Statens stöd till regional projektverksamhet

Betänkande 2005/06:NU20

Näringsutskottets betänkande

2005/06:NU20

Statens stöd till regional projektverksamhet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet (2005/06:RRS18) läggs till handlingarna. Enligt utskottets mening är det värdefullt och välkommet att Riksrevisionen har genomlyst den regionala projektverksamheten. Med hänvisning till vidtagna eller planerade åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer avstyrker dock utskottet samtliga motionsyrkanden med anledning av redogörelsen. Bland annat förutsätter utskottet att den nya nationella strategin för regional utveckling tillika med ett nytt projekthanteringssystem (Nyps) kommer att bidra till att de statliga medlen för regional projektverksamhet kan bli mer träffsäkra. Motionsyrkandena följs upp i en reservation (m, fp, kd, c) där det föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt m.m.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens stöd till regional projektverksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N17 yrkandena 1-5 och 2005/06:N18 yrkandena 1-5 och lägger redogörelse 2005/06:RRS18 till handlingarna.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 2 maj 2006

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Mikael Oscarsson (kd), Gunilla Wahlén (v) och Håkan Larsson (c).

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlas

dels Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS18 angående statens stöd till regional projektverksamhet,

dels två motioner som väckts med anledning av redogörelsen.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksrevisionen har granskat den regionala projektverksamhet som bedrivs inom den regionala utvecklingspolitiken. Resultatet redovisades i december 2005 i rapporten Fokus på hållbar tillväxt? - Statens stöd till regional projektverksamhet (RiR 2005:28). Med anledning av rapporten har Riksrevisionens styrelse till riksdagen överlämnat en redogörelse angående stödgivningen inom regional projektverksamhet (2005/06:RRS18).

Statens stöd till regional projektverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet till handlingarna. Utskottet avstyrker två motioner i frågan med motiveringen att flertalet av de konstaterade bristerna motverkas genom vidtagna eller planerade åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Jämför reservation (m, fp, kd, c).

Riksrevisionens granskningsrapport

Utgångspunkter för granskningen

Motivet till granskningen var i huvudsak de iakttagelser om brister i målstyrningen och i kunskapen om resultatet av projektverksamheten som redovisades våren 2005 i Riksrevisionens tidigare granskning Regionala stöd - styrs de mot ökad tillväxt? (RiR 2005:6). För att belysa omfattningen och karaktären på dessa brister inriktades den här upptagna granskningen på fyra revisionsfrågor:

-     Är projektverksamheten fokuserad på att uppfylla statsmakternas mål om hållbar tillväxt?

-     I vilken omfattning är näringslivet involverat i projekten?

-     Har ambitionerna om arbete i programform uppfyllts?

-     Varför saknas kunskap om resultatet av den regionala projektverksamheten och går det att skaffa ökad kunskap?

Granskningen har i huvudsak skett genom en urvalsundersökning, där 150 projekt som avslutats under perioden januari 2004-april 2005 har granskats och analyserats.

Slutsatser

Riksrevisionen anser att fokuseringen på målet om hållbar tillväxt påtagligt varierar mellan olika projekt. Den regionala projektverksamheten omfattar ca 900 miljoner kronor årligen. Ungefär två tredjedelar av projekten bedöms ha en viss eller en hög fokusering på ekonomisk tillväxt, medan den återstående tredjedelen av alla projekt har en låg fokusering. Dessa projekt är i genomsnitt mindre än projekten med viss eller hög fokusering på tillväxt och har sammanlagt beräknats motsvara ca 170 miljoner kronor per år. Det framhålls att det finns en viss statistisk osäkerhet kring beloppets verkliga värde.

Enligt rapporten engagerar sig näringslivet främst i större projekt med näringslivsanknytning. Alltför många andra projekt saknar tillräcklig involvering av näringslivet, sägs det. I ca 20 % av alla projekt är stödgivaren även projektägare och har därmed gett medel till sig själv. Detta betecknar Riksrevisionen som olämpligt.

Ibland ges medel till projekt som snarast kan bedömas som ordinarie arbetsuppgifter för myndigheter och kommuner. Dessa projekt har oftast låg måluppfyllelse och framstår enligt Riksrevisionen som anslagsförstärkningar för myndigheterna.

Granskningen visar även att det är sällan som miljö- och jämställdhetsaspekter aktivt prövas vid beslutstillfällena. Det är också få projekt som har en tydlig inriktning på att förbättra miljön eller jämställdheten.

Beslutsprocessen är inte transparent enligt Riksrevisionen. Länsstyrelser och andra stödgivare har organiserat beslutsfattandet så att det är svårt att se vilka prioriteringar som ligger bakom besluten. Varje ansökan prövas för sig allteftersom de kommer in samtidigt som formella avslag undviks. Stödgivarnas opartiskhet kan också ifrågasättas vid fördelningen av stöden, inte minst med hänsyn till att stödgivarna beviljar medel till den egna organisationen i ca 20 % av fallen.

Riksrevisionen har funnit att det sällan sker några utvärderingar av projekten. Slutsatsen av detta är att varken regeringen eller stödgivarna har tillräcklig kunskap om stödgivningens effekter.

Den samlade bedömningen av Riksrevisionen är att betydande statliga medel till den regionala projektverksamheten används på ett ineffektivt sätt i förhållande till statsmakternas mål om hållbar tillväxt. Ansvaret för dessa brister ligger främst hos regeringen, sägs det, men till viss del även hos länsstyrelser, Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och andra stödgivare.

Rekommendationer

Enligt Riksrevisionen är bristerna inom den regionala projektverksamheten så betydande att det finns skäl för regeringen att överväga en mer grundläggande omprövning av hur stödsystemen inom den regionala utvecklingspolitiken bör vara utformade. Inom ramen för den nuvarande utformningen kan regeringen dock relativt omgående öka effektiviteten och måluppfyllelsen genom att vidta följande åtgärder:

-     Ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt genom att i styrdokument klargöra att medel inte bör beviljas till den egna organisationen och att stöden inte får medföra en rundgång av offentliga medel. Tydliga krav bör också ställas på att miljö- och jämställdhetsfrågorna aktivt skall prövas i varje ärende.

-     Skapa ökad transparens i beslutsfattandet genom en öppen redovisning av beslutskriterierna, samtidigt som ansökningar jämförs med varandra under en avgränsad ansökningsperiod. Både bifall och avslag på ansökningar bör motiveras skriftligt.

-     Säkerställ att utvärderingar genomförs.

-     Ta initiativ till att projekten blir färre och större, dels för att möjliggöra en ökning av näringslivets involvering i projekten, dels för att underlätta utvärderingar och därmed öka måluppfyllelsen.

-     Öka kontrollen av regelefterlevnaden genom att ge en myndighet ett tydligt uppdrag att löpande bedriva sådan kontroll. Särskilt bör kontrolleras att projekten inte finansierar ordinarie verksamhet hos stödgivare eller andra myndigheter.

Riksrevisionens styrelses överväganden

Styrelsen anför att granskningen visar att en stor del av det statliga stödet till regional projektverksamhet inte används effektivt och inte i tillräcklig grad bidrar till de mål som riksdagen och regeringen har ställt upp. Många projekt saknar anknytning till näringslivet, och privata aktörer är sällan involverade i stödprojekten. Av granskningen framgår också att offentliga organ ofta är såväl finansiärer som mottagare av stöd. Bland andra iakttagelser märks att få projekt bidrar till delmålen att också förbättra miljön eller påverka jämställdheten. Beslutsfattandet är vidare oftast så utformat att det är svårt att se vilka prioriteringar och bedömningar som ligger till grund för besluten samtidigt som projekten sällan utvärderas.

I augusti 2005 överlämnade Riksrevisionens styrelse en redogörelse angående granskningen av regeringens styrning av fem regionala stödformer (2005/06:RRS3). Styrelsen framhöll då att det fanns ett behov av ökad tydlighet i den regionala stödgivningen. Den här aktuella granskningen är en fördjupad studie av den mest betydande stödformen och innehåller ny information om hur projektverksamheten i praktiken fungerar. Denna omfattar ca 900 miljoner kronor årligen. Riksrevisionens övergripande rekommendation är att bristerna är så omfattande att en grundläggande omprövning av stödsystemen bör bli aktuell. Mot den anförda bakgrunden anser styrelsen att riksdagen bör ges möjlighet att överväga och pröva granskningsresultaten. Med anledning därav har styrelsen överlämnat den här aktuella redogörelsen (2005/06:RRS18) till riksdagen.

Styrelsen noterar särskilt att flera av de viktigaste iakttagelserna handlar om att riksdagens intentioner bakom stödgivningen inte har fått genomslag i den praktiska verksamheten. Det gäller bl.a. det förhållandet att näringslivets behov skall vara vägledande för programmens inriktning, att projektverksamheten skall bedrivas i programform samt att målet om hållbar tillväxt, inklusive miljö- och jämställdhetsaspekter, skall beaktas. Styrelsen anser vidare att det är väsentligt att de konstaterade bristerna i beslutsprocessen kring projektverksamheten åtgärdas och att återrapporteringen till riksdagen om resultaten förbättras.

Motionerna

I två motioner, 2005/06:N17 (fp) och 2005/06:N18 (kd) med nästan likalydande förslag till riksdagsbeslut, sägs att Riksrevisionens granskning visar att en stor del av det statliga stödet till regional projektverksamhet inte används effektivt och inte i tillräcklig grad bidrar till de mål som riksdagen och regeringen satt upp. I båda motionerna får Riksrevisionens rekommendationer stöd.

I den förstnämnda motionen ställer sig motionärerna i huvudsak bakom den kritik som Riksrevisionen riktar mot den regionala projektverksamheten.

Motionärerna bakom motion 2005/06:N18 (kd) anser att regeringen har misslyckats med att åstadkomma regional utjämning och utveckling i Sverige. För att varaktigt vända trenden för den svenska glesbygden krävs tillväxtfrämjande åtgärder med satsningar på infrastruktur, lägre skatter, enklare regler och generellt förbättrade villkor för företag och företagare. Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet visar enligt motionärerna att det krävs en rejäl översyn av hela den regionala utvecklingspolitiken.

Vissa kompletterande uppgifter

När det gällde den kritik som Riksrevisionen framförde i den tidigare redogörelsen angående regionala stöd (2005/06:RRS3) ges vissa uppgifter i budgetpropositionen (prop. 2005/06:1 utgiftsområde 19, s. 42), vilka även är relevanta i fråga om den redogörelse som här är aktuell.

Bland annat redovisas att regeringens bedömning är att det utvecklingsarbete som pågår och de åtgärder som har genomförts eller kommer att genomföras ligger väl i linje med många av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen har således i dialog med Nutek påbörjat ett utvecklingsarbete för att förbättra uppföljningen av regionala företagsstöd. Vidare har regeringen givit Nutek i uppdrag att ta fram ett nytt system för hantering av projekt- och stödärenden (Nyps) för att förbättra underlaget för uppföljning och utvärdering. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att redovisningen av projektmedlen bör utvecklas, vilket bl.a. kommer att underlättas genom det nya systemet Nyps.

Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS3 behandlades av utskottet hösten 2005 (bet. 2005/06:NU2). Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning och uttryckte att det var värdefullt att styrningen av regionala stöd genomlystes på detta sätt. Vidare erinrade utskottet om att det vid flera tillfällen, senast i betänkande 2004/05:NU2, framhållit att det är viktigt att den regionala utvecklingspolitiken på ett mer systematiskt sätt kan följas upp och stämmas av mot nationella mål. Enligt utskottets uppfattning borde de åtgärder som regeringen redovisar i budgetpropositionen leda till att riksdagen får ett än mer fullödigt beslutsunderlag framgent. Utskottet föreslog att den behandlade redogörelsen skulle läggas till handlingarna och att de aktuella motionsyrkandena skulle avslås av riksdagen. Riksrevisionen och motionerna fick stöd i en reservation (m, fp, kd, c).

Regeringen väntas under våren 2006, troligtvis i början av maj, att fatta beslut om en nationell strategi för regional utveckling med en närmare koppling mellan den regionala utvecklingspolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Information om arbetsplaneringen för att ta fram den nationella strategin har redovisats i utskottets betänkande 2005/06:NU12 (s. 21), till vilket hänvisas. Samordningen av den regionala utvecklingspolitiken och sammanhållningspolitiken kommer enligt uppgift att resultera i ett övergripande program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. För att förverkliga denna samordning kommer regeringen att fatta beslut om programdirektiv till regionerna under våren 2006. Direktiven avser de nya program som regionerna skall utarbeta för perioden 2007-2013. Dessa skall lämnas in till regeringen och slutgiltigt godkännas av kommissionen.

Såväl den nationella strategin som programdirektiven kommer att påverka styrning, uppföljning och utvärdering av de medel som används till projektverksamhet. När det gäller den löpande uppföljningen av projektverksamheten kommer både det ovan nämnda systemet Nyps och andra metoder att vara aktuella enligt Regeringskansliet.

Beredningsarbetet inom Regeringskansliet kommer också att omfatta en översyn av förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete och förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Enligt Regeringskansliets planering kommer förordningarna att ses över under hösten 2006 och troligtvis gälla från januari 2007.

I regleringsbrevet för år 2005 gavs Nutek i uppdrag att göra en sammanställning över strategiska projekt inom respektive läns regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Studien har genomförts i form av en enkät till kontaktpersoner för de regionala tillväxtprogrammen och redovisats i rapporten Strategiska projekt inom den regionala utvecklingspolitiken - En kartläggning med utgångspunkt i regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram (R 2006:06). Uppdraget var komplext eftersom begreppet strategisk måste definieras och avgränsas. Kartläggningen har omfattat 126 strategiska projekt från 21 län med en sammanlagd finansiering på över 2,8 miljarder kronor, fördelat över en varierande tidsperiod. Flertalet projekt, 46 stycken, återfanns inom Nuteks nationella uppföljningsområde Entreprenörskap, företagsutveckling och företagsklimat. Näst flest projekt, 37 stycken, klassificerades som tillhörande området Kluster och innovationssystem. I uppdraget till Nutek ingick även att verket särskilt skulle redovisa vilka av projekten som bedömdes ha betydelse för genomförandet av Innovativa Sverige. Majoriteten av de studerade projekten - 86 % - bedömdes ha en sådan betydelse.

I mars 2006 fattade regeringen beslut om att ta fram en samlad kunskapsbild om utvärderingsmetoder för sektorsövergripande processer med strategisk betydelse för regional tillväxt (dnr N2006/1661/RUT). Beslutet innebär att regeringen skall uppdra åt Statskontoret att, i samverkan med Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Karlstads universitet (Centrum för tjänsteforskning), kartlägga och bedöma de system som används i bl.a. Storbritannien, Kanada, Australien och Finland för uppföljning och utvärdering av horisontell samverkan mellan myndigheter. Det gäller här processer som sträcker sig över flera politikområden med betydelse for regional tillväxt. Uppdraget skall delredovisas till Regeringskansliet senast i oktober 2006 och slutredovisas senast i mars 2007.

Som en särskild svårighet i uppdraget nämns att måluppfyllelse för regional utvecklingspolitik dels redovisas inom ramen för finansiella resurser inom utgiftsområde 19, dels inom ramen för andra utgiftsområden där regionala hänsyn tas. Följande frågor skall särskilt belysas enligt regeringens beslut:

-     Vilka avgränsningar av organisationer, aktörer och utgifter görs vid uppföljningar och utvärderingar av sektorsövergripande processer?

-     Hur relateras resultatet av sektorsövergripande utvärderingar till det som redovisas inom ramen for sektorsspecifika uppföljningar och utvärderingar?

-     Vilka indikatorer används for att följa upp och utvärdera måluppfyllelse när flera aktörer medverkar till resultaten?

-     Hur mäts sambanden mellan resursförbrukning och förväntade effekter vid horisontell styrning?

-     Hur hanteras sambanden mellan mål, kostnad och resultat vid effektutvärdering av sektorsövergripande processer?

-     Är metoderna inriktade på utvärdering av enskildheter eller av hela systemkedjor av vidtagna åtgärder i processerna?

-     Hur ser förutsättningarna ut for att tillämpa horisontell styrning och underlätta initiering av sektorsövergripande utvärderingar?

Utvecklingen av Nyps går enligt information från Nutek vidare. Provdrift skall ske i vissa län samt hos Nutek fr.o.m. juni 2006. Alla myndigheter och organisationer, dvs. cirka 40 stycken, planeras vara anslutna fr.o.m. år 2007. Avsikten är att det skall vara möjligt att följa upp bl.a. medfinansiering i projekt eller rundgång av pengar. Om myndigheterna kommer att använda Nyps på detta sätt är dock en fråga dels om myndigheternas ambitioner, dels om regeringens krav.

I en interpellation (ip. 2005/06:259) i mars 2006 togs upp vissa frågor som har betydelse för de här aktuella spörsmålen. Statsrådet Ulrica Messing svarade Ulrik Lindgren (kd) på frågan om vilka åtgärder hon avsåg att vidta för att stödja landsbygdsutvecklingen i Sveriges norra inland. Statsrådet ansåg att både Riksrevisionens och Statskontorets1[Det regionalpolitiska experimentet (Statskontoret 2004:5).] granskningar var bra, och hon var övertygad om att det alltid finns mer att lära om hur åtgärder och pengar kan bli mer träffsäkra. Hon menade att det finns anledning att känna oro i samband med vissa utvärderingar som visar att länsstyrelserna ibland inte använder medlen på ett korrekt sätt. Med hänsyn till att resurserna är begränsade var det enligt statsrådet oerhört viktigt att medlen skall gynna företagsamhet och långsiktig utveckling. Vidare är det nödvändigt att samordna aktörer, organisationer och beslutsnivåer på ett tydligare sätt för att få bättre fokus, sade statsrådet.

Utskottets ställningstagande

Liksom när det gäller Riksrevisionens tidigare granskning av styrningen av regionala stöd anser utskottet att det är värdefullt och välkommet att Riksrevisionen har genomlyst den regionala projektverksamheten. Utskottets inställning vilar på en tidigare uttryckt uppfattning - senast i betänkande 2005/06:NU2 - att det är viktigt att den regionala utvecklingspolitiken på ett mer systematiskt sätt kan följas upp och stämmas av mot de nationella målen.

En utgångspunkt är att det är viktigt att ta till vara de kunskaper och synpunkter som Riksrevisionen redovisar och som kan utnyttjas i det omstöpningsarbete som den regionala utvecklingspolitiken genomgår.

Som framgår av de kompletterande uppgifterna motverkas flertalet av de konstaterade bristerna av vidtagna eller planerade åtgärder. Utskottet förutsätter att den nya nationella strategin för regional utveckling tillsammans med projekthanteringssystemet Nyps och övriga åtgärder kommer dels att bidra till att de statliga medlen för regional projektverksamhet kan bli mer träffsäkra, dels att underlätta utvärderingar och minska en inkorrekt finansiering av ordinarie verksamhet eller rundgång med pengar. Självklart bör även miljö- och jämställdhetsfrågor prövas såväl vid beviljande av medel som vid utvärderingar.

När det gäller Riksrevisionens rekommendationer om att skapa ökad transparens i beslutsfattandet om projektmedel och att möjliggöra en ökning av näringslivets involvering i projekten anser utskottet att dessa frågor bör övervägas i samband med att nya system byggs upp inom den nationella strategin för regional utveckling. Som ovan beskrivits skall nationella medel och strukturfondsmedel från EU få en närmare koppling i dessa system.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna och att de båda motionerna avslås.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Statens stöd till regional projektverksamhet (m, fp, kd, c)

av Per Bill (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Nyamko Sabuni (fp), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:N17 yrkandena 1-3 och 5 samt 2005/06:N18 yrkandena 1-3 och 5, bifaller delvis motionerna 2005/06:N17 yrkande 4 och 2005/06:N18 yrkande 4 och lägger redogörelse 2005/06:RRS18 till handlingarna.

Ställningstagande

Riksrevisionen har i sin granskning kommit fram till att en stor del av det statliga stödet till regional projektverksamhet inte används effektivt och inte i tillräcklig grad bidrar till de mål som riksdagen och regeringen ställt upp.

För att varaktigt förbättra situationen i de svenska regionerna krävs i första hand tillväxtfrämjande åtgärder och generellt förbättrade villkor för företag och företagare. Även den regionala utvecklingspolitiken kan bidra till framsteg om den utformas på ett lämpligt sätt. Vi välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att det är värdefullt att statens stöd till regional projektverksamhet har genomlysts. Mot bakgrund av den kritik som Riksrevisionen framför föreslår vi att riksdagen bör anmoda regeringen

-     att projektverksamheten ges en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt (medel bör inte beviljas till egen organisation och stöden får inte medföra en rundgång av offentliga medel; tydliga krav bör också ställas på att miljö- och jämställdhetsfrågorna aktivt skall prövas i varje ärende),

-     att ökad transparens skapas i beslutsfattandet genom en öppen redovisning,

-     att det säkerställs att utvärderingar genomförs (bl.a. bör enhetliga indikatorer inriktade på måluppfyllelsen utvecklas),

-     att initiativ tas till att öka näringslivets involvering i projekten,

-     att kontrollen ökas av regelefterlevnaden, särskilt att projekten inte finansierar ordinarie verksamhet hos stödgivare eller andra myndigheter.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks i huvudsak samtliga yrkanden i motionerna 2005/06:N17 (fp) och 2005/06:N18 (kd). Därmed kan redogörelse 2005/06:RRS18 läggas till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2005/06:RRS18 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet.

Följdmotioner

2005/06:N17 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa transparens i beslutsfattandet om projekt-anslagen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se till att utvärderingar av projekten genomförs.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta initiativ till att projekten blir färre och större.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka kontrollen av regelefterlevnaden.

2005/06:N18 av Lars Lindén m.fl. (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge den regionala projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom den regionala projektverksamheten skapa transparens i beslutsfattandet.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerställa att utvärderingar genomförs inom den regionala projektverksamheten.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta initiativ till att projekten blir färre och större.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka kontrollen av regelefterlevnaden inom den regionala projektverksamheten.