Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

Betänkande 1990/91:KrU9

Kulturutskottets betänkande 1990/91:KRU09

Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
KrU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som lagts fram av regeringen
om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom
utbildningsdepartementets område samt motioner som väckts med
anledning av förslagen.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas till statsbidrag --
347 milj.kr. -- för uppförande av en ny musikteaterbyggnad i
Göteborg. Vidare tillstyrker utskottet att
biblioteksersättningen i enlighet med överenskommelse mellan
upphovsmannaorganisationerna skall räknas upp; grundbeloppet för
hemlån av originalverk höjs med 6 öre till 69 öre och övriga
grundbelopp i motsvarande mån. Medel för ändamålet föreslås bli
anvisade med 5862000 kr. mot av regeringen -- som en följd
av ett förbiseende -- föreslagna 5682000 kr. Utskottet
tillstyrker att riksdagen för svensk del godkänner riktlinjer
för en utbyggnad av TV-utbytet med Finland och anvisar
erforderliga medel för kostnaderna under innevarande budgetår.

I fråga om centralmuseernas bevaknings- och
utvecklingsresurser föreslår regeringen att -- med ändring av
tidigare beslut -- anvisade särskilda medel, totalt 20 milj.kr.,
skall få användas som en allmän förstärkning av basverksamheten
vid centralmuseerna och, om särskilda skäl föreligger, vid en
utökad krets av museer. Däremot föreslås inte några ytterligare
medel för att tillgodose museernas behov av bevakning. Utskottet
avstyrker samtliga motionskrav i denna del.

Förslag till en ändring i pliktexemplarslagen tillstyrks.
Vidare föreslår utskottet att en i propositionen gjord anmälan
om överskridande av anslaget för bidrag till regional
musikverksamhet inte skall föranleda något uttalande av
riksdagen. Överskridandet har skett som en följd av att under
sommaren överenskommelse om det statliga bidraget till
musikverksamheten för kalenderåret 1990 träffats.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
bilaga 4 (utbildningsdepartementet) under littera E. Forskning
och forskarutbildning, avsnittet med rubriken Fråga om rätten
att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen, under littera G.
Kulturverksamhet m.m. samt under littera H. Massmedier m.m.

dels under avsnittet med rubriken Fråga om rätten att
besluta om vite enligt pliktexemplarslagen (s. 13) föreslagit
riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i lagen
(1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar,

dels under anslaget G 2 (s. 17--18) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 347000000 kr.,

dels under anslaget G 7 (s. 18--19) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad i propositionen anförts om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91,
2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 5682000 kr.,

dels under anslaget G 14 (s. 19--20) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
överskridande av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet
budgetåret 1990/91,

dels under anslagen G 30 och G 31 (s. 20--22) föreslagit
riksdagen
1. att godkänna vad i propositionen anförts om ändrad
användning av anvisade medel till bevakning och
utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna,
2. att bemyndiga regeringen att använda ifrågavarande
medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i
enlighet med vad i propositionen förordats,

dels under anslaget H 23 (s. 22--26) föreslagit riksdagen
1. att godkänna de riktlinjer som har förordats i
propositionen avseende överföring av en finländsk TV-kanal,
avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i Sverige,
2. att till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 kr.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1990/91:Kr1 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag,
2. att riksdagen beslutar att till Centrala museer:
Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 14000000
kr.

1990/91:Kr2 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande metoder och omfattning för utbyggande
av de finländska TV-sändningarna till nya områden i Sverige.

1990/91:Kr3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppräkningen av grundbeloppen,
2. att riksdagen till G 7. Ersättning åt författare m.fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 8 500 000 kr.

1990/91:Kr4 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att medlen bör användas för utvecklingsverksamhet.

1990/91:Kr5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av basresursen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen, efter samråd med
centralmuseerna, fördelar basresursen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att under innevarande budgetår, inom den
av regeringen föreslagna anslagsramen, avsätta 1,5 milj.kr. för
"Historieprojektet",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen ger statens kulturråd i
uppdrag att ytterligare utreda och föreslå åtgärder för att
varaktigt sänka bevakningskostnaderna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inriktningen skall vara att
centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet bör täckas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de tio centralmuseerna framöver
anvisas medel för förnyelse och utveckling i enlighet med
proposition 1989/90:100.

