mycket handlar om Stockholmsregionen och om de invånare som bor i Stockholmsregionen. De tillhör Länsrätten i Stockholm, som räknat med ökade kostnader på 110-180 miljoner kronor på grund av det här förslaget. Det är väldigt mycket pengar.
Enligt Domstolsverket kan det handla om uppemot 360 miljoner kronor - detta sett i ljuset av att domstolsväsendet av regeringen åläggs väldigt kraftiga besparingsförslag. Dessa kommer förmodligen, åtminstone som det nu ser ut, att leda till nedläggning av domstolar. Hur går det här ihop? Hur ska kostnaderna för ett utökat domstolsförfarande betalas, för regeringen har väl inte för avsikt att skjuta till extra pengar till domstolsväsendet för att man ska klara alla överklaganden som kommer att göras?
Sedan kan man också, precis som Björn Hamilton gjorde i sitt anförande, undra över hur informationen när det gäller kameraövervakningen i trängselskatteförsöket ska användas. Inte heller där ger regeringen något svar i förslaget.
Det finns väldigt mycket som kan kritiseras. För egen del är jag mycket oroad av just den bristande rättssäkerhet som det här förslaget för med sig. Det gör att det är självklart för mig att instämma i mina partikamraters yrkande om avslag på propositionen.
Anf. 47 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Nu börjar vi faktiskt att diskutera vad som står i propositionen och inte allt runtomkring. Det tycker jag är positivt, Helena Bargholtz! Men en fråga har jag till Helena Bargholtz. Det gäller då hela vårt socialförsäkringssystem. Varje gång man blir sjuk och är missnöjd med försäkringskassans beslut om föräldrapenning, handikappersättning eller vad det nu kan vara krävs det också prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Såvitt jag vet var ni i Folkpartiet inte särskilt upprörda när den bestämmelsen infördes. Varför då en sådan upprördhet över just trängselskatten när man inte uttryckt det i andra sammanhang? Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.
Varför skulle man alltså ha en annan hantering i det här sammanhanget än när det gällde hela socialförsäkringssystemet, något som naturligtvis också ganska mycket påverkar människor i deras vardag? Där var man, som sagt, inte särskilt upprörd och reserverade sig heller inte, såvitt jag kommer ihåg.
Anf. 48 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Här handlar det om ett system där man, som jag bedömer det, har mycket svårare att beräkna de avgifter som man vid olika tillfällen ska betala. Jag är inte så insatt i socialförsäkringssystemet, men jag vet att också det är snårigt. Min bedömning av det system som nu diskuteras är att det kan vara väldigt svårt för människor att veta hur mycket de ska betala och att ha pengarna till hands när de ska betala. Därför tror jag att man väldigt starkt upplever detta med att det ska vara så svårt att överklaga ett sådant här beslut. För egen del tycker jag att det är mycket viktigt att människor har överklagandemöjligheter.
Anf. 49 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Självklart! Det är just därför som man vill ha ett system med transpondrar och ett system som innebär ett enkelt betalningssystem.
Jag utgår från - precis som jag hoppas att man utgår från att man får i alla frågor som handlar om socialförsäkringssystemet - att det blir en hantering på ett bra sätt så att just ärenden där det behövs tydliga exempel som kan vara vägledande för lagstiftningen också kommer upp, just för att vi ska kunna hantera sådant här. Jag förstår inte att det skulle vara någon skillnad mellan hanteringen när man har blivit sjuk och fått ett avslag - eller för den delen också ett bifall - och hanteringen när det gäller trängselavgifterna. Jag förstår inte varför Folkpartiet gör skillnad i det sammanhanget.
Anf. 50 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Kan Börje Vestlund garantera att det blir ett enkelt och begripligt system? När jag följt debatten har det, tycker jag, varit väldigt svårt att se hur det här systemet kommer att tillämpas. Det kommer ju alla möjliga rykten om hur de här avgifterna ska tas ut och så vidare.
De oroar mig väldigt mycket. Jag tror att många människor känner att de blir orättvist behandlade i samband med det här systemet helt enkelt därför att de inte kan begripa det. Men får jag en garanti från Börje Vestlund om att det här är ett klart, säkert, enkelt och rättssäkert system är det ju jättebra.
Anf. 51 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Stockholmsregionen har växt samman och förstorats. Människor bor, arbetar och rör sig därefter över gamla gränser. Men kollektivtrafiken och vägnätet har inte hängt med, knappast heller de demokratiska strukturerna.
Jag är övertygad om att vi måste bryta gamla låsningar för att komma vidare och utveckla förutsättningarna för människor och miljön på ett hållbart sätt.
Fru talman! Det finns helt klart trängselproblem i vår huvudstadsregion, både i kollektivtrafiken och i vägtrafiken, precis som i många andra kommuner.
Storstockholmsberedningen listade alla projekt som stod på önskelistorna i regionen och summerade kostnaden till nära 90 miljarder kronor. De pengarna förfogar varken denna kammare, regionen eller kommunerna över. Det kräver prioriteringar och gemensamma tag för att man inte ska kasta pengarna i sjön.
Det är mot den bakgrunden oerhört beklagligt att riksdagens majoritet denna sista arbetsvecka klubbar igenom en lag om trängselskatt. Beslutet beräknas kosta regionens invånare ca 900 miljoner kronor under ett år och kanske landet, eller regionen, ytterligare några miljarder kronor.
Om Stockholmsregionen i detta kärva läge fritt fått välja skulle valet då ha blivit att nu inleda en försöksverksamhet med en trängselskatt på några miljarder? Svaret, fru talman, är nej.
Orsaken till att i det här kärva ekonomiska läget prioritera denna miljardrullning är, och var, att Göran Persson skulle få Miljöpartiets stöd för sin minoritetsregering. Hur kunde då regeringen Persson driva fram denna försöksverksamhet? Jo, därför att våra grundlagar ger regering och riksdag makten över dylika frågor.
Medan man lokalt beslutar om parkeringsavgifter på grundval av 1809 års grundlag ger 1974 års regeringsform inget utrymme för kommunalt eller regionalt beslut om miljöavgifter, utan då blir det trängselskatter. Det gav Göran Persson utrymme att agera och regera.
Det gör att riksdagen nu har makt att fastställa hur lång tid en lidingöbo får ta på sig för att nå allmänt vägnät utan att betala skatt. Det gör att riksdagen fastställer priset, tidsgränser med mera. Vill Stockholm ändra något förfogar man inte själv över den möjligheten. Är detta rimligt? Nej, säger jag och Centerpartiet. Det här visar hur fel det kan bli när beslut ligger på fel nivå.
En fråga som Stockholms kommun och regionens invånare borde ha haft makt över ska riksdagen inte besluta över. Om det finns någonting gott med det här ärendet är det att det blir en blixtbelysning av hur illa det kan bli när vår grundlag ger utrymme för beslut på fel nivå.
Från Centerpartiets sida har vi sagt att vi är beredda att verka för att skapa förutsättningar för lokala beslut om miljöavgifter, och då har vi utgått ifrån att det handlar om lokal beslutsmakt. Vi fullföljer detta. Vi vill ändra grundlagen, skapa förutsättningar, dela upp makten och bygga underifrån. Hade vi haft en sådan grundlag hade man aldrig kunnat göra upp i denna fråga under nattliga förhandlingar i Rosenbad.
