Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
Betänkande 2005/06:TU6
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 16 december 2005
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Större bensinstationer måste sälja etanol eller biogas (TU6)
De största bensinstationerna måste sälja förnybart bränsle som till exempel etanol eller biogas från och med den 1 april 2006. Riksdagen har med vissa ändringar godkänt regeringens lagförslag om skyldighet att tillhandahålla förnybara bränslen. Syftet med beslutet är att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara bränslen. I ett första steg berörs bensinstationer som säljer mer än 3000 kubikmeter bensin eller diesel per år. Kraven kommer sedan att skärpas successivt fram till 2010 så att allt fler bensinstationer omfattas av de nya reglerna. Småföretag som säljer mindre än 1000 kubikmeter fossila bränslen per år kommer att undantas reglerna. Jämfört med regeringens förslag har riksdagen senarelagt ikraftträdandet och de senare etapperna av lagens genomförande. Riksdagen kräver att regeringen noga följer utvecklingen. Om det visar sig att något förnybart bränsle gynnas framför de andra måste regeringen återkomma till riksdagen med förslag på hur man ska komma till rätta med problemet. Om ett sådant förslag blir aktuellt bör det läggas fram i budgetpropositionen för 2008 anser riksdagen. Riksdagen ger också regeringen i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Delvis bifall till motioner om lagförslaget och sammanhängande åtgärder för att främja förnybara bränslen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 15
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedelProposition 2005/06:16
Motioner från ledamöterna
- Motion 2003/04:T281 av Tuve Skånberg (KD) Försöksverksamhet med biodrivmedel
- Motion 2004/05:MJ290 av Christin Hagberg och Michael Hagberg (S) Användning av fordonsgas i trafiken
- Motion 2004/05:MJ406 av Sten Lundström och Sven-Erik Sjöstrand (V) Teknik- och konkurrensneutral introduktion av förnybara drivmedel
- Motion 2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (M) Fordonsgas
- Motion 2004/05:N275 av Patrik Norinder och Henrik Westman (M) Tillgången till naturgas i Mellansverige
- Motion 2004/05:N395 av Sylvia Lindgren m.fl. (S) Biogas som fordonsbränsle
- Motion 2004/05:T329 av Majléne Westerlund Panke (S) Satsning på gas som drivmedel
- Motion 2005/06:T2 av Sinikka Bohlin (S) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T3 av Elizabeth Nyström m.fl. (M) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T4 av Peter Pedersen m.fl. (V) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T493 av Kenneth Lantz (KD) Biogas och naturgas som fordonsbränsle
- Motion 2005/06:T5 av Carina Moberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T6 av Johnny Gylling m.fl. (KD) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T7 av Marie Wahlgren m.fl. (FP) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
- Motion 2005/06:T8 av Sven Bergström m.fl. (C) med anledning av prop. 2005/06:16 Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2005-11-15
Justering: 2005-12-01
Trycklov: 2005-12-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-08
Justering: 2005-12-01
Trycklov: 2005-12-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-08
Reservationer: 6
Betänkande 2005/06:TU6
Betänkande 2005/06:TU6
Alla beredningar i utskottet
2005-11-08, 2005-11-15
Större bensinstationer måste sälja etanol eller biogas (TU6)
De största bensinstationerna måste sälja förnybart bränsle som till exempel etanol eller biogas från och med den 1 april 2006. Det föreslår trafikutskottet som vill att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens lagförslag om skyldighet att tillhandahålla förnybara bränslen. Syftet med förslaget är att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara bränslen. I ett första steg omfattar förslaget bensinstationer som säljer mer än 3000 kubikmeter bensin eller diesel per år. Kraven kommer sedan att skärpas successivt fram till 2010 så att allt fler bensinstationer omfattas av de nya reglerna. Småföretag som säljer mindre än 1000 kubikmeter fossila bränslen per år kommer att undantas reglerna. Utskottet kräver att regeringen noga följer utvecklingen. Om det visar sig att något förnybart bränsle gynnas framför de andra måste regeringen återkomma till riksdagen med förslag på hur man ska komma till rätta med problemet. Om ett sådant förslag blir aktuellt bör det läggas fram i budgetpropositionen för 2008 anser trafikutskottet. Utskottet vill också ge regeringen i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2005-12-16
Debatt om förslag 2005/06:TU6
Webb-tv: Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
Dokument från debatten
- 2005-12-16Protokoll 2005/06:53
Protokoll från debatten
Anf. 75 Carina Moberg (S)
Herr talman! Jag ska nu helt kort introducera debatten i ett spännande ärende om en del av den miljömässiga omställning som är nödvändig för att vi ska kunna nå ett steg längre på vägen mot ett hållbart samhälle.
