Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet

Betänkande 1999/2000:KrU14

Kulturutskottets betänkande 1999/2000:KRU14

Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet - SESAM-projektet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1999/2000:65 Sysselsättnings-
åtgärder inom Kulturområdet, SESAM-projektet. Vidare behandlas motioner
som väckts med anledning av skrivelsen samt motioner väckta under allmän-
na motionstiden 1999.

Utskottet konstaterar att SESAM-satsningen i allt väsentligt varit ett fram-
gångsrikt projekt och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingar-
na. I sammanhanget förutsätter utskottet att regeringen i kommande budget-
proposition lämnar en redogörelse för det filmrestaureringsprojekt som kun-
nat genomföras tack vare SESAM-medlen.

I betänkandet avstyrks motionsyrkanden som syftar till en fortsättning på
SESAM-projektet. Utskottet förutsätter att bevarande- och tillgänglighetsfrå-
gor beaktas inom ramen för den översyn av myndighetsstrukturen på mu-
seiområdet, som pågår inom Kulturdepartementet.

Även motionsförslag om införande av gallringsprinciper vid museerna och
om större samordning mellan museerna då det gäller magasinering och re-
gistrering avstyrks. Utskottet, som anser att de nämnda frågorna är av central
betydelse för museerna, utgår från att de beaktas av Kulturdepartementet i
den nämnda översynen. Utskottet, som även avstyrker ett yrkande om muse-
ernas och arkivens roll som aktiva bildningsinstitutioner, framhåller att staten
redan ställer befogade krav på museerna och arkiven som bildningsinstitutio-
ner.

Slutligen avstyrker utskottet - med hänvisning bl.a. till det treåriga pågå-
ende Kulturarvs-IT-projektet - yrkanden om att inrätta en räddningsaktion
för den fotografiska bilden, ett s.k. Foto-SESAM.

I betänkandet har tre reservationer och ett särskilt yttrande tagits in.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1999/2000:65 (Kulturdepartementet) redogjort för
det s.k. SESAM-projektet, som pågick under åren 1995-1998. För projektet
anvisades 235 miljoner kronor. Projektet inriktades på att bevara och öppna
föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. Medlen har an-
vänts för en räddningsaktion av föremålssamlingar genom registrering, do-
kumentation, vård, konservering och magasinering.

Motioner

Motioner väckta med anledning av skrivelse 1999/2000:65

1999/2000:Kr5 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensam magasinering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för gallring,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om registrering och data,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsättning på SESAM-projektet.

1999/2000:Kr6 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan för hur bevarandet av föremålssam-
lingar och arkivalier på svenska museer och arkiv långsiktigt skall hanteras
och finansieras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett brett arbete
initieras om kulturarvets bevarande och museernas och arkivens roll som
aktiva bildningsinstitutioner.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett Foto-SESAM.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för hur staten kan
stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.

1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättning skapad av kulturen.

Utskottet

Slutsatser och bedömning av SESAM-projektet

I skrivelsen bedömer regeringen att SESAM-projektet i sin helhet gett goda
resultat (avsnitt 7). Projektet kombinerade en framgångsrik sysselsättnings-
åtgärd med en nödvändig nationell räddningsinsats för kulturarvet. Det sam-
lade värdet av de uppnådda resultaten ligger väl i paritet med kostnaderna för
satsningen.

SESAM-projektet har, menar regeringen, i många avseenden nått de upp-
ställda målen.

I vissa avseenden har SESAM-projektet varit särskilt framgångsrikt. Inte
minst gäller detta från sysselsättningssynpunkt genom att sysselsättning
skapats för många unga musei-, arkiv- och hantverksutbildade under en
förhållandevis lång projektperiod. De berörda musei- och arkivinstitutioner-
na har svarat för en relativt stor egeninsats. Därtill gav projektet upphov til
många ytterligare anställningar, där värdefulla insatser för bevarandet och
tillgängliggörandet av kulturarvet kunde göras.