Centerpartiet vill stärka det lokala och regionala självstyret och göra det möjligt att fatta dylika beslut. Därför avvisar vi regeringens lagförslag. Det riskerar att göra ont värre i vår region för människorna, för miljön och för demokratin.
Vi ser att miljöavgifter, trängselskatter, kan bli ett marknadsmässigt hjälpmedel för att främja hållbara trafiklösningar i regionen. Men då krävs det att de har legitimitet, och det kan bara säkras om makten läggs lokalt fullt ut. Då kan väljarna både ge mandat och utkräva ansvar för hur det används. Jag är övertygad om att det skulle ge frågan en helt annan utveckling. Den skulle bli en del av den samsyn som krävs över kommungränserna för att ge människor och miljö hållbara framtidslösningar.
Framtiden får inte bli en fråga om att återinföra tullar eller grindslantar vid stadsgränserna. Ändå är det just detta maktspråk som denna kammares beslut riskerar att leda till.
Fru talman! Centralstyret har sitt pris. Det får människorna i Stockholmsregionen nu betala ännu en gång.
Jag yrkar avslag på propositionen och jag instämmer helt i Roger Tiefensees tidigare uttalade yrkande.
Anf. 52 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag har bara en fråga till Kerstin Lundgren.
Jag instämmer i Kerstin Lundgrens bedömning att detta borde man ha kunnat hantera på ett annat sätt om det hade funnits lagliga möjligheter. Där är vi överens.
Vi har valt att göra på det här sättet. Jag tycker att det är fegt av Centerpartiet att inte ställa upp på detta, men det må så vara.
Om vägavgiften kallas för skatt, för avgift eller för bompeng kommer det i folkmun att kallas för en avgift för att kunna använda sig av vägar i ett område. Det kommer inte att upplevas på något annat sätt, oaktat vad vi kallar det för. Vad menar egentligen Kerstin Lundgren? Tror Kerstin Lundgren att det skulle tolkas på något annat sätt om man kallade det för en avgift? Folk skulle uppfatta det positivt eller negativt oaktat hur man hanterar det.
Anf. 53 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Till att börja med vill jag göra en liten reflexion. Jag har lyssnat på den tidigare, och det låter som att ingen egentligen vill ha det här förslaget. Det lät inte så när jag lyssnade på Karin Svensson Smith, som inte längre är kvar i kammaren. Det låter inte så när jag hör Börje Vestlund. Vi borde ha kunnat hantera det här på ett annat sätt.
Men vad är det som hindrar Vänstern och Socialdemokraterna från att utnyttja den makt vi har och hantera det hela på ett annat sätt? Vad är det som tvångsbinder er? Är det Göran Persson som håller i även denna fråga?
Annars är det så att den här kammaren har makt. Det finns ett förslag som gör att det kan skapas möjligheter för att besluta i dessa frågor där besluten borde ligga.
Sedan har det förts en diskussion om avgift eller skatt. Det beror naturligtvis på vad som är syftet. Vi resonerar i regeringsformssammanhang om både-och. Är det en skatt hanteras det på ett sätt. Är det en avgift bygger det på någonting annat.
Men, Börje Vestlund, vad är det som hindrar både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att fatta ett sådant beslut som ni egentligen verkar vilja fatta?
Anf. 54 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Men vi vill ha ett sådant här beslut, Kerstin Lundgren. Om grundlagen hade varit annorlunda hade vi kunnat genomföra det på ett annat sätt. Men vi hade velat ha samma innehåll i beslutet. Skillnaden hade varit att det hade varit ett annat utskott som hade beslutat om en ramlag som ger kommuner möjlighet att införa trängselskatter, och då hade vi haft en annan debatt. Möjligen är det där som skillnaden ligger.
Men vi vill ha den här lagen som den ser ut, och det är där som jag menar att Centerpartiet är hycklare. Varför vill ni inte ha det här innehållet? Vi var överens om innehållet, men nu backar Centerpartiet och vill inte ställa upp på detta bara för att det har den här formen. Det tycker jag är något konstigt.
Anf. 55 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Problemet för er är att ni har en central utgångspunkt för ert samhällsbygge. Vi har ett lokalt underifrånperspektiv. Vi anser att människorna skulle ha givits det mandatet.
Många har talat om London. Ibland låter det som att ni lyssnar mera på vad londonborna tycker om införandet av vägavgifterna i London än vad ni har lyssnat på vad Stockholms och kranskommunernas invånare tycker om det här förslaget.
Låt medborgarna i regionen få tycka till! Skapa förutsättningar för medborgarna att fatta besluten i dialog med de folkvalda, lokalt och regionalt! Då har de legitimitet. Så vill vi bygga även en sådan här verksamhet. Vi i den här kammaren ska se till att det blir möjligt och inte tvinga in de lokala och regionala nivåerna, eller tvinga in människorna, i ett försök som ingen har efterfrågat annat än Göran Persson och de nattliga förhandlarna i Rosenbad.
Anf. 56 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Sällan har Socialdemokraterna så tydligt markerat vad man kan kalla maktens arrogans som i frågan om biltullar och trängselskatt. Många talare har vittnat om det här, och tusentals medborgare runtom i Stockholm upplever ganska påtagligt hur Annika Billström, Göran Persson och antagligen i dag också majoriteten i den här riksdagen slår dövörat till. Makten är viktigare än att lyssna på medborgarna. I de slutna rummen, när Socialdemokraterna snickrar samarbetsavtal med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, är det ändamålen som helgar medlen. Ändamålet i det här fallet är varken miljö, hänsyn till ekonomiska realiteter eller trängsel på infarterna till Stockholm utan det är statsrådsposterna. Att straffa ut de ekonomiskt svaga grupperna medan leasingbilarna far fritt fram är med förlov sagt en mycket märklig miljöpolitik.
Jag vill ägna några minuter åt att fästa kammarens och åhörarnas uppmärksamhet på de aspekter som vi moderater i justitieutskottet har på ärendets hantering och på de frågor som vi moderater pekade på i vår motion med anledning av regeringsförslaget. Tillsammans med de tre andra borgerliga partierna har vi lämnat en avvikande mening till utskottsmajoritetens yttrande. Detta yttrande är i sig allvarligt nog, och det kanske är därför inga socialdemokrater från justitieutskottet vill vara här, för de inser naturligtvis de principiella brister som finns i den här propositionen. Men man har fått böja sig för Rosenbad. Man är tvingad att baxa igenom det här ärendet i Sveriges riksdag.
Regeringen föreslår en annan ordning för de skattemål som rör trängselskatt. Vi har här hört Börje Vestlund förklara att det spelar väl ingen roll vad man kallar det, om det är en avgift, en skatt eller något annat. Men om man läser regeringens proposition kommer man fram till att det är en skatt. Då gäller skatteregler. Helt plötsligt överges nu de regler som vanligen gäller beskattningsbeslut och hur de ska överklagas. Nu ska det krävas prövningstillstånd till kammarrätt, och de flesta mål kommer enligt regeringen inte att prövas av ordinarie domare.
Regeringen förbereder förordningsändringar som syftar till att ge notarier rätt att döma utan nämndemän. Det är något helt nytt eftersom notarier normalt hittills aldrig har fått döma utan att ha en nämnd. Det är
ett
exempel på detta. Jag förmodar att majoriteten anser att det här handlar om så små summor. Börje Vestlund antydde det. Men det finns ju anledning att påpeka att det snabbt blir betydande summor för vanligt folk. Det är ju sådana som reser mycket och ofta.
