Statlig förvaltning

Betänkande 1992/93:FiU19

Finansutskottets betänkande 1992/93:FIU19

Statlig förvaltning (prop. 1992/93:100 bil. 8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionens förslag
• Motionsyrkandena
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93

FiU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas olika frågor som gäller den statliga
förvaltningspolitiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till riktlinjer för organisation och finansiering av
administrativt stöd till myndigheterna. Utskottet har inte
heller något att erinra mot vad regeringen förordat om
uppföljning av pågående strukturförändringar inom
statsförvaltningen samt myndigheternas telefonservice m.m.

Utskottet tar i betänkandet också upp åtta motioner som
behandlar olika frågor om den statliga verksamhetens styrning,
ledning, finansiering och organisation. Enligt utskottets mening
ligger många av de åtgärder som föreslås i motionerna i flera
avseenden väl i linje med det pågående förändringsarbetet inom
den statliga förvaltningen. Utskottet avstyrker samtliga
motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer från Ny
demokrati om avveckling av statlig verksamhet och om
kvalitetsfrågor i offentlig förvaltning samt en reservation från
Socialdemokraterna om styrning av statliga verk och bolag.
Dessutom har ett särskilt yttrande avgivits av företrädaren för
Ny demokrati.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen), i vad
avser

bilaga 1 Finansplanen, avsnitt 2.5 Avgiftsfinansierad
verksamhet (mom. 22) och

bilaga 8 Finansdepartementet punkterna

2 Organisation och finansering av administrativt stöd till
myndigheterna,

4 Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom
statsförvaltningen och

5 Statliga myndigheters telekommunikationer,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s),
1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s),
1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s),
1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd),
1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) och
1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd).
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) yrkande 3,
1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
yrkande1.

Propositionens förslag

I proposition 1992/93:100 bilaga 1 Finansplanen föreslår
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble -- i
avsnitt 2.5 (s.119--122)

22. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om statliga myndigheters telefonservice
och avgifter för postbefordran.

I proposition 1992/93:100 bilaga 8 Finansdepartementet
föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne
Wibble --

dels under punkt 2 (s. 6--15)

att riksdagen godkänner riktlinjerna för organisation och
finansiering av administrativt stöd till myndigheterna,

dels under punkt 4 (s. 18)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om uppföljning av organisations- och
strukturförändringar inom statsförvaltningen,

dels under punkt 5 (s. 19)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om statliga myndigheters
telekommunikationer.

Motionsyrkandena

1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om personalredovisning vid
struktur- och personalförändringar.

1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att
förbättra resultatstyrningen i den statliga förvaltningen.

1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla
förvaltningskompetensen till stöd för en effektiv
förvaltningspolitik.

1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande
av en statlig avvecklingskommission i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att antalet anställda i den statliga
sektorn som ett delmål miskas inom en treårsperiod till den nivå
som rådde 1959.

1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn vad gäller
samordningsansvaret för den statliga förvaltningen.

1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvalitet inom offentlig förvaltning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den instans
regeringen finner lämpligast får i uppdrag att initiera
framväxten av kvalitetscertifierade myndigheter, förvaltningar
och verk i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om styrning av statliga verk och bolag,

1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att offentliga myndigheter inte bör
tillämpa underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata
företag,

Utskottet

Organisation och finansiering av administrativt stöd till
myndigheterna

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 2) begär
regeringen riksdagens godkännande av vissa riktlinjer för
organisation och finansiering av administrativt stöd till de
statliga myndigheterna.

Enligt de bedömningar som görs i propositionen fungerar den
befintliga stödverksamheten i stora delar väl. Vissa problem
finns dock beträffande behovsanpassning, outnyttjade
samordningsvinster och otydliga regler när det gäller
ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som tillhandahåller
administrativt stöd.

I propositionen förordas att stöd bör tillhandahållas på
myndigheternas villkor samt att stödet bör styras av
myndigheternas behov och efterfrågan. Administrativt stöd i
statlig regi bör tillhandahållas om en privat marknad saknas
eller om det finns sådana konkurrensbegränsningar på en
befintlig marknad att det är oförmånligt för staten att utnyttja
den. Vidare bör enligt regeringens mening den stödverksamhet som
till sin karaktär är unik för statsförvaltningen och den
stödverksamhet, som har stor betydelse för styrningen av
statsförvaltningen och där krav ställs på enhetlighet, bedrivas
i statlig regi.

