Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område
Betänkande 1990/91:KrU9
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU09
Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område
Innehåll
1990/91 KrU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag som lagts fram av regeringen om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område samt motioner som väckts med anledning av förslagen.
Utskottet tillstyrker att medel anvisas till statsbidrag -- 347 milj.kr. -- för uppförande av en ny musikteaterbyggnad i Göteborg. Vidare tillstyrker utskottet att biblioteksersättningen i enlighet med överenskommelse mellan upphovsmannaorganisationerna skall räknas upp; grundbeloppet för hemlån av originalverk höjs med 6 öre till 69 öre och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Medel för ändamålet föreslås bli anvisade med 5862000 kr. mot av regeringen -- som en följd av ett förbiseende -- föreslagna 5682000 kr. Utskottet tillstyrker att riksdagen för svensk del godkänner riktlinjer för en utbyggnad av TV-utbytet med Finland och anvisar erforderliga medel för kostnaderna under innevarande budgetår.
I fråga om centralmuseernas bevaknings- och utvecklingsresurser föreslår regeringen att -- med ändring av tidigare beslut -- anvisade särskilda medel, totalt 20 milj.kr., skall få användas som en allmän förstärkning av basverksamheten vid centralmuseerna och, om särskilda skäl föreligger, vid en utökad krets av museer. Däremot föreslås inte några ytterligare medel för att tillgodose museernas behov av bevakning. Utskottet avstyrker samtliga motionskrav i denna del.
Förslag till en ändring i pliktexemplarslagen tillstyrks. Vidare föreslår utskottet att en i propositionen gjord anmälan om överskridande av anslaget för bidrag till regional musikverksamhet inte skall föranleda något uttalande av riksdagen. Överskridandet har skett som en följd av att under sommaren överenskommelse om det statliga bidraget till musikverksamheten för kalenderåret 1990 träffats.
Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 bilaga 4 (utbildningsdepartementet) under littera E. Forskning och forskarutbildning, avsnittet med rubriken Fråga om rätten att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen, under littera G. Kulturverksamhet m.m. samt under littera H. Massmedier m.m.
dels under avsnittet med rubriken Fråga om rätten att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen (s. 13) föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar,
dels under anslaget G 2 (s. 17--18) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 347000000 kr.,
dels under anslaget G 7 (s. 18--19) föreslagit riksdagen 1. att godkänna vad i propositionen anförts om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91, 2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 5682000 kr.,
dels under anslaget G 14 (s. 19--20) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om överskridande av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet budgetåret 1990/91,
dels under anslagen G 30 och G 31 (s. 20--22) föreslagit riksdagen 1. att godkänna vad i propositionen anförts om ändrad användning av anvisade medel till bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna, 2. att bemyndiga regeringen att använda ifrågavarande medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i enlighet med vad i propositionen förordats,
dels under anslaget H 23 (s. 22--26) föreslagit riksdagen 1. att godkänna de riktlinjer som har förordats i propositionen avseende överföring av en finländsk TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i Sverige, 2. att till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 kr.
Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1990/91:Kr1 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag, 2. att riksdagen beslutar att till Centrala museer: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 14000000 kr.
1990/91:Kr2 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande metoder och omfattning för utbyggande av de finländska TV-sändningarna till nya områden i Sverige.
1990/91:Kr3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppräkningen av grundbeloppen, 2. att riksdagen till G 7. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 8 500 000 kr.
1990/91:Kr4 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medlen bör användas för utvecklingsverksamhet.
1990/91:Kr5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av basresursen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen, efter samråd med centralmuseerna, fördelar basresursen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under innevarande budgetår, inom den av regeringen föreslagna anslagsramen, avsätta 1,5 milj.kr. för "Historieprojektet", 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen ger statens kulturråd i uppdrag att ytterligare utreda och föreslå åtgärder för att varaktigt sänka bevakningskostnaderna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inriktningen skall vara att centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet bör täckas, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de tio centralmuseerna framöver anvisas medel för förnyelse och utveckling i enlighet med proposition 1989/90:100.