Ärendets beredning

Utskottet har ordnat en utfrågning beträffande förslagen i
propositionen om centralmuseernas bevaknings- och
utvecklingskostnader (anslagen G 30 och G 31). Därvid har
information lämnats och synpunkter framförts av företrädare för
utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet, Nordiska museet, statens historiska museer
och statens konstmuseer.

Utskottet

Fråga om rätten att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1990:895) om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar (bilaga till
betänkandet).

G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Frågan om att bygga en ny musikteater i Göteborg och västra
Sverige har diskuterats i ett par decennier och med särskild
intensitet under slutet av 1980-talet.

Hösten 1989 beslöt kommunfullmäktige i Göteborg -- med ändring
av tidigare beslut om förläggning av den nya musikteatern till
Gamla Ullevi -- att teatern skall uppföras på Packhuskajen vid
Lilla Bommens hamn under förutsättning dels att i ärendet
aktuella planfrågor kan lösas, dels att erforderliga ekonomiska
bidrag kan erhållas från staten, kommuner i västra Sverige samt
företag och enskilda.

I propositionen redovisas hur finansieringen av teatern skall
ske. I kostnadsläget i september 1990 kostnadsberäknas
musikteaterbyggnaden till 530 milj.kr.

Utskottet -- som vid olika tillfällen framhållit
angelägenheten av att musikteaterfrågan får en lösning --
tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. 347 milj.kr.
ställs till regeringens disposition för att projektet skall
kunna realiseras.

G 7. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m.

Från anslaget utgår s.k. biblioteksersättning till litterära
upphovsmän och översättare för att deras verk lånas ut genom
folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen tillförs
Sveriges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per
hemlån och referensexemplar. För närvarande uppgår grundbeloppet
till 63 öre per hemlån och 2 kr. 52 öre per referensexemplar av
originalverk och till hälften av nämnda belopp per hemlån resp.
referensexemplar av verk i svensk översättning.

Vid medelsanvisningen för budgetåret 1990/91 har riksdagen för
biblioteksersättningen efter förslag av regeringen beräknat ett
preliminärt belopp på 61532000 kr. (prop. 1989/90:100, bil.
10, s. 348, bet. KrU18, rskr. 220).

Regeringens förhandlare har den 29 mars 1990 träffat en
överenskommelse med Sveriges författarförbund, Föreningen
svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåren 1990/91 och
1991/92. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån
av originalverk vara 69 öre budgetåret 1990/91 och 77 öre
budgetåret 1991/92. Regeringen har den 3 maj 1990 godkänt
överenskommelsen.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen
åtagit sig att föreslå riksdagen att för innevarande budgetår
räkna upp grundbeloppet för hemlån av originalverk med sex öre
och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Med utgångspunkt i de
föreslagna grundbeloppen har regeringen beräknat medelsbehovet
för biblioteksersättningen till 67394000 kr. Uppenbarligen
av förbiseende har det ytterligare medelsbehovet (67394000
kr. -- 61532000 kr.) angetts till 5682000 kr. i stället
för rätteligen 5862000 kr.

Motionärerna bakom motion Kr3 (mp) vill att grundbeloppet för
hemlån av originalverk skall bestämmas till 72 öre och att
övriga belopp skall höjas i motsvarande mån (yrkande 1). De
föreslår därför en medelsanvisning av 8,5 milj.kr. (yrkande 2).

Som utskottet tidigare framhållit (bet. 1988/89:KrU16 s. 12)
måste det finnas starka skäl för att riksdagen inte skall godta
innehållet i en överenskommelse som träffats mellan regeringen
och upphovsmannaorganisationerna med stöd av den
förhandlingsordning som nu gäller och som lades fast år 1985.
Sådana skäl föreligger inte i fråga om den överenskommelse som
träffats rörande biblioteksersättningen för bl.a. budgetåret
1990/91. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda
regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens
grundbelopp. Yrkande 1 i motion Kr3 avstyrks därför.