Vi moderater anser inte att regeringen har presterat ett godtagbart underlag för att helt plötsligt slira över de gängse principerna för behandling av skattemål. Vad blir nästa steg? Kommer ni socialdemokrater att lite när det passar göra undantag för de regler som hittills gällt? Vart för det rättstryggheten, stabiliteten i rättssystemet och de grundläggande principerna för rättskipning?
Ett annat problem som regeringen och majoriteten inte ägnar stor uppmärksamhet är hur domstolarna ska klara ärendemängden på ett för medborgarna godtagbart sätt. Varje fordon som passerar en betalstation en eller flera gånger samma dygn innebär ett skattebeslut. Antalet överklagandeärenden kan komma att bli stort. Domstolsverket har för sin del kommit fram till att den totala kostnaden bara för grundbesluten ligger någonstans runt 360 miljoner kronor. Den kostnaden, säger man, kan komma att bli högre om man gör som regeringen föreslår: att trängselskattemålen ska behandlas vid länsrätten i Stockholms län. Det beror främst på att de muntliga förhandlingarna då förmodligen blir fler. 360 miljoner kronor - det handlar om ungefär 10 % av Domstolsverkets nuvarande resurser. Och det ska användas till detta försök med trängselskatt.
Tycker ni socialdemokrater verkligen att det här är rimligt? Är det verkligen er uppfattning att våra domstolar badar i pengar? Eller har ni tappat kontakten med verkligheten? De signaler som jag får är att många domstolar har ekonomiska bekymmer, att ärenden blir liggande för länge på hög och att ett antal tingsrätter runtom i hela Sverige läggs ned som följd av ekonomiska bekymmer, vilket upprör och förfärar många.
Jag tror att det är många socialdemokrater som inte har förstått att denna försöksverksamhet inte bara är en Stockholmsfråga utan är något som riskerar att drabba rättsväsendet runtom i hela Sverige och förvärra en allvarlig situation som vi redan känner av och som många är bekymrade över. Till det här med Domstolsverkets kostnader kommer också de resurser som kommer att krävas av polisen och åklagare samt av Ekobrottsmyndigheten för att de ska hantera trängselskatteärenden. Jag tycker att de pengarna kunde ha använts bättre.
Fru talman! Efter år av krav från oppositionen har regeringen äntligen bestämt sig för ett arbete kring integritetsfrågor, och det är bra. Men i samma stund driver ni igenom ett lagförslag som går som en ångvält över all respekt för människors privatliv och dess helgd. Nu ska alla som åker in och ut ur huvudstaden fotograferas och registreras. Vi vet inte riktigt hur det här kommer att se ut i detalj, men varje bil, och därmed åtminstone dess ägare, kommer att fastna i register och ges betalningsskyldigheter.
I det förslag som vi nu diskuterar är det så att reglerna för när kameraövervakning får användas vidgas till att också möjliggöra indrivning av skatt. Det har aldrig varit fråga om detta tidigare. Hittills har det varit så att man kan medge kameraövervakning mer allmänt för att förebygga och beivra brott och för att främja trafiksäkerhet. Nu ska vi också använda allmän kameraövervakning för att driva in skatt. Man behöver ju bara ha lite fantasi för att inse att detta kan drivas lite väl långt.
Jag är uppriktigt bekymrad över att Socialdemokraterna tar det här nya steget utan att först noga analysera och bedöma konsekvenserna för den personliga integriteten. Och det framgår av justitieutskottets yttrande att också majoriteten där känner sig bekymrad och tycker att det är svårt. Men tyvärr drar man inte rätt slutsats utan man hoppas - och det är ju lite rart - att en framtida utvärdering av försöket ska fundera över problemen. Man ger upp för Rosenbad. Det logiska och enda riktiga vore naturligtvis att utreda vad som är rimligt och om det är lämpligt med massövervakning av medborgare för skatteindrivning
innan
man sätter i gång ett kostsamt och dyrbart försök av det slag som det här ärendet syftar till.
Fru talman! Det finns fler problem i det här ärendet. Andra har pekat på att det inte handlar enbart om ett försök i Stockholm utan är en lag som kan komma att gälla på flera håll i Sverige. Man kan se framför sig hur fler kommuner kommer på att man kan ta ut trängselavgifter och i bästa fall få tillbaka lite pengar via staten. Dessutom är det ju i hög grad människor som inte bor i Stockholm som kommer att drabbas av de här nya avgifterna. Det kan bli riktigt dyrt och krångligt att besöka Stockholm.
Man måste fråga sig: Är det socialdemokratisk politik att försvåra för medborgarna i det här landet och andra att besöka huvudstaden? Är inte avståndet mellan Stockholm och övriga landet tillräckligt stort? Varför bygga murar och hinder runt huvudstaden när vi i alla andra sammanhang talar om öppenhet och fri rörlighet för medborgarna? Finns det verkligen inte andra sätt att komma åt problem som rör trafikstockningar och miljöbekymmer? Vi moderater menar att det finns ett otal mycket bättre sätt att hantera problemen på.
Jag tycker att man ska ställa sig de här frågorna, fråga sig om det verkligen är rimligt att mura in Stockholm på det här sättet och fundera, utifrån medborgarsynpunkten, på att man nu principiellt tar steget att försvåra och fördyra för människor genom att beskatta dem om de vill åka ut ur eller in i huvudstaden. Är inte det en princip som vi gick ifrån för många hundra år sedan?
Till sist vill jag i kammaren anmäla att med den hastighet med vilken det här förslaget har tagits genom riksdagen gör vi inte vårt jobb. Justitieutskottet fick knappt möjligheter att göra den grundliga beredning som vi normalt gör av komplicerade frågor. Det är alla seriöst intresserade av. Motionstiden på propositionen gick ut en och en halv timme innan justitieutskottet tvingades bereda frågan. Eftersom det inte är bara ledamöter som lyssnar på debatten ska jag säga att motionstiden alltså är möjligheten för ledamöter och partier att lämna synpunkter och förslag med anledning av regeringens förslag. Vi fick kopior på inkomna synpunkter utdelade på sammanträdesbordet. Alla begriper att ingen med en sådan ordning kan läsa och begrunda synpunkter, invändningar och underlag.
Vi moderater försökte få en annan, rimligare ordning utan framgång. Den som påstår att det här är ett acceptabelt sätt för riksdagen att pröva komplicerade frågor på kan inte räkna med Moderaternas stöd. Med detta underlag undergräver ni socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet riksdagens anseende och våra möjligheter att leva upp till det demokratiska ansvaret. Ett avslag på propositionen är självklart av många skäl för oss moderater, men en återremiss till utskottet är det minsta man kan begära.
Alla har vittnat om att detta skulle kunna göras bättre eller på ett annat sätt. Men tyvärr konstaterar jag också i debatten att det är förskräckande många som sätter sommarledigheten före uppgiften att rätta till misstag och problem, vilket jag tycker är anmärkningsvärt. Vi moderater har tyvärr sett detta tidigare i ärendets hantering. Det imponerar inte. Det är beklagligt för medborgarna, och det är beklagligt för demokratin. Så här ska man inte hantera seriösa frågor.
Anf. 57 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Trängselavgifter tillhör en modern och hållbar trafikpolitik. I dag fattar riksdagen beslut om trängselavgifter. Det är en milstolpe i svensk trafik- och miljöpolitik att frågan om trängselavgifter eller trafikstyrande avgifter i tätort, som experterna brukar kalla det, nu äntligen realiseras i Sverige.