Ärendets beredning
Utskottet har ordnat en utfrågning beträffande förslagen i propositionen om centralmuseernas bevaknings- och utvecklingskostnader (anslagen G 30 och G 31). Därvid har information lämnats och synpunkter framförts av företrädare för utbildningsdepartementet, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Nordiska museet, statens historiska museer och statens konstmuseer.
Utskottet
Fråga om rätten att besluta om vite enligt pliktexemplarslagen
Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (bilaga till betänkandet).
G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Frågan om att bygga en ny musikteater i Göteborg och västra Sverige har diskuterats i ett par decennier och med särskild intensitet under slutet av 1980-talet.
Hösten 1989 beslöt kommunfullmäktige i Göteborg -- med ändring av tidigare beslut om förläggning av den nya musikteatern till Gamla Ullevi -- att teatern skall uppföras på Packhuskajen vid Lilla Bommens hamn under förutsättning dels att i ärendet aktuella planfrågor kan lösas, dels att erforderliga ekonomiska bidrag kan erhållas från staten, kommuner i västra Sverige samt företag och enskilda.
I propositionen redovisas hur finansieringen av teatern skall ske. I kostnadsläget i september 1990 kostnadsberäknas musikteaterbyggnaden till 530 milj.kr.
Utskottet -- som vid olika tillfällen framhållit angelägenheten av att musikteaterfrågan får en lösning -- tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. 347 milj.kr. ställs till regeringens disposition för att projektet skall kunna realiseras.
G 7. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
Från anslaget utgår s.k. biblioteksersättning till litterära upphovsmän och översättare för att deras verk lånas ut genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen tillförs Sveriges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per hemlån och referensexemplar. För närvarande uppgår grundbeloppet till 63 öre per hemlån och 2 kr. 52 öre per referensexemplar av originalverk och till hälften av nämnda belopp per hemlån resp. referensexemplar av verk i svensk översättning.
Vid medelsanvisningen för budgetåret 1990/91 har riksdagen för biblioteksersättningen efter förslag av regeringen beräknat ett preliminärt belopp på 61532000 kr. (prop. 1989/90:100, bil. 10, s. 348, bet. KrU18, rskr. 220).
Regeringens förhandlare har den 29 mars 1990 träffat en överenskommelse med Sveriges författarförbund, Föreningen svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 69 öre budgetåret 1990/91 och 77 öre budgetåret 1991/92. Regeringen har den 3 maj 1990 godkänt överenskommelsen.
Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen åtagit sig att föreslå riksdagen att för innevarande budgetår räkna upp grundbeloppet för hemlån av originalverk med sex öre och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Med utgångspunkt i de föreslagna grundbeloppen har regeringen beräknat medelsbehovet för biblioteksersättningen till 67394000 kr. Uppenbarligen av förbiseende har det ytterligare medelsbehovet (67394000 kr. -- 61532000 kr.) angetts till 5682000 kr. i stället för rätteligen 5862000 kr.
Motionärerna bakom motion Kr3 (mp) vill att grundbeloppet för hemlån av originalverk skall bestämmas till 72 öre och att övriga belopp skall höjas i motsvarande mån (yrkande 1). De föreslår därför en medelsanvisning av 8,5 milj.kr. (yrkande 2).
Som utskottet tidigare framhållit (bet. 1988/89:KrU16 s. 12) måste det finnas starka skäl för att riksdagen inte skall godta innehållet i en överenskommelse som träffats mellan regeringen och upphovsmannaorganisationerna med stöd av den förhandlingsordning som nu gäller och som lades fast år 1985. Sådana skäl föreligger inte i fråga om den överenskommelse som träffats rörande biblioteksersättningen för bl.a. budgetåret 1990/91. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp. Yrkande 1 i motion Kr3 avstyrks därför.
Som en följd av detta ställningstagande och med hänvisning till den ovan redovisade medelsberäkningen anser utskottet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och -- av formella skäl -- även av motion Kr3 yrkande 2 under anslaget bör anvisa 5862000 kr. på tilläggsbudget I.
