Trafikpolitikens mål

Betänkande 1993/94:TU16

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU16

Trafikpolitikens mål

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1993/94

TU16

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning av hur vi
skall uppnå ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Ett
sådant transportsystem måste bli miljömässigt hållbart och får
inte ge långsiktiga och bestående skador på människor, natur,
kultur, miljö och klimat.
Utskottet tillstyrker motionsyrkanden från
Socialdemokraterna i vilka begärs att en kommission tillsätts
som skall utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i
Sverige. Utgångspunkten för planeringen skall vara en helhetssyn
på trafiksystemet.
Ett enigt utskott understryker informationsteknologins
betydelse för Sveriges utvecklingsmöjligheter och det angelägna
i att åstadkomma en nationell kraftsamling kring dessa frågor.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och en
meningsyttring av v-suppleanten. S- och nyd-ledamöterna har
avgett var sin reservation avseende inriktningen mot ett
långsiktigt bärkraftigt transportsystem. M-, fp-, c- och
kds-ledamöterna har avgett en reservation avseende samordnad
investeringsplanering. Detsamma har nyd-ledamoten gjort.

Propositionen

Motionerna

1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkurrens i trafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafik och miljö.

1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordningsbehovet mellan hela
Mälardalsregionen och olika statliga organ, vilka har betydelse
för den framtida trafikplaneringen.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan som
visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i det uthålliga
kretsloppssamhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att trafiksektorn skall ingå i kretsloppssamhället,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att påskynda utvecklingen av de
elektroniska kommunikationerna.

1993/94:T217 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av logistiska centra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla Norrköping som
transportcentrum.

1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda
kds) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda skatteväxling på trafikens
område i syfte att gynna kollektivtrafik och miljövänliga
bränslen.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission
snarast bildas med syfte att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållet i ett miljöanpassat
trafiksystem,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utarbetande av en strategi för
hamnverksamheten,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bildandet av en kommission för
informationsteknik.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska regeringens anslag A,
bilaga 7, med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor
samt anslagen B t.o.m. G med 0,1 miljarder kronor till 2,7
miljarder kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lägga Lindbeckkommissionens
förslag till grund för fortsatta åtgärder på infrastrukturens
område,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast låta utreda
förutsättningarna för samordning och planering mellan Vägverket,
Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket.

1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte använda skatter och avgifter
som styrmedel för avgasutsläpp och andra föroreningar, utan
använda gränsvärden och tid för införande av dessa gränsvärden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte satsa på avgiftsfinansierade
miljardprojekt och förstöra städers kulturmiljöer utan endast
bygga bort flaskhalsar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda hur mycket utsläpp som
kommer från annan trafik än personbilen och föreslå åtgärder mot
detta med gränsvärden och tid,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa tydliga och långsiktiga
spelregler för bilindustrin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att informera landets trafikplanerare
om att jämnt flytande trafik minskar utsläppen och att ryckig
trafik gör tvärtom,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att som en målsättning låta
kollektivtrafiken bära sina egna kostnader i större
utsträckning.

1993/94:T413 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om angelägenheten av en samlad genomgång av behov och
möjligheter att använda modern teknik inom vägtrafiksektorn.

1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar direktiv
till och tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgifter
enligt vad som anförts i motionen.

1993/94:T809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att snarast tillsätta en kommitté om
telepolitiken.

1993/94:T902 av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att landstingens huvudmannaskap
för viss regional kollektiv persontrafik bör upphöra.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt
initiativ för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med
stor kapacitet för universitet, högskolor,
forskningsinstitutioner och teknikorienterade företag i
Stockholmsregionen.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafiken och miljön,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en strategi för trafikpolitiken i ett
Europaperspektiv.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär att en nationell plan
för utbyggnad av infrastrukturen snarast upprättas,
14. att riksdagen hos regeringen begär att en IT-kommission
snarast bildas med syfte att samordna utvecklingen av den
framtida informationsteknologiska infrastrukturen.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att infrastrukturverkens organisation
skall sammanfalla med den regionala politiska och administrativa
indelningen.

Utskottet

1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

1.1 Regeringens överväganden

Regeringen anser att ekonomisk tillväxt inte är synonymt med
ökad välfärd. Det gäller därför att söka förena grundläggande
resebehov i våra dagliga liv och andra fundamentala
transportbehov som inte ger långsiktiga och bestående skador på
människor, natur, kulturmiljö och klimat. Transportsystemet
måste bli miljömässigt hållbart och får inte lämna en miljöskuld
till kommande generationer. Regeringens strategi för att
uppnå detta innebär en ökad användning av biobränslen, en ökad
användning av ekonomiska styrmedel, energieffektivisering,
förbättrad kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsverksamhet.
De miljömål Sverige i dag använder är enligt regeringen
kortsiktiga etappmål. Det är angeläget att de mer långsiktiga
målen fastställs både nationellt och i internationell samverkan.
Utarbetandet av ett förslag till ett miljöanpassat och
långsiktigt bärkraftigt transportsystem bör ge svar på följande
frågor.

1. Vilka miljömässiga krav ställs långsiktigt på
transportsektorn från vetenskapliga utgångspunkter?

2. Vilken teknisk potential finns för utveckling av fordon och
bränslen?

3. Vilka styrmedel bör användas och hur starka bör dessa vara?
Vilka styrmedel är kostnadseffektiva?

4. Hur återverkar detta på olika slag av transporter? Kommer
vårt dagliga resande till och från arbetet att behöva ändras?
Kommer de dagliga varutransporterna att påverkas? De
internationella transporterna? Vårt fritidsresande?

5. Vilka konsekvenser får miljöanpassningen för statens och
kommunernas engagemang i trafikplaneringen och i
investeringsplaneringen i ett längre perspektiv?

1988 års trafikpolitiska beslut innebär att samhällsekonomiska
avgifter skall införas för bl.a. de miljöskador resp. trafikslag
orsakar. I propositionen framhålls att en miljömässigt motiverad
prissättning ännu inte fått en systematisk tillämpning, vilket
innebär att trafiken inte bär sina fulla miljökostnader.
Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar
miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Ett flertal
exempel redovisas där styrmedlen anses ha gett mycket god
miljöeffekt. Det gäller differentierade skatter på samtliga
oljeprodukter, bensinskatterna och koldioxidskatten. Regeringen
anser att det finns anledning att utreda förutsättningarna för
ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. Hänsyn måste
härvid tas till andra angelägna mål som en bibehållen
konkurrenskraft och att skattetrycket inte höjs av eventuella
förändringar. En parlamentarisk utredning kommer att tillsättas
inom kort.