Miljöpartiet har drivit frågan under lång tid, och vi ser stora vinster både för stad och för landsbygd. Samhällskostnaderna för biltrafikens extra negativa miljöpåverkan i städer och trängseln på vägnäten i städerna är stora, och de måste återspeglas i direkta kostnader för att de ska bli så små som möjligt. Det är som vi ser det orimligt att lägga dessa kostnader på glesbygdsbilisterna, som har få alternativ till biltransporter.
I tätorter innebär avgifterna samtidigt att trängseln i trafiken effektivt kan minskas. På samma gång kan resurser frigöras för att förbättra eftersatt kollektivtrafik. Genomförandet av ett försök med trängselavgifter i Stockholm är den första riktigt effektiva åtgärd som satts in på 30 år för att lösa stadens trafikinfarkt. Årtionden av satsningar på vägutbyggnader, senast i beslutet om Södra och Norra länken, har kostat skattebetalarna stora summor och har lett till en
ökad
privatbilism i Stockholmsområdet.
Samtidigt har ingen egentlig utbyggnad av kollektivtrafiknätet skett, och ny bostadsbebyggelse i regionen har spritts ut över områden utan vettig kollektivtrafik. Resultatet är att den allt ökande privatbilismen nu också hotar stadens gröna lungor i sina krav på ytterligare motorvägar. Det kan vi inte stillatigande acceptera.
Trängselavgifter är ett modernt verktyg som nu också används i flera av våra europeiska grannländer. I London går borgmästare Livingstone efter sin valseger i förra veckan vidare med planerna att utvidga den avgiftsbelagda zonen. Vi kan notera att den förbättrade framkomligheten i den nuvarande zonen i London bland annat har lett till att busstrafiken fungerar, vilket har ökat de flesta resenärers möjligheter att ta sig fram.
Miljöpartiet ser alltså att trängselavgifter är ett relativt nytt sätt att söka lösningar på gamla problem.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
I detta anförande instämde Claes Roxbergh (mp).
Anf. 58 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Jag har många frågor till Mikael, och tre som jag ska koncentrera mig på just nu.
Det är först och främst portalfrågan, som jag tycker har genomsyrat hela debatten, men det här är ju första gången som vi får möta ditt parti i den. Min fråga är: Betyder inte folkviljan något för dig? Vi hade senast en yttring i helgen; det var folkomröstning i Värmdö. Man sade ett kraftfullt och rungande nej till trängselavgifter. Det har man också gjort i Stockholms kranskommuner tidigare. Man har gjort det i form av folkomröstningar i vissa kommuner och som andra undersökningar i andra kommuner. Det finns alltså ingen folklig förankring för ert förslag i Stockholmsregionen.
Det andra gäller det förslag om en formulering i betänkandet som man hade när vi satt i trafikutskottet. Det lyder: "Detta innebär att även investeringar i infrastrukturen, såsom spår och vägar - i vissa fall förlagda i tunnlar, är nödvändiga för att på sikt komma till rätta med rådande trafikproblem i Stockholmsregionen och andra storstadsområden." Det här ville du ha bort! Det fick mig naturligtvis genast att misstänka att vi i Stockholm får betala våra egna investeringar i kollektivtrafik och för vägar med trängselskatterna. Det ska alltså inte behöva tas av statliga anslag. Hur är det med det? Vi i Stockholmsregionen behöver väl precis lika mycket statliga anslag ur normala skattemedel för sådana här saker? Det förutsätter jag att även ni tycker.
Jag kan vänta med den tredje frågan så länge.
Anf. 59 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Vad gäller folkviljan har vi här i riksdagen rollen att leverera det som en region eller kommun önskar sig. I det här fallet har Stockholms stad önskat sig att kunna införa trängselavgifter.
Det kommer att ske en folkomröstning, och det tycker jag är den yttersta möjligheten för medborgarna att säga sitt. Vill de ha trängselavgifter eller inte? Jag tycker att frågan har behandlats på ett mycket seriöst sätt demokratiskt sett, eftersom det ges möjlighet för folket att säga sitt. Blir det ett nej så kommer det inte att existera några trängselavgifter efter nästa val. Blir det ett ja så kommer de att fortsätta finnas, och permanentas.
Björn Hamilton pratar också om vart pengarna ska gå. I trafikutskottet handlade det om att göra en markering av att vi inte vill peka ut att pengarna ska gå till det ena eller det andra. Sedan kan ju vart och ett av partierna ha sina åsikter om vart de vill se att pengarna ska gå. Men det är i första hand en fråga för den region som får intäkterna.
Jag tror att Björn Hamilton känner till att i det betänkande vi ska debattera härefter behandlas ett antal olika projekt. Det gäller den infrastrukturplan som regeringen har fastställt och som innebär att Stockholm får ett antal investeringar på samma sätt som alla andra delar i Sverige också får sina planer och projekt godkända av riksdagen.
Nu väntar jag på den tredje frågan!
Anf. 60 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Detta med ekonomi och att hålla i skattepengar är ju en sak för sig. Det här försöket kostar minst 2 miljarder. Vad händer när vi får en borgerlig majoritet i Stockholms stadshus efter valet samtidigt som invånarna säger nej? Det har de ju redan gjort. Det är bra med en ny folkomröstning, men vi vet ju redan i dag, genom kraftfulla opinionsyttringar, att de inte vill ha detta. Göran Persson vill kanske fortfarande vara statsminister, eller så vill hans efterträdare det, och man måste kanske fortsätta att stödja sig på Miljöpartiet. Vad händer då? Kommer ni att slänga 2 miljarder i sjön? Är det så vi ska hantera skattepengarna?
Anf. 61 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Nu lär det levereras ett antal kronor i form av intäkter från det här försöket också. Det är ju folket i Stockholms kommun som ska ha en folkomröstning, vilket de inte har haft hittills. Det är bara opinionen som har mätts. Om det blir ett nej och det har blivit kostnader för det här försöket, är det staten som ska stå för de kostnaderna. Det är så uppgörelsen ser ut.
Anf. 62 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det var intressant att höra vad Mikael Johansson inte sade. Med största noggrannhet förteg han allt om den demokratiska aspekten på detta. Han avstod medvetet, och jag förstår varför. Det är väldigt oklart hur många som egentligen stöder den här propositionen. Men jag ska ge det erkännandet att det är ett parti som står bakom detta ordentligt, och det är Miljöpartiet. Vänsterpartiet står uppenbarligen inte bakom förslaget och tycker inte detta.
Jag ska komma in på några andra saker. Jag skulle rekommendera en läsning av det särskilda yttrande om trängselskatt som Marie Engström och Gunnar Goude har skrivit. Det stämmer överens med Folkpartiets förslag.
Nu skulle jag vilja vända mig till Örebro. Hur är det där? Det går en stor fin väg som heter E 20 förbi där. Jag förmodar att Mikael Johansson vid något tillfälle har trafikerat den här vägen. Genom att den finns utanför Örebro slipper bilister åka in i Örebro. Om man tvingar in bilister i Stockholms stad på ett sätt som man slipper i Örebro är det klart att det blir trångt inne i staden. Nu skulle jag vilja fråga Mikael Johansson på vilket sätt E 20 utanför Örebro genererar trafik inne i Örebro stad. Om man ska införa avgifter i Stockholm tycker jag att Mikael Johansson ska se till att man också inför avgifter på E 20 utanför Örebro. Jag är övertygad om att trafiken inne i Örebro stad då kommer att öka dramatiskt, allra helst om man stänger av den helt som Karin Svensson Smith egentligen är inne på - vi ska inte ha några vägar. Jag undrar hur det kommer att bli. Blir det trafikavgifter, trängselavgifter eller skatter på E 20 utanför Örebro eller inte? Vilken effekt kommer det i så fall att få?