Verksamhetsformen myndighet bör väljas om stödet
tillhandahålls i statlig regi och kraven på efterfrågestyrning
vara bestämmande vid utformingen av stödorganisationen.
Stödverksamheten bör enligt propositionens riktlinjer täcka sina
kostnader. Med utgångspunkt i de angivna riktlinjerna redovisar
regeringen därefter vissa allmänna slutsatser beträffande
inriktningen av de berörda myndigheternas stöd. Det rör
Försvarets civilförvaltning, Kammarkollegiet,
Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk, Statens
arbetsgivarverk samt Statskontoret. Närmare preciseringar av
inriktning m.m. görs i samband med regeringens anmälan av resp.
myndighets anslag.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna riktlinjerna
för den administrativa stödverksamheten till de statliga
myndigheterna.

Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för
postbefordran

I finansplanen (prop. 100 bil. 1) redovisar regeringen vissa
åtgärder som regeringen avser att vidta och som gäller
utformningen av de statliga myndigheternas telefonservice samt
möjligheterna att ta ut avgifter för viss postbefordran.

Enligt propositionen bör det ankomma på den enskilda
myndigheten att själv bedöma om den, inom ramen för sina
resurser, skall införa 020-nummer. En myndighet bör också
självständigt kunna besluta om att ta ut avgift för
telefonupplysningar genom 071-nummer, om det kan medföra att
myndigheten tillhandahåller en service som går utöver den
skyldighet myndigheten har enligt sekretesslagen och
förvaltningslagen. Ett bemyndigande bör lämnas myndigheterna
genom att ett tillägg görs till avgiftsförordningen.

Utskottet noterar de klarlägganden och förslag för de statliga
myndigheternas telefonservice som lämnas i propositionen.

Statliga myndigheters telekommunikationer

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 5) lämnas en
redogörelse för de kostnadsminskningar som kan göras genom en
bättre samordning av myndigheternas telekommunikationstjänster.
Redogörelsen föranleder inte något uttalande från utskottets
sida.

Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom
statsförvaltningen

Som anges i budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 4)
uttalade finansutskottet våren 1991 i samband med behandlingen
av det s.k. omställningsprogrammet att riksdagen borde ges
möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av
programmets effekter.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de pågående
organisatoriska förändringarna inom statsförvaltningen blir
föremål för uppföljning. Utskottet vill i sammanhanget också
hänvisa till vad utskottet anför i sitt denna dag justerade
betänkande 1992/93:FiU17 med anledning av Riksdagens revisorers
granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen (förs.
1992/93:RR3). Utskottet ser därför positivt på att
Statskontoret skall ges i uppdrag att genomföra en uppföljning
av organisations- och strukturförändringarna inom
statsförvaltningen.

Personalredovisning vid strukturförändringar

I motion Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson
(s) ställs krav på bättre redovisning av personalkonsekvenserna
vid organisations- och strukturförändringar inom
statsförvaltningen. Enligt motionärerna har regeringen inte
redovisat sin uppfattning på det personalpolitiska området. En
samlad analys av personalkonsekvenserna som blir en följd av de
samlade förslagen i budgetpropositionen bör göras. Analysen bör
innehålla förslag till åtgärder som krävs för att man skall
uppnå trygghetsmålet "att ingen anställd skall bli arbetslös
till följd av arbetsbrist" (trygghetsavtalet 1 §).

Utskottet vill peka på att i kompletteringspropositionen 1992
lämnades en redovisning för personalkonsekvenserna av beslutade
och pågående strukturförändringar. En motsvarande redogörelse
kommer att göras i årets kompletteringsproposition. Regeringen
kommer därvid även att redovisa personalkonsekvenserna av
förändringar till följd av innevarande års budgetproposition och
förslag som presenterats i olika särpropositioner. Beträffande
de personalpolitiska frågorna vill utskottet understryka att
trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsens arbete syftar till att
så långt möjligt undvika arbetslöshet till följd av de
strukturförändringar som genomförs.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion
Fi702 (s).