Regeringen framhåller vidare att miljöhänsynen i olika lagar
och författningar som berör kommunikationsområdet måste
förstärkas. Miljöskyddskommitténs förslag till en samlad
miljöbalk innebär ett automatiskt behov av att se över
sektorslagstiftningen. Utöver det arbete som genomförts av
kommittén behöver en översyn ske av t.ex. vägtrafikkungörelsen,
yrkestrafiklagen, skattelagstiftningen samt
parkeringslagstiftningen. Nuvarande regler förhindrar t.ex.
utvecklingen av organiserade former för samåkning liksom
möjligheterna att ange miljökrav för den yrkesmässiga
trafiken. Arbetsgivarnas möjligheter att gynna miljövänliga
resealternativ försvåras likaså.
Regeringen kommer att tillsätta en utredning, som ges
uppgiften att lämna förslag till miljöanpassningar av berörda
lagar och författningar som gäller inom trafikområdet.
Det är också enligt regeringen nödvändigt att lägga fast
strategier för utvecklingen av investeringar i bebyggelse och
transportinfrastruktur samt åtgärder för att främja miljövänliga
transportsätt. Den fysiska planeringen har här en viktig
uppgift.
Regeringen avser att lägga fram ett förslag till
lagstiftning för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna
krav på en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal
och regional planering och bland berörd allmänhet.
Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över
berörda lagar för att i lokaliseringsbeslut om vägar och
järnvägar ge ökade möjligheter att beakta de miljö- och
trafikpolitiska aspekterna och de krav som olika lagstiftningar
ställer.
Enligt regeringen måste åtgärder sättas in så att
kollektivtrafikens konkurrenskraft kan förstärkas. Det
kollektiva resandet i Sverige är i dag på tillbakagång. Framför
allt har den lokala trafiken (stadstrafiken) stagnerat, bl.a.
resorna till och från arbetet. Regeringen kommer mot denna
bakgrund att utfärda tilläggsdirektiv till Trafik- och
klimatkommittén rörande kollektivtrafikens framtida
konkurrenskraft.
I propositionen framhålls också att ny teknik kan bidra
till miljöförbättringar inom vägtrafiken. Regeringen avser att
senare återkomma till frågan hur investeringarna skall ske med
avseende på behoven av ny teknik som samspelar med möjligheterna
att genomföra miljöförbättringar inom vägtrafiken. Det kan
handla om snabbladdningsstationer för elfordon,
trafikflödesinformation direkt till fordonen, anpassningar av
ljussignaler samt trafikguidning till parkeringshus m.m.

1.2 Motionerna

I motion T224 (s) framhålls att det i årets budgetproposition
finns en programförklaring om framtidens trafiksystem men att
det saknas konkreta åtgärder. Motionärerna efterlyser också en
analys av vad EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap
i EU kommer att innebära för trafiksektorn. Enligt motionen bör
arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem
innehålla följande.
Miljömål fastställs för varje trafikslag.
1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall
bära sina egna kostnader.
Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett
miljöanpassat trafiksystem.
Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov.
Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena.
Störningarna från transporterna minskas genom:
överföring av främst tunga godstransporter till järnväg
eller fartyg,
utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom
utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav,
utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av
små motorer,
utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta
fram energisnåla och krocksäkra bilar,
utveckling av renare bränslen,
miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor
för fartyg som trafikerar svenska hamnar.
Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom
satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att
stimulera till ökad järnvägstrafik.
Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen
och förändring av verksamheten i hamnarna.
Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna
transporterna, styra trafikströmmarna och öka
trafiksäkerheten.
Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för
att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av
miljöklasser för fordon och bränslen.

Det bör enligt motionen vara Naturvårdsverket som i samarbete
med trafikverken får i uppdrag att utarbeta miljömål för varje
trafikslag. Trafikverken bör få i uppdrag att utforma
åtgärdsprogram för resp. trafikslag inom ramen för en nationell
plan för kommunikationssystemet.
Motionärerna anser det rimligt att skärpa avgaskraven på
äldre bilar med undantag av vissa s.k. veteranfordon. Vidare bör
effekterna av en höjning av skrotningsavgiften undersökas liksom
organisationen av skrotningsverksamheten för att öka
möjligheterna till återvinning av bildelar.
En stor belastning på miljön åstadkoms av tunga fordon,
arbetsfordon och olika slag av små motorer i t.ex. båtar och
gräsklippare. Ett system för miljöklassning av små motorer bör
därför arbetas fram.

I motion Jo694 (s) framförs synpunkter på trafiken och miljön
som överensstämmer med dem i ovanstående motion. I motion Jo694
(s) understryks särskilt att regeringen bör utarbeta en strategi
för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett
eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla
förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett
direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna
skall läggas om till förmån för större andel transporter på
järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs enligt
motionen att Sverige verkar för att utsläppskraven skärps både i
Sverige och i EU.

I motion T228 (nyd) framhålls att transporter är ett viktigt
konkurrensmedel framför allt i den internationella handeln.
Motionärerna vill att bilen även i framtiden skall vara en
huvudtransportör för det svenska folket. Utan vägtrafik skulle
Sverige inte fungera. Glesbygden skulle inte kunna överleva utan
bilen. Enligt motionen är en god miljö en av förutsättningarna
för vår framtida överlevnad. Effekterna av olika åtgärder inom
skilda områden bör förutsättningslöst ställas mot varandra så
att största möjliga miljöförbättring uppnås med minsta störning
av t.ex. trafiken och till lägsta kostnader för konsumenterna.
Enligt motionen måste ett individuellt nollemissionsfordon
(bil) tas fram. Detta kan vara någon form av hybridbil.
Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och inte styra
genom straffbeskattning av den befintliga fordonsparken. Vidare
framhålls att man inte bör satsa på avgiftsfinansierade
miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer. Det kan
räcka med att bygga bort de värsta flaskhalsarna.
Trafikplanerarna måste informeras om att jämnt flytande trafik
minskar utsläppen medan ryckig trafik ökar dem.