Som en följd av detta ställningstagande och med hänvisning
till den ovan redovisade medelsberäkningen anser utskottet att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och -- av
formella skäl -- även av motion Kr3 yrkande 2 under anslaget bör
anvisa 5862000 kr. på tilläggsbudget I.

G 14. Bidrag till regional musikverksamhet

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår förts upp ett förslagsanslag på 170500000 kr.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten
fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och
Landstingsförbundet.

Överenskommelse om statligt bidrag till den regionala
musikverksamheten för kalenderåret 1990 har fastställts den 21
juni 1990. Landstingsförbundets styrelse har samma dag godkänt
överenskommelsen. Regeringen godkände överenskommelsen den 28
juni 1990.

Överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet innebär
att statsbidraget till den regionala musikverksamheten 1990
skall uppgå till 197,5 milj.kr. under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Därtill kommer ersättning för tjänstemusik och
högvaktsmusik under försvarsdepartementets huvudtitel som 1990
uppgår till 12,5 milj.kr.

Det ankommer på regeringen att följa upp konsekvenserna av den
träffade överenskommelsen.

Regeringen har därför i beslut den 4 oktober 1990 medgivit att
detta anslag får överskridas med 27 milj.kr. för budgetåret
1990/91. I propositionen anförs att överskridandet är av den
storleksordningen att regeringen bör informera riksdagen i
frågan. Förhandlingar om statsbidrag till den regionala
musikverksamheten för kalenderåret 1991 pågår för närvarande.

Utskottet anser att vad som anförs i propositionen om
överskridande av anslaget inte påkallar något uttalande av
riksdagen.

G 30. Centrala museer: Förvaltningskostnader

G 31. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och
samlingar m.m.

I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10, s. 393)
föreslogs under anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader
en ökad medelsanvisning på 10 milj.kr. för de centrala museernas
bevakningskostnader. Medlen skulle fördelas av regeringen.
Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget men uttalade samtidigt
-- med hänvisning till att statens kulturråd tidigare fått
regeringens uppdrag att följa museernas planering,
dimensionering och kostnadstäckning av bevakningsfunktionen --
att regeringen, när kulturrådet redovisat sina överväganden,
borde återkomma till riksdagen med förslag om medel på
tilläggsbudget om detta skulle befinnas nödvändigt för att
upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå (bet. KrU 21, s. 12).

Statens kulturråd har redovisat ett underlag för fördelningen
mellan centralmuseerna av nämnda medelsram. I anslutning härtill
har museerna anmält ett ytterligare förstärkningsbehov för
bevakning under budgetåret 1990/91 av ca 14 milj.kr., varav ca
12 milj.kr. avser statens konstmuseer.

För innevarande budgetår har de centrala museerna under
reservationsanslaget Centrala museer: Vissa kostnader för
utställningar och samlingar m.m. tilldelats en ytterligare
medelsram på likaledes 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet
(bet. KrU21, s. 15). Denna ram står till kulturrådets
disposition för fördelning mellan museerna.

Efter en argumentering (prop. s. 21) som närmare redovisas i
det följande, föreslås i propositionen att med ändring av
tidigare beslut anvisade medel, tillhopa 20 milj.kr., för
bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna
skall utgöra en allmän förstärkning av museernas basverksamhet.
Det föreslås vidare -- under hänvisning till behovet att
tillgodose även angelägna behov hos statsunderstödda museer
utanför centralmuseikretsen, bland dem Thielska galleriet -- att
riksdagen bemyndigar regeringen att, i den mån särskilda skäl
föreligger, använda medlen även för kostnader avseende andra
museer än de tio centralmuseerna. Det föreslås att regeringen
skall få fördela medlen.

Motionärerna bakom motion Kr1 (m, fp, c) motsätter sig
regeringens förslag. Efter en hänvisning till att regeringens
förslag innebär att denna sätter sig över riksdagens beslut och
föreslår att bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna
uppgifter, anför motionärerna följande.

Vi finner detta orimligt. Att på detta sätt sätta sig över ett
beslut av en enhällig riksdag och därmed starkt försvåra
museernas planläggning och verksamhet visar på en oförmåga att
föra en samlad och konsekvent museipolitik. För centralmuseerna
innebär förslaget att de inte har något val. Utvecklingsarbetet
får anstå -- säkerheten och ansvaret för befintliga samlingar
innebär att medlen i första hand måste användas för bevakning.