Genom SESAM-projektet finns det, anför regeringen, betydligt bättre kun-
skaper om samlingarna i dag. Förvaringen av föremålen har förbättrats och
samlingarna har på många håll effektivt uppordnats. Sammantaget innebär
detta att kulturarvet i museer och arkiv nu är mer tillgängligt och att kunska-
pen är större om vad museernas och arkivens samlingar består av.

Regeringen uppger att samlingarnas tillgänglighet har förbättrats även ge-
nom att registreringen av föremålen ökat. Likaså har den digitaliserade re-
gistreringen ökat. SESAM-projektet gav i många fall incitament och möjlig-
het att påbörja ett arbete med digitalisering. Färre institutioner än förväntat
nådde dock under SESAM-perioden fram till att ge sökbar information om
sina samlingar på Internet. Dataarbetet har också inneburit samverkansvins-
ter och resulterat i ett ökat samarbete mellan institutionerna.

I skrivelsen framhålls att det redan från början stod klart att SESAM-
medlen inte skulle räcka till för att åtgärda alla de problem och den eftersläp
ning som fanns vad gäller registrering, dokumentation, vård, konservering
och magasinering. Förhoppningen var att institutionerna själva skulle ompri-
oritera sin verksamhet och satsa egna resurser - utöver den obligatoriska
egeninsatsen - för att gå vidare med uppgifterna, även efter projektets slut.

Regeringen vill särskilt framhålla betydelsen av att de goda resultat som
SESAM-projektet gett vad gäller vård, konservering, magasinering, registre-
ring och dokumentation kan bibehållas och utvecklas. Regeringen avser
därför att noga följa utvecklingen på detta område. De statliga museerna har
därför i uppdrag att årligen redovisa hur magasinssituationen ser ut på muse-
erna och hur arbetet med vård, registrering, dokumentation och digitalisering
fortlöper. Museernas redovisning skall ingå som en del i en upprättad plan
för samlingarnas långsiktiga bevarande.

Utskottet konstaterar för sin del att SESAM-satsningen genomförts på ett
professionellt sätt, att syftet med satsningen i stort sett har uppnåtts och at
projektet i allt väsentligt blivit framgångsrikt. Utskottet har inte något att
erinra mot regeringens slutsatser och bedömningar då det gäller de gjorda
satsningarna inom ramen för SESAM-projektet på museer, arkiv och liknan-
de institutioner. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen til
handlingarna.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga följande. Då utskottet våren 1995
behandlade regeringens förslag att under elfte huvudtiteln engångsvis avsätta
235 miljoner kronor till ett särskilt anslag, benämnt Sysselsättningsinsatser
inom kulturområdet, föreslog utskottet - med anledning av motionsförslag -
att riksdagen skulle göra ett uttalande till regeringen om att det inom ramen
för anslaget borde skapas utrymme för åtgärder som avsåg restaurering av
äldre svensk film, i första hand från perioden 1953-1979. Riksdagen beslu-
tade i enlighet med utskottets förslag (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet.
1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Drygt ett år senare beviljade regeringen
Stiftelsen Svenska Filminstitutet ett bidrag på 12 miljoner kronor för restau-
rering av färgfilm (regeringsbeslut 1996-05-23).

Utskottet är medvetet om att SESAM-satsningen främst avsåg musei- och
arkivsatsningar och att ett förhållandevis litet belopp av anvisade medel gått
till filmrestaurering. Trots detta förhållande anser utskottet att det hade var
värdefullt att få en redogörelse även för denna del av satsningen. Utskottet
förutsätter därför att regeringen i kommande budgetproposition lämnar en
redogörelse för det filmrestaureringsprojekt som kunde genomföras tack vare
SESAM-medlen.

Förslag om fortsättning på SESAM-projektet

I tre motioner har förslag väckts om en fortsättning på SESAM-projektet.

I motion Kr5 (m) anförs att det är väsentligt att projektet får något slags
fortsättning, eftersom det finns behov av förbättringar inom ett antal områ-
den, t.ex. magasinering och gallring. Regeringen bör, anser motionärerna, i
den pågående budgetbehandlingen överväga vilka former en sådan fortsätt-
ning på SESAM-projektet bör ha (yrkande 4).