Kompetensstöd till förvaltningspolitiken

I motion Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson
(s) pekas på behovet att utveckla förvaltningskompetensen till
stöd för en effektiv förvaltningspolitik. I motionen sägs att
riksdagen och regeringen har ett ansvar för att en strategisk
och medveten förvaltningspolitik förs. Kravet på tydlighet och
nytänkande skärps i tider av stora strukturförändringar. Med
resultatstyrning lämnas alltmer av genomförandet över till
myndigheterna. Detta ökar de folkvaldas ansvar för att
offentlighets- och rättssäkerhetskrav inte eftersätts. Enligt
motionärerna finns det på lokal nivå risk för att
förvaltningskompetens får stå tillbaka för verksamhetskompetens.
Riksdagen och regeringen bör som huvudmän för verksamheten
försäkra sig om kvaliteten på den förvaltningsstrategiska
kompetensen till stöd för förvaltningspolitiken.

Utskottet vill erinra om att införandet av mål- och
resultatstyrning innebär en förändrad ansvars- och
befogenhetsfördelning mellan regeringen och myndigheterna. Mot
denna bakgrund tog regeringen i 1992 års budgetproposition upp
frågan hur stödet till regeringskansliet och myndigheterna borde
organiseras och finansieras. Bl.a. angavs att stöd som finns på
marknaden normalt inte bör tillhandahållas av staten. Med
anledning därav föreslogs att det statliga huvudmannaskapet för
SIPU skulle upphöra från den 1 juli 1992. Det blev också
riksdagens beslut. SIPU:s uppgift var bl.a. att verka som
central servicemyndighet för kompetensutveckling inom
statsförvaltningen.

I årets budgetproposition har regeringen som tidigare framgått
förelagt riksdagen förslag om vissa principer för det
administrativa stödet till myndigheterna. Utskottet har ovan
förordat att riksdagen ställer sig bakom dessa principer. Vidare
föreslås att Statskontoret skall knytas närmare
regeringskansliet och som stabsorgan bl.a. medverka till att
utveckla de nya styrformerna i statsförvaltningen. Utskottet
utgår från att regeringen fortlöpande inom ramen för sitt
förvaltningspolitiska arbete prövar hur behoven av
förvaltningsstrategisk kompetens skall tillgodoses. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Fi709 (s).

Förbättrad resultatstyrning i den statliga förvaltningen

I motion Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström
(s) anges att regeringen i budgetpropositionen i samband med sin
redovisning av erfarenheterna av den nya budgetprocessen tagit
upp ett antal betydelsefulla förhållanden. Det gäller den
otillräckliga beställarkompetensen i regeringskansliet, behovet
av bra ledarskap i förvaltningen och de anställdas medverkan i
resultatstyrningen. Konkreta förslag till åtgärder saknas
emellertid. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
åtgärdsförslag om hur regeringskansliet avser att arbeta vidare
med dessa frågor.

Enligt utskottets mening är det viktigt att se utvecklingen av
de nya styrformerna som en successiv förändringsprocess. Sedan
ett antal år redovisas erfarenheterna med att utveckla
budgetprocessen och mål- och resultatstyrningen årligen för
riksdagen i samband med budgetpropositionerna. Som framgår av
budgetpropositionen kommer regeringen i det fortsatta arbetet
att uppmärksamma flera av de förhållanden som tas upp av
motionärerna. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi708
(s).

Styrning av statliga verk och bolag

I motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) om kvinnorna och
regionalpolitiken hävdas bl.a. att den pågående avregleringen
och bolagiseringen av statlig verksamhet kan minska
möjligheterna att upprätthålla en likvärdig service över hela
landet. Det gäller t.ex. Postverket, Televerket, Vattenfall samt
avregleringen av elmarknaden, inrikesflyget m.fl. Negativa
effekter kan uppstå för glesbygden.

Motionärerna menar att riksdag och regering bör ta tillbaka
styrningen över affärsverken. Det behövs en nationell politik
inom de områden som affärsverken omfattar. Vidare anförs att
möjligheterna till utlokalisering av statlig verksamhet bör
finnas med som en målsättning i de rationaliseringar och
bantningar som nu sker.