Riksdagen bör enligt motionen på tilläggsbudget anvisa 14
milj.kr. att användas för centralmuseernas bevakningskostnader.

I det ovan sagda ligger också att motionärerna motsätter sig
att redan anvisade medel skall få användas för kostnader
avseende en utökad krets museer. I denna del intar motionärerna
bakom motion Kr5 (s) samma ståndpunkt (yrkande 1).

I propositionen anförs -- med hänvisning till
förstärkningsresursen på 20 milj.kr. -- att den gjorda
satsningen, jämte de kraftiga förstärkningar som härutöver
kommit vissa museer till del, får anses anmärkningsvärd i
rådande statsfinansiella läge och jämfört med de insatser som i
övrigt gjorts på kulturområdet. Det är därför inte rimligt,
anförs det, att statsbudgeten belastas med en ytterligare utgift
för att täcka centralmuseernas bevakningskostnader. I det
uppkomna läget bör i stället museerna ges möjlighet att utnyttja
den redan anvisade förstärkningen som en fri basresurs, inom
vilken bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna
uppgifter. I sammanhanget erinras om vad som anfördes i årets
budgetproposition angående möjligheten att väga in nödvändiga
bevakningskostnader vid bestämningen av entréavgifternas
storlek. Föredragande statsrådet vill se förslaget som en
fortsatt utveckling mot ett system där museerna själva får väga
angelägenheten av alla olika medelsbehov och tillgängliga
inkomster mot varandra.

Utskottet konstaterar således att regeringen inte ansett sig
kunna föreslå att riksdagen anvisar ytterligare medel avsedda
för museernas bevakning. Utskottet anser att det inte är möjligt
att inta en annan ståndpunkt i det rådande statsfinansiella
läget. Samtidigt vill utskottet framhålla vikten av att museerna
har en hög bevakningsnivå. På centralmuseerna -- likaväl som på
många andra museer -- finns föremål som har stor betydelse för
vårt kulturarv eller som eljest har stort värde. I anslutning
härtill bör framhållas att kulturrådet uttalat att några
väsentliga nedskärningar av nuvarande bevakningskostnader på
kort sikt inte kan ske med bibehållen säkerhetsstandard.

I enlighet med det anförda -- och då den av utskottet ordnade
utfrågningen visar att det inte är möjligt för museerna att
genom omprioriteringar omedelbart skapa ökat utrymme för att
täcka bevakningskostnader -- återstår, såvitt utskottet kan
finna, inte någon annan utväg än den i propositionen angivna för
att lösa de problem som finns för innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att här
aktuella medel skall vara en fri resurs som utgör en allmän
förstärkning av museernas basverksamhet. Vad som upplysts i
ärendet visar att det är motiverat att, om särskilda skäl
föreligger, basresursen skall få användas även för kostnader
avseende andra museer än centralmuseerna.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionerna Kr1 och Kr5 yrkande 1.

Enligt motion Kr5 (s) bör basresurserna fördelas efter samråd
med centralmuseerna (yrkande 2). Inriktningen skall vara att
centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet skall täckas
(yrkande 5). Vid fördelningen är det befogat att det
utvecklingsprojekt som betecknas Den svenska historien ges ett
stöd på 1,5 milj.kr., så att fortsatt planering på central och
regional nivå görs möjlig (yrkande 3). Även motion Kr4 (mp) har
till syfte att nämnda projekt skall prioriteras vid
medelsfördelningen.

Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att
fördela basresurserna först efter samråd med centralmuseerna.
Med hänsyn till att dessa, som bl.a. utfrågningen i utskottet
visar, ger hög prioritet åt projektet Den svenska historien --
ett projekt avseende en stor central utställning och
kompletterande utställningar på länsmuseerna -- och till
föreliggande behov av resurser till bevakning finns det enligt
utskottets mening befogad anledning utgå från att tillgängliga
basresurser fördelas i enlighet med det synsätt som kommer till
uttryck i motionerna.