I motion Kr6 (kd) yrkas att regeringen skall ta fram en nationell hand-
lingsplan för hur bevarandet av föremålssamlingar och arkivalier på svenska
museer och arkiv långsiktigt skall hanteras och finansieras (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr314 (fp) efterlyser en plan för hur staten
kan ge stöd till vård av bl.a. museernas samlingar i framtiden (yrkande 10).

Det är utskottets förhoppning att SESAM-projektet i sig har kunnat inspi-
rera museer och arkiv till att fortsätta att satsa på åtgärder som syftar till
bevara och tillgängliggöra föremål och arkivalier. I sammanhanget bör näm-
nas att de statliga museerna årligen i regleringsbrev åläggs att till Statens
kulturråd redovisa hur magasinssituationen ser ut på respektive museum och
hur arbetet med registrering, dokumentation, digitalisering och vård av sam-
lingarna fortlöper. Som nämnts i det föregående är avsikten att redovisningen
skall ingå i en upprättad plan för samlingarnas långsiktiga bevarande (jfr skr.
s. 31).

Enligt utskottets uppfattning är det därutöver angeläget att dessa frågor be-
aktas inom ramen för den statliga musei- och arkivpolitiken. I sammanhanget
erinras därför om att utskottet nyligen i sitt betänkande 1999/2000:KrU11
Museer och utställningar har föreslagit att riksdagen skall göra ett uttalande
till regeringen om den sedan länge pågående översynen av myndighets-
strukturen på museiområdet. Utskottet uttalade bl.a. att det är angeläget att
översynen snarast slutförs samt att museernas ekonomi och deras möjligheter
till ökad samverkan bör analyseras inom ramen för översynen. Vidare uttala-
de utskottet att översynsarbetet bl.a. bör leda till en effektivare resursan-
vändning på museiområdet och till att museernas möjligheter till en långsik-
tig och säkrare planering förbättras. Förhållandet mellan museernas olika
intäkter och deras möjligheter att utföra givna uppdrag bör också belysas i
översynen, ansåg utskottet.

Utskottet konstaterar att bevarande- och tillgänglighetsfrågorna har ett nära
samband med bl.a. museernas ekonomi och deras möjligheter till samverkan.
Utskottet utgår från att även dessa frågor beaktas inom ramen för den pågå-
ende översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet. Likaledes utgår
utskottet från att bevarande- och tillgänglighetsfrågor m.m. då det gäller
arkivens material belyses inom den arkivutredning som bör tillsättas inom
kort (jfr bet. 1999/2000:KrU12 s. 4).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat med
något uttalande från riksdagens sida i denna fråga. Därmed avstyrks motio-
nerna Kr5 (m) yrkande 4, Kr6 (kd) yrkande 1 och Kr314 (fp) yrkande 10.

Frågor om magasinering, gallring, registrering och utbildning

I tre yrkanden behandlas frågor om magasinering, gallring och registrering.

I yrkande 1 i motion Kr5 (m) föreslås att staten skall ställa högre krav på
statligt stödda museer så att de i högre grad än nu samordnar magasineringen
av föremål. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen om en strategi i detta
avseende.

Vidare begärs i yrkande 2 i motion Kr5 (m) riktlinjer för museernas gall-
ringsarbete, vilket enligt motionärerna uppenbarligen inte fungerar. Motionä-
rerna ser arkivlagens regler om gallring som en förebild för vad som skulle
kunna åstadkommas på museiområdet.

I samma motion, Kr5 (m), anför motionärerna att det finns brister då det
gäller samordningen mellan institutionerna på registrerings- och dataområ-
det. Samordningen på detta område bör förbättras, menar motionärerna (yr-
kande 3).