G 14. Bidrag till regional musikverksamhet
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag på 170500000 kr.
Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet.
Överenskommelse om statligt bidrag till den regionala musikverksamheten för kalenderåret 1990 har fastställts den 21 juni 1990. Landstingsförbundets styrelse har samma dag godkänt överenskommelsen. Regeringen godkände överenskommelsen den 28 juni 1990.
Överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet innebär att statsbidraget till den regionala musikverksamheten 1990 skall uppgå till 197,5 milj.kr. under utbildningsdepartementets huvudtitel. Därtill kommer ersättning för tjänstemusik och högvaktsmusik under försvarsdepartementets huvudtitel som 1990 uppgår till 12,5 milj.kr.
Det ankommer på regeringen att följa upp konsekvenserna av den träffade överenskommelsen.
Regeringen har därför i beslut den 4 oktober 1990 medgivit att detta anslag får överskridas med 27 milj.kr. för budgetåret 1990/91. I propositionen anförs att överskridandet är av den storleksordningen att regeringen bör informera riksdagen i frågan. Förhandlingar om statsbidrag till den regionala musikverksamheten för kalenderåret 1991 pågår för närvarande.
Utskottet anser att vad som anförs i propositionen om överskridande av anslaget inte påkallar något uttalande av riksdagen.
G 30. Centrala museer: Förvaltningskostnader
G 31. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.
I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10, s. 393) föreslogs under anslaget Centrala museer: Förvaltningskostnader en ökad medelsanvisning på 10 milj.kr. för de centrala museernas bevakningskostnader. Medlen skulle fördelas av regeringen. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget men uttalade samtidigt -- med hänvisning till att statens kulturråd tidigare fått regeringens uppdrag att följa museernas planering, dimensionering och kostnadstäckning av bevakningsfunktionen -- att regeringen, när kulturrådet redovisat sina överväganden, borde återkomma till riksdagen med förslag om medel på tilläggsbudget om detta skulle befinnas nödvändigt för att upprätthålla en oförändrad bevakningsnivå (bet. KrU 21, s. 12).
Statens kulturråd har redovisat ett underlag för fördelningen mellan centralmuseerna av nämnda medelsram. I anslutning härtill har museerna anmält ett ytterligare förstärkningsbehov för bevakning under budgetåret 1990/91 av ca 14 milj.kr., varav ca 12 milj.kr. avser statens konstmuseer.
För innevarande budgetår har de centrala museerna under reservationsanslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. tilldelats en ytterligare medelsram på likaledes 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet (bet. KrU21, s. 15). Denna ram står till kulturrådets disposition för fördelning mellan museerna.
Efter en argumentering (prop. s. 21) som närmare redovisas i det följande, föreslås i propositionen att med ändring av tidigare beslut anvisade medel, tillhopa 20 milj.kr., för bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna skall utgöra en allmän förstärkning av museernas basverksamhet. Det föreslås vidare -- under hänvisning till behovet att tillgodose även angelägna behov hos statsunderstödda museer utanför centralmuseikretsen, bland dem Thielska galleriet -- att riksdagen bemyndigar regeringen att, i den mån särskilda skäl föreligger, använda medlen även för kostnader avseende andra museer än de tio centralmuseerna. Det föreslås att regeringen skall få fördela medlen.
Motionärerna bakom motion Kr1 (m, fp, c) motsätter sig regeringens förslag. Efter en hänvisning till att regeringens förslag innebär att denna sätter sig över riksdagens beslut och föreslår att bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna uppgifter, anför motionärerna följande.
Vi finner detta orimligt. Att på detta sätt sätta sig över ett beslut av en enhällig riksdag och därmed starkt försvåra museernas planläggning och verksamhet visar på en oförmåga att föra en samlad och konsekvent museipolitik. För centralmuseerna innebär förslaget att de inte har något val. Utvecklingsarbetet får anstå -- säkerheten och ansvaret för befintliga samlingar innebär att medlen i första hand måste användas för bevakning.