Utskottet anser således att motionerna Kr5 yrkandena 2, 3 och
5 samt Kr4 inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

I ett längre perspektiv kan det inte ankomma på regeringen --
och än mindre på riksdagen -- att göra en bedömning av vilka
resurser centralmuseerna skall avsätta för bevakningskostnader.
Som ovan anges vill föredragande statsrådet se förslagen i
propositionen som en fortsatt utveckling mot ett system där
museerna själva får väga angelägenheterna av olika medelsbehov
och tillgängliga insatser mot varandra. En sådan utveckling är
enligt utskottets mening naturlig med hänsyn till bl.a. att den
största sakkunskapen om olika delar av museiverksamheten finns
på museerna; regeringen och riksdagen bör främst göra
övergripande bedömningar i fråga om verksamhet och
resursfördelning. I det sagda ligger bl.a. att det i framtiden
får ankomma på museerna att inom ramen för tillgängliga medel
skapa utrymme för utvecklingsinsatser. Med hänvisning till det
anförda -- och då budgetpropositionen 1991 läggs fram inom kort
-- avstyrker utskottet motion Kr5 (s) yrkande 6.

Vad som anförts i det föregående leder också till slutsatsen
att det i första hand ankommer på centralmuseerna själva att ta
initiativ syftande till sådana rationaliseringar, att -- som det
uttrycks i propositionen -- de administrativa kostnaderna på
sikt kan minska och resurser frigöras för verksamhetsutveckling.
Utskottet förutsätter dock att, med hänsyn till angelägenheten
av snara insatser i angivna syfte, regeringen noga följer frågan
och om så visar sig nödvändigt tar initiativ till överläggningar
med museerna i frågan. Motion Kr5 (s) yrkande 4 avstyrks.

H 23. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

De nuvarande sändningarna av finländska TV-program över
Storstockholmsområdet tillkom på initiativ från de svenska och
finländska statsministrarna och har pågått sedan den 1 juli
1986. Tillståndet för sändningarna har innehafts av
Riksförbundet Finska föreningar i Sverige (numera Sverigefinska
Riksförbundet). För verksamheten finns en särskild lag som
gäller till utgången av år 1991.

Den 1 december 1988 inleddes sändningar av en svensk
programkanal över Helsingforsområdet. TV-utbytet bedrivs enligt
en ömsesidighetsmodell och bekostas på likställda villkor
länderna emellan.

Som närmare redovisas i propositionen har en studie gjorts om
metoder för att vidga TV-utbytet mellan Sverige och Finland.
Enligt denna är för svensk del tre huvudalternativ möjliga inom
de närmaste åren. Det första är distribution via marksändare.
Det andra är programöverföring via det fiberoptiska nätet (det
digitala riksnätet) till kabelnät. Det tredje är utsändning via
olika typer av satelliter för dels individuell mottagning med
parabolantenn, dels kabelnätsdistribution.

I juni månad i år kom den svenske utbildningsministern och den
finländske trafikministern överens om principerna för det
fortsatta TV-utbytet mellan Sverige och Finland. Möjligheter bör
ges till mottagning av en finländsk TV-kanal i kabel-TV-nät på
ett tjugotal orter i Sverige. Överföringen till dessa kabelnät
bör ske via televerkets fiberoptiska nät och
överföringskostnaderna betalas av svenska staten.

Innan utskottet redovisar regeringens förslag i propositionen
bör här nämnas följande.

Under år 1990 kommer de svenska sändningarna i Finland att
utvidgas så att den svenska kanalen blir tillgänglig i större
delen av södra Finland. Kanalen sänds från fyra marksändare och
når härigenom en stor del av de svenskspråkiga finländarna.
Förslaget i propositionen innebär enligt regeringens bedömning
att Sverige uppnår motsvarande ambitionsnivå.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna i
propositionen förordade riktlinjer avseende överföring av en
finländsk TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till
orter i Sverige.

Sammanfattningsvis bör -- enligt propositionen -- riktlinjerna
för verksamheterna vara följande.