I nyd-motionen begärs vidare att även utsläpp från andra
fordon än bilar skall utredas och åtgärdas. Det kan gälla
traktorer, arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer
annars att släppa ut mer kväve än den samlade bilparken.
I motionen betonas vikten av att staten ger industrin klara
spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så
att t.ex. bilindustrin hinner ställa om sin produktion.
Motionärerna anser att det är en mänsklig rättighet att
kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp
utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas.
Vägavgiften bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen
som en del i finansieringen av infrastrukturen.

Enligt motion T228 (nyd) måste målet för kollektivtrafiken
vara att kostnaderna i högre grad skall bäras av konsumenterna.
En resa man inte är beredd att betala för behöver kanske inte
göras.

I motion T226 (nyd) begärs att de av regeringen föreslagna
anslagen för infrastrukturutbyggnad under littera A minskas med
2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen
under littera B t.o.m. G reduceras med 2 % till 2,7 miljarder
kronor. Vidare anser motionärerna att Lindbeckkommissionens
förslag skall ligga till grund för statsmakternas fortsatta
åtgärder på infrastrukturens område.

I motion T216 (v) framhålls att tvetydighet och brist på ett
längre tidsperspektiv kännetecknar regeringens
kommunikationspolitik. Å ena sidan höjer man bensinskatten, å
andra sidan planerar man att bygga nya motorvägar. Å ena sidan
vill man minska kväveoxidutsläppen, å andra sidan vill man bygga
en Öresundsbro vars trafik kommer att generera ökade
kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det tydligt att starka
särintressen såsom bilindustri, oljeindustri och byggföretag
styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och bromsar den
nödvändiga moderniseringen av samhället i miljöanpassad
riktning.
Regeringen redovisar enligt v-motionen på undanskymd plats
att endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås.
Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på
höga nivåer, långt över vad naturen tål.
I motionen begärs att regeringen snarast utarbetar och
förelägger riksdagen en plan som visar hur kommunikationssektorn
på allvar skall kunna ingå i kretsloppssamhället. Satsningar på
kollektiva färdmedel bör ske på bekostnad av individuella
och/eller energislukande transportslag.

Enligt motion T204 (fp) präglas trafiknäringen fortfarande av
alltför många regleringar och monopolbildningar. Därför bör
konkurrensen främjas mellan trafikföretag, för att
konsumenternas behov skall kunna tillgodoses till rimliga
priser. Motionärerna förordar vidare stora satsningar på
järnvägen och telekommunikationer som ett miljövänligt
alternativ.

I motion T223 (kds) framhålls att på längre sikt bör en
skatteväxling ske mellan transporter och arbete, så att skatten
på transporterna -- främst bränslet -- successivt höjs, varvid
skatten på arbete kan sänkas. Denna fråga bör utredas av den
kommande parlamentariska utredningen om hur en skatteväxling för
miljön kan utformas.

1.3 Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet enligt 1988 års trafikpolitiska beslut
är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika
delar en tillfredsställande säker och miljövänlig
trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159).
Riksdagen ställde sig också vid detta tillfälle bakom de fem
delmål om tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och
regional balans som föreslogs i den trafikpolitiska
propositionen.
Av föregående avsnitt framgår att de motioner som nu
behandlas framför allt understryker betydelsen av att
trafikpolitiken ges en inriktning som värnar om miljön.

I s-motionen förs krav fram på att en omställning skall göras
av trafiksystemet i mer miljövänlig riktning, att miljömål
fastställs för varje trafikslag, att ekonomiska styrmedel
utformas för att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem, att
satsningar görs på kollektivtrafiken, att sjötransporterna
effektiviseras och att ett aktivt miljöarbete görs inom EU och
andra internationella organ.
I nyd-motionerna framhålls att biltullar och andra skatter
och avgifter inte bör användas som styrmedel i trafikpolitiken.
I stället bör tydliga och långsiktiga spelregler skapas för
bilindustrin såsom gränsvärden för tillåtna utsläpp. Enligt
dessa motioner är det viktigt att minska utsläppen genom att
bygga bort flaskhalsar och undvika onödiga stopp i trafiken.
I v-motionen begärs att regeringen utarbetar en plan som
visar hur kommunikationssektorn skall kunna ingå i ett uthålligt
kretsloppssamhälle, vilket bl.a. betyder satsning på kollektiva
färdmedel på bekostnad av individuella och energislukande
transportslag.

Utskottet anser att det råder en betydande samsyn mellan de
politiska partierna om de övergripande trafikpolitiska målen.
Utskottet menar också att enighet råder om att trafiksystemet
måste utformas så att konsekvenserna för miljön blir acceptabla.
De åtgärder som hittills har genomförts har bidragit till
att begränsa trafikens miljöpåverkan. Trafiktillväxten inte
bara i Sverige utan i hela Europa kan komma att innebära att
utsläppen från trafiken på längre sikt ökar trots de redan
vidtagna åtgärderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att
detta ställer krav på att det långsiktiga tänkandet förstärks
och att mer radikala och samlade åtgärdsprogram genomförs som
angriper miljöhoten på bred front.
Utskottet menar att det program som redovisas i
propositionen medför att möjligheter kommer att finnas att
utforma transportsystemet så att det blir miljömässigt hållbart.
Regeringens strategi innebär en ökad användning av biobränslen,
en ökad användning av ekonomiska styrmedel,
energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik samt utökad
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet.
När det gäller miljömål för varje trafikslag, som tas
upp i motion T224 (s), kommer regeringen att föreslå att Trafik-
och klimatkommittén skall redovisa för- och nackdelar med
sektorsspecifika mål samt utarbeta förslag till tidsmässigt
anpassade miljömål för resp. trafikslag för arbetet på kort och
lång sikt.
Sverige är ett av de europeiska länder som tillämpar
miljöstyrning med hjälp av ekonomiska styrmedel. Det gäller
t.ex. differentierade skatter på oljeprodukter, inkl.
dieselolja, kopplade till olika kvaliteter, skatterna på bensin
och koldioxidskatten. Regeringen anser att det finns anledning
att utreda förutsättningarna för ytterligare miljörelatering
inom skattesystemet. Även frågan om skatteväxling kommer därvid
att behandlas. Utskottet delar regeringens uppfattning att det
är angeläget att utnyttja ekonomiska styrmedel för att förbättra
miljön inom trafikområdet.