Anf. 63 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Det är naturligtvis i första hand en fråga för de partier och de politiker som verkar i Örebro. Men jag kan reflektera utifrån den erfarenhet jag har ifrån politiskt fullmäktigearbete i Örebro. Jag skulle snarare vilja ha mer trafik på E 20. Det vore det absolut bästa för örebroarnas del om vi fick mer trafik som går på E 20. Varför? Jo, naturligtvis av den anledningen att långtradarna i dag smiter in på de mindre vägarna när de kommer på anslutande riksvägar från Norrköping eller något annat håll. De ska inte åka genom tätorten Örebro. De ska så snabbt som möjligt slussas ut till Europavägen och rulla vidare på den.
Problemet i Örebro är knappast trängseln på Europavägen, utan det är snarare trängseln på de andra vägarna. Det har hittills inte hjälpt att man har byggt ut ett antal olika vägar. Diskussionen har snarare gått så att man har velat försöka lugna den ganska höga trafikrytmen i Örebro genom att göra olika avsmalningar på de större genomfartslederna som finns inne staden. Det är de bitarna som vi naturligtvis ska göra något åt. Men det är som sagt en fråga för Örebros kommunfullmäktige att hantera. Jag skulle vilja se att det gick mer trafik på Europavägen.
Anf. 64 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Vi är rörande överens på den här punkten. Det är en fråga för Örebros kommunfullmäktige. Men varför är detta då inte en fråga för Stockholms kommunfullmäktige? Här ska man i praktiken betala för Harpsundsskatt med växelmynt. Mikael Johansson är bankiren som håvar in de här pengarna.
Jag tror att samma förhållanden och beteenden gäller i Örebro och i Stockholm. Har man inga förbifartsvägar kommer trafiken in i Stockholm. Det är detta som är problemet. Jag håller helt med om att vi måste bygga ut kollektivtrafiken, men här börjar man ju i fel ända med stöd av Miljöpartiet.
Vi måste faktiskt skilja på avgifter och skatter. Man struntar kanske i det i trafikutskottet, men vi som sitter i skatteutskottet har ett ansvar för att man får någonting för avgifter och att skatter blir ospecificerade. De ska gå till välfärd, domstolsväsende och så vidare. Det är vi säkert överens om. Men i det här fallet blir det inte på det sättet. Man ska korrigera för allting annat.
Jag ska läsa upp vad Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser om trängselskatterna. Det står att det inte är "någon lämplig långsiktig lösning på frågan hur vi på ett bra sätt kan utnyttja avgifter på bilismen för att minska problemen med bilköer". Det är ett bra yttrande, och vi instämmer i detta. Jag tycker som Mikael Johansson när han säger att vi ska låta örebroarna bestämma om de vill ha miljöstyrande avgifter på E 20 för att avlasta Örebros centrum. Låt också stockholmarna göra detsamma! Inför inte en skatt som går till staten! Det är fel väg.
Anf. 65 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Då kanske jag får fortsätta citatet. Det är kanske på sin plats att se helheten när vi diskuterar den här frågan. Det står så här i fortsättningen: "De flesta av förslagens brister har på ett eller annat sätt sin upprinnelse i regeringsformens regler, som innebär att den här typen av styrande pålagor anses vara en skatt.
Det finns ett stort behov av förändringar som gör det möjligt för lokala och regionala beslutsfattare att ha det avgörande inflytandet över avgiftssystemen både vad gäller avgifternas införande, avgiftssystemens utformning, snabba justeringar av avgifterna och intäkternas användning. I det syftet bör grundlagen ses över."
Där slutar jag mitt citat. Det passar mitt syfte.
I det här fallet handlade det om att majoriteten i Stockholms stad önskade sig en möjlighet att genomföra ett sådant här försök. Då handlar det om att vi ska leverera en lagstiftning som gör det möjligt för Stockholms majoritetspartier att genomföra det här försöket. Sedan är det en framtidsfråga hur vi ska hantera det när det här systemet eventuellt ska permanentas. Jag tycker att det är en framtidsfråga om det tekniskt sett ska vara en skatt eller en avgift. I det här första läget har vi i vårt parti sett till att leverera det Stockholms stads majoritetspartier har önskat sig. Det var vår del i uppgörelsen, och den tror jag inte skedde på Harpsund. Vi ska kanske försöka att hitta ett annat namn på den.
Anf. 66 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Jag tar vid där Gunnar Andrén slutade i den här replikväxlingen. När Miljöpartiet i Sveriges riksdag påstår att det här är någonting som majoriteten i Stockholms stad önskade sig och att det enda man har gjort här i riksdagen är att i all ödmjukhet leverera det som det finns ett önskemål om från Stockholm är det ett hyckleri av ett slag som vi sällan har hört i den här kammaren. Annika Billström sade dagen efter att förhandlingen om makten i Stockholms stadshus var klar, den 18 oktober 2002, i Studio Ett i Sveriges Radios program 1: Det var på grund av att Miljöpartiet på riks lade sig i kommunalpolitiken och på det sättet utpressade regeringen som vi fick avgiftsfrågan i vårt knä.
Miljöpartiet använde faktiskt detta som utpressningsmetod och ställde det mot ett misstroendevotum. Regeringen hade ju inget att välja på, och jag vill inte vara den politiker som används på det här sättet genom att säga att det var hon som såg till att regeringen fick gå.
Så sade Annika Billström. Det är Miljöpartiet "på riks", för att använda hennes uttryck, som har lagt sig i kommunalpolitiken. Miljöpartiet i Stockholms stad har varit ärligt och har i val efter val sagt till väljarna att man vill införa trängselavgifter i Stockholms stad. Man har inte haft möjlighet att göra det eftersom man inte har fått tillräckligt stöd i kommunpolitiken.
Det som jag vill att Mikael Johansson ska kommentera är det demokratiska i att Miljöpartiet på riksnivå tvingar en kommun att leverera någonting som ska ingå i en uppgörelse om makten på regeringsnivå. Miljöpartiet brukar tala om respekt för lokalt självstyre. Det här talar ett helt annat språk, där stockholmarna har blivit en handelsvara i en uppgörelse om makten i Rosenbad.
Anf. 67 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! För det första vill jag bara klart deklarera att jag inte tycker att jag kan kommentera hur Annika Billström tolkar olika saker. Det får hon stå för.
Det som vi har haft att hantera är att Miljöpartiet i Stockholms stad har resonerat om hur makten ska fördelas i Stockholms stadshus. Ska den vara miljöpartistisk med borgerligt stöd, eller ska den vara miljöpartistisk med socialdemokratiskt stöd? Socialdemokraterna har i sina förhandlingar naturligtvis lyft fram frågan om trängselavgifter, och i det ingår även, för att sådana ska kunna genomföras med den lagstiftning som vi har i dag, att det på riksnivå införs en lag som gör det möjligt att genomföra det här försöket. Det är det som vi har ställt oss bakom, och det har som naturlig följd haft att vi krävt en diskussion med Socialdemokraterna på riksnivå. Jag tycker att det är fullt naturligt.