En finländsk TV-kanal överförs med statligt stöd via det
fiberoptiska distributionsnätet till en plats på varje aktuell
ort. Alla kabelnätsoperatörer på dessa orter ges möjlighet att
ansluta sig och infoga den finländska kanalen i resp. utbud.
Kabeloperatörerna står själva för kostnaderna för denna
anslutning och för överföring till det egna kabelnätet samt för
upphovsrättsersättningar. Erfarenheter av intresset för den
finländska kanalen på resp. ort avgör om överföringen till orten
skall fortsätta.

Det bör ankomma på regeringen att fastställa de orter som bör
omfattas av överföringarna. De i sammanhanget aktuella orterna
är för närvarande följande: Borlänge, Borås, Eskilstuna,
Fagersta, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping,
Karlskoga, Karlstad, Köping, Linköping, Malmö, Norrköping,
Nyköping, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Umeå,
Uppsala, Västerås och Örebro.

I Göteborgsområdet kan viss spridning även ske till kabelnät i
Partille och Mölndal. Tillfälliga kapacitetsbrister i fibernätet
medför att utbyggnaden till Uddevalla kommer att ske något
senare än för övriga orter.

De kabelnät i Storstockholmsområdet och Norrbotten som
hittills vidaresänt den finländska kanalen resp. marksändningar
av de ordinarie TV-kanalerna i Finland som finns tillgängliga
inom dessa områden, påverkas inte av den föreslagna utbyggnaden.

De tillkommande kostnaderna för staten beräknas för
helårsverksamhet uppgå till 11,9 milj.kr. För innevarande
budgetår beräknas kostnaden till 90000 kr. Nödvändiga
förberedelser gör att huvuddelen av verksamheten kan inledas
först ca sex till tolv månader efter att ett principbeslut har
tagits i enlighet med de riktlinjer som förordats i
propositionen. Några upphovsrättskostnader utöver dem som staten
nu bekostar för sändningar över Storstockholmsområdet är inte
aktuella. På samma vis som gäller för vidaresändning i kabelnät
av satellitkanaler bärs upphovsrättskostnader enligt gällande
avtal av kabeloperatörer och anslutna hushåll.

I enlighet med det anförda föreslår regeringen att ett
förslagsanslag på 90000 kr. anvisas på tilläggsbudget I.

Utskottet, som anser att det är glädjande att en fortsatt
utbyggnad av utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
nu kan komma till stånd, tillstyrker att riksdagen godkänner de
i propositionen föreslagna riktlinjerna för verksamheten och
anvisar föreslagna medel.

Med anledning av propositionen har i denna del väckts motion
Kr2 (c).

Motionärerna -- som inte motsätter sig regeringens förslag --
anser att den bästa spridningen av finländska TV-program i
Sverige uppnås genom utbyggnad av marksändare på ett antal
orter. Mot denna bakgrund föreslår de att finländska sändningar
så snart som möjligt skall inledas från sändarna i Västerås,
Uppsala, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg. Sådana
sändningar kommer att täcka flertalet av de orter som föreslås i
propositionen, anser motionärerna. Det bör också vara möjligt
att komplettera med ytterligare sändare i ett senare skede.
Motionärerna motsätter sig inte heller att en kompletterande
distribution till vissa orter -- särskilt där frekvensbrist kan
komma att råda -- sker med den teknik som regeringen valt.
Utnyttjande av satellitdistribution som komplement till det
markbundna nätet är också ett intressant alternativ som ingående
bör prövas, anför motionärerna.

Med anledning av motionen har utskottet inhämtat följande
uppgifter.

Investeringskostnaden för en utbyggnad av sex marksändare kan
uppskattas till omkring 32 milj.kr. Den årliga driftskostnaden
kan beräknas till omkring 13 milj.kr. Nya marksändare kan tas i
bruk 12--18 månader efter det beslut fattats i ärendet.

Med utgångspunkt i att utbyggnaden inte bör inkräkta på det
tredje eller fjärde rikstäckande TV-nätet är frekvenstillgången
på de orter som nämns i motionen särskilt problematisk i
Göteborg, Skövde och Örebro.

De årliga driftskostnaderna för komplettering av
ortstäckningen -- utöver marksändningar -- kan uppskattas till
ca 6 milj.kr. för distribution via fibernät till 10--12 orter,
resp. 20--30 milj.kr. för satellitdistribution.

