Infrastrukturen

Motion 1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Inledning

Vi anser att regeringens anslag för
infrastrukturutbyggnad skall reduceras med 2 miljarder
kronor för budgetåret 93/94. Verken kommer inte att hinna
göra av med de av regeringen förslagna anslagen.

Regeringens anslagsförslag (A) 26,5 miljarder/kr
minskas med 2 miljarder/kr till 24,5 miljarder/kr.

Anslagen B t o m G, 2,8 miljarder/kr reduceras med 2%
av främst besparingsskäl. Vårt förslag till anslagen B t o m
G är 2,7 miljarder/kr.

Ny Demokrati kommer att lägga tre separata motioner
om trafik-, sjöfarts- och telepolitiken. De tar även upp
frågor som berör regeringens proposition 93/94:100.

Lindbeckkommissionen

Det finns all anledning att i denna motion erinra om
Lindbeckkommissionens förslag på näringslivsområdet.

Kommissionen föreslog bl a följande:Situationen på
arbetsmarknaden motiverar (som vi sett i kapitel 2) att man
tidigarelägger och forcerar investeringar i infrastrukturen.
Sett över en längre period finns dock inga skäl att höja
investeringsnivån utöver den redan beslutade. Vi har inte
funnit några indikationer på allvarliga brister i den
traditionella infrastrukturen (vägar, järnvägar, hamnar,
telenät etc.).Det är viktigt att bevaka att nya typer av
infrastruktur byggs ut, speciellt inom
informationsteknologins område.Genom lämpliga
incitament kan beslutsprocessen för investeringar i
infrastruktur i högre utsträckning än i dag fås att respektera
kravet på högsta möjliga samhällsekonomiska avkastning.

Ny Demokrati ställer sig i huvudsak bakom
kommissionens förslag och menar att de skall ligga till grund
för statsmakternas fortsatta åtgärder på infrastrukturens
område.

Infrastrukturplanering

Den analys som regeringen ämnar göra hur planeringen
av sjöfart, luftfart, post och telekommunikationer på ett
bättre sätt kan integreras i planeringen av väg- och
järnvägstrafik, kan lösas på ett enkelt sätt.

Som Ny Demokrati tidigare har motionerat om borde
högsta ledningen för planeringsavdelningarna på de
enskilda verken samarbeta mera. Vi vill därför föreslå att
samarbetet mellan trafikverkens planeringsavdelningar
förbättras och förstärks. Kommunikationsdepartementet
bör därför ges i uppdrag att snabbt utreda och föreslå hur
detta samarbete formellt och organisatoriskt skall ske
fortsättningsvis. Vi tänker oss att planeringsavdelningarna i
resp trafikverk (ban, väg, sjö och flyg) flyttas till en
gemensam myndighet direkt under
kommunikationsdepartementet. Denna myndighet skulle
således enbart syssla med infrastrukturplanering utifrån
samhällsekonomiska aspekter och värderingar, utan direkta
partsintressen styrda från resp verksledning. Samordningen
borde även kunna ske utan särskild myndighet.

I en övergångsfas vill vi föreslå att de båda trafikverken
i Borlänge, dvs banverk och vägverk, i direkta
regeringsdirektiv får i uppdrag att samordna sina resp
planeringsverksamheter på ett sätt som säkerställer att den
konkurrens som idag föreligger om infrastrukturanslag sker
på det för samhället bästa sättet. Om vårt förslag genomförs
fullt ut får riksdag och regering en möjlighet att ta ställning
till en sammanvägd infrastrukturplanering mellan de olika
trafikslagen värd namnet.

Sverige har bara ca 9 miljoner invånare. Ibland kan man
tro att vi är närmare 20 miljoner invånare när vi planerar
och bygger 100 procent av alltihop.

Väganslag

Ny Demokrati har bidragit till att det svenska
infrastrukturnätet vad gäller vägar och järnvägar erhållit
det största anslaget för utbyggnad fram till år 2003 som
någonsin har anslagits. Detta tycker vi i stort inte skall
ifrågasättas. Vi behöver bygga bättre och säkrare vägar än
vad vi har idag. Det har emellertid kommit oroande signaler
att redan befintliga vägar börjar få en så dålig standard att
tunga fordon inte kan köra på dem. Med tanke på att
basnäringarna skogs- och pappersindustrin, jordbruk etc är
helt beroende av bra vägar för tillförlitliga transporter,
måste det löpande vägunderhållet prioriteras. Dåligt
underhållna vägar innebär kapitalförstöring.

Vi skall ej heller glömma att vägen är arbetsmiljö för
dem som utför transportarbete och med detta menas både
yrkesförare och privatbilister. Anslaget till vägunderhållet
bör på sikt öka.

Teletaxor för pensionärer eller vissa grupper

Regeringen hävdar att de förändring av teletaxorna som
Telia AB just nu genomför är att föredra framför utskottets
förslag om att införa särskilda lättnader för pensionärer. Vi
vill dock fortsättningsvis hävda att Sverige på ett bättre sätt
skall utnyttja den moderna tekniken för att kunna förbättra
för vissa grupper i samhället. I det här fallet våra
pensionärer. Vi vill därför att utskottets tidigare förslag, där
utskottet krävde särskilda lättnader på teletaxor för
pensionärer, utreds på ett professionellt sätt. Den
bakgrundsbeskrivning som presenteras i propositionen är
undermålig. Vi vill komplettera vår åsikt angående
särskilda teletaxor för pensionärer till att även gälla andra
svaga grupper i samhället.

Vissa trafiksäkerhetsåtgärder

Regeringen föreslår att förarprövningen tillfälligt skall
inlemmas i vägverkets Produktionsavdelning. Vi kan nu
konstatera att frågan blivit en aning rörig. För att få ett
avslut på denna ''affär'' samt för att inte statsmaktens
anseende negativt skall påverkas föreslår vi att
förarprövningens operativa del stannar kvar hos vägverkets
trafiksäkerhetsavdelning.

Vägverket skall lämna tillfredsställande garantier för att
inte den föreskrivande makten på något sätt kan misstänkas
samarbeta med den tillämpande makten.

Köp av persontrafik

Regeringen föreslår att 474 300 000 kronor skall
användas till Köp av interregional persontrafik på järnväg
m.m.

Vi motsätter oss inte detta anslag. Vi har full förståelse
att delar av landet behöver extramedel för att kunna driva
vissa olönsamma linjer. Vad vi dock ej kan förstå är varför
regeringen på ett nästan iögonfallande gammalmodigt sätt
bara hänvisar statens medel till järnvägstrafik. Enligt de
bedömningar som vi har kan man få ut mycket mer trafik
om förhandlingsmannen även kunde handla upp flygtrafik
eller buss i stället för tåg på vissa sträckor.

Vi föreslår att regeringen får disponera anslaget E2 men
att statens förhandlingsman får i uppdrag att fritt upphandla
det trafikslag som förhandlingsmannen och folket på
orterna finner bäst.

Botniabanan

Storprojektet Botniabanan omfattar nybygge av 20 mil
enkelspårig järnväg sträckan Bollstabruk--Örnsköldsvik--
Umeå, samt förstärkning av den befintliga Ådalsbanan på
en ca 12 mil lång sträcka. Därutöver ingår anläggande av ett
industrispår mellan Botniabanan och MoDos fabrik i
Husum. Den sammanlagda anläggningskostnaden uppgår
till 7,9 miljarder kronor. Etapputbyggnad är möjlig
Örnsköldsvik--Husum samt industrispår till MoDos fabrik i
Husum. Etappen ger för Husumområdet tillgång till
befintligt järnvägssystem via länsjärnvägen Mellansel--
Örnsköldsvik. Etappen som beräknats kosta 1,1 miljarder
kronor exkl industrispåret kan förväntas medföra att
350 000--450 000 ton gods bestående av rå- och färdigvaror
tillförs järnvägssektorn i ett första skede.

Ny Demokrati står i stort bakom den s k 98-
miljardersinvesteringen i infrastruktur. Emellertid kan man
fråga sig om vi verkligen har råd att bygga en järnväg där
det redan finns förnämliga transportslag för massgods t ex
fartyg men även lastbil. Hade en gemensam planering av
infrastrukturinvesteringarna skett, som vi föreslår i denna
motion, hade förmodligen denna satsning aldrig
presenterats. Botniabanan är ett praktexempel på
särintressen. Götalandsbanan är en annan.

Botniabanan skall inte byggas. Vi föreslår istället att de
medel som är predestinerade till Botniabanan, 7,9 miljarder
kronor, reserveras till annan infrastrukturutbyggnad i
regionen, t ex upprustning av redan befintlig järnväg, vägar
och flygplatser. I årets budget har 1,1 miljarder avsatts till
projektet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska regeringens anslag A,
bilaga 7, med 2 miljarder kronor till 24,5 miljarder kronor
samt anslagen B t.o.m. G med 0,1 miljarder kronor till 2,7
miljarder kronor.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lägga
Lindbeckkommissionens förslag till grund för fortsatta
åtgärder på infrastrukturens område,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast låta utreda
förutsättningarna för samordning och planering mellan
vägverk, banverk, sjöfartsverk och luftfartsverk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att på sikt öka anslaget för Drift
och underhåll av statliga vägar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast låta utreda
förutsättningarna för differentierade teletaxor för
pensionärer och andra svaga grupper i samhället,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta förarprövningen tillhöra
Vägverkets trafiksäkerhetsavdelning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upplåta anslaget E 2, 474 300
000 kr Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,
även till köp av flygtrafik,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphöra med
Botniabansprojektet samt att med anledning av detta
reservera de medel som planerats för Botniabanan, 7,9
miljarder kronor totalt, 1,1 miljarder i årets budget, till
annan infrastrukturutbyggnad i regionen.

Stockholm den 25 januari 1994

Ian Wachtmeister (nyd)

Bert Karlsson (nyd)

Kenneth Attefors (nyd)

Max Montalvo (nyd)