Riksdagen bör enligt motionen på tilläggsbudget anvisa 14 milj.kr. att användas för centralmuseernas bevakningskostnader.
I det ovan sagda ligger också att motionärerna motsätter sig att redan anvisade medel skall få användas för kostnader avseende en utökad krets museer. I denna del intar motionärerna bakom motion Kr5 (s) samma ståndpunkt (yrkande 1).
I propositionen anförs -- med hänvisning till förstärkningsresursen på 20 milj.kr. -- att den gjorda satsningen, jämte de kraftiga förstärkningar som härutöver kommit vissa museer till del, får anses anmärkningsvärd i rådande statsfinansiella läge och jämfört med de insatser som i övrigt gjorts på kulturområdet. Det är därför inte rimligt, anförs det, att statsbudgeten belastas med en ytterligare utgift för att täcka centralmuseernas bevakningskostnader. I det uppkomna läget bör i stället museerna ges möjlighet att utnyttja den redan anvisade förstärkningen som en fri basresurs, inom vilken bevakningsbehoven får vägas mot andra angelägna uppgifter. I sammanhanget erinras om vad som anfördes i årets budgetproposition angående möjligheten att väga in nödvändiga bevakningskostnader vid bestämningen av entréavgifternas storlek. Föredragande statsrådet vill se förslaget som en fortsatt utveckling mot ett system där museerna själva får väga angelägenheten av alla olika medelsbehov och tillgängliga inkomster mot varandra.
Utskottet konstaterar således att regeringen inte ansett sig kunna föreslå att riksdagen anvisar ytterligare medel avsedda för museernas bevakning. Utskottet anser att det inte är möjligt att inta en annan ståndpunkt i det rådande statsfinansiella läget. Samtidigt vill utskottet framhålla vikten av att museerna har en hög bevakningsnivå. På centralmuseerna -- likaväl som på många andra museer -- finns föremål som har stor betydelse för vårt kulturarv eller som eljest har stort värde. I anslutning härtill bör framhållas att kulturrådet uttalat att några väsentliga nedskärningar av nuvarande bevakningskostnader på kort sikt inte kan ske med bibehållen säkerhetsstandard.
I enlighet med det anförda -- och då den av utskottet ordnade utfrågningen visar att det inte är möjligt för museerna att genom omprioriteringar omedelbart skapa ökat utrymme för att täcka bevakningskostnader -- återstår, såvitt utskottet kan finna, inte någon annan utväg än den i propositionen angivna för att lösa de problem som finns för innevarande budgetår. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att här aktuella medel skall vara en fri resurs som utgör en allmän förstärkning av museernas basverksamhet. Vad som upplysts i ärendet visar att det är motiverat att, om särskilda skäl föreligger, basresursen skall få användas även för kostnader avseende andra museer än centralmuseerna.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Kr1 och Kr5 yrkande 1.
Enligt motion Kr5 (s) bör basresurserna fördelas efter samråd med centralmuseerna (yrkande 2). Inriktningen skall vara att centralmuseernas bevakningskostnader i sin helhet skall täckas (yrkande 5). Vid fördelningen är det befogat att det utvecklingsprojekt som betecknas Den svenska historien ges ett stöd på 1,5 milj.kr., så att fortsatt planering på central och regional nivå görs möjlig (yrkande 3). Även motion Kr4 (mp) har till syfte att nämnda projekt skall prioriteras vid medelsfördelningen.
Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att fördela basresurserna först efter samråd med centralmuseerna. Med hänsyn till att dessa, som bl.a. utfrågningen i utskottet visar, ger hög prioritet åt projektet Den svenska historien -- ett projekt avseende en stor central utställning och kompletterande utställningar på länsmuseerna -- och till föreliggande behov av resurser till bevakning finns det enligt utskottets mening befogad anledning utgå från att tillgängliga basresurser fördelas i enlighet med det synsätt som kommer till uttryck i motionerna.
Utskottet anser således att motionerna Kr5 yrkandena 2, 3 och 5 samt Kr4 inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.