Anf. 68 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Mikael Johansson säger att han inte vill kommentera Annika Billströms yttrande. Samtidigt gör han en historieskrivning som går helt på tvärs mot det som Annika Billström oemotsagd har gett uttryck för under hela den tid som har gått sedan valet 2002. Min tolkning måste i så fall vara att Mikael Johansson anser att Annika Billström far med osanning.
Men i 121-punktsöverenskommelsen, som gäller makten på riksplanet, står det klart och tydligt att det ska införas trängselskatter i Stockholms stad. Socialdemokraternas ledare i Stockholms stad talar klarspråk och säger: Vi har fått avgiftsfrågan i vårt knä. Hon säger ordagrant:
Det är viktigt att se hur den här frågan har kommit i vårt knä. Det är viktigt att se vilka konsekvenser det får när rikspolitiker lägger sig i kommunalpolitiken och använder det som utpressning.
Miljöpartiet brukar tala om att man värnar det lokala självstyret och om att makten ska ligga så nära invånarna som möjligt. I det här fallet har man använt stockholmarna och invånarna i hela Stockholmsregionen som handelsvara i en uppgörelse om makten i Rosenbad. Ur demokratisk synpunkt tycker jag att det är både oroväckande och lite sorgligt att Miljöpartiet tydligen inte ser något problem i att man börjar blanda in kommunalpolitiska frågor i uppgörelser om makten i Sveriges riksdag och regering.
Anf. 69 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Jag kan i så fall bara hänvisa Martin Andreasson till mitt svar i den förra replikväxlingen med vederbörande. Jag har inget ytterligare att tillföra.
Anf. 70 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Mikael Johansson sade i sitt inledningsanförande att det här var en milstolpe i svensk politik. Jag får väl säga att det snarare verkar vara ett stolpskott.
När man lyssnar till diskussionen om att Miljöpartiet nu ser till att leverera vad Stockholm vill, med allt vad det nu kan vara, känns det lite som att till och med Miljöpartiet försöker att slippa sitta med svartepetter. Jag förstår att ärendet är behäftat med så många brister och problem, men ni måste ändå faktiskt ta ansvar också för de här bristerna.
Jag vill gärna ställa några frågor. För det första: Tycker Miljöpartiet att massövervakning och registrering av medborgare är ett bekymmer?
För det andra har vi här tidigare diskuterat hur ni hanterar lokal demokrati och lokalt inflytande. Låt mig fråga: Tycker Miljöpartiet att det är rätt eller fel att göra riksdagen till transportkompani för regeringspropositioner? Jag känner verkligen en betänksamhet inför vart gräsrotsperspektivet tagit vägen när man inte lyssnar till och bekymrar sig över uppfattningar? I det här fallet handlar det dessutom om en hel region som har genomfört folkomröstningar och annat, så att vi verkligen vet hur folkviljan ser ut. Ändå driver Miljöpartiet med maktspråk igenom någonting som går stick i stäv mot vad människor vill.
Är det här något problem för Miljöpartiet, eller har jag missförstått vad ni ursprungligen står för?
Anf. 71 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Frågan om registrering handlar om att de som kör in och ut via tullarna ska registreras i avvaktan på om det blir några överklaganden av domar. Det här materialet kommer sedan att förstöras. Det är inte så att registreringen av att jag har kört en bil över tullarna en viss dag exakt vid en viss tidpunkt kommer att ligga kvar för tid och evighet. Registreringen bevaras bara under förutsättning att fallet på grund av överklagan fortfarande är under prövning.
Vad sedan gäller talet om transportkompani har vi i Sverige en lagstiftning där regionen eller kommunen inte kan ta initiativ till införande av en sådan här skatt utan det är Sveriges riksdag som beslutar i skattefrågan. Det är då ur demokratisk synpunkt naturligt för mig att ha den synen att vi ska leverera det som regionen eller kommunen önskar. Jag tycker att det vore märkligt om jag intog en annan ståndpunkt och sade att Miljöpartiet på riksnivå vill att det ska utformas på ett visst sätt, så att avgifter ska tas ut på Essingeleden eller vad det kan vara. Det är inte vår roll på riksnivå utan vi ska naturligtvis se till att detta ska genomföras så smidigt som möjligt enligt de önskemål som i detta fall kommunen har framfört.
Anf. 72 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det går ändå inte att komma ifrån att det här förslaget innebär att skapa möjligheter för ett försök i Stockholm med en trängselskatt. Ni kan inte komma förbi detta med hänvisning till att ni bara levererar något slags formalistiskt system, ifall någon nu skulle komma på det hela. Ärendet är ju påskyndat och pådrivet just för att det snabbt ska gå igenom, trots att inte ens Socialdemokraterna i Stockholms stad ville ha det, om man nu ska tro på det som Annika Billström sade i valrörelsen.
Vad sedan gäller registreringen tycker jag att du ska gå hem och läsa på propositionen och ärendet. Det är riktigt att man ska fotograferas när man åker in i och ut ur staden. Det finns en begränsning av hur länge den registreringen ska bevaras, men det är inte noga utrett och reglerat. Det gäller också ett material som är oerhört spännande och intressant för polisen.
När man läser ärendet finner man att det inte alls är otänkbart att polisen kommer att kunna använda uppgifter om hur den registrerade har åkt, har gjort och mycket annat. Man kan då fundera över om det inte vore rimligt att noga analysera det här och införa bestämmelser motsvarande de som man har på andra områden. Är det så att vi nu med massövervakning av medborgarna ska ha ytterligare en registrering av vårt privatliv, som kan användas av polis och andra som kan tycka att det här är intressant? Bör man inte se till att riksdagen först reder ut detta ordentligt? Det går inte att smita ifrån den frågan, och den finns i det här ärendet.
Anf. 73 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Jag har som sagt förklarat att vi inte har någon annan avsikt från vårt partis sida än att registreringen enbart ska bevaras för det fall att det blir överklagan. Det är först då uppgifterna ska användas. Inga andra tillfällen ska ges vare sig polis eller några andra.
Det upprepas vidare gång på gång att det här var fråga om ett vallöfte från Socialdemokraterna före valet men att det efteråt sades något annat från Socialdemokraterna. Men det är väl så med alla uppgörelser som görs mellan olika partier. I det ena fallet får vi från Miljöpartiets sida säga: Det här är en åsikt som vi inte tycker är okej, men i en samverkan måste vi ta ett ansvar och acceptera den.
I det här fallet har majoriteten i Stockholms stads fullmäktige önskat sig systemet. I dag kommer vi att kunna besluta att göra det möjligt för den majoriteten att genomföra ett försök som sedan följs av en folkomröstning där Stockholms kommuns invånare får säga sitt huruvida de vill ha detta i fortsättningen eller inte. Det tycker jag är en milstolpe. Huruvida det blir ett stolpskott eller en "stramare" rätt upp i krysset får Stockholms folk säga sitt om.
Anf. 74 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Den fråga som jag vill uppehålla mig kring är själva demokratiperspektivet. Miljöpartiet säger här att det i vissa fall är jätteviktigt med folkomröstningar och att folkomröstningar ska ske innan man fattar beslut. Just i den här frågan driver Miljöpartiet en fråga om folkomröstning efter att man har infört trängselavgifter. Det fanns också partier som hade som ett vallöfte att inte införa trängselavgifter. Med tanke på det synes det ytterst märkligt.
Den statistik som jag läste upp visar på att det här är en exceptionellt sammanflätad region. Det innebär att människor rör sig över kommungränser i mycket hög utsträckning. Hur ser Mikael Johansson och Miljöpartiet just på den problematiken? Det finns väldigt många människor som blir berörda som inte har en chans att påverka beslutet.
Jag skulle vilja höra hur Miljöpartiet ser på demokratiperspektivet. Det är en oerhört viktig frågeställning att diskutera i dessa dagar när politikers legitimitet och väljarnas förtroende står i fokus. Varför har ni valt denna hanteringsordning?
Anf. 75 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! Det här systemet är inte så spritt i världen, så det är svårt att se något liknande system mer än i ett antal städer - London, Singapore.
Genom att genomföra ett fullskaleförsök kan medborgarna få uppleva vad det innebär. Det kan vara att köerna minskar, vilka fördelar det ger för varje enskild som trafikerar våra vägar och vilka andra resmönster de tvingas till. Med utgångspunkt i det måste de känna om det är rimligt och rätt, om de kommer fram snabbare, vilka fördelar det för med sig, om det är några nackdelar med systemet, till exempel att man tvingas ta bussen och så vidare. Det är huvudsyftet.
Det är högst demokratiskt, anser jag, att det genomförs en folkomröstning i Stockholm för de medborgare som är berörda av systemet, i direkt anslutning till att systemet upphör. Det tycker jag är alldeles utmärkt ur demokratisynpunkt. Det är det vi eftersträvar. Vad söndagen senast gav vid handen är snarare att det borde vara en folkomröstning om den grundlag som eventuellt kommer att diskuteras i helgen.
För oss är det mycket viktigt. Vi har ett syfte. Detta ska prövas fullskaligt och sedan blir det en folkomröstning. Sedan vet vi om man kommer att fortsätta med det här systemet i Stockholm eller inte.
Anf. 76 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Då vill jag också veta hur Miljöpartiet kommer att förhålla sig till resultatet av folkomröstningen. Ni skriver också i yttrandet att ni ser möjligheter att väga in regionala perspektiv. Hur kommer ni att hantera den möjligheten för kommunerna? Vi driver från Folkpartiets sida att alla kommuner ska kunna hålla folkomröstningar. Är ni beredda till det och är ni beredda att lyssna?
Börje Vestlund sade i remissdebatten den 30 april: "Naturligtvis hade vi socialdemokrater önskat oss en annan ordning när det gäller trängselavgifter. Vi hade självklart velat bygga ut kollektivtrafiken först och sedan införa trängselavgifter. Det hade enligt vårt förmenande varit en bättre ordning för detta." Vi har också hört Karin Svensson Smith anföra att de inte heller ansåg att det är en bra ordning. Vänsterpartiet hade också velat bygga ut kollektivtrafiken först och vidta andra infrastruktursatsningar.
Min följdfråga till Miljöpartiet är: Är det ni som hela vägen har blockerat möjligheterna att satsa på kollektivtrafik och se till att infrastrukturen kommer på plats? Till syvende och sist är det framför allt de lågavlönade, kvinnorna och barnfamiljerna som drabbas av den här typen av beslut.
Detta är mina frågor till Miljöpartiet. Den ena är demokratifrågan. Den andra gäller konsekvenserna av beslutet: Är det ni som har blockerat möjligheterna i förhandlingarna på riksnivå och stoppat de satsningar som borde ha gjorts för länge sedan och inte minst nu?
Anf. 77 Mikael Johansson (Mp)
Fru talman! De satsningar som sker på kollektivtrafik inom regionen är naturligtvis en fråga för stockholmarna och inte för riksdagen eller dess rikspartier. Självklart är det så att SL på uppdrag av kommuner lägger ut den busstrafik som är. Det är väl ganska känt att Miljöpartiet i bland annat Stockholms läns landsting har haft ökade satsningar på kollektivtrafik på sina valmanifest. Nu får vi en möjlighet att göra det i samband med försöket. Vi kommer att öka busstrafiken så att människor ska kunna välja andra sätt och andra tidpunkter att ta sig fram.
Självklart är det så för oss på riksnivå att en folkomröstning ska respekteras. Blir det ett ja fortsätter rimligtvis försöket, om nu Stockholms stad önskar det. Om Stockholms kommuns invånare säger nej är det min uppgift på riksnivå att se till att vi inte stöttar en fortsättning med systemet. Det är ganska naturligt.
Är det så att de vill rösta i Solna är det givet att de får göra det. Det är upp till kommunpolitikerna där att ta det beslutet, om de vill genomföra en folkomröstning. De har den möjligheten nu när systemet kommer att sjösättas. De kan göra det på ungefär motsvarande sätt som Stockholms stad, det vill säga valdagen 2006.
Anf. 78 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det ska bli intressant att se Mikael Johansson plädera för miljöavgifter eller vad det nu kan vara i Örebro, det som han nu kallade stolpskott. Det är skillnad om ett stolpskott går in eller ut. Det kommer vi ihåg från Anders Svenssons skott mot Senegal en gång i tiden.
Börje Vestlunds sätt att beskriva Folkpartiets politik är inte korrekt. Nu fick jag så kort tid på mig, så jag har inte tid att läsa in detta. Det står på sidan 16 i utskottsbetänkandet: "Folkpartiet anser att miljöstyrande åtgärder i trafiken inte är en skatt utan en avgift som därför inte kan beslutas i riksdagen utan på lokal nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa trängselavgifter för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och att begränsa biltrafiken."
Fru talman! Vi måste reda ut vad som är majoritetsförhållandena. Det finns ett yrkande från Vänsterpartiet som enligt mitt sätt att se står i absolut motsatsställning till regeringens förslag. Man kan inte både stödja regeringens förslag och Vänsterpartiets yrkande. I regeringens förslag är det en skatt. Men den motion som heter Sk35 innehåller att man ska ha en helt annan struktur på detta, lokala avgifter. Det går bara inte ihop. Jag förstår inte hur propositionsordningen ska bli om det yrkandet kvarstår. Det är för mig obegripligt. Det måste redas ut för riksdagen om detta yrkande kvarstår. Det finns bara en punkt, och de här yrkandena är absolut motstridiga enligt mitt förmenande.
Jag vädjar till talmannen: Vi måste klara ut om detta yrkande kvarstår eller inte.
Anf. 79 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Det är klart att det ska redas ut. Propositionen har beretts i skatteutskottet. Det finns ett betänkande. Till betänkandet har yttranden lämnats från flera andra utskott. Vi står bakom förslaget i betänkandet och tänker stödja det. Det har majoriteten i den här kammaren bakom sig. Jag kan glädja er med att vi kommer att stödja det.
Sedan menar vi att det för framtiden vore rimligare att man beredde de här frågorna på ett annat sätt. Det tycker jag att den här debatten har visat med all önskvärd tydlighet. I linje med Ansvarskommitténs betänkande och subsidiaritetsprincipen och så vidare bör riksdagen hålla sig till de principiella frågorna. Det som bättre beslutas på kommunal och regional nivå ska hanteras där.
Av den anledningen lade vi fram en kommittémotion som är undertecknad av ledamöter i konstitutionsutskottet, skatteutskottet och trafikutskottet. Den har diskuterats och godkänts av vårt förtroenderåd. Motionen är inlämnad, och det är den jag yrkar bifall till.