Utskottet vill för sin del anföra följande. I ESO-rapporten
SJ, Televerket och Posten -- bättre som bolag? (Ds 1991:77)
behandlas bl.a. frågan om den statliga styrningen i samband med
bolagisering av statliga affärsverk. I rapporten konstateras att
avgörande för en bolagisering av dessa affärsverk är att
aktiebolaget kan väntas ge verksamheten högre
kostnadseffektivitet och därmed också högre samhällsekonomisk
effektivitet än affärsverket. Övriga mål -- av
fördelningspolitisk eller regionalpolitisk och social natur --
kan åläggas lika väl självständiga bolag som de i princip mer
styrbara affärsverken. En förutsättning är att statsmakterna
verkligen är bestämda i sin vilja att genomdriva sina mål. De
medel som behövs kan vara ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter,
subventioner eller avgifter), upphandlingar eller regleringar
(genom preciseringar i lag eller annan författning).

Enligt utskottets mening är det väsentligt att
regionalpolitiska och sociala hänsyn beaktas i samband med
bolagisering av statlig verksamhet. I samband med
ställningstagandena till de enskilda fallen bör därför en väl
genomarbetad konsekvensanalys finnas. Inför de aviserade
bolagiseringarna av såväl SJ som Posten och Televerket har ett
omfattande utredningsarbete bedrivits. Det finns som utskottet
ser det därför goda möjligheter för riksdagen att göra
avvägningar mellan olika mål för de berörda verksamheterna.
Därigenom kan en nationell politik formas som beaktar såväl
kraven på kostnadseffektivitet som regional balans och som
möjliggör sociala hänsynstaganden. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion A810 (s) yrkande 3.

Samordning av statlig förvaltning

I motion Fi714 av Ingvar Svensson (kds) yrkas på en
översyn av samordningsansvaret för den statliga förvaltningen.
En väl fungerande förvaltning förutsätter en god samordning.
Utan en effektiv samordning finns risker för att beslut fattade
av riksdag och regering inte får det genomslag som avsågs vid
beslutstillfället. De nuvarande bristerna måste enligt
motionären åtgärdas och en översyn är därför nödvändig.

Utskottet delar helt motionärens syn på behovet av samordning
och samverkan mellan olika statliga organ. Någon övergripande
och allmän översyn av samordningsfrågorna på det sätt som
förespråkas i motionen är däremot inte aktuell.
Samordningsfrågorna bör liksom hittills i stället prövas
successivt, bl.a. inom ramen för budgetprocessen. Ansvaret för
att så sker vilar på regeringen. Utskottet vill i sammanhanget
peka på den reformering av den regionala statliga förvaltningen
som skett i och med beslutet om en samordnad länsförvaltning.
Det bör också erinras om den parlamentariska regionberedningens
uppdrag att göra en översyn av den regionala nivåns uppbyggnad
och indelning. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi714
(kds).

Statliga myndigheters avgiftssättning

Enligt ett yrkande i motion Bo237 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) bör offentliga myndigheter inte få tillämpa
underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata företag.
Med exempel från Lantmäteriverket pekar motionärerna på problem
som enligt deras uppfattning kan uppstå med myndigheter som
samtidigt bedriver myndighetsutövning och konkurrensutsatt
uppdragsverksamhet. Det finns enligt motionärerna exempel på att
Lantmäteriverket blandar ihop anslagsmedel i
myndighetsutövningen med uppdrag i den konkurrensutsatta
sektorn, vilket snedvrider konkurrensen.

Utskottet har samma principella inställning som motionärerna
men har givetvis inte möjlighet att uttala sig om det enskilda
fall som tas upp i motionen. Det är nödvändigt att myndigheterna
gör åtskillnad på den del av verksamheten som gäller
myndighetsuppgifter och den del som är marknadsorienterad.
Överväganden om att renodla Lantmäteriverkets olika verksamheter
är en central fråga för den nyligen tillsatta utredningen om en
översyn av verkets organisation m.m.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att i
avgiftsförordningen (1992:191) finns numera enhetliga och
tydliga regler för myndigheternas avgiftssättning. Som
huvudprincip för avgiftsfinansierad verksamhet gäller att full
kostnadstäckning skall erhållas genom avgifterna. Utskottet vill
också peka på betydelsen av att kraven på uppföljning av
verksamhetens resultat successivt kommer att skärpas i och med
att de nya principerna för resultatredovisning får genomslag.
Den pågående förändringen av styrningen och finansieringen av
den statliga verksamheten torde enligt utskottets mening ge goda
möjligheter att komma till rätta med de problem som motionärerna
aktualiserar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion
Bo237 (m) yrkande 1.

Avveckling av statlig verksamhet

I motion Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls
att Ny demokratis uppfattning är att antalet verk och
myndigheter måste minska liksom antalet statliga tjänstemän. En
statlig avvecklingskommission bör bildas med uppgift att utreda
och föreslå vilka verk och myndigheter som skall avvecklas och
att administrera avvecklingsverksamheten. Som ett delmål bör
gälla att antalet anställda i den statliga verksamheten inom en
treårsperiod skall minska till den nivå som rådde 1959.

Utskottet konstaterar att statsförvaltningen för närvarande
genomgår omfattande strukturförändringar som kommer att innebära
en betydande reducering av antalet anställda. Regeringen har
aviserat att en bedömning av personalkonsekvenserna av den
pågående omställningen skall redovisas i årets
kompletteringsproposition. Utskottet anser för sin del att det
är vanskligt att ta antalet anställda ett visst år som
utgångspunkt för rationaliseringsarbetet. Som exempel kan nämnas
att många av de verksamheter som år 1959 var anslagsfinansierade
nu är intäktsfinansierade. Att minska antalet anställda är i sig
inte något mål. Målet bör vara att genom strukturella
förändringar skapa en effektiv och ändamålsenlig
statsförvaltning.

Utskottet kan inte heller tillstyrka inrättandet av ett
särskilt organ för avveckling. Detta skulle innebära nya
utgifter och besvärande gränsdragningsproblem. Regeringen har
redan ett stöd i omstrukturerings- och rationaliseringsarbetet
av RRV och Statskontoret. Med hänvisning till vad utskottet här
anfört avstyrks motion Fi711 (nyd).

Kvalitet i offentlig förvaltning

I motion Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg
(nyd) konstateras att det pågår ett intensivt arbete med
kvalitetsfrågor inom hela näringslivet. Standarder för
kvalitetssäkring finns utvecklade och bör kunna anpassas även
till offentlig förvaltning. Regeringen bör initiera ett
omfattande arbete med syfte att införa ett kvalificerat
kvalitetstänkande inom hela den statliga förvaltningen. En
kvalitetscertifiering av myndigheter, förvaltningar och verk är
lämplig, anför motionärerna.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det
gäller kvalitetsfrågornas betydelse. Ett arbete med denna
inriktning pågår inom statsförvaltningen på initiativ av
regeringen. Av stor betydelse i sammanhanget är att
myndigheterna inom ramen för den nya budgetprocessen i den
årliga resultatredovisningen skall redovisa hur man har lyckats
med att förbättra kvaliteten. Föreskrifter med denna innebörd
finns i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning.

Inom ett antal sektorer har initiativ tagits inom
kvalitetsområdet. Bl.a. har Socialdepartementet nyligen utgivit
en studie med goda exempel på kvalitetsarbete i kommuner och
landsting inom områdena vård och omsorg. De statliga
myndigheterna bedriver på många håll ett ambitiöst arbete med
kvalitetsfrågor, vilket bl.a. redovisats i rapporter från
Statskontoret om resultatmått och serviceundersökningar.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi719 (nyd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisation och finansiering av
administrativt stöd till myndigheterna
att riksdagen godkänner de i proposition 1992/93:100 bilaga 8
punkt 2 förordade riktlinjerna för organisation och finansiering
av administrativt stöd till myndigheterna,

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice och
avgifter för postbefordran
att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 1 yrkande
22 till handlingarna,

3. beträffande statliga myndigheters telekommunikationer
att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 5
till handlingarna,

4. beträffande uppföljning av organisations- och
strukturförändringar inom statsförvaltningen
att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 4
till handlingarna,

5. beträffande personalredovisning vid
strukturförändringar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi702,

6. beträffande kompetensstöd till förvaltningspolitiken
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi709,

7. beträffande förbättrad resultatstyrning i den statliga
förvaltningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi708,

8. beträffande styrning av statliga verk och bolag
att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 3,
res. 1 (s)

9. beträffande samordning av statlig förvaltning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi714,

10. beträffande statliga myndigheters avgiftssättning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo237 yrkande 1,

11. beträffande avveckling av statlig verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi711,
res. 2 (nyd)

12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi719.
res. 3 (nyd)

Stockholm den 25 mars 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne
Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart
Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).

Reservationer

1. Styrning av statliga verk och bolag (mom. 8)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att det på många håll -- inte minst i
glesbygden -- finns en berättigad oro för vad den pågående
bolagiseringen och avregleringen av statlig verksamhet kan
innebära. Det finns betydande risker för att den grundläggande
servicen inte kan upprätthållas på ett rättvist sätt i hela
landet. Centralisering och bantning av verksamheten liksom
differentiering av priser kan medföra stora konsekvenser för
näringsliv och arbetsmarknad. Detta kan drabba inte minst
kvinnorna.

Enligt utskottets uppfattning är inte verksamhetsformen den
avgörande frågan när det gäller möjligheterna att ställa
fördelningspolitiska eller regionalpolitiska krav på en statlig
verksamhet. Viktigare är hur vissa mål för en verksamhet kan
uppnås på det mest effektiva sättet. Målen kan uppnås på olika
sätt och med skilda medel. En central utgångspunkt är att varje
verksamhet måste analyseras för sig. De individuella
förutsättningarna och villkoren måste vara avgörande för valet
av metoder.

Enligt utskottet bör associationsformen och de därmed
sammanhängande finansieringsproblemen, marknadsförutsättningarna
och samhällsåtagandena bedömas i ett sammanhang. Det innebär
att följande förutsättningar bör gälla vid bolagisering av de
statliga affärsverken:

Det statliga ägandet lämnas oförändrat. Försäljningar av de
nationella tillgångar som Televerket, Posten och SJ utgör saknar
aktualitet.

Praktiska lösningar för att trygga sociala åtaganden måste
garanteras.

Regionala förpliktelser måste uppfyllas på ett
tillfredsställande sätt.

Riksdag och regering har att fastställa service- och
kvalitetsmått för branschen.

Konkurrensen mellan olika aktörer måste ske på likvärdiga
villkor, vilket innebär en solidarisk finansiering av sociala
och regionala åtaganden.

Allmänhetens insyn i statligt ägda bolag skall ske efter i
princip samma villkor som i kommunala bolag, varigenom bl.a.
handlingsoffentlighet tryggas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A810 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande styrning av statliga verk och bolag

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A810 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avveckling av statlig verksamhet (mom. 11)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Fi711 (nyd)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom den allmänna
inriktningen av den omvandling av den statliga förvaltningen som
regeringen inlett. Utskottet anser emellertid att
rationaliseringarna bör drivas med större kraft och att bestämda
och avläsbara mål bör sättas upp. En möjlighet är därvid att,
som framhålls i motion Fi711 av Ny demokrati, ange ett visst
antal anställda som den statliga verksamheten bör minska med
under en mandatperiod.

Utskottet menar också att en särskild avvecklingskommission
bör bildas. Kommissionen bör bestå av fristående experter. Den
skall ha till uppgift att utreda och föreslå vilka myndigheter
och verksamheter som bör avvecklas samt administrera
avvecklingen. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Fi711 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande avveckling av statlig verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi711 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kvalitet i offentlig förvaltning (mom. 12)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "Fi719 (nyd)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det
gäller kvalitetsfrågornas betydelse inom offentlig förvaltning.
Enligt utskottet är det viktigt att på ett mer systematiskt sätt
än för närvarande dra nytta av det kvalitetsarbete som sedan
många år pågår inom näringslivet. En kvalitetscertifiering av
statliga verk och myndigheter enligt den standard som etablerats
för privata tjänsteföretag i de västeuropeiska länderna bör
därför initieras. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion
1992/93:Fi719 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi719 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för
postbefordran (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Av regeringens redovisning i finansplanen (avsnitt 2.5)
framgår att riksdagen redan våren 1989 ansåg att de statliga
myndigheternas telefonservice borde förbättras genom en ökad
användning av 020-systemet. Den närmare omfattningen av denna
service skulle enligt riksdagens beslut övervägas av regeringen.

Frågan har nu grundligen utretts. I finansplanen konstaterar
regeringen endast att det ankommer på den enskilda myndigheten
att själv bedöma om den, inom ramen för sina resurser, bättre
kan uppfylla de krav som ställs på verksamheten i
servicehänseende genom att införa 020-nummer eller andra
motsvarande lösningar som kan erbjudas på telefoniområdet. Någon
reglering eller annan åtgärd är därför inte aktuell.

Jag vill i sammanhanget endast konstatera att det tagit mycket
lång tid att åstadkomma ett synnerligen magert resultat.