Det betänkande som riksdagen nu ska debattera har rubriken
Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
.
För att se till att Sveriges bilister i större utsträckning än i dag, och snabbare, ska kunna ha möjlighet att köra sina bilar på annat bränsle än bensin och diesel föreslår regeringen att vi stiftar en ny lag. Den nya lagen säger att tankställen av en viss storlek i framtiden kommer att vara skyldiga att tillhandahålla minst ett förnybart bränsle. Exempel på förnybara bränslen är etanol, biogas, rapsolja med flera. Det handlar alltså om tillgängligheten till infrastrukturen.
Lagen föreslås träda i kraft tidigt under nästa år och då omfatta de största bensinmackarna i första skedet. Därefter ska en successiv utökning ske fram till 2009, då alla försäljningsställen som årligen tillhandahåller 1 000 kubikmeter konventionella bränslen eller mer kommer att omfattas av denna lag. Det innebär att ca 60 % av alla mackar kommer att omfattas av lagen. De allra minsta är undantagna.
Herr talman! Trafikutskottet har under arbetets gång låtit såväl miljö- och jordbruksutskottet som finansutskottet yttra sig. Om finansutskottets yttrande kan sägas att man inte har något att erinra mot trafikutskottets förslag i den del det berör finansutskottets beredningsområde. Man utgår givetvis ifrån att de utökade investeringsstimulanser som föreslås av riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen utformas utifrån de fastställda ramarna och den beräkning av statsinkomsterna som riksdagen redan ställt sig bakom, eller att regeringen återkommer med förslag på tilläggsbudget om ändrade ramar och finansiering.
Förslaget i propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Miljöpartiet de gröna. Majoriteten bakom det betänkande som vi ska debattera snart och som ju är framarbetat i riksdagen, inkluderar även Vänsterpartiet.
Ett parti, Moderata samlingspartiet, vill att riksdagen avslår regeringens proposition i dess helhet, medan tre partier, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern, i en gemensam reservation föreslår att regeringens lagförslag avslås.
Totalt har sex reservationer fogats till ärendet liksom ett tillkännagivande, och en förändring av ikraftträdandedatum föreslås.
Herr talman! Efter detta försök att kortfattat och väldigt övergripande beskriva innehållet i trafikutskottets betänkande överlåter jag nu till debattörerna att fördjupa sig i de olika delarna och argumentera för de skilda uppfattningar som finns.
Anf. 76 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Ledamöter! Trafik och transporter har oerhört stor betydelse i ett modernt och civiliserat samhälle. Bilen som transportmedel är fortfarande väldigt viktig, dels socialt för umgänge, dels för att arbetsmarknaden ska fungera framför allt i glesbygdsregioner där det inte alltid är möjligt, eller ens rationellt, att arrangera kollektivtrafik. Utan de transporter som vi i dag har skulle vi många gånger faktiskt drabbas av hungersnöd. Det går inte att underskatta transporternas betydelse.
Däremot, som med allting annat, skapar de problem. Ett problem är varifrån vi ska få drivmedlen i framtiden. Här gäller det naturligtvis att hitta den bästa lösningen, och då är frågan: Vem hittar den bästa lösningen? Är det vi i den här kammaren, forskare eller de som driver utvecklingen som kommer att hitta framtidens lösning? Vad lösningen är vet vi inte i dag.