En stor kostnadspost utgörs även av ersättning till
rättighetshavarna. Vid marksändningar kommer
upphovsrättsersättningen att grundas på det totala antalet
hushåll inom täckningsområdet. Ersättningsnivån fastställs i
förhandlingar och kan förväntas bli hög i jämförelse med övriga
kostnadsposter inom det svensk-finländska TV-utbytet. En
möjlighet för att slippa betala en ersättning som grundar sig på
majoriteten av icke-finsktalande hushåll i dessa delar av landet
är att använda betal-TV-teknik.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande.

Det regeringsförslag om den svenska delen av det fortsatta
TV-utbytet mellan Sverige och Finland som utskottet tillstyrkt i
det föregående har som tidigare angetts tagits fram i enlighet
med en överenskommelse mellan den svenske utbildningsministern
och den finländske trafikministern. Redan denna omständighet
talar för att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Till det sagda kommer att den lämnade redovisningen
visar att ett bifall till motionsförslaget skulle innebära en
betydande budgetbelastning. Anmärkas bör härvidlag att vissa av
de fasta installationer som nu kommer att göras i enlighet med
den träffade svensk-finländska överenskommelsen inte kommer att
kunna utnyttjas om de förslag som läggs fram i motionen
genomförs. Utskottet anser att det inte är motiverat att
riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande pliktexemplarslagen

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:25 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i
lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
347000000 kr.,

3. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr3 yrkande 1
godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:25 om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91,

4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:25 och
motion 1990/91:Kr3 yrkande 2 till Ersättning åt författare
m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 5862000 kr.,

5. beträffande anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet

att vad som anförts i proposition 1990/91:25 om överskridande
av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet budgetåret
1990/91 inte skall föranleda något uttalande av riksdagen,

6. beträffande användningen av anvisade medel till bevakning
och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt
anvisande av ytterligare medel till bevakning

att riksdagen med bifall till förslagen i proposition
1990/91:25 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr1 och
1990/91:Kr5 yrkande 1
dels godkänner vad som anförts i propositionen om ändrad
användning av anvisade medel till bevakning och
utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna,
dels bemyndigar regeringen att använda ifrågavarande
medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i
enlighet med vad som förordats i propositionen,
res. 1 (m, c, fp)

7. beträffande fördelningen av basresursen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr4 och 1990/91:Kr5
yrkandena 2, 3 och 5,
res. 2 (m, c, fp) -- motiv.
res. 3 (mp)

8. beträffande fortsatta utvecklingsinsatser inom
centralmuseerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 6,

9. beträffande administrativa rationaliseringar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 4,

10. beträffande riktlinjer för utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i
proposition 1990/91:25 avseende överföring av en finländsk
TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i
Sverige,

11. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland

att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90000 kr.,

12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar
av finländsk TV-kanal

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr2.
res. 4 (c)

Stockholm den 29 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström
(s), Ulla Berg (s), Eivor Husing (s) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Användande av anvisade medel till bevakning och
utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt anvisande av
ytterligare medel till bevakning (mom.6)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och
Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:

Trots det statsfinansiella läget kan utskottet inte godta
regeringens förslag. I enlighet med vad som anförs i motionen
visar förslaget på en oförmåga hos regeringen att föra en
konsekvent museipolitik. Centralmuseerna har haft befogad
anledning utgå från att de skulle få disponera de
utvecklingsmedel som riksdagen anvisade under våren och att,
sedan det visat sig att behov därav föreligger, ytterligare
medel för bevakning under innevarande budgetår skulle anvisas.