I ett längre perspektiv kan det inte ankomma på regeringen -- och än mindre på riksdagen -- att göra en bedömning av vilka resurser centralmuseerna skall avsätta för bevakningskostnader. Som ovan anges vill föredragande statsrådet se förslagen i propositionen som en fortsatt utveckling mot ett system där museerna själva får väga angelägenheterna av olika medelsbehov och tillgängliga insatser mot varandra. En sådan utveckling är enligt utskottets mening naturlig med hänsyn till bl.a. att den största sakkunskapen om olika delar av museiverksamheten finns på museerna; regeringen och riksdagen bör främst göra övergripande bedömningar i fråga om verksamhet och resursfördelning. I det sagda ligger bl.a. att det i framtiden får ankomma på museerna att inom ramen för tillgängliga medel skapa utrymme för utvecklingsinsatser. Med hänvisning till det anförda -- och då budgetpropositionen 1991 läggs fram inom kort -- avstyrker utskottet motion Kr5 (s) yrkande 6.
Vad som anförts i det föregående leder också till slutsatsen att det i första hand ankommer på centralmuseerna själva att ta initiativ syftande till sådana rationaliseringar, att -- som det uttrycks i propositionen -- de administrativa kostnaderna på sikt kan minska och resurser frigöras för verksamhetsutveckling. Utskottet förutsätter dock att, med hänsyn till angelägenheten av snara insatser i angivna syfte, regeringen noga följer frågan och om så visar sig nödvändigt tar initiativ till överläggningar med museerna i frågan. Motion Kr5 (s) yrkande 4 avstyrks.
H 23. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
De nuvarande sändningarna av finländska TV-program över Storstockholmsområdet tillkom på initiativ från de svenska och finländska statsministrarna och har pågått sedan den 1 juli 1986. Tillståndet för sändningarna har innehafts av Riksförbundet Finska föreningar i Sverige (numera Sverigefinska Riksförbundet). För verksamheten finns en särskild lag som gäller till utgången av år 1991.
Den 1 december 1988 inleddes sändningar av en svensk programkanal över Helsingforsområdet. TV-utbytet bedrivs enligt en ömsesidighetsmodell och bekostas på likställda villkor länderna emellan.
Som närmare redovisas i propositionen har en studie gjorts om metoder för att vidga TV-utbytet mellan Sverige och Finland. Enligt denna är för svensk del tre huvudalternativ möjliga inom de närmaste åren. Det första är distribution via marksändare. Det andra är programöverföring via det fiberoptiska nätet (det digitala riksnätet) till kabelnät. Det tredje är utsändning via olika typer av satelliter för dels individuell mottagning med parabolantenn, dels kabelnätsdistribution.
I juni månad i år kom den svenske utbildningsministern och den finländske trafikministern överens om principerna för det fortsatta TV-utbytet mellan Sverige och Finland. Möjligheter bör ges till mottagning av en finländsk TV-kanal i kabel-TV-nät på ett tjugotal orter i Sverige. Överföringen till dessa kabelnät bör ske via televerkets fiberoptiska nät och överföringskostnaderna betalas av svenska staten.
Innan utskottet redovisar regeringens förslag i propositionen bör här nämnas följande.
Under år 1990 kommer de svenska sändningarna i Finland att utvidgas så att den svenska kanalen blir tillgänglig i större delen av södra Finland. Kanalen sänds från fyra marksändare och når härigenom en stor del av de svenskspråkiga finländarna. Förslaget i propositionen innebär enligt regeringens bedömning att Sverige uppnår motsvarande ambitionsnivå.
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna i propositionen förordade riktlinjer avseende överföring av en finländsk TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i Sverige.
Sammanfattningsvis bör -- enligt propositionen -- riktlinjerna för verksamheterna vara följande.
En finländsk TV-kanal överförs med statligt stöd via det fiberoptiska distributionsnätet till en plats på varje aktuell ort. Alla kabelnätsoperatörer på dessa orter ges möjlighet att ansluta sig och infoga den finländska kanalen i resp. utbud. Kabeloperatörerna står själva för kostnaderna för denna anslutning och för överföring till det egna kabelnätet samt för upphovsrättsersättningar. Erfarenheter av intresset för den finländska kanalen på resp. ort avgör om överföringen till orten skall fortsätta.