I flera av motionerna förordas en ökad satsning på
kollektivtrafiken.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det beslut om
utbyggnad av infrastrukturen som riksdagen fattade i juni 1993.
Beslutet innebar bl.a. att investeringar i stomjärnvägar skall
göras för 32 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden.
Därmed kommer järnvägens konkurrenskraft att förstärkas
avsevärt. Betydande investeringar skall också göras i
länsjärnvägsnätet. De tre storstadsuppgörelserna innebär att
stora satsningar görs i de kollektiva trafiksystemen. Staten
bidrar med 5,5 miljarder kronor.
Utskottet instämmer i regeringens och motionärernas
bedömning att det är angeläget att stärka kollektivtrafikens
konkurrenskraft ytterligare. Av propositionen framgår att
Trafik- och klimatkommittén kommer att behandla denna fråga.

I såväl motion T224 (s) som Jo694 (s) framförs krav på att
regeringen skall utarbeta en strategi för att förebygga de
negativa konsekvenser i form av trafikökningar som kan uppstå
till följd av EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap.

Av propositionen framgår att det internationella arbetet med
frågor som berör trafik och miljö har intensifierats under det
gångna året. Inte minst medlemskapsförhandlingarna med EU har
inneburit omfattande kontakter bl.a. rörande EU:s vitbok om
varaktig rörlighet. Sveriges arbete i EFTA:s, EU:s och ECE:s
expertgrupper avseende bilavgasfrågor har varit omfattande.
Sverige har bl.a. fört fram förslag om att införa krav på att
koldioxidutsläppen från enskilda fordon skall minskas.
Sverige verkar vidare aktivt inom FN och Europeiska
transportministerkonferensen (CEMT) för att miljöanpassa
transportsystemet. Inom Östersjöregionen pågår arbetet med att
slutföra en ministerdeklaration mellan stater runt Östersjön
avseende trafik- och miljöarbetets inriktning.

Enligt motion T204 (fp) bör konkurrensen mellan
trafikföretagen främjas för att konsumenternas behov skall kunna
tillgodoses till rimliga priser.

Utskottet vill erinra om att ett omfattande arbete pågår för
att öka effektiviteten inom kommunikationssektorn genom bl.a.
avreglering av marknaderna för att öka konkurrensen. Såväl
taxinäringen som den inrikes luftfarten har avreglerats. Post-
och telemarknaderna är också öppna för konkurrens. Postverket
och Televerket har ombildats till bolag. Vägverket och
Banverkets organisation skall marknadsanpassas. Regeringen
kommer vidare inom kort att lämna förslag om att avskaffa Svensk
Bilprovnings monopol och avreglera järnvägsmarknaden.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna den inriktning av
utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem som presenteras i propositionen. Vad utskottet
anfört innebär att de motionsyrkanden om olika miljöfrågor och
avreglering som behandlats i detta avsnitt till väsentlig del
blir tillgodosedda. De påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Utskottet avstyrker
vidare yrkandet i motion T226 (nyd) om att anslagen under
littera A t.o.m. G i budgetpropositionen skall reduceras med 2,1
miljarder kronor. Utskottet är inte heller, som begärs i motion
T228 (nyd), berett att föreslå att riksdagen förbjuder
biltullar.

2 Samordnad investeringsplanering

I motion T224 (s) och N305 (s) görs den bedömningen att under
den kommande tioårsperioden krävs investeringar i
kommunikationssystemet på i storleksordningen 2 % av BNP. Det
gäller investeringar i vägar och järnvägar men också i sjö- och
luftfart och telekommunikationer inkl. satsningar på den moderna
informationsteknologin.

Enligt motion T224 (s) måste investeringarna göras så att de
ger maximal samhällsnytta. Av den anledningen bör en kommission
tillsättas för att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige. I planen skall också ingå förslag
till långsiktig finansiering av investeringarna. För att den
inrikes sjöfarten skall kunna öka sin andel av
inrikestransporterna krävs att hamnarna inordnas i
infrastrukturplaneringen.

I motion T226 (nyd) förordas att samarbetet mellan
trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärks.
Kommunikationsdepartementet bör därför ges i uppdrag att snabbt
utreda och föreslå hur detta samarbete skall ske. Motionärerna
kan tänka sig att planeringsavdelningarna i resp. trafikverk
(Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket)
flyttas till en gemensam myndighet under
Kommunikationsdepartementet. Under en övergångstid bör Vägverket
och Banverket få i uppdrag att samordna sina
planeringsverksamheter.

I motion T213 (s) framhålls att Stockholmsregionens framtida
trafikproblem knappast kan lösas utan samverkan och samordning
med andra regioner och med olika statliga organ. Gjorda
prognoser pekar på att hela Mälardalsområdet på 2000-talet blir
en integrerad arbets- och bostadsmarknad vilken innefattar mer
än en tredjedel av Sveriges befolkning.