Utskottet konstaterar att de frågor som berörs i nu aktuella yrkanden också
har uppmärksammats av regeringen. Av skrivelsen framgår t.ex. att SESAM-
projektet inte ledde till någon samverkan i större utsträckning för att dela
magasin mellan flera institutioner (skr. s. 27). Vidare anför regeringen att
gallring på museer varit och fortfarande är en kontroversiell och komplicerad
fråga (skr. s. 20). Slutligen då det gäller registrerings- och dataområdet fram
går det av skrivelsen att inte heller detta område varit utan komplikationer
men att samverkan mellan institutionerna varit relativt stor (skr. s. 26-27 och
29).

De problemställningar som motionärerna tar upp är av central betydelse
för museernas bevarande- och tillgänglighetspolicy och kräver fortsatta in-
satser från museernas sida. Utskottet utgår från att även Kulturdepartementet
i sitt arbete med översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet beak-
tar dessa frågor.

Utskottet vill tillägga då det gäller gallringen vid museerna att denna fråga
ingår som en del av museernas insamlingspolicy och kräver professionella
bedömningar. Det som för en lekman synes vara enkelt - t.ex. att avyttra
dubbletter av föremål - kan från en museitjänstemans utgångspunkt vara
mindre självklart. Som nämns i regeringens skrivelse kan det som inte verkar
vara betydelsefullt vid gallringstillfället komma att förändras över tid (skr.
20-21). Likaså kan problem av juridisk natur komplicera museernas önskan
att gallra i föremålsbeståndet. Vissa villkor kan t.ex. ha förknippats med
donerade föremål. Vidare krävs för avyttring av föremål i statliga museers
samlingar regeringsbeslut (jfr 9 kap. 8 och 9 §§ regeringsformen). Utskottet
hänvisar i detta sammanhang till ett utförligt resonemang om gallringsfrågor
i Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51, s. 99).

Då det gäller förslaget om förbättring av samordningen mellan kulturin-
stitutioner på registrerings- och dataområdet vill utskottet kort påminna om
det sektorsöverskridande samarbete som pågår inom den s.k. ABM-gruppen,
Arbetsgruppen för utökad samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer.
Statens kulturråd skriver i sitt budgetunderlag för år 2001 att förutsättningar
na för ABM-institutionerna att hitta samverkansfördelar aldrig har blivit
föremål för någon djupare analys i Sverige. Utvecklingen i andra länder
pekar mot att ABM-institutionerna på olika områden närmar sig varandra.
ABM-gruppen har emellertid inte ingående analyserat de strukturella förut-
sättningarna för samarbete, anser Kulturrådet. Kulturrådet påpekar vidare att
förutsättningarna för olika institutioner och deras system för digitalisering a
samlingarna varierar. Någon enhetlighet har heller inte eftersträvats. Det
torde, anser Kulturrådet, finnas anledning att ta initiativ till ett mer direkt
samarbete, t.ex. genom att tillsätta en utredning av expertkaraktär med par-
lamentariska inslag.

Utskottet konstaterar att regeringen nu har att i sin budgetprövning ta ställ-
ning till den propå som framförts av Kulturrådet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte
bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Yrkandena 1, 2 och 3 i
motion Kr5 (m) avstyrks därmed.

I motion Kr6 (kd) hävdas att museernas resursbrist hindrar dem från att bistå
skolan i undervisningen om kulturarvet. Ett brett arbete bör enligt motions-
förslaget initieras om kulturarvets bevarande och museernas och arkivens
roll som aktiva bildningsinstitutioner (yrkande 2).

Till grund för den statliga kulturpolitiken ligger de nationella kulturpolitis-
ka målen, däribland det s.k. kulturarvsmålet. För kulturarvsinstitutionerna
gäller - förutom de kulturpolitiska målen - även övergripande mål. Det
övergripande målet för museerna är att bevara vårt kulturarv. Museerna skall
tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturar-
vet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Målet för den
statliga arkivverksamheten är att myndigheternas arkiv skall hanteras så att
de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av informa-
tion för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Inom
Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning
om det statliga arkivväsendet. (Jämför kulturutskottets betänkande
1999/2000:KrU12 Arkivfrågor.)