Utskottet anser således att någon ändring inte bör göras i
vårens beslut i fråga om medel som beräknats för bevakning vid
centralmuseerna och för utvecklingsverksamhet vid dessa. Vidare
anser utskottet att, som föreslås i motion Kr1, ytterligare 14
milj.kr. bör anvisas för centralmuseernas bevakningskostnader.
Utskottet avvisar i enlighet med det sagda regeringens begäran
om ett bemyndigande att, om särskilda skäl föreligger, använda
tidigare anvisade medel även för kostnader avseende andra museer
än centralmuseerna. Detta ställningstagande innebär att
utskottet även tillstyrker motion Kr5 yrkande 1.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

6. beträffande användande av anvisade medel till bevakning
och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt
anvisande av ytterligare medel till bevakning

att riksdagen med avslag på förslagen i proposition 1990/91:25
och med bifall till motionerna 1990/91:Kr1 och 1990/91:Kr5
yrkande 1 till Centrala museer: Förvaltningskostnader på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 14000000 kr.,

2. Fördelningen av basresursen (mom. 7, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och
Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "i motionerna" bort ha
följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i reservation 1 innebär att
fördelningen av de medel som enligt regeringens förslag skulle
ha ingått i en basresurs -- 10 milj.kr. i utvecklingsmedel och
lika mycket i bevakningsmedel -- skall fördelas enligt
riksdagens beslut under våren. I fråga om utvecklingsmedlen har
överenskommelse om lämplig fördelning träffats mellan museerna,
och det finns anledning utgå från att kulturrådet kommer att
följa förslaget. Projektet Den svenska historien har
prioriterats av museerna. Det föreslås få en resurs under
innevarande budgetår på 2,5 milj.kr., vilket överstiger det
belopp som anges i motion Kr5 med 1 milj.kr. Det av
utskottet förordade beloppet 14 milj.kr. som förstärkning av
bevakningsresurserna är av den storleksordningen att -- om man
utgår från redovisningen i propositionen --
bevakningskostnaderna i sin helhet kommer att täckas.

3. Fördelningen av basresursen (mom. 7)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att
fördela basresursen först efter samråd med centralmuseerna.

Centralmuseerna har gett högsta prioritet åt projektet Den
svenska historien och förordat att 2,5 milj.kr. avsätts för
projektet. I motion Kr4 (mp) framhålls vikten av att
centralmuseernas prioritering beaktas vid fördelningen av
"medelsramen om 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet".

Utskottet ansluter sig till bedömningen i motionen. Detta
innebär att även yrkande 3 i motion Kr5 kommer att tillgodoses.

I fråga om bevakningskostnaderna vill utskottet framhålla att
inriktningen bör vara att -- som framhålls i motion Kr5 yrkande
5 -- bevakningskostnaderna i sin helhet bör täckas. Utskottet
konstaterar att vad som anförs i propositionen ger stöd för att
detta önskemål kommer att tillgodoses i den utsträckning
resurserna medger.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

7. beträffande fördelningen av basresursen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr4, med
anledning av motion 1990/91:Kr5 yrkande 3 och med avslag på
motion 1990/91:Kr5 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Framtida mark- och/eller satellitsändningar av finländsk
TV-kanal (mom. 12)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Det regeringsförslag" och slutar med "av motionen"
bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av regeringens förslag, vilket tillstyrkts i
det föregående, är ägnat att ge avsevärt fler finländare i
Sverige än för närvarande möjlighet att se TV-sändningar som
överförs från Finland. Utskottet anser dock i enlighet med det
synsätt som redovisas i motion Kr2 att i framtiden ytterligare
insatser måste göras på området. I motion Kr2 har angetts på vad
sätt sådana insatser kan göras. Dessa bör enligt utskottets
mening närmare övervägas.

Utskottet vill framhålla att effekterna av förslaget i
propositionen blir helt beroende av kabeloperatörernas intresse
av att erbjuda de anslutna hushållen den finländska TV-kanalen.
Detta är naturligtvis otillfredsställande. En bättre lösning är
att utnyttja möjligheten till marksändningar. Möjligheterna för
hushållen att ta emot sändningar blir då inte beroende av
kabeloperatörerna och framför allt nås den effekten att samtliga
hushåll som ligger inom marksändarnas räckvidd får tillgång till
kanalen och därtill utan extra kostnad. Utskottet vill i
sammanhanget framhålla att utskottet inte motsätter sig att
marksändningar av den finländska TV-kanalen sker även på orter
där sändningarna innebär att den tredje eller fjärde markkanalen
tas i anspråk.

Kostnaderna för satellitsändningar är höga. Denna omständighet
bör dock inte hindra att sådana övervägs i enlighet med vad som
anges i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar
av finländsk TV-kanal

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga