Alternativ syn på ekonomin

Motion 1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s)

Ett bredare ekonomiperspektiv

Synen på tillväxt och ekonomisk utveckling måste sättas
in i ett bredare perspektiv. I traditionell nationalekonomi är
tillväxten ett centralt begrepp. Den beskrivs som ökning av
bruttonationalprodukten, BNP, och detta framställs ofta
som ett mål i sig snarare än ett medel att uppnå ett gott liv
för alla. BNP-begreppet har dock åtskilliga brister. Det
säger ingenting om hur ''nyttig'' produktionen är -- krig,
trafikolyckor och naturkatastrofer kan mycket väl höja
BNP. Ej heller säger begreppet något om hur
tillväxtvolymen fördelas eller med vilken miljöpåverkan
produktionen sker.

Inte minst på arbetslivets område framstår skillnaden
mellan ett snävt ekonomiskt tänkande och en bredare syn
på tillväxten, dess uppkomst och fördelning, som särskilt
tydlig. Det är till exempel lätt att hävda att
arbetstidsförkortningar är något vi inte har råd med utan att
analysera vilka vinster som samtidigt kan uppnås till följd av
minskade förslitningsskador, kortare barnomsorgstider och
mer utspridda arbetsresor.

Vi får heller inte förledas att tro att välstånd automatiskt
medför välfärd. Då riskerar vi att med Oscar Wildes
definition bli cyniker som vet ''alltings pris och intets
värde''.

Självfallet kan många problem som vi i dag möter bättre
hanteras i en ekonomi där resurserna växer än i en där de
minskar, men vi menar att tillväxtbegreppet måste ges en
kvalitativ dimension.

Fler kvinnor på ekonomisidorna

Flertalet ekonomer, som deltar i en allmänna debatten
har en mycket traditionell syn på ekonomin. De flesta
ekonomer på högre befattningar är dessutom män. I
inflytelserika miljöer som t.ex. finansdepartementet och
finansinspektionen borde bredare erfarenhet och kunskap
utnyttjas i mycket högre grad än i dag. De senaste årens
erfarenheter av bank- och finansbolagens verksamhet visar
t.ex. att en gnutta sunt förnuft inte hade varit ur vägen. En
uppvärdering av traditionellt kvinnlig kompetens som
kunskap om hushållsekonomi, erfarenhet från barnomsorg
och undervisning skulle också kunna få till följd att fler
kvinnor kunde beredas plats inom ekonomiska maktcentra.

Ändra utbildningen

Ekonomutbildningen är enligt vår mening alltför
inriktad på ett traditionellt ekonomiskt synsätt. Ett sätt att
få en vitalare debatt, finna nya lösningar och rekrytera fler
kvinnor till högre ekonomisk utbildning skulle kunna vara
att öppna dörrarna för alternativa metoder att t.ex. mäta
och värdera tillväxt.

Nya analysmetoder

Vi saknar en bredare ekonomisk analys som även
innefattar hänsyn till inre och yttre miljö, arbetsmiljö, det
obetalda arbetets värde, global rättvisa, fördelning av
välståndet och människans behov av trygghet och
omvårdnad. Pengar är ett bra mått på mycket i vårt
samhällssystem men för att förstå och mäta andra värden än
varor och tjänster behöver vi andra måttstockar. En sådan
''alternativ mätmetod'' kan vara att vid budgetarbete ställa
sig frågan hur olika, och då särskilt mindre gynnade,
grupper påverkas av den tänkta dispositionen av tillgängliga
medel. ''Vilka effekter får förslagen för kvinnor, barn,
glesbygdsbor eller handikappade?'' är frågor som t.ex.
borde ställas. Inte för att dessa grupper måste gynnas av
varje enskilt beslut utan för att en sådan analys skulle kunna
ge nya infallsvinklar och därmed uppslag till oprövade
lösningar.

Miljöräkenskaper

I finansplanen skriver regeringen att den avser att ta
fram särskilda naturräkenskaper, samt att redovisning av
traditionella ekonomiska data skall kompletteras med
miljövärden. Det ligger i linje med krav i tidigare motioner
från företrädare för det socialdemokatiska
kvinnoförbundet. Till grund för arbete ligger betänkandet
''Räkna med miljön. Förslag till natur- och
miljöräkenskaper''. Betänkandet är resultatet av en
utredning, som tillsattes av den socialdemokratiska
regeringen.

Därför bör regeringen snarast ge SCB,
Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket i uppdrag att
redovisa sambanden mellan miljö och ekonomi på sina
respektive ansvarsområden. Det är också viktigt att Sverige
engagerar sig i det internationella arbetet med att skapa en
''grön nationalprodukt''.

Global rättvisa

I vår del av världen har kampen för livets nödtorft ofta
ersatts av överkonsumtion och vällevnadssjukdomar.
Människor upplever andra brister i sin tillvaro som tid och
utrymme för medmänsklighet och hänsynstagande. Vi
behöver instrument för att undersöka behoven, formulera
krav och utvärdera resultaten. En annorlunda
nationalekonomi är ett sådant instrument.

Också i ett globalt perspektiv har vi behov av ett mer
modernt sätt att beräkna och värdera tillväxt och
utveckling. Det system vi hittills ha utnyttjat har bl.a.
resulterat i att flödet av räntor och amorteringar från de
fattiga till de rika länderna år 1990 uppgick till 175 mdr
dollar, medan resursflödet åt andra hållet uppgick till 51
mdr dollar. Det är alltså, för att citera Inga Thorsson, med
mycket betydande belopp som världens fattiga bekostar
välståndet i den rika världen.

Att förena materiell tillväxt och rimlig fördelningspolitik
i världen med ansvarsfull hushållning med jordens resurser
och miljö är en av de viktigaste uppgifterna mänskligheten
står inför. Vi behöver då hjälp av en alternativ ekonomi.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en bredare syn på
tillväxtbegreppet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fler kvinnor på högre
statliga befattningar inom ekonomisektorn,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av alternativ ekonomi i
ekonomiutbildningen på alla nivåer,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av nya analysmetoder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om redovisning av sambanden
mellan miljö och ekonomi.

Stockholm den 23 januari 1992

Margareta Winberg (s)

Ulla Pettersson (s)

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Lisbet Calner (s)

Lena Klevenås (s)

Carin Lundberg (s)

Inger Lundberg (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU

2 Yrkande 3 hänvisat till UbU