Det har hänt ett antal gånger - och jag antar att också Folkpartiet har varit med om det - när man samarbetat med andra partier att man väcker en motion om en principiellt viktig fråga och stöder den, men när den faller står man bakom den majoritetskonstellation som man ingår i inom ramen för regeringssamarbetet.
Anf. 80 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Detta är ingen vänsterpartikongress eller miljöpartikongress. Detta är Sveriges riksdag, och vi ska fatta beslut i den. Om de fyra borgerliga partierna i en förberedande votering skulle rösta för Karin Svensson Smiths motion kommer det alltså att finnas majoritet för den ifall den ställs mot förslaget i skatteutskottets betänkande. I det läget kommer regeringens förslag att falla.
Det är inte oväsentligt hur vi hanterar detta, och vi måste i denna riksdag absolut veta vad det är vi röstar om. Detta är inte någon partikongress. Detta är Sveriges riksdag. Vi måste veta hur ni kommer att rösta i den här frågan. Nu kan man inte veta det. Eftersom Karin Svensson Smiths motion kvarstår kan beslutet bli precis hur som helst. Ingen kan veta hur det blir, inte ens Socialdemokraterna och inte Miljöpartiet. Ni måste inse att ingen kan veta detta.
Anf. 81 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Förutom i skatteutskottet har frågan varit uppe till diskussion också i trafikutskottet, justitieutskottet och konstitutionsutskottet. I trafikutskottet vädjade jag till andra partier att skriva ihop sig kring det här, för även om vi hade delade meningar om propositionen hade vi i långa stycken gemensamma uppfattningar om vad beslutsordningen borde ha varit, vilka förändringar som borde ske i grundlagarna. Men vi hittade ingen majoritet i mitt utskott, och därför har jag förutsatt att ni kommer att framhärda i era egna förslag.
Jag anmälde frågan till gruppmötet i går, men frågan är ju inte alldeles given. Jag kan förstå det om ni nu ändrar uppfattning. I utskottet fanns dock ingen annan uppfattning, utan där hävdade var och en att man borde berett frågan på annat sätt. Vi har menat att man för framtiden borde se över regeringsformen, men självklart står vi bakom förslaget i skatteutskottets betänkande.
Anf. 82 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag blir inte på något sätt klokare av det Karin Svensson Smith säger. Jag menar att om voteringsordningen blir sådan att Karin Svensson Smiths yrkande kvarstår till huvudvoteringen, vilket är fullt möjligt, då kan det bli majoritet för den, och det tror jag inte att Karin Svensson Smith önskar. Om Vänsterpartiet stöder sin egen kommittémotion finns i denna riksdag ingen majoritet för regeringens och skatteutskottets förslag. Därför måste detta redas ut mycket noggrant, och jag vädjar till skatteutskottets ordförande att göra det.
Kommer Vänsterpartiet att stödja sin egen kommittémotion eller inte? Detta är ingen partikongress. Detta är Sveriges riksdag, och vi kan inte ha det på det här sättet.
Anf. 83 Per Rosengren (V)
Fru talman! Karin Svensson Smith har företrätt Vänsterpartiet i den här frågan, och i skatteutskottet har vi ett särskilt yttrande i frågan.
Man skulle av debatten kunna få uppfattningen att det är Vänsterpartiet som står bakom yrkandet på bifall till motionen. Så är icke fallet. Det är Karin Svensson Smith som yrkar bifall till motionen. Vänsterpartiets riksdagsgrupp yrkar fullt ut bifall till förslaget i betänkandet, med det särskilda yttrande som finns där, och yrkar alltså inte bifall till motionen.
Anf. 84 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Om man tittar över sakfrågan lite grann ser man att vi nu fått ett klargörande från Per Rosengren som innebär att Vänsterpartiets talesman i den här debatten inte har företrätt Vänsterpartiet. Därför är det nu alldeles uppenbart att det finns en klar majoritet för regeringens förslag, därest alla partier röstar som de avser att göra. Det betyder att majoritetsfrågan kommer att klargöras och avgöras i en enda votering.
Vi avser självfallet inte stödja Karin Svensson Smiths motion, även om den i och för sig skulle ligga väldigt nära andra partiers ståndpunkt. I stället kommer vi naturligtvis att stödja vår egen reservation. Därmed går denna eländiga skatt igenom.
Anf. 85 Per Rosengren (V)
Fru talman! Jag vill bara säga att Karin Svensson Smith i övrigt företrätt partiet på ett utmärkt sätt i den här frågan. Men varje ledamot har naturligtvis rätt att yrka bifall till motioner. Det kan verka lite underligt att man gör det just när man företräder partiet, men det är inte helt ovanligt att man yrkar bifall till motioner som man själv författat.
Anf. 86 Arne Kjörnsberg (S)
Fru talman! Det senaste replikskiftet har klargjort precis det som Gunnar Andrén efterlyste. Jag begärde ordet före det replikskiftet för att klara ut läget så att vi ska veta, precis som Gunnar Andrén sade, hur majoritetsförhållandet är.
Det finns ytterligare ett tillvägagångssätt, nämligen att yrkandet om bifall till motionen tas tillbaka. Men jag ska inte använda denna talarstol till att argumentera för det. I och med Per Rosengrens deklaration är det fullständigt klart hur majoritetsläget är i den här frågan.
Anf. 87 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill tacka skatteutskottets ordförande för klargörandet att det finns en majoritet för skatteutskottet förslag. Det var ju till för några ögonblick sedan väldigt oklart, men det har vi nu fått klargjort.
Låt mig avsluta med att säga att jag tycker att den debatt som vi haft i formfrågan inte varit värdig Sveriges riksdag. Det måste man säga. Det anstår inte Sveriges riksdag att det i en sådan här viktig debatt - när man inför en ny skatt, något som enligt mitt förmenande egentligen inte skett sedan 1959 - inte föreligger bättre beredning, att vissa partier och deras ledamöter inte kan stå för sina åsikter och att man inom vissa partigrupper inte riktigt har klart för sig konsekvenserna av sina egna yrkanden. Det kan möjligtvis ske på en FPU-kongress - vilket jag varit med om - men inte här.
Anf. 88 Arne Kjörnsberg (S)
Fru talman! Här får vi veta något om FPU-kongressen, men det är väl knappast riksdagens debatter avsedda för.
I övrigt har jag, fru talman, ingenting att tillägga i frågan.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2004-06-16
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2004-06-16Protokoll 2003/04:129
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Trängselskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
dels regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag till
1. lag om trängselskatt,
2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,
6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
7. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
dels utskottets i bilaga 3 till detta betänkande framlagda förslag till lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
dels utskottets förslag om att regeringen får ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm t.o.m. utgången av juli månad 2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:145 punkterna 1-3 och 5-7, bifaller delvis proposition 2003/04:145 punkterna 4 och 8 samt avslår motionerna 2003/04:Sk35, 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk37, 2003/04:Sk38, 2003/04:Sk39 yrkandena 1-4, 2003/04:Sk40 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T326, 2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530 yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341 yrkande 5.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 131 0 0 13 m 0 46 0 9 fp 0 42 0 6 kd 0 30 0 3 v 25 0 0 5 c 0 19 0 3 mp 15 0 0 2 Totalt 171 137 0 41
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.