Enligt motion T217 (kds) blir samverkan mellan olika
transportsystem för att uppnå flexibilitet och optimal
användning av infrastrukturen alltmer angeläget. En samlad
strategi för landet måste innebära att frågan om logistiska
centrum lyfts fram. I den strategin är utvecklingen av
Norrköping som transportcentrum väsentlig.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU22 (rskr.
333) framhöll utskottet att riksdagens och regeringens
inflytande över investeringsplaneringen borde stärkas utan att
någon detaljstyrning får ske. Ett förbättrat underlag måste
därför redovisas för riksdagen vilket innebär att inneboende
konflikter lyfts fram och alternativa utvecklingar ställs mot
varandra. Riksdagen skulle därmed kunna spela en mer aktiv roll.
Krav måste också ställas på uppföljning och utvärdering av
investeringsbesluten, anförde utskottet vidare.
Då utskottet våren 1993 behandlade regeringens proposition
1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur anförde
utskottet (1992/93:TU35) att en utgångspunkt för
investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på
trafiksystemet. Utskottet ansåg att propositionen i alltför hög
grad varit koncentrerad på väg- och järnvägsinvesteringar. De
övriga trafikslagen borde på ett bättre sätt integreras i
planeringsprocessen. Utskottet hänvisade till att bl.a.
Riksdagens revisorer, Ekonomikommissionen (SOU 1993:16) och
Produktivitetsdelegationen (SOU 1991:82) framfört liknande
synpunkter.
I årets budgetproposition anförs att verksamheten vid
Sjöfartsverket och Luftfartsverket helt finansieras genom
avgifter på brukaren och inte som vid Vägverket och Banverket
genom anslag på statsbudgeten. Villkoren för post- och
telekommunikationer finns i postlagen och i telelagen. Statens
möjligheter att helt integrera sjöfart, luftfart, post- och
telekommunikationer med väg- och järnvägsplaneringen är därför
begränsade. Enligt regeringen är det nödvändigt att vid sidan av
investeringar i infrastruktur också väga in hur alternativ
trafikering kan bidra till att uppnå de trafikpolitiska målen.
Regeringen kommer, med anledning av riksdagens önskemål, att
låta Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU)
analysera hur sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer
kan sampela med vägar och järnvägar i ett integrerat
kommunikationssystem. Det är enligt regeringen inte nu möjligt
att avgöra huruvida styrning är förenligt med de trafikpolitiska
mål och principer som riksdagen lagt till grund för gällande
trafikpolitik. Det är regeringens ambition att redovisa
resultatet av genomförda studier och analyser i samband med att
investeringsplanerna revideras om tre år.

En enig riksdag har sålunda vid flera tillfällen uttalat att
en utgångspunkt för investeringsplaneringen måste vara en
helhetssyn på trafiksystemet och att vid sidan av väg- och
järnvägsinvesteringar, övriga trafikslag på ett bättre sätt
borde integreras i planeringsprocessen.
Utskottet finner mot bakgrund av de ovan redovisade
uttalandena från riksdagen de skrivningar om
investeringsplaneringen som redovisas i budgetpropositionen
mycket otillfredsställande. De utrycker också stor nonchalans
mot riksdagen.
Skrivningarna kan enligt utskottets mening inte tolkas på
annat sätt än att regeringen inte anser att det finns något
behov av att stärka det politiska inflytandet över
investeringarna. Med tanke på den omfattande utbyggnad av
infrastrukturen som måste ske är detta mycket olyckligt.
Tillgången till fungerande kommunikationer är i hög grad en
fråga om välfärd och rättvis fördelning. Avvägningar måste
därför göras utifrån politiska överväganden. Det gäller bl.a.
förhållandet mellan de olika trafikslagen, tillgängligheten,
regionalpolitiska satsningar och frågor om finansiering och
kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T224
(s) att en kommission bör tillsättas för att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Utgångspunkten
skall därvid vara att investeringarna ges en sådan inriktning
att vi kan uppnå ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt
bidrar till ökad välvärd och tillväxt. I planen skall också ingå
förslag till långsiktig finansiering av kommunikationerna.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T224
(s) och N305 (s) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet
med dem blir dock till väsentlig del tillgodosett.

3 Elektronisk infrastruktur

3.1 Regeringens bedömning

Regeringen anser att kunskaperna är bristfälliga om hur skilda
typer av tillämpningar av informationsteknologi i trafiken
kommer att påverka transportsystemet i stort och därmed de
trafikpolitiska målen. Hittills genomförda studier tyder på att
det vid ett planerat och samordnat införande av väginformatik
bör vara möjligt att nå betydande positiva effekter.
Den från integritetssynpunkt kanske känsligaste frågan är de
möjligheter som tekniken ger att identifiera enskilda fordon
eller förare. Regeringens uppfattning är att integritetsfrågorna
är utomordentligt viktiga och att det finns ett klart intresse
från såväl enskildas som från samhällets utgångspunkt att
systemen utformas så att de inte öppnar möjligheter till
övergrepp på den enskildes rätt till ett skyddat privatliv.
Regeringen anser att det yttersta ansvaret för utvecklingen
av sådana informationsteknologitillämpningar som avsevärt kan
påverka utformningen och driften av trafikanläggningarna i
första hand bör åvila staten. Samtidigt bör också landstingen
och kommunerna tillförsäkras ett inflytande över införandet av
sådan teknik som framför allt berör trafikanläggningar för
regionala och lokala behov.
Enligt regeringens uppfattning är det ännu för tidigt att
dra några entydiga slutsatser om hur staten skall förhålla sig
till utvecklingen av skilda system och funktioner. Sammantaget
synes tekniken innebära stora möjligheter att förbättra
trafiksystemet från bl.a. miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt,
men det är också lätt att se stora risker och komplikationer i
samband med en storskalig användning.
Arbetet med att närmare analysera väginformatiken från
trafikpolitiska utgångspunkter och förbereda en anpassning av
regelverk och institutionella förhållanden bör redan nu
påbörjas. Regeringen har därför för avsikt att inrätta en
särskild delegation för transportinformatik som kan fungera som
beredningsorgan i dessa frågor.
Delegationen skall bl.a. ha till uppgift att studera
införandet av den nya tekniken från telepolitiska utgångspunkter
och lämna förslag till de ändringar i lagstiftning,
myndighetsinstruktioner, administrativa rutiner m.m. som
erfodras. I delegationens uppdrag bör också ingå att följa
utveklingen på området med särskild tonvikt på samordningen på
Europanivå.
Delegationen bör vara oförhindrad att behandla frågor som
rör flera trafikgrenar eller hela transportsektorn, men det
skall klart framgå av uppdraget att tyngdpunkten i verksamheten
skall ligga på väginformatikområdet.
Arbetet inom delegationen bör enligt regeringen inriktas mot
att en slutrapportering skall ske före utgången av år 1996.
Därutöver bör en årsvis redovisning av verksamheten göras.

3.2 Motionerna

I motionerna T224 (s) och N305 (s) framhålls att behovet av
informationsutbyte ökar snabbt. Redan nu finns möjligheter för
den som har rätt utrustning och tillräckliga kunskaper att
snabbt få fram världens samlade kunskap inom ett område. För att
denna samlade information skall komma till bred användning måste
kunskapen om hur man bygger informationssystem och hur man
använder dem spridas brett. Detta förutsätter att de olika
informationssystem som redan finns samordnas. Motionärerna anser
att staten har ansvar för att en sådan samordning kommer till
stånd och att nödvändiga ändringar i lagstiftningen och andra
regelverk görs.

