Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93

Betänkande 1991/92:FiU33

Finansutskottets betänkande 1991/92:FIU33

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
FiU33

Propositionen

I bilaga I:1 till proposition 1991/92:150
(kompletteringsproposition) har regeringen föreslagit riksdagen
att
3. godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 1992/93 i enlighet med en vid propositionen fogad
specifikation.

Utskottet

I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för
budgetåret 1992/93 uppgå till 381,8 miljarder kronor. Det
innebär att inkomsterna beräknas bli 36,9 miljarder kronor lägre
än vad som angavs i budgetpropositionen. Utskottet har i sitt
betänkande om den ekonomiska politiken (1991/92:FiU30, s. 106)
förklarat vilka faktorer som föranleder denna försvagning.

Av kompletteringspropositionen framgår att det får ankomma på
riksdagens finansutskott att göra justeringar för sådana
förändringar som inte har kunnat beaktas i propositionen. De
inkomstberäkningar som redovisas i kompletteringspropositionen
bör därför jämkas med hänsyn till de ändringar som riksdagen
vidtagit efter det att denna proposition lades fram.

Av intresse är därvid att riksdagen beslutat avvisa
regeringens förslag att avskaffa delpensionsförsäkringen (prop.
1991/92:100, bilaga 6 och prop. 149, SfU8, rskr. 232).

Delpensionsförsäkringen finansieras med en särskild avgift och
över en särskild fond -- delpensionsfonden -- som är skild från
statsbudgeten. Trots det får beslutet direkta återverkningar på
statsbudgetens inkomster i tre olika avseenden.

För det första hade regeringen föreslagit att 7 miljarder
kronor av delpensionsfondens tillgångar skulle föras till
statsbudgeten som en engångsförstärkning i samband med
avvecklingen. Riksdagsbeslutet innebär att delpensioneringen
visserligen behålls, men att ett något större belopp, eller 8,3
miljarder kronor, dras in till statsbudgeten från
delpensionsfonden för att avlasta underskottet på
arbetsskadefonden. Genom den större indragningen ökar
inkomsterna på inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto
med 1,3 miljarder kronor.

För det andra innebar regeringens förslag att drygt 2,6 av den
föreslagna indragningen på 7,0 miljarder kronor skulle bidra
till att finansiera utgifterna för folkpensioneringen medan
resterande ca 4,4 miljarder kronor skulle användas för att
minska underskottet på arbetsskadefonden. Med det beslut
riksdagen fattat kommer även de 2,6 miljarder kronorna att föras
till Övriga socialavgifter, netto för att där avlasta
arbetsskadefonden. Denna del av beslutet påverkar inte de
samlade statsinkomsterna, men väl fördelningen mellan
inkomsterna på inkomsttitlarna Folkpensionsavgift och
Övriga socialavgifter, netto.

För det tredje hade regeringen föreslagit att den särskilda
delpensionsavgiften på 0,5 procent skulle avskaffas per den 1
juli 1992 och att inkomsterna från denna avgift i stället skulle
tillföras statsbudgeten genom en lika stor höjning av
arbetsskadeavgiften. Riksdagsbeslutet innebär att
delpensionsavgiften behålls, men sänks till 0,2 procent och att
höjningen av arbetsskadeavgiften blir i motsvarande grad mindre.
För arbetsgivarna är denna avgiftsväxling neutral. Men eftersom
delpensionsavgiften redovisas vid sidan av statsbudgeten
uppkommer ett bortfall på inkomsttiteln Övriga socialavgifter,
netto som för nästa budgetår kan beräknas till 1080 milj.kr.

Sammantaget kommer därmed statsbudgetens inkomster under nästa
budgetår att öka med 220 milj.kr. till följd av beslutet om
delpensionsförsäkringen.

Riksdagsbeslutet rörande delpensionsförsäkringen påverkar
också beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
netto. Utskottet kommenterar denna budgetpost närmare i
betänkandet om statsbudgetens utgifter (1991/92:FiU34).

Riksdagen har vidare på några punkter modifierat regeringens
förslag till ändrad energibeskattning (prop. 1991/92:150 bilaga
I:5, FiU30, rskr.350). Dessa jämkningar kan för nästa budgetår
väntas leda till att statens inkomster i form av energiskatt
blir 45 milj.kr. lägre än vad som finns angivet i
kompletteringspropositionen.

Av utskottet föreslagna förändringar i specifikationen av
statsbudgetens inkomster budgetåret 1992/93
1000-tal kr.

00>Inkomsttitel41>Beräknat i 63>Av utskottet
83>Förändring
00> 41>det rev. bud-63>föreslagen
00> 41>getförslaget63>beräkning

00>1211 09>Folkpensionsavgift56>51 678 00078>49 059
00098>-2 619 000
00>1251 09>Övriga socialavgifter,
00>09>netto56>3 845 00078>6 684 00098>+2 839 000
00>142809>Energiskatt56>17 020 00078>16 975 00098>-45
000

00>Summa 98>+175 000

Statsbudgetens inkomster under budgetåret 1992/93 kan därmed
beräknas till 381983,5 milj.kr. En specifikation av
statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till
finansutskottets betänkande 1991/92:FiU35 om statsbudgeten.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150 bilaga
I:1 mom. 3 godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av
statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 10 juni 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Hans Gustafsson (s),
Lars Tobisson (m),
Bengt Wittbom (m),
Allan Larsson (s),
Roland Sundgren (s),
Per Olof Håkansson (s),
Tom Heyman (m),
Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds),
Bo G Jenevall (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m) och
Olle Schmidt (fp).