Det bör ankomma på regeringen att fastställa de orter som bör omfattas av överföringarna. De i sammanhanget aktuella orterna är för närvarande följande: Borlänge, Borås, Eskilstuna, Fagersta, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping, Karlskoga, Karlstad, Köping, Linköping, Malmö, Norrköping, Nyköping, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro.
I Göteborgsområdet kan viss spridning även ske till kabelnät i Partille och Mölndal. Tillfälliga kapacitetsbrister i fibernätet medför att utbyggnaden till Uddevalla kommer att ske något senare än för övriga orter.
De kabelnät i Storstockholmsområdet och Norrbotten som hittills vidaresänt den finländska kanalen resp. marksändningar av de ordinarie TV-kanalerna i Finland som finns tillgängliga inom dessa områden, påverkas inte av den föreslagna utbyggnaden.
De tillkommande kostnaderna för staten beräknas för helårsverksamhet uppgå till 11,9 milj.kr. För innevarande budgetår beräknas kostnaden till 90000 kr. Nödvändiga förberedelser gör att huvuddelen av verksamheten kan inledas först ca sex till tolv månader efter att ett principbeslut har tagits i enlighet med de riktlinjer som förordats i propositionen. Några upphovsrättskostnader utöver dem som staten nu bekostar för sändningar över Storstockholmsområdet är inte aktuella. På samma vis som gäller för vidaresändning i kabelnät av satellitkanaler bärs upphovsrättskostnader enligt gällande avtal av kabeloperatörer och anslutna hushåll.
I enlighet med det anförda föreslår regeringen att ett förslagsanslag på 90000 kr. anvisas på tilläggsbudget I.
Utskottet, som anser att det är glädjande att en fortsatt utbyggnad av utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland nu kan komma till stånd, tillstyrker att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för verksamheten och anvisar föreslagna medel.
Med anledning av propositionen har i denna del väckts motion Kr2 (c).
Motionärerna -- som inte motsätter sig regeringens förslag -- anser att den bästa spridningen av finländska TV-program i Sverige uppnås genom utbyggnad av marksändare på ett antal orter. Mot denna bakgrund föreslår de att finländska sändningar så snart som möjligt skall inledas från sändarna i Västerås, Uppsala, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg. Sådana sändningar kommer att täcka flertalet av de orter som föreslås i propositionen, anser motionärerna. Det bör också vara möjligt att komplettera med ytterligare sändare i ett senare skede. Motionärerna motsätter sig inte heller att en kompletterande distribution till vissa orter -- särskilt där frekvensbrist kan komma att råda -- sker med den teknik som regeringen valt. Utnyttjande av satellitdistribution som komplement till det markbundna nätet är också ett intressant alternativ som ingående bör prövas, anför motionärerna.
Med anledning av motionen har utskottet inhämtat följande uppgifter.
Investeringskostnaden för en utbyggnad av sex marksändare kan uppskattas till omkring 32 milj.kr. Den årliga driftskostnaden kan beräknas till omkring 13 milj.kr. Nya marksändare kan tas i bruk 12--18 månader efter det beslut fattats i ärendet.
Med utgångspunkt i att utbyggnaden inte bör inkräkta på det tredje eller fjärde rikstäckande TV-nätet är frekvenstillgången på de orter som nämns i motionen särskilt problematisk i Göteborg, Skövde och Örebro.
De årliga driftskostnaderna för komplettering av ortstäckningen -- utöver marksändningar -- kan uppskattas till ca 6 milj.kr. för distribution via fibernät till 10--12 orter, resp. 20--30 milj.kr. för satellitdistribution.
En stor kostnadspost utgörs även av ersättning till rättighetshavarna. Vid marksändningar kommer upphovsrättsersättningen att grundas på det totala antalet hushåll inom täckningsområdet. Ersättningsnivån fastställs i förhandlingar och kan förväntas bli hög i jämförelse med övriga kostnadsposter inom det svensk-finländska TV-utbytet. En möjlighet för att slippa betala en ersättning som grundar sig på majoriteten av icke-finsktalande hushåll i dessa delar av landet är att använda betal-TV-teknik.
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande.
Det regeringsförslag om den svenska delen av det fortsatta TV-utbytet mellan Sverige och Finland som utskottet tillstyrkt i det föregående har som tidigare angetts tagits fram i enlighet med en överenskommelse mellan den svenske utbildningsministern och den finländske trafikministern. Redan denna omständighet talar för att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Till det sagda kommer att den lämnade redovisningen visar att ett bifall till motionsförslaget skulle innebära en betydande budgetbelastning. Anmärkas bör härvidlag att vissa av de fasta installationer som nu kommer att göras i enlighet med den träffade svensk-finländska överenskommelsen inte kommer att kunna utnyttjas om de förslag som läggs fram i motionen genomförs. Utskottet anser att det inte är motiverat att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande pliktexemplarslagen
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:25 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:895) om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 347000000 kr.,
3. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr3 yrkande 1 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:25 om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1990/91,
4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:25 och motion 1990/91:Kr3 yrkande 2 till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 5862000 kr.,
5. beträffande anslaget Bidrag till regional musikverksamhet
att vad som anförts i proposition 1990/91:25 om överskridande av anslaget Bidrag till regional musikverksamhet budgetåret 1990/91 inte skall föranleda något uttalande av riksdagen,
6. beträffande användningen av anvisade medel till bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt anvisande av ytterligare medel till bevakning
att riksdagen med bifall till förslagen i proposition 1990/91:25 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr1 och 1990/91:Kr5 yrkande 1 dels godkänner vad som anförts i propositionen om ändrad användning av anvisade medel till bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna, dels bemyndigar regeringen att använda ifrågavarande medelsram för kostnader avseende en utökad krets av museer i enlighet med vad som förordats i propositionen, res. 1 (m, c, fp)
7. beträffande fördelningen av basresursen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr4 och 1990/91:Kr5 yrkandena 2, 3 och 5, res. 2 (m, c, fp) -- motiv. res. 3 (mp)
8. beträffande fortsatta utvecklingsinsatser inom centralmuseerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 6,
9. beträffande administrativa rationaliseringar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr5 yrkande 4,
10. beträffande riktlinjer för utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1990/91:25 avseende överföring av en finländsk TV-kanal, avsedd för vidaresändning i kabelnät, till orter i Sverige,
11. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 90000 kr.,
12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar av finländsk TV-kanal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr2. res. 4 (c)
Stockholm den 29 november 1990
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Eivor Husing (s) och Lola Björkquist (fp).
Reservationer
1. Användande av anvisade medel till bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt anvisande av ytterligare medel till bevakning (mom.6)
Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Trots det statsfinansiella läget kan utskottet inte godta regeringens förslag. I enlighet med vad som anförs i motionen visar förslaget på en oförmåga hos regeringen att föra en konsekvent museipolitik. Centralmuseerna har haft befogad anledning utgå från att de skulle få disponera de utvecklingsmedel som riksdagen anvisade under våren och att, sedan det visat sig att behov därav föreligger, ytterligare medel för bevakning under innevarande budgetår skulle anvisas.
Utskottet anser således att någon ändring inte bör göras i vårens beslut i fråga om medel som beräknats för bevakning vid centralmuseerna och för utvecklingsverksamhet vid dessa. Vidare anser utskottet att, som föreslås i motion Kr1, ytterligare 14 milj.kr. bör anvisas för centralmuseernas bevakningskostnader. Utskottet avvisar i enlighet med det sagda regeringens begäran om ett bemyndigande att, om särskilda skäl föreligger, använda tidigare anvisade medel även för kostnader avseende andra museer än centralmuseerna. Detta ställningstagande innebär att utskottet även tillstyrker motion Kr5 yrkande 1.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande användande av anvisade medel till bevakning och utvecklingsverksamhet vid de centrala museerna samt anvisande av ytterligare medel till bevakning
att riksdagen med avslag på förslagen i proposition 1990/91:25 och med bifall till motionerna 1990/91:Kr1 och 1990/91:Kr5 yrkande 1 till Centrala museer: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 14000000 kr.,
2. Fördelningen av basresursen (mom. 7, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottets ställningstagande i reservation 1 innebär att fördelningen av de medel som enligt regeringens förslag skulle ha ingått i en basresurs -- 10 milj.kr. i utvecklingsmedel och lika mycket i bevakningsmedel -- skall fördelas enligt riksdagens beslut under våren. I fråga om utvecklingsmedlen har överenskommelse om lämplig fördelning träffats mellan museerna, och det finns anledning utgå från att kulturrådet kommer att följa förslaget. Projektet Den svenska historien har prioriterats av museerna. Det föreslås få en resurs under innevarande budgetår på 2,5 milj.kr., vilket överstiger det belopp som anges i motion Kr5 med 1 milj.kr. Det av utskottet förordade beloppet 14 milj.kr. som förstärkning av bevakningsresurserna är av den storleksordningen att -- om man utgår från redovisningen i propositionen -- bevakningskostnaderna i sin helhet kommer att täckas.
3. Fördelningen av basresursen (mom. 7)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara självklart att regeringen kommer att fördela basresursen först efter samråd med centralmuseerna.
Centralmuseerna har gett högsta prioritet åt projektet Den svenska historien och förordat att 2,5 milj.kr. avsätts för projektet. I motion Kr4 (mp) framhålls vikten av att centralmuseernas prioritering beaktas vid fördelningen av "medelsramen om 10 milj.kr. för utvecklingsverksamhet".
Utskottet ansluter sig till bedömningen i motionen. Detta innebär att även yrkande 3 i motion Kr5 kommer att tillgodoses.
I fråga om bevakningskostnaderna vill utskottet framhålla att inriktningen bör vara att -- som framhålls i motion Kr5 yrkande 5 -- bevakningskostnaderna i sin helhet bör täckas. Utskottet konstaterar att vad som anförs i propositionen ger stöd för att detta önskemål kommer att tillgodoses i den utsträckning resurserna medger.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande fördelningen av basresursen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr4, med anledning av motion 1990/91:Kr5 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Kr5 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Framtida mark- och/eller satellitsändningar av finländsk TV-kanal (mom. 12)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Det regeringsförslag" och slutar med "av motionen" bort ha följande lydelse:
Ett genomförande av regeringens förslag, vilket tillstyrkts i det föregående, är ägnat att ge avsevärt fler finländare i Sverige än för närvarande möjlighet att se TV-sändningar som överförs från Finland. Utskottet anser dock i enlighet med det synsätt som redovisas i motion Kr2 att i framtiden ytterligare insatser måste göras på området. I motion Kr2 har angetts på vad sätt sådana insatser kan göras. Dessa bör enligt utskottets mening närmare övervägas.
Utskottet vill framhålla att effekterna av förslaget i propositionen blir helt beroende av kabeloperatörernas intresse av att erbjuda de anslutna hushållen den finländska TV-kanalen. Detta är naturligtvis otillfredsställande. En bättre lösning är att utnyttja möjligheten till marksändningar. Möjligheterna för hushållen att ta emot sändningar blir då inte beroende av kabeloperatörerna och framför allt nås den effekten att samtliga hushåll som ligger inom marksändarnas räckvidd får tillgång till kanalen och därtill utan extra kostnad. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att utskottet inte motsätter sig att marksändningar av den finländska TV-kanalen sker även på orter där sändningarna innebär att den tredje eller fjärde markkanalen tas i anspråk.
Kostnaderna för satellitsändningar är höga. Denna omständighet bör dock inte hindra att sådana övervägs i enlighet med vad som anges i motionen.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande framtida mark- och/eller satellitsändningar av finländsk TV-kanal
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
I propositionen framlagt lagförslag Bilaga