I motionerna yrkas att en särskild IT-kommission bildas med
uppgift att samordna utvecklingen av den svenska
informationsinfrastrukturen. Målet för arbetet skall vara att
Sverige år 2005 skall befinna sig i den absoluta världstoppen
när det gäller såväl tillgång till som användning av
informationsteknologi inom alla samhällssektorer. Ett delförslag
beträffande informationstekniken på transportområdet bör
presenteras första halvåret 1995.

Enligt motion T809 (nyd) kommer en stor del av morgondagens
kommunikation att gå via optiska kablar. Motionärerna anser att
Sverige delvis har tappat initiativet när det gäller
telekommunikationer. Sveriges möjligheter är dock mycket goda om
vi kan få en nationell samling kring denna framtidsbransch. I
motionen föreslås därför att en kommitté snarast tillsätts som
identifierar behoven här hemma och på världsmarknaden,
klarlägger vår position och utarbetar en handlingsplan.

Även i motionerna T216 (v) och T808 (v) understryks
informationsteknologins betydelse för samhällsutvecklingen. I
den sistnämnda motionen framhålls att om en svensk satsning på
informationsinfrastruktur främst skall tjäna folkets behov och
inte enbart underlätta för de multinationella företagen att få
avsättning för sina mediaprodukter bör staten inte nöja sig med
rollen som tillhandahållare av riskkapital. Staten bör ta ansvar
för infrastrukturen och sörja för att ett fiberoptiskt nät blir
tillgängligt för alla i hela landet.
I motionen yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts
som bl.a. skall visa hur staten skall kunna ta över ansvaret för
att bygga ett nät i hela landet, hur en sådan infrastruktur kan
främja folkbildningen, hur demokratin utvecklas, hur miljön
påverkas och hur forskningen kan främjas.

I motion T413 (fp) framhålls att stora möjligheter finns att
utnyttja den tekniska utvecklingen inom elektronik- och
dataområdet på fordonssidan. Enligt motionären bör det vara
möjligt att öka trafiksäkerheten och framkomligheten, att minska
vägtrafikens miljöskadlighet, att åstadkomma bättre
differentierad och rättvisare skatteuppbörd, att förhindra
stölder samt att göra trafiken billigare och effektivare. För
att åstadkomma förbättringar krävs att staten tar initiativ till
en samlad genomgång av behov och möjligheter inom området. En
sådan utredning förutsätter internationellt samarbete inom bl.a.
EU och ECE.

I motion A456 (s) yrkas att regeringen skyndsamt tar initiativ
för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med stor
kapacitet för universitet, högskolor, forskningsinstitutioner
och teknikorienterade företag i Stockholmsregionen.

3.3 Utskottets ställningstagande

En väl utbyggd infrastruktur har avgörande betydelse för
Sveriges möjligheter till ekonomisk tillväxt. Det beslut som
riksdagen fattade våren 1993 om investeringar i vägar och
järnvägar på ca 100 miljarder kronor under den närmaste
tioårsperioden var därför mycket betydelsefullt.
Den snabba teknologiska utvecklingen gör det nödvändigt att
Sverige även tar till vara de möjligheter som den elektroniska
infrastrukturen kan erbjuda. Syftet med den elektroniska
infrastrukturen är att skapa förutsättningar för individer,
företag och den offentliga sektorn att kommunicera elektroniskt
med vem som helst över hela världen.
Om Sverige kan tillvarata de möjligheter som finns kommer
vår konkurrenskraft att förstärkas. Människornas
levnadsförhållanden kommer också att påverkas, t.ex. genom att
arbete kan utföras i hemmen och sysselsättning skapas i
glesbygden. Miljön kan förbättras till följd av minskat
transportbehov.
Informationsteknologin innebär också risker som måste
beaktas. Eftersom det blir lättare att registrera uppgifter kan
den personliga integriteten hotas. Beroendet av
datakommunikationer kan öka sårbarheten och de människor som
inte förmår tillgodogöra sig den nya tekniken kan få
svårigheter.
Av propositionen och motionerna framgår att det finns en
medvetenhet om informationsteknologins betydelse. Vid en
internationell jämförelse hävdar sig Sverige mycket väl när det
gäller den nya teknologin. Vi torde ha ett av världens mest
utbyggda fiberoptiska nät. I jämförelse med andra länder har vi
också hög andel persondatorer och mobiltelefoner. För att kunna
tillvarata de möjligheter som den nya tekniken erbjuder är det
därför nödvändigt att försöka se till att den kan ges en så bred
användning som möjligt.
På transportområdet pågår ett omfattande forsknings- och
utvecklingsarbete för att utnyttja informationsteknologin.
Exempel på tillämpningsområden på vägtrafiksidan är
trafikkontroll och trafikstyrning i tätorter och längs
huvudleder, system för res- och transportplanering och olika
övervaknings- och stöldsystem i fordonen. Även inom
kollektivtrafikområdet finns omfattande tillämpningar när det
gäller planering av linjer och turer, trafikledning,
resandeinformation, biljetthantering m.m.
Mot bakgrund av den betydelse som informationsteknologin
kommer att ha för Sveriges utvecklingsmöjligheter ser utskottet
mycket positivt på den uppmärksamhet som regeringen och
partierna ägnat dessa frågor. Av propositionen framgår att
regeringen har för avsikt att tillsätta en delegation för
transportinformatik som skall vara ett tillfälligt
beredningsorgan för regeringen i frågor som gäller den nya
teknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet att utforma
regelverk kring informationsteknologins användning i trafik- och
transportsystemet.
För att stärka regeringens roll när det gäller att ge
ledning och inriktning för en bred nationell samling på
informationsteknologier kommer statsministern att tillkalla en
kommission i vilken de närmast berörda statsråden --
näringsministern, kommunikationsministern, finansministern,
utbildningsministern och justitieministern -- skall ingå.
Kommissionen, som kommer att ledas av statsministern kommer till
sig att knyta företrädare för forskning och näringsliv.
I såväl s-, nyd- som v-motionerna understryks den nya
teknikens betydelse och begärs att regeringen tillsätter en
kommission eller utredning för att kunna åstadkomma en nationell
kraftsamling. Det råder sålunda en betydande samsyn i dessa
frågor. Utskottet anser att detta är värdefullt och att det
skapar goda förutsättningar att tillvarata informationsteknikens
möjligheter.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att driva
frågorna om informationsteknologin kraftfullt och för riksdagen
redovisa resultatet av det arbete som nu skall påbörjas.
Utskottet förutsätter vidare att den delegation för
transportinformatik som regeringen skall tillsätta kommer att
behandla frågor inom hela transportområdet.
Av det anförda följer att samtliga motioner måste anses
tillgodosedda. De kan därför lämnas utan särskild åtgärd från
riksdagens sida.