Propositionen, och behandlingen av den, har på något sätt blivit vad politiken är när den är som sämst, nämligen ett konstigt spel. Ett förslag läggs fram trots att ingen egentligen tycks vara nöjd, och ända ska det i dag fattas beslut om det i kammaren. Det är märkligt. Förslaget innebär att många detaljister kommer att tvingas - punktvis, ett antal från början, något färre senare - börja sälja andra bränslen, vilket i praktiken innebär etanol.
Vem tror då på detta? Som vanligt har det föregåtts av en utredning som fick sina direktiv. Trodde utredningen på sina egna förslag? Nej, det gjorde den inte utan sade att det på kort sikt kommer att innebära att enbart etanol kan komma att gynnas. Konsekvensen av förslaget som nu presenteras, säger utredningen vidare, riskerar att gynna etanolbaserad teknik framför annan teknik.
Vad mer säger utredaren? Jo, han säger att framför allt har det förslag som han lägger fram en tendens att inte möta de krav som ställs från marknaden. Utredaren anser att det hade varit bättre med en frivillig överenskommelse, men han levererade det som regeringen hade beställt.
Förslaget gick sedan till Lagrådet för remiss. Vad sade Lagrådet? Jo, de var mycket tveksamma till lagförslaget. Enligt Lagrådets mening är det över huvud taget inte ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Det finns alltså ett dåligt förslag och en utredning som man inte är nöjd med. Ändå bär regeringen fram ett förslag till ny lagstiftning, med mycket små förändringar, som kommer att få stora konsekvenser.
Vilka vill ha det? Det är inte Räddningsverket, inte Konsumentverket, inte Svenska Naturskyddsföreningen, inte Ekonomistyrningsverket, inte Statens energimyndighet, inte Sveriges Kommuner och Landsting, inte Svenska Petroleum Institutet, inte Svenska Biogasföreningen, absolut inte detaljisterna som ska sälja varan, och inte fordonsindustrin. Alla dessa har i remissvaren sagt nej till förslaget.
Frågan är vem som tror på förslaget. När man läser utskottets betänkande, som efter många bordläggningar och försök att hitta en majoritet nu föreligger, kan man konstatera att även utskottet är mycket tveksamt när det gäller de faktiska förutsättningarna och realismen i förslaget samt tidpunkten, som ändrats. Man anser sig till och med vara tvungen att ge ett tillkännagivande om att regeringen nog borde tänka lite grann på detta med teknikneutraliteten - trots allt. I grunden har alltså utskottets majoritet, om än i förmildrande ordalag, egentligen sågat lagförslaget men ska ändå genomdriva det. Det är ytterligt märkligt.
Vilka är framtidens bränslen? Den frågan ställde jag i början av anförandet, och det är fortfarande lika svårt att svara på den. Vi vet inte. Vi vet inte konsekvenserna av förslaget. Men vi vet att om vi genomför den här typen av lagstiftning riskerar vi att bromsa den fortsatta utvecklingen. Innebär det här en ny miljöbelastning som kanske är värre än den tidigare? Det finns forskare som i artiklar pekat på att etanolen kanske inte alltid är så bra ur miljösynpunkt. Ska vi nu in i det systemet genom ett illa underbyggt, illa genomtänkt, förslag?
Vad innebär förslaget tidsmässigt? Jo, utskottet insåg att det nog inte var så klokt att på en månad tvingas genomföra det och man har nu fått tre månader på sig. På tre månader ska ett antal hundra bensinstationer byggas om. Räddningsverket har i sina svar sagt att det inte går. Därför har Vägverket tvingats anställa två personer som på heltid ska behandla alla de dispensansökningar som man vet kommer in. Förslaget är alltså inte så genomtänkt, inte ens med de förändringar som utskottet gjort.
Konsekvenserna för enskilda näringsidkare, där man tvingas sälja en annan vara än man tidigare tänkt sälja, har tagits upp av Lagrådet, som är mycket tveksamt till det. Regeringen har i propositionen kommenterat detta, liksom utskottet i sitt betänkande. Men de tar lätt på det hela: Vi tycker att det är bra så vi struntar i det. Vi kommer att genomföra det i alla fall. Det hela avfärdas alltså med någon enstaka mening.
Vad blir kostnaderna? Riksdagens utredningstjänst har tittat på det. Någonstans mellan 640 och 850 miljoner kronor kommer det att kosta att genomföra förslaget, ett förslag som egentligen väldigt få, om någon, vill ha. Vad innebär det för priset? Kostnaden blir någonstans mellan 90 öre och 1:10 kr per liter för etanolen, för enbart avskrivningskostnaderna, alltså för att installera det som nu måste installeras.
Ytterst märkligt är det faktum att den här typen av fordon säljer ganska bra. Då vore det väl rätt naturligt att man lät utvecklingen ha sin gång. När det börjar finnas efterfrågan från kunderna kommer det hela att lösa sig av sig själv.
Hurdan är tillgången? I en artikel från Svenska Petroleum Institutet och Naturskyddsföreningen konstateras att med den tillgång på etanol som i dag finns skulle det genomsnittliga tankningsstället inte ens sälja en hel tank per dygn. Är det då klokt att tvinga igenom systemet i dag?
Över huvud taget tycks politiken, när det gäller drift av fordon, ha blivit rätt osammanhängande. Det finns ett exempel i budgetpropositionen. Det är ett förslag som förmodligen kommit i syfte att kompensera den ena av de svenska personbilstillverkarna för effekten av tvånget att börja sälja just alternativa drivmedel eftersom det gynnar etanol. Därför inför man skattelättnader för det andra alternativa drivmedlet som finns tillgängligt, nämligen gas. För bilar som drivs med gas reduceras förmånsvärdet på tjänstebilar, vilket innebär att gasdrivna bilar blir billigare att inneha än etanolbilar. Politiken hänger inte ihop. Det man de facto gör är att man i praktiken tvingar mackarna att sälja etanol och sedan skattemässigt gynnar fordon som använder gas. Den politiken hänger inte ihop.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Jag måste tyvärr konstatera att det gamla uttrycket att Vänstern är dörrmatta till socialdemokratin fortfarande stämmer ganska väl. Men nu har man nått ett steg längre. Nu har man i praktiken också blivit Miljöpartiets dörrmatta.
Anf. 77 Marie Wahlgren (Fp)
Herr talman! Vi bedriver ett storskaligt försök med planeten. Så beskriver professor Christian Azaar det faktum att vår generation kraftigt ökar koldioxidhalten i atmosfären.
Det finns ganska ont om bra planeter, och att vi bedriver ett storskaligt försök med den här planeten gör att i alla fall jag känner en klump av oro i magen. Vad blir konsekvenserna om temperaturen i medeltal stiger två grader, fyra grader, sex grader, tio grader? Vad händer med naturen? Och framför allt, vad händer med den mänskliga civilisationen om vi förlorar land till både öken och hav?
I vårt eget land är det i stor utsträckning trafiken som är problemet, inte för att den står för alla utsläpp utan för att det framför allt är där vi har en utsläppsökning. Därför kan jag ha viss förståelse för den politiker som vill peka med hela handen, göra ett snyggt hugg och få fram ett snabbt förslag som ska lösa åtminstone en liten del av problemet. En viss förståelse har jag för det.
Men jag har ingen som helst förståelse för den regering som lägger fram det här lagförslaget. För till skillnad från enskilda politiker har regeringen hela statsapparaten och hela utredningsväsendet i sin hand, och man kan kontrollera om de förslag man lägger fram är rimliga för att uppnå det mål man vill nå.
Regeringen har också gjort en utredning på det här området, som Krister Hammarbergh presenterade. Jag har nog aldrig läst en utredning över vilken biskop Brasks ande svävar tyngre: Härtill är jag nödd och tvungen.
Jag tänkte läsa en liten del av sammanfattningen av utredningen. Så här skriver utredaren: "Det presenterade lagförslaget är behäftat med en rad brister och nackdelar. Det allvarligaste är kanske att förslaget inte beaktar att en ökad användning av förnybara fordonsbränslen förutsätter en samverkan mellan flera olika faktorer såsom tillgång på bränsle och fordon, en uppbyggnad av drivmedelsdistributionen och ett konkurrenskraftigt pris på produkten. Förslaget riskerar således att medföra att ett stort distributionssystem byggs upp utan att det finns tillgång på bränsle eller fordon som använder förnybara fordonsbränslen."
Detta är en utredare som kritiserar sitt eget lagförslag. Har då utvecklingen det senaste året, sedan utredningen lades fram, på något sätt förändrats, så att det kunde finnas skäl att ompröva de slutledningar som utredaren har kommit fram till, nämligen att det gynnar etanol mer än biogas och att det egentligen är ett felaktigt lagförslag? Nej, det har den inte.
Snarare har det sista året visat på något väsentligt, nämligen att detta är ett lagförslag som försöker lösa ett problem som inte existerar. Det problem man försöker lösa är något man säger är ett moment 22: Det säljs inga miljöbilar, för det finns inga miljöbränslen. Sanningen är precis tvärtom! I september utgjordes 10 % av bilförsäljningen - inte bara nybilsförsäljningen - av miljöbilar. Vi har en kraftig marknadsdriven utbyggnad av alternativbränslestationer i det här landet.
Jag pratade med representanter för näringen. De tror att vi i slutet av det här året kommer att ha ungefär 400 nya stationer med etanol eller gas. Vi ser redan nu en mer än hundraprocentig ökning.
Det är faktiskt helt orimligt att lägga fram det här lagförslaget. Om man lägger fram ett lagförslag som ska fixa ett problem som inte existerar så måste man i alla fall se till att lagförslaget inte skapar nya problem. Det gör det här lagförslaget. Det innebär en låsning vid etanol. Det är ett problem.
Det ställer naturligtvis till stora problem för ett antal enskilda näringsidkare. Om man ska göra stora investeringar krävs det en planering för den som gör investeringarna. Det här kan naturligtvis innebära att ett antal bensinstationer helt enkelt går i konkurs. I värsta fall är det bensinstationer som finns i bygder där man redan har långt till närmaste mack. Där är bensinstationen inte bara ett ställe där man får bränsle - den är en del av den sociala infrastrukturen. Där finns ATG-ombud, post och en lokal närbutik. Lagförslaget kan faktiskt vara ett hot mot dessa bensinstationer - kanske inte i det stora hela, men det räcker att ett enda ställe läggs ned för att vi ska ha förstört eller försämrat livet för en del av våra medborgare. Det kan inte vara lagstiftarens roll. En lagstiftares roll kan inte vara att försämra villkoren för våra enskilda medborgare utan att det leder till någon vinst miljömässigt.
Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2. Naturligtvis står jag bakom Folkpartiets alla reservationer.
Anf. 78 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Jag vill också yrka bifall till reservation 2.
Vi kristdemokrater är också oroliga för miljön. Vi jobbar också med frågan hur vi ska få ihop ekvationen med ökad trafik och ökad växthuseffekt. Men vi brukar säga så här: Det är inte bilen det är fel på, det är bränslena. Men då borde väl man gilla denna proposition? Den vill ju tvinga bensinstationerna att tillhandahålla alternativa bränslen.
Nej, fru talman, vi är emot tvingande lagförslag på detta område, och jag vill förklara varför. Jag ska ge en kort historik. Någon, kanske från Miljöpartiet, kom på idén att varje bensinmack borde sälja alternativa bränslen. I och för sig var det ingen dum idé, men när idén skulle förverkligas började problemen. En utredning tillsattes. Utredaren lade fram ett förslag som han själv var tveksam till på grund av dess nackdelar. Det har vi redan hört om här i debatten.
Regeringen försökte förhandla med oljebolagen om en frivillig introduktion av förnybara drivmedel. Det var enligt regeringen ingen framkomlig väg. Då lade regeringen fram en proposition, och som brukligt är bad man Lagrådet yttra sig. Lagrådet avstyrkte förslaget bland annat för dess bristande konsekvensanalys. Också detta har mina kolleger redogjort för tidigare här.
Till och med Socialdemokraternas ledamöter i trafikutskottet ansåg sig tvingade att motionera med anledning av propositionen för att mjuka upp regeringens förslag. Det är ganska ovanligt. Fem partier, alltså en majoritet, i riksdagen avstyrkte först den tvingande lagtexten. Vårt gemensamma motiv var att den inte är teknikneutral.
I klartext tror vi att de bensinmackar som blir tvingade att på kort tid investera i nya bränslepumpar självklart skulle välja det billigaste först. I dagsläget är det etanol. Alltså skulle vi få en teknikstyrning på grund av ett politiskt beslut.
Kristdemokraterna är positiva till en mångfald av nya bränslen, givetvis också etanol. Men vi önskar att branschen ska få utveckla de bästa alternativen för framtiden utan politisk styrning. Risken är annars att vi väljer ett spår som inte är hållbart. Näringslivsföreträdare säger visserligen ibland att man vill ha besked av politikerna vad som gäller och få en bestämd färdriktning, men så enkelt ska det inte alltid vara, speciellt inte när det gäller teknisk utveckling.
Jag nämnde att det var fem partier som var emot lagförslaget, däribland även Vänsterpartiet. Då startade ett intensivt arbete från Socialdemokraterna för att få med sig Vänsterpartiet på vagnen. Men Vänsterpartiet var ståndaktigt ett bra tag i trafikutskottet ända till sista stund, när vi skulle justera betänkandet. Då svek Vänstern på grund av att regeringen lär ha lovat pengar till investeringsstöd i någon diffus form. Enligt uppgifter från Vänsterpartiet handlar det om 150 miljoner kronor varav 50 miljoner redan nästa år. Detta utlovades dagarna efter att riksdagen fastställt budgetramarna för nästa år. Vilken dålig respekt för riksdagen!
Oppositionen tvingades begära finansutskottets yttrande, och det mynnade endast ut i en uppmaning att regeringen måste hålla sig inom ramarna eller föreslå nya ramar i tilläggsbudgeten. En enda mening i betänkandet ska tydligen garantera denna så kallade satsning: "En långsiktig flerbränslestrategi, som omfattar utökad investeringsstimulans, måste tas fram för att främja teknikneutralitet, även i försäljningsledet."
Då undrar man givetvis: Hur ska detta stöd riktas? Till vem ska det riktas, och för vad? Det är mycket märkligt, fru talman, att man först lägger fram ett förslag om en tvingande lag och därefter tar fram en strategi och investeringsstöd.
I denna viktiga fråga om framtidens bränslen kokar vänsterpakten ihop en riktig soppa utan recept och med okända ingredienser. Att det är tre kockar kan jag inte kritisera, eftersom vi i Allians för Sverige håller oss med fyra sådana. Men skillnaden är att vi har både en gemensam kokbok och välkända ingredienser när vi lagar soppa tillsammans. God jul, fru talman!
(Applåder)
Anf. 79 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Dagens stora energi- och miljöfråga är klimatfrågan och växthuseffekten. 80 % av världens energiförsörjning är alltjämt fossilbaserad, så de stora utmaningarna återstår. Den svenska energiförsörjningen kom för 35 år sedan till 77 % från oljan, vilket genom en imponerande omställning på värmeområdet har sjunkit till dagens omkring 30 %.
Oljeberoendet är i dag störst på drivmedelsområdet, som står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. I Sverige var drivmedelsförbrukningen 77 terawattimmar år 2003 varav över 98 % kom från fossila bränslen. Etanol svarade för 1,27 terawattimmar, rapsolja, RME, för 0,05 terawattimmar och biogas för 0,11 terawattimmar.
Sedan dess har etanolimporten från främst Brasilien ökat starkt. I dag ersätter etanol främst i form av låginblandning ca 5 % av all bensin.
Centerpartiet arbetar sedan mycket länge för att användningen av biobränslen och biodrivmedel ska expandera så snabbt det är möjligt liksom självfallet utvecklingen av ny teknik för både värmeanläggningar och motorer. Självfallet gläds vi i dag när verkligheten är sådan att alltfler delar denna uppfattning och när bioenergin tillväxer så starkt som den gjort och gör. Det betyder oerhört mycket för både miljö och ekonomi i vårt land. Nu väntar nästa stora utmaning, att växla över från fossilbränsledrivna fordon till fordon som drivs av förnybara drivmedel.
En förutsättning för den starka marknadsdrivna tillväxt som nu sker är de generella skattelättnader som gäller för förnybara drivmedel, vilket tillsammans med sänkta förmånsvärden för tjänstebilar och olika andra miljöbonusar gör dessa drivmedel konkurrenskraftiga gentemot bensin och diesel. Detta är goda politiska beslut för att ge marknadskrafterna hjälp på vägen.
Tillsammans med de kraftiga höjningarna av oljepriset och med alltfler miljöbilar på marknaden ökar efterfrågan nu mycket snabbt på förnybara drivmedel, och helt dominerande är etanol. De senaste månaderna har ca 2 000 miljöbilar sålts per månad i Sverige, vilket är ca 10 % av hela nybilsförsäljningen. Försäljningen av etanol, E 85, ökar också kraftigt utöver den helt dominerande låginblandningen.
Oljebolagen och bensinmackarna känner av efterfrågan och möter den bland annat genom att snabbt öka antalet tankställen med etanol. För två år sedan fanns det under 100 tankställen med etanol, E 85. I dag säljer 300 stationer etanol. Om ett år är det sannolikt minst dubbelt så många, 600 stationer. Jag instämmer helt i vad Marie Wahlgren sade. Marknaden fungerar, och vi behöver inte lägga oss i. Men det ska ändå göras.
Det finns också en växande produktion av svensk biogas. Även här ökar antalet tankställen. Volymen av biogas och antalet biogasmackar är mycket lägre och färre. Men framför allt regionalt, till exempel i Västsverige och Östergötland, spelar den miljövänliga biogasen en växande roll.
Om hörnet pågår en febril utveckling av andra förnybara bränslen från bioråvaror, där skogsprodukter är en oerhört spännande bas. Men det dröjer ett antal år innan det kommer ut på marknaden.
Miljöpartiet var på 1990-talet ofta skeptiskt till spannmålsbaserad etanol som fordonsbränsle. Det är glädjande att man i dag så hämningslöst bejakar etanolen.
Men det regeringsförslag för att öka användningen av förnybara drivmedel som vi nu diskuterar är tyvärr fyrkantigt och feltänkt. Miljöpartiet har tyvärr en tendens att hamna där ibland, och även regeringen när den följer efter. Kravet på en skyldighet för bensinmackarna att tillhandahålla förnybara drivmedel leder till onödiga kostnader och en stor byråkrati samt andra nackdelar som väl har redovisats här. Lagrådet avstyrker förslaget liksom de tunga remissinstanserna som till exempel Naturvårdsverket och Vägverket.
När marknadskrafterna fungerar ska man akta sig för detaljregleringar. Det är vår huvudkritik. Energin som regeringen, riksdagen och drivmedelsbranschen nu tvingas lägga ned i den här frågan hade kunnat användas mycket bättre för att verkligen angripa huvudproblemet. Hur får vi i gång en produktion av förnybara drivmedel som kan täcka de växande behoven? Det vore väldigt trist med massor av etanolpumpar men bristande tillgång på etanol.
Tack vare den starka kritiken i utskottsbehandlingen av den här propositionen, från Centerpartiet och övriga borgerliga partier men även från Vänsterpartiet, har regeringens förslag ändå modifierats rätt ordentligt och åt rätt håll. Det handlar egentligen, om vi ska säga som det är, om en ren bakläxa.
Regeringen får bland annat i uppdrag att ta fram en långsiktig flerbränslestrategi, återkomma med förslag om investeringsstimulanser, följa utvecklingen mycket noga bland annat avseende teknikneutralitet och kostnadsutveckling samt utreda frågan om kravet att tillhandahålla bränslen ska riktas mot bränslesäljaren, som enligt propositionen, eller mot bränsleleverantören. Vi beslutar ett, och sedan får vi se vad det blir.
Centerpartiet är inte främmande för till exempel behovet av investeringsstimulanser för att främja förnybara bränslen. Självfallet ska varje ansvarsfull regering ta fram strategier i olika frågor och följa utvecklingen. Men eftersom själva grundfelet består i att i detta läge lagreglera genom en tvångslag de förnybara pumparna har vi reserverat oss tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokraterna. Jag yrkar bifall till reservation 2.
Så går jag över till något mycket viktigare. Vilket mål ska vi sätta upp för den fortsatta expansionen av förnybara drivmedel? Här är jag bekymrad. Vi har hört samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin och statsminister Göran Persson utlova det svenska folket att år 2020 ska vårt oljeberoende ha avvecklats. Det är bra att sätta upp mål, men de ska vara möjliga att nå.
Många människor och medierna har tagit till sig och tror på regeringens budskap och löften. De har inte uppfattat den lilla brasklapp som ibland finns med i en bisats, nämligen att målen egentligen bara innebär att man ska ha valmöjlighet mellan att tanka bensin eller till exempel etanol. Det är en himmelsvid skillnad mellan att avveckla och ha valmöjlighet. Jag tycker att de båda statsråden handskas ovarsamt med orden. Däremot kan deras löfte enligt den lilla bisatsen förklara lagkravet på förnybara pumpar. Så enkelt var det löftet fixat.
Men, okej, säg att regeringen vill avveckla oljeberoendet, och det tror jag väl. Då kommer nästa bekymmer. I regeringens proposition, som vi i dag diskuterar och ska besluta om, refererar man EU-kommissionens mål att inom EU ska år 2020, det vill säga samma år, en femtedel av drivmedlen vara förnybara. 80 % är fortsatt fossila. Detta mål klassar Sveriges regering i sin etanolpumpsproposition som "ambitiöst". Det är samma regering som leds av en statsminister som vill avveckla till samma år, i vart fall i retoriken. Tyvärr verkar regeringen arbeta med dubbla budskap, och det beklagar jag.
Det blir inte heller bättre när vi i dag snart ska rösta om vilket mål som Sverige ska fastställa för hur stor andelen förnybara drivmedel ska vara år 2010 - om bara fem år. Regeringens förslag som, hör och häpna, utskottets majoritet ställer sig bakom är att Sverige ska sätta precis det som mål som EU har som norm, nämligen att 5,75 % av drivmedlen år 2010 ska vara förnybara. Samma regering som vill avveckla oljeberoendet till år 2020 vågar inte ens ha en högre målsättning år 2010 än vad EU i sin helhet har som norm.
Centerpartiet har inte utlovat oljeavveckling till år 2020, men vi arbetar intensivt med rader av förslag för att främja snabbast möjliga expansion av förnybar energi och förnybara drivmedel. Vi vill därför konkret höja regeringens rätt passiva mål år 2010 till 8 %, nästan en halv gång till så mycket som regeringen vill. Vi visar också hur det ska gå till.
Vi är tyvärr rätt ensamma om det - faktiskt helt ensamma. Socialdemokraterna följer sin regering i hälarna, likaså Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men här är det olika budskap i olika utskott. I miljö- och jordbruksutskottet är Miljöpartiet med på målet om 8 %, men i dagens votering nöjer man sig med regeringens bud på 5,75 %.
Fru talman! Jag yrkar självfallet bifall till Centerