Statistikfrågor

Betänkande 1991/92:FiU22

Finansutskottets betänkande 1991/92:FIU22

Statistikfrågor (prop. 1991/92:100 bil. 8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1991/92

FiU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till
statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar.
Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.

I betänkandet behandlas 14 motionsyrkanden om bl.a. miljö- och
regionala räkenskaper, en ny inkomstutredning och krav på
nedläggning av folk- och bostadsräkningarna. Motionerna avstyrks
av utskottet.

Till betänkandet har fogats två reservationer, ett särskilt
yttrande samt en meningsyttring.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 Finansdepartementet,
i vad avser punkterna E8--E9 Statistiska centralbyrån och
E10 Folk- och bostadsräkningar,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:Fi401, 1991/92:Fi402, 1991/92:Fi403, 1991/92:Fi405,
1991/92:Fi407, 1991/92:Fi408 yrkandena 1, 4 och 5,
1991/92:Fi409, 1991/92:Jo612 yrkande 2, 1991/92:Jo646
yrkandena 16 och 17, 1991/92:A805 yrkande 6 och 1991/92:A814
yrkande 2.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet)

dels under punkt E 8 (s. 74--77)

1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
ramanslag på 435033000kr.,

2. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna
överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomsttitel,

dels under punkt E 9 (s. 78)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt E 10 (s. 78--79)
att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 576 000 kr.

Motionerna

Natur- och miljöräkenskaper

1991/92:Fi401 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om miljöindex och gröna nationalräkenskaper.

1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning av sambanden mellan miljö och
ekonomi.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete
för att utveckla naturresursräkenskaper,

17. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper
för budgetåret 1992/93 anvisar 5 000 000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Nationalräkenskaper, tillväxtbegrepp

1991/92:Fi402 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nationalräkenskaper.

1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en bredare syn på
tillväxtbegreppet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av nya analysmetoder.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med
i nationalräkenskaperna.

1991/92:A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
statsbudget i enlighet med vad i motionen anförts.

Inkomstutredning

1991/92:Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning om
låga och höga inkomster enligt vad i motionen anförts om behovet
av att studera inkomstfördelningens effekter i olika
befolkningsgrupper.

Kooperativ statistik

1991/92:Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statistik över kooperativ verksamhet.

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro

1991/92:Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna
att förlägga hela statistiska centralbyråns verksamhet till
Örebro.

Folk- och bostadsräkningar

1991/92:Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att folk- och bostadsräkningen i sin
nuvarande form avskaffas.

Utskottet

Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet

Statistiska centralbyrån (SCB) är central
förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och
ansvarar för huvuddelen av denna. Förutom under anslaget E 8.
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
anvisas SCB också medel under anslagen E 9. Statistiska
centralbyrån: Uppdragsverksamhet samt E 10. Folk- och
bostadsräkningar.

Förslaget i propositionen innebär att den treårsram och
allmänna inriktning av SCB:s verksamhet som presenterades i
budgetpropositionen 1990 i huvudsak ligger fast. Vissa
förändringar gjordes genom omprioriteringar inom ramen för
statistikanslaget samt inom andra anslag i budgetpropositionen
1991. Även nu föreslås vissa omprioriteringar. Ny statistik är
bl.a. redovisningen av avlagda poäng i högskolan och av
företagens personalutbildning. Verksamhet som innebär en
anpassning till EES-avtalet och förberedelser för en
EG-integration prioriteras.

SCB tar över de konsumentprismätningar som tidigare utfördes
av statens pris- och konkurrensverk och länsstyrelserna.

För att kunna genomföra den arbetstidsundersökning som
aviserades i budgetpropositionen år 1991 föreslås en överföring
på 1040000 kr. från fonden för arbetsmiljöförbättringar.
Denna överföring kräver riksdagens godkännande.

För finansiering av investeringar i ADB- och
kommunikationsutrustning beräknas SCB för budgetåret 1992/93 ta
upp ett lån i riksgäldskontoret på 39407000 kr. Av detta
belopp skall 16457000 kr. användas för återstående avgifter
till statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m.
innevarande budgetår.

I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas
ett ramanslag under E 8. Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser på 435033000 kr. Detta motsvarar den
fastlagda planen för det tredje året i den treåriga budgetramen
efter prisomräkning. För uppdragsverksamheten begärs ett
förslagsanslag på 1000 kr.

Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det
följande 12 motionsyrkanden i vilka framläggs förslag till
utvidgningar eller förbättringar av nuvarande
statistikproduktion. Vidare behandlas en motion om
utlokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro.

I en pågående översyn av den statliga statistikens styrning,
finansiering och samordning m.m. (dir. 1990:68) behandlas bl.a.
gränsdragningen mellan anslags- och uppdragsfinansierad
verksamhet. Utredningen kommer att avlämna sitt betänkande i
slutet av april. En proposition i detta ämne väntas komma i
höst.

Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av
statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så,
att motionärerna vill att den begärda statistiken skall
finansieras över SCB:s anslag E 8. Allmänt kan sägas att det
inte föreligger några olösbara statistiska eller tekniska
problem med att ta fram den i motionerna efterfrågade
statistiken. Däremot kan kostnaderna i många fall bli betydande.
Det bör också nämnas att möjligheter finns för organisationer
eller företag att mot ersättning beställa den efterfrågade
statistiken från SCB.

Natur- och miljöräkenskaper

I partimotionerna Jo612 (s) yrkande 2 och Jo646 (v)
yrkandena 16 och 17 framställs krav på att nationalräkenskaperna
kompletteras så att de ger ett bättre underlag för värdering av
miljön vid ekonomiska bedömningar. I motion Jo612 (s) framhålls
att miljöräkenskapskommittén har redovisat resultatet av sitt
arbete i Räkna med miljön! (SOU 1991:37, april 1991). Den
borgerliga regeringen har på ett otillräckligt sätt följt upp
förslagen, anförs det i motionen. Riksdagen bör uppdra åt
regeringen att återkomma med ett fullständigt förslag och med
förslag till finansiering.

Även i motion Jo646 (v) understryks att arbetet med att
utveckla naturresursräkenskaperna måste påskyndas. I motionen
föreslås att berörda myndigheter anvisas 5 milj.kr. för
budgetåret 1992/93 för att kunna fullgöra detta uppdrag.

I likhet med här nämnda motioner ställs i motionerna Fi401
av Jan Bergqvist (s) och Fi408 av Margareta Winberg m.fl.
(s) yrkande 5 krav på ett genomförande av förslagen i
miljöräkenskapskommitténs betänkande.

Miljöräkenskapsutredningens (Räkna med miljön, SOU 1991:37)
viktigaste förslag kan sammanfattas i följande tre punkter:

Konjunkturinstitutet (KI) bör ges ett särskilt uppdrag av
regeringen att redovisa sambanden mellan miljö och ekonomi.
Konjunkturinstitutet bör därvid ha ansvar för att lägga ut
uppdrag på enskilda forskare, forskargrupper och institutioner
och se till att försök med monetära natur- och
miljöräkenskaper kommer till stånd. Ett sådant arbete bör
också innefatta utveckling av modeller och metoder för att
beräkna en miljöjusterad nationalprodukt.

Statistiska centralbyrån (SCB) bör ges huvudansvaret för
att utveckla fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper.
Utredningen föreslår inrättandet av en energiräkenskap, som dock
bara avser användningen av energi. In- och utgående balans för
inhemska tillgångar av torv, uran och ved skall alltså inte
fastställas inom ramen för räkenskapen. Utredningen föreslår
vidare att flödena av metallerna kadmium, bly, krom och
kvicksilver skall redovisas i räkenskaperna liksom de
kemikalier, vars användning under de närmaste 10--15 åren skall
bli föremål för en snabb minskning. Utsläppen till naturen av
koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, kolväten och kväve samt,
under vissa omständigheter massaindustrins utsläpp av klorerade
organiska föreningar (AOX) skall täckas av räkenskaperna. Vidare
bör SCB ges uppdrag att förbättra och komplettera statistiken
över miljöskyddskostnaderna. Detta bör bl.a. ske genom enkäter
till kommunerna, samfärdssektorn, jord- och skogsbruket samt
producenter av el, gas och värme.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utveckla ett system
av miljöindex som kan ge en samlad bild av tillståndet i de
svenska ekosystemen. Systemet bör också innehålla index som
belyser tillståndet i "staden" (inkl. hälsoaspekter och
kulturminnesmärken) samt index som visar vår påverkan på
klimatet, stratosfärens ozonskikt och de globala
naturresurserna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I
finansplanen aviserades att bl.a. konjunkturinstitutet och SCB
skulle få i uppdrag att fortsätta det arbete som påbörjades i
miljöräkenskapsutredningen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag härom att läggas i
kompletteringspropositionen. Därutöver får naturvårdsverket i
uppdrag att utveckla ett miljöindexsystem.

Enligt utskottets mening är motionerna Jo612 (s), Jo646 (v),
Fi401 (s) och Fi408 (s) yrkande 5 i här aktuella delar
tillgodosedda. Utskottet avstyrker sålunda dessa
motionsyrkanden.

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

I motionerna Fi402 av John Andersson (v) och Fi408 av
Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 1 och 4 föreslås att
nationalräkenskapernas område skall breddas.

I motion Fi402 (v) anförs att nationalräkenskaperna måste
kunna brytas ned till regional nivå. Sker inte detta kommer
fortsättningsvis olika regioners bidrag till vår samlade
produktion inte att framgå av statistiken. Detta leder, enligt
motionären, till felaktiga slutsatser om Norrlandslänens
betydelse för den svenska ekonomin.

Att bryta ned nationalräkenskaperna till regional nivå är
förenat med betydande svårigheter. Att fördela produktionen på
regioner möter inga problem. Däremot är det i dag inte möjligt
att på ett adekvat sätt regionalt fördela sådana variabler som
konsumtion, export och import. Om en sådan fördelning skall
kunna genomföras med godtagbar kvalitet på redovisad statistik
går det med stor sannolikhet inte att undvika ett ökat
uppgiftslämnande från företagen. Det bör också i detta
sammanhang nämnas att EG har önskemål om att Sverige och övriga
EFTA-länder skall upprätta regionala
nationalräkenskaper. SCB har mot denna bakgrund
påbörjat ett arbete med att utveckla ett system för regionala
räkenskaper i enlighet med det system som används inom EG. Ett
första steg i detta arbete är att nå en överenskommelse om en
lämplig regionindelning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om det pågående
arbetet med att upprätta regionala nationalräkenskaper avstyrks
motion Fi402 (v).

I motion Fi408 (s) yrkandena 1 och 4 framhålls att
tillväxtbegreppet måste ges en kvalitativ dimension.
Den ekonomiska analysen måste också omfatta sådana områden som
arbetsmiljö, fördelning av välståndet och människans behov av
trygghet och omvårdnad.

I motionen förs mycket allmänna resonemang om krav på en
bredare ekonomisk analys som inte enbart koncentreras till
utvecklingen av det materiella välståndet. Analysen och de
verktyg som används i denna analys måste också kunna ta hänsyn
till sådana faktorer som yttre miljö, förhållanden på
arbetsplatsen, fördelningsfrågor m.m.

Som utskottet ser det råder det knappast några delade meningar
om de mycket allmänna aspekter på ekonomisk analys som framförs
i motionen. Det finns dock synpunkter i motionen på begreppen
tillväxt och ekonomisk utveckling. Denna kritik gäller
BNP-begreppet som ett allmänt mått på välfärd. Som utskottet vid
ett flertal tillfällen tidigare framhållit (jfr t.ex.
1990/91:FiU22 s. 6--7) kan inte BNP ses som ett fullständigt
mått på vår välfärd. Det bör dock framhållas att BNP ger
information om viktiga beståndsdelar i välfärden som exempelvis
våra konsumtionsmöjligheter. Det är ostridigt att i BNP-måttet
inryms faktorer som bidrar till välfärden. Men därav följer inte
att en ökning av BNP för med sig en faktisk ökning av vår
levnadsstandard. BNP-måttet måste självfallet kompletteras på
många områden om man eftersträvar att ge en mer nyanserad och
fullständig bild av utvecklingen av levnadsstandarden. Utskottet
vill här framhålla att SCB sedan år 1974 producerat statistik om
välfärdens utveckling och fördelning, där välfärden mäts med
hjälp av en mängd olika komponenter såsom utbildning,
arbetsmiljö, fritid och hälsa. Utskottet vill i detta sammanhang
understryka att det knappast är möjligt att konstruera ett enda
sammanfattande mått för ett så mångfasetterat begrepp som
levnadsstandard eller välfärd.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi408 (s) yrkandena 1 och 4.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

I motionerna A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar
(c) yrkande 6 och A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v)
yrkande 2 anförs att det obetalda arbetet måste redovisas i
nationalräkenskaperna. Det är inte minst viktigt för att kunna
få reda på kvinnors bidrag till den totala ekonomin. I motion
A814 (v) framhålls vikten av att få ett kompletterande mått på
hushållens produktion. Motionärerna påpekar att ett sådant mått
har ingått i BNP-måttet fram till år 1930.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner
med samma innebörd som här aktuella motioner (jfr t.ex.
1990/91:FiU22 s. 7).

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att
det är värdefullt att det obetalda arbetet, som i stor
utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt.
Tidsanvändningsstudien, som nu genomförts av SCB, är därvid ett
nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av
betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att
studera betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta
omfattningen av det obetalda arbetet blir det också möjligt att
exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och
informella ekonomin. Den primära användningen av
tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna
frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med vad som
förordas i motionerna kan på grund av svårigheterna att värdera
det obetalda arbetet i kronor bli mycket svårtolkad. Det kan här
nämnas att SCB i anslutning till ett förslag från Nordiska rådet
i sitt kommande treårsprogram föreslår att ett utvecklingsarbete
genomförs rörande olika värderingsmetoder.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motionerna A805 (c) yrkande 6 och A814 (v) yrkande 2.

Inkomstutredning

I motion Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås att en
ny inkomstutredning genomförs. Många statistiska
sifferserier pekar mot minskande inkomstskillnader under
1970-talet men ökande under 1980-talet. Detta gäller både mellan
olika löntagargrupper, mellan kvinnor och män samt mellan
löntagare och kapitalägare. Under 1980-talet har också
invandrarna fått en sämre ställning på arbetsmarknaden. Allt
större belopp betalas ut i socialbidrag. Till skillnad från den
gamla låginkomstutredningen bör den nya också uppmärksamma höga
inkomster och förmögenheter.

Utskottet vill med anledning av motion Fi409 (v) anföra
följande.

Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade
inkomststatistiken ger ett omfattande datamaterial som möjliggör
studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla
grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och
1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen.
En sådan förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret
1990, och SCB har ambitionen att göra en redovisning av denna
vartannat år.

I rapporten Inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1967--87
(bilaga till långtidsutredningen, LU90) gjordes en analys av
inkomst- och förmögenhetsfördelningen för hushåll under denna
20-årsperiod. Denna analys kommer att följas upp i en bilaga
till årets långtidsutredning (LU92).

Som utskottet ser det är det mot denna bakgrund inte aktuellt
att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i
motionen. Utskottet avstyrker därför motion Fi409 (v).

Kooperativ statistik

Behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har, sägs det
i motion Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s), understrukits
genom de senaste årens ökande intresse för kooperativa lösningar
inom en rad olika samhällsområden. Särskilt har detta kommit
till uttryck i samband med utveckling och förnyelse kring
kooperation och offentlig sektor. Det är motionärernas
uppfattning att SCB i samarbete med kooperativa rådet bör få i
uppdrag att se över möjligheterna att i den officiella
statistiken också samlat redovisa de kooperativa
verksamhetsformerna. Enligt motionärerna redovisar
EG-kommissionen numera kooperativa sektorn i EG:s årliga
industrirapport. Detta skulle ytterligare understryka behovet av
att ett arbete inleds med att ta fram adekvat och heltäckande
statistik vad gäller de kooperativa verksamhetsformerna.

Utskottet behandlade våren 1991 en motion med motsvarande
innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB t.o.m. år 1967
redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln finansierad av
bl.a. Kooperativa Förbundet fördelad på bl.a.
konsumentkooperativ handel. De krav på en kooperativ statistik
som ställs i motionen innebär bl.a. att näringslivet skall kunna
beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan
detta ske i vissa verksamheter för företag med minst 20
anställda. Denna storleksavgränsning medför emellertid att nya
intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i motionen --
t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda företag --
inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist behöver
statistikinsamling genomföras för aktuella kategorier av
företag. Kostnaderna för att årligen redovisa den efterfrågade
kooperativa statistiken är betydande.

Som framhålls i motionen har EG i en publikation, Panorama of
EC Industry, redovisat vissa data om den kooperativa sektorn.
Avsnittet om den kooperativa verksamheten är utarbetad av
universitetet i Liège på uppdrag av EG-kommissionen. Några krav
från EG:s statistiska centralbyrå EUROSTAT på en löpande
redovisning av den kooperativa sektorn föreligger inte.

Med det anförda avstyrks motion Fi403 (s).

Statistiska centralbyråns medelstilldelning

Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen
föreslagna medlen till SCB:s delprogram. Utskottet tillstyrker
de begärda medlen till anslaget E 8 rörande statistik, register
och prognoser.

Utskottet har heller inget att erinra mot förslaget till
anslag E 9 för SCB:s uppdragsverksamhet.

Den i propositionen föreslagna överföringen av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgeten för
statistikproduktion biträds av utskottet.

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro

I motion Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) anförs att
riksdagen tidigare har beslutat lokalisera huvuddelen av SCB:s
verksamhet till Örebro, men inte velat flytta hela verket från
Stockholm. Det som nu talar för att frågan prövas på nytt är
dels de förändringar som kan väntas inom den statliga
statistikverksamheten, dels det mycket allvarliga läget på
arbetsmarknaden i Örebro län. Frågan om SCB:s flyttning till
Örebro har diskuterats under många år, varför fakta och argument
redan finns lätt tillgängliga. En utredning i frågan bör, menar
motionärerna, därför snabbt kunna genomföras.

Som finansutskottet framhöll våren 1991 i anslutning till
motioner med samma krav som i här aktuell motion (1990/91:FiU22)
har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter
medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den
delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB
därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s
Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med
användare och kunder i Stockholmsregionen. Utskottet utgår från
att frågan om utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt
prövas och att något särskilt uttalande i frågan därför inte är
erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att
arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken
(1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av
SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi407 (s).

Folk- och bostadsräkningar

I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade
statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB,
finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt
anslag. Den totala kostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är
180 milj.kr. fördelat på budgetåren 1989/90--1992/93. För
budgetåret 1992/93 beräknas anslaget till 1576000 kr. I
detta belopp ingår 1 milj.kr. från utbildningsdepartementet för
utbildningsvariabeln i FoB 90. Budgetåret 1992/93 är sista året
som anslag för FoB 90 förs upp på statsbudgeten.

I motion Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) anförs
att i vårt land finns erforderliga uppgifter tillgängliga utan
det omfattande insamlande som FoB-arbetet innebär. Många
människor är negativa till FoB-arbetet. Somliga känner sig
kränkta över att behöva lämna in uppgifter som man menar inte
angår myndigheterna. Det finns all anledning att visa respekt
för dessa uppfattningar. Tiden är nu mogen för riksdagsbeslut i
frågan, anser motionärerna och föreslår att riksdagen beslutar
att framtida folk- och bostadsräkningar i sin nuvarande form
skall avskaffas.

Utskottet vill med anledning av motion Fi405 (m) anföra
följande.

För närvarande är det endast genom folk- och bostadsräkningen
som det är möjligt att ta fram statistik som belyser hushållens
antal och sammansättning och personernas yrkestillhörighet.
Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt
statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen
utreder bl.a. förutsättningarna för att i framtiden övergå till
tioårsintervall mellan räkningarna men också förutsättningarna
för att gå över till registerbaserade folk- och
bostadsräkningar. I betänkandet om FoB 90 (1988/89:FiU24 s. 14)
uttalade utskottet att en strävan bör vara att allmänheten inte
skall behöva engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde
år. Integritetsfrågorna utgör en viktig del av kommissionens
utredningsarbete. I avvaktan på kommissionens förslag avstyrker
utskottet motion Fi405 (m).

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret
1992/93 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande natur- och miljöräkenskaper
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi401,
1991/92:Fi408 yrkande 5, 1991/92:Jo612 yrkande 2 och
1991/92:Jo646 yrkandena 16 och 17,

2. beträffande regionala nationalräkenskaper
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi402,

men. (v) - delvis

3. beträffande tillväxtbegrepp
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkandena 1
och4, men. (v) - delvis

4. beträffande det obetalda arbetet i
nationalräkenskaperna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A805 yrkande 6 och
1991/92:A814 yrkande 2,

men. (v) - delvis

5. beträffande inkomstutredning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi409,

men. (v) - delvis
6. beträffande kooperativ statistik
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi403,

res. 1 (s)

7. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt E 8

dels till Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
ramanslag på 435033000 kr.,

dels godkänner den i propositionen föreslagna
överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomstsida,

8. beträffande anslag till statistiska centralbyråns
uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt E 9 till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i
Stockholm till Örebro
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi407,

10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi405,

res. 2 (nyd)

11. beträffande anslag till folk- och bostadsräkningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt E 10 till Folk- och bostadsräkningar för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1576000
kr.

Stockholm den 24 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Hans Gustafsson (s),
Bengt Wittbom (m),
Roland Sundgren (s),
Per Olof Håkansson (s),
Tom Heyman (m),
Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds),
Bo G Jenevall (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s) och
Olle Schmidt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kooperativ statistik (mom. 6)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Fi403 (s)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget
att redovisa de kooperativa verksamheterna i den offentliga
statistiken. SCB skall inom kort lämna sitt förslag till nytt
treårsprogram till regeringen. I anslutning till sitt
ställningstagande till detta program bör regeringen redovisa ett
förslag till och kostnaderna för en löpande redovisning av
kooperativ statistik i enlighet med vad som förordas i motion
Fi403 (s).

Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande kooperativ statistik
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi403 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi405 (m)"
bort ha följande lydelse:

I motion Fi405 (m) framhålls att många människor är negativa
till uppgiftsinsamlandet för folk- och bostadsräkningarna.
Somliga känner sig kränkta över att behöva lämna in uppgifter
som man menar inte angår myndigheterna. Det finns all anledning
att visa respekt för dessa uppfattningar. Utskottet är av samma
mening som motionärerna.

När frågan om genomförandet av folk- och bostadsräkningar
senast behandlades i riksdagen hänvisade riksdagsmajoriteten
till den parlamentariskt sammansatta statistikkommissionens
arbete (dir. 1989:57). Enligt utskottets uppfattning bör
riksdagen redan nu fatta ett omedelbart beslut att framtida
folk- och bostadsräkningar inte skall genomföras. Det finns
när det gäller detta beslut ingen anledning att avvakta
kommissionens slutredovisning. Utskottet tillstyrker således
motion Fi405.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi405 som sin
mening ger regeringen till känna att folk- och
bostadsräkningarna i sin nuvarande form skall avskaffas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

I propositionen föreslås att SCB anvisar ett ramanslag som
motsvarar planen för det tredje året i den treåriga budgetramen.
Även övriga anslag för finansiering av den offentliga
statistiken är i linje med tidigare beslut. Vänsterpartiet har
ingen erinran mot hemställan i propositionen under punkterna E
8, E 9 och E 10.

Vad gäller motionerna Jo646 (v), Fi402 (v), Fi408 (s), Fi409
(v), A805 (c) och A814 (v) vill jag anföra följande.

I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) understryks vikten av
ett framtagande av miljöräkenskaper. Vänsterpartiet föreslår att
5 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Regeringen har nu meddelat
att man i kompletteringspropositionen kommer att lägga fram
förslag i enlighet med miljöräkenskapsutredningens förslag. Mot
den bakgrunden vill vi i Vänsterpartiet avvakta förslaget i
kompletteringspropositionen innan vi gör ett slutligt
ställningstagande till vilka resurser som krävs för att upprätta
miljöräkenskaper och genomföra en förbättring av
miljöstatistiken.

I motion Fi409 (v) föreslås att en ny inkomstutredning
tillsätts. Med tanke på de under de senaste tio åren alltmer
växande inkomstklyftorna ser Vänsterpartiet det som mycket
angeläget att en sådan utredning kommer till stånd. Vi föreslår
därför att regeringen snarast utarbetar direktiv till en ny
inkomstutredning i enlighet med vad som föreslås i motion Fi409
(v).

I motionerna Fi402 (v), Fi408 (s), A805 (c) och A814 (v)
föreslås utvidgningar av den offentliga statistiken inom
följande områden:

Fi402 (v): regionala nationalräkenskaper

Fi408 (s): tillväxtbegrepp

A805 (c) och A814 (v): det obetalda arbetet i
nationalräkenskaperna.

Vänsterpartiet delar motionärernas uppfattning att den
offentliga statistiken måste byggas ut inom dessa områden. I
några fall kräver detta att SCB genomför ett betydande
utvecklingsarbete. Regeringen bör mot denna bakgrund i
anslutning till ställningstagandet till SCB:s kommande
treårsprogram beakta de krav på ny statistik som framförs i här
aktuella motioner.

Med hänvisning till vad här har redovisats anser jag att
utskottets hemställan borde haft följande lydelse:

2. beträffande regionala nationalräkenskaper
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi402 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande tillväxtbegrepp
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi408 yrkandena
1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,

4. beträffande det obetalda arbetet i
nationalräkenskaperna
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A805 yrkande
6 och 1991/92:A814 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

5. beträffande inkomstutredning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi409 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Särskilt yttrande

Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla
s) anför:

I den socialdemokratiska partimotionen Jo612 och
motionerna Fi401 (s) och Fi408 (s) framhålls att
den borgerliga regeringen inte på ett tillfredsställande sätt
följt upp förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Riksdagen bör
därför uppdra åt regeringen att återkomma med ett fullständigt
förslag, vilket även bör innehålla förslag till finansiering.

Vi har nu erfarit att regeringen avser att i
kompletteringspropositionen anvisa resurser för ett framtagande
av miljöräkenskaper och en förbättrad miljöstatistik i enlighet
med förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Mot den bakgrunden
väljer vi att vänta med ett slutligt ställningstagande tills
förslagen i kompletteringspropositionen redovisats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Inledning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet4
Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet4
Natur- och miljöräkenskaper5
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp6
Regionala nationalräkenskaper6
Tillväxtbegrepp6
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna7
Inkomstutredning8
Kooperativ statistik8
Statistiska centralbyråns medelstilldelning9
Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro9
Folk- och bostadsräkningar10
Hemställan11
Reservationer12
1. Kooperativ statistik (mom. 6) (s)12
2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10) (nyd)12
Meningsyttring av suppleant (v)
(mom. 2--5)13
Särskilt yttrande (s)
Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)14