4 Övriga frågor

I motion N307 (s) framhålls att den nya regionala
indelningen av flera av infrastrukturverken, bl.a. Vägverket
och Banverket, försvårar det demokratiska inflytandet. Enligt
motionen bör infrastrukturverkens organisation sammanfalla med
den regionala politiska och administrativa indelningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att
regeringen tagit initiativ till en samlad översyn av den
regionala nivån. Översynen som utförs av den s.k.
Regionberedningen syftar till att utforma förslag om den
offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional
nivå. Frågan om hur statliga myndigheters regionala organisation
kan anpassas till en eventuell ny indelning kommer att tas upp
vid översynen.
I avvaktan på resultatet av Regionberedningens arbete och
regeringens ställningstagande avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

I motion T902 (m) yrkas att landstingens huvudmannaskap för
viss regional kollektivtrafik upphör. När beslutet om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik togs fanns det
enligt motionen anledning för landstingen att vara med som
huvudmän. Kommunerna saknade tradition att samarbeta över
kommungränserna. Nu finns organisationen uppbyggd och
kommunernas roll som beställare av trafik är etablerad. Därför
bör landstingens huvudmannaskap upphöra.

Utskottet vill för sin del framhålla att enligt lagen om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (1978:438) kan
landstinget och kommunerna i ett län komma överens om att
antingen landstinget eller kommunerna i länet skall vara
huvudman. Det som motionärerna önskar kan således åstadkommas på
frivillig väg. Utskottet är inte berett att förorda att lagen
ändras så att landstingens huvudmannaskap upphör. Motionen
avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt
bärkraftigt transportsystem
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T204 yrkandena
1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8,
1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2,
1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694
yrkandena 23 och 24 godkänner regeringens inriktning av
utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v)

2. beträffande samordnad investeringsplanering
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224
yrkandena 1 och 12 och 1993/94:N305 yrkande 13 samt med avslag
på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1, 1993/94:T217 och
1993/94:T226 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
res. 3 (m, fp, c, kds)
res. 4 (nyd)

3. beträffande elektronisk infrastruktur
att riksdagen lämnar motionerna 1993/94:T216 yrkande 17,
1993/94:T224 yrkande 21, 1993/94:T413, 1993/94:T808 yrkande 1,
1993/94:T809, 1993/94:A456 yrkande 5 samt 1993/94:N305 yrkande
14 utan särskild åtgärd,

4. beträffande infrastrukturverkens organisation
att riksdagen avslår motion 1993/94:N307 yrkande 12,

5. beträffande landstingens huvudmannaskap
att riksdagen avslår motion 1993/94:T902.

Stockholm den 1 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s),
Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars
Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth
Lantz (kds) och Tom Heyman (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet Särskilda frågor under
denna rubrik (s. 145--156) att riksdagen godkänner inriktningen
av utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem.

Reservationer

1. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem (mom. 1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s)
anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder
biltullar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att väl fungerande kommunikationer är av
grundläggande betydelse för att människor skall kunna leva och
arbeta under jämlika villkor i hela landet. En god infrastruktur
är också en förutsättning för en god näringslivsutveckling.
Tillgång till snabba och säkra gods- och persontransporter såväl
inom landet som till marknaderna i Europa är en del i detta
system.
I budgetpropositionen finns en programförklaring om
framtidens trafiksystem. Som framhålls i motion T224 (s) saknas
dock förslag om konkreta åtgärder och en analys av vad
EES-avtalet och ett eventuellt kommande medlemskap i EU kommer
att medföra för trafiksektorn.

Arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart trafiksystem
bör innehålla följande:
Miljömål fastställs för varje trafikslag.
1988 års trafikpolitiska beslut följs genom att trafiken skall
bära sina egna kostnader.
Utformning av ekonomiska styrmedel för att uppnå ett
miljöanpassat trafiksystem.
Samhällsplanering som leder till minskat transportbehov.
Satsning på kollektivtrafiken, främst i storstadsområdena.
Störningarna från transporterna minskas genom:
överföring av främst tunga godstransporter till järnväg
eller fartyg,
utveckling av renare fordon och arbetsmaskiner genom
utvidgning av miljöklassningen och skärpta avgaskrav,
utredning för att ta fram ett system för miljöklassning av
små motorer,
utvecklingsprojekt tillsammans med bilindustrin för att ta
fram energisnåla och krocksäkra bilar,
utveckling av renare bränslen,
miljökrav på fartygsmotorer och krav på svavelfattiga oljor
för fartyg som trafikerar svenska hamnar.
Gods- och persontrafiken på järnväg effektiviseras t.ex. genom
satsning på godsbanor och förändring av banavgifterna för att
stimulera till ökad järnvägstrafik.
Effektivisering av sjötransporterna genom åtgärder på fartygen
och förändring av verksamheten i hamnarna.
Satsning på informationsteknologin för att minska och samordna
transporterna, styra trafikströmmarna och öka
trafiksäkerheten.
Aktivt arbete inom EU och i andra internationella organ för
att åstadkomma renare fordon genom bl.a. införande av
miljöklasser för fordon och bränslen.

Utskottet anser vidare att regeringen bör utarbeta en strategi
för att förebygga negativa konsekvenser av EES och ett
eventuellt EU-medlemskap. En sådan strategi bör bl.a. innehålla
förslag till ökat engagemang för att förmå EU att anta ett
direktiv om koldioxidskatt. En plan för hur godstransporterna
skall läggas om till förmån för större andel transporter på
järnväg och med sjöfart behövs också. Därtill krävs att Sverige
verkar för att utsläppskraven skärps både i Sverige och i EU.
Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (s) och
Jo694 (s) tillstyrks i denna del. Övriga motionsyrkanden
avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt
bärkraftigt transportsystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande
2 och 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24, med anledning av
regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T204
yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216 yrkandena 1 och 2,
1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2 samt
1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem (mom. 1)

Kenneth Attefors (nyd) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "förbjuder
biltullar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T228
(nyd) att bilen även i framtiden kommer att vara en
huvudtransportör för det svenska folket. Glesbygden skulle inte
överleva utan bilen. För att klara miljön måste ett
nollemissionsfordon tas fram, vilket kan vara någon form av
hybridbil. Riksdagen bör sätta upp gränsvärden på utsläpp och
inte styra genom straffbeskattning av den befintliga
fordonsparken. Vidare bör man inte satsa på avgiftsfinansierade
miljardprojekt som förstör städernas kulturmiljöer utan bygga
bort de värsta flaskhalsarna. Jämnt flytande trafik minskar
utsläppen medan ryckig trafik ökar dem.
Utskottet anser även att utsläpp från andra fordon än bilar
skall utvecklas och åtgärdas. Det kan gälla traktorer,
arbetsredskap, färjor och flygplan. Dessa kommer annars att
släppa ut mer kväve än den samlade bilparken.
Det är vidare viktigt att staten ger industrin klara
spelregler för framtiden. Därigenom skapas en framförhållning så
att bilindustrin hinner ställa om sin produktion.
Som framhålls i motionen är det en mänsklig rättighet att
kunna åka in till städer och samhällen för att t.ex. göra inköp
utan att erlägga biltullar. Dessa bör därför förbjudas.
Vägavgifter bör kunna användas vid mycket speciella tillfällen
som en del i finansieringen av infrastrukturen.
Kostnaderna för kollektivtrafiken måste i högre grad bäras
av konsumenterna. En resa man inte är beredd att betala för
behöver kanske inte göras.
Utskottet anser att de av regeringen föreslagna anslagen för
infrastrukturutbyggnad under littera A bör reduceras med 2
miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor samt att anslagen
under littera B t.o.m. G bör reduceras med 2 % till 2,7
miljarder kronor. Regeringen bör återkomma till riksdagen i
anslutning till kompletteringspropositionen med förslag om hur
besparingarna skall genomföras.
Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T226 (nyd)
och T228 (nyd) tillstyrks i nu behandlade delar. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt
bärkraftigt transportsystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226
yrkandena 1 och 2 och 1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T216
yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande 8, 1993/94:T224 yrkande
2 samt 1993/94:Jo694 yrkandena 23 och 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)

Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m),
Lars Björkman (m), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds) och
Tom Heyman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser fortfarande att en utgångspunkt för
investeringsplaneringen måste vara en helhetssyn på
trafiksystemet. Utskottet, som ser positivt på det
utredningsarbete som aviseras i propositionen, förutsätter att
det bedrivs kraftfullt och att regeringen så fort som möjligt
för riksdagen redovisar sina ställningstaganden.
Av det anförda följer att utskottet anser att något
initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena
inte är erforderligt. De avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande samordnad investeringsplanering
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 1,
1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12, 1993/94:T226
yrkande 3 samt 1993/94:N305 yrkande 13,

4. Samordnad investeringsplanering (mom. 2)

Kenneth Attefors (nyd) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "En enig" och slutar med "del tillgodosett" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion T226 (nyd) bör samarbetet mellan
trafikverkens planeringsavdelningar förbättras och förstärkas.
Kommunikationsdepartementet bör snabbt utreda och föreslå hur
detta samarbete skall ske. Därvid bör övervägas att
planeringsavdelningarna i resp. trafikverk (Vägverket,
Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) flyttas till en
gemensam myndighet under Kommunikationsdepartementet. Under en
övergångstid bör Vägverket och Banverket få i uppdrag att
samordna sina planeringsverksamheter.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T226
(nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande samordnad investeringsplanering
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 1,
1993/94:T217, 1993/94:T224 yrkandena 1 och 12 samt
1993/94:N305 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem

Regeringens kommunikationspolitik kännetecknas av tvetydighet
och brist på ett längre tidsperspektiv. Å ena sidan höjer man
bensinskatten, å andra sidan planerar man att bygga nya
motorvägar. Å ena sidan vill man minska kväveoxidutsläppen, å
andra sidan vill man bygga en Öresundsbro vars trafik kommer att
generera ökade kväveoxidutsläpp. På punkt efter punkt är det
tydligt att starka särintressen såsom bilindustri, oljeindustri
och byggföretag styr regeringens beslut. Detta är olyckligt och
bromsar den nödvändiga moderniseringen av samhället i
miljöanpassad riktning.
Regeringen redovisar på undanskymd plats i propositionen att
endast ett av fyra mål beträffande luftföroreningar uppnås.
Utsläppen av svaveldioxid, koldioxid och kväveoxider ligger på
höga nivåer, långt över vad naturen tål.
Som framhålls i motion T216 (v) bör regeringen snarast
utarbeta och förelägga riksdagen en plan som visar hur
kommunikationssektorn på allvar skall kunna ingå i
kretsloppssamhället. Satsningar på kollektiva färdmedel bör ske
på bekostnad av individuella och/eller energislukande
transportslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:

1. beträffande inriktningen mot ett långsiktigt
bärkraftigt transportsystem
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkandena 1
och 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1993/94:T204 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T223 yrkande
8, 1993/94:T224 yrkande 2, 1993/94:T226 yrkandena 1 och 2,
1993/94:T228 yrkandena 1--2, 4--7 och 12 samt 1993/94:Jo694
yrkandena 23 och 24 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem1
Motionerna2
Utskottet4
1 Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem4
1.1 Regeringens överväganden4
1.2 Motionerna6
1.3 Utskottets ställningstagande9
2 Samordnad investeringsplanering11
3 Elektronisk infrastruktur14
3.1 Regeringens bedömning14
3.2 Motionerna15
3.3 Utskottets ställningstagande16
4 Övriga frågor17
Hemställan18
Reservationer19
Meningsyttring av suppleant23