Vidare utfärdar regeringen årligen i regleringsbrevet verksamhetsmål för
myndigheterna. För de centrala museernas del innebär det att de skall vidare-
utveckla den pedagogiska verksamheten i direkt kontakt med skolan. De
skall också redovisa antalet skolvisningar och vilka särskilda skolverksam-
heter i övrigt som ägt rum i museerna.

Verksamhetsmålen för Riksarkivet och landsarkiven innebär bl.a. att de
skall redovisa omfattningen av särskilda skolverksamheter och att de skall
öka kunskapen om och tillgängligheten till arkiven genom t.ex. riktade pro-
graminsatser för skolor.

Vidare kan nämnas att ett av verksamhetsmålen för Statens kulturråd är att
arbetet med kultur i skolan skall stärkas och vidareutvecklas på nationell
nivå. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med myndigheter, institutioner
och organisationer inom utbildnings- och kulturområdet. Kulturrådet skall i
samråd med Skolverket rapportera vidtagna åtgärder för att uppnå målet.

Sammantaget konstaterar utskottet att det från statens sida har ställts befo-
gade krav på museerna och arkiven som bildningsinstitutioner. I den mån
yrkandet handlar om museernas brist på resurser för att kunna verka som
bildningsinstitutioner hänvisar utskottet till att denna fråga torde komma att
behandlas inom ramen för den tidigare nämnda översynen av strukturen på
myndighetsområdet.

Därmed avstyrker utskottet motion Kr6 (kd) yrkande 2.

Fråga om inrättande av ett Foto-SESAM

Motionärerna bakom motion Kr201 (c) anser att erfarenheterna från SE-
SAM-projektet nu bör användas för att ta till vara de fotosamlingar som finns
i museer i hela landet. I motionen yrkas därför att regeringen skall låta utred
möjligheterna att inrätta ett Foto-SESAM (yrkande 11). Samma förslag
framställs i motion N214 (c) yrkande 9.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden liknande de
nu aktuella, senast vid 1998/99 års riksmöte. Utskottet som avstyrkte då
aktuella yrkanden erinrade bl.a. om att Nordiska museet är ansvarsmuseum
för kulturhistorisk fotografi och att Fotosekretariatet vid museet tillsammans
med Fotorådet med representanter för museer, arkiv och bibliotek har upp-
rättat en bevarandeplan för svensk fotografi, benämnd Mot glömskans tyran-
ni. I planen föreslås att ett Foto-SESAM skall inrättas. Vidare erinrade ut-
skottet i sammanhanget om den försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT,
som aviserades i budgetpropositionen för år 1999 (bet. 1998/99:KrU6 s. 10-
11).

Projektet Kulturarvs-IT är ett treårigt projekt som skall pågå t.o.m. år
2001. Projektet, som syftar till att arkivmaterial, fotografier och föremåls-
samlingar skall bli tillgängliga genom digitalisering, finansieras med arbets-
marknadsmedel och sysselsätter huvudsakligen personer med funktionshin-
der. Riksantikvarieämbetet och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har fått
regeringens uppdrag att driva projektet.

Vidare erinrar utskottet om att en särskild utredare i betänkandet Bevara
dokumentärfilmens kulturarv (SOU 1999:41) har lämnat förslag bl.a. till
inrättande av ett centrum för dokumentärfilm och en filmvårdscentral. Be-
tänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att lämna förslag till riks-
dagen i budgetpropositionen för år 2001.

Enligt utskottets uppfattning synes tillkomsten av Kulturarvs-IT i viss grad
tillgodose motionsyrkandena. I övrigt utgår utskottet från att fotosamlingar-
nas bevarande liksom museernas andra bevarandefrågor aktualiseras i den
pågående översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet. Motionerna
Kr201 (c) yrkande 11 och N214 (c) yrkande 9 avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet,
SESAM-projektet

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:65 till hand-
lingarna,

2. beträffande fortsättning på SESAM-projektet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr5 yrkande 4,
1999/2000:
Kr6 yrkande 1 och 1999/2000:Kr314 yrkande 10,

res. 1 (m)

res. 2 (kd, fp)

3. beträffande magasinering, gallring och registrering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr5 yrkandena 1-3,

4. beträffande museernas och arkivens roll som aktiva bild-
ningsinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr6 yrkande 2,

5. beträffande inrättande av ett Foto-SESAM

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr201 yrkande 11 och
1999/2000:N214 yrkande 9.
res. 3 (c)

Stockholm den 6 april 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker
(m).

Reservationer

1. Fortsättning på SESAM-projektet (mom. 2)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Förslag om fortsättning
på SESAM-projektet som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med
"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Som nämnts i det föregående har SESAM-projektet obestridligen varit en
framgång. Men det har - som framhålls i motion Kr5 (m) - avslöjat brister
på en rad områden, t.ex. då det gäller magasinerings-, gallrings- och registre-
ringsfrågor. Utskottet - liksom regeringen - konstaterar således att det finns
ett behov av förbättringar inom museerna i olika avseenden. Utskottet har vid
sina överväganden kommit fram till att SESAM-projektet bör få något slags
fortsättning. Regeringen bör därför redan i den kommande budgetbehand-
lingen överväga vilka former en sådan fortsättning bör ha.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr5 yr-
kande 4 (m) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortsättning på SESAM-projektet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr5 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1999/2000:Kr6 yrkande 1 och 1999/2000:
Kr314 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,

2. Fortsättning på SESAM-projektet (mom. 2)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Förslag om fortsättning
på SESAM-projektet som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med
"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att mycket återstår att göra för att bevara och till-
gängliggöra museernas och arkivens samlingar. I likhet med motionärerna
bakom motionerna Kr6 (kd) och Kr314 (fp) anser utskottet att det är angelä-
get att arbetet med samlingarna i dessa hänseenden inte avstannar. Utskottet
har därför kommit fram till att regeringen med det snaraste bör utarbeta en
nationell handlingsplan för hur föremålssamlingarna i museer och arkiv
långsiktigt skall bevaras. Planen bör också innehålla förslag om långsiktig
finansiering av de åtgärder som krävs.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
Kr6 (kd) yrkande 1 och Kr314 (fp) yrkande 10 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortsättning på SESAM-projektet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr6 yrkande 1 och
1999/2000:Kr314 yrkande 10 samt med anledning av motion
1999/2000:Kr5 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Inrättande av ett Foto-SESAM (mom. 5)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av
ett Foto-SESAM som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av-
styrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr201 (c)
och N214 (c) att det nu är dags att överföra erfarenheterna från SESAM-
projektet till ett nytt projekt som syftar till att ta till vara de fotosamling
som finns i landet. Regeringen bör därför låta utreda förutsättningarna för att
inrätta ett s.k. Foto-SESAM.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
Kr201 (c) yrkande 11 och N214 (c) yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inrättande av ett Foto-SESAM

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr201 yrkande 11 och
1999/2000:N214 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Museernas och arkivens roll som aktiva bildningsinstitutioner
(mom. 4)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Vi påminner om att kulturutskottet nyligen i betänkande 1999/2000:KrU11
om musei- och utställningsfrågor - efter förslag i motioner bl.a. från Krist-
demokraterna - beslutat föreslå att riksdagen skall ge regeringen till känna
att den inom Kulturdepartementet pågående översynen av museistrukturen
snarast skall slutföras och att därvid bl.a. förhållandet mellan museernas
olika intäkter och deras möjligheter att utföra givna uppdrag i enlighet med
uppsatta mål bör analyseras. Vi vill vidare påminna om att utskottet nyligen i
betänkande 1999/2000:KrU12 om arkivfrågor - också denna gång på initia-
tiv av Kristdemokraterna - föreslagit att riksdagen skall göra ett uttalande om
att den länge aviserade arkivutredningen snarast skall påbörjas. Eftersom vårt
yrkande numera har blivit tillgodosett, avstår vi från att yrka bifall till mot
Kr6 (kd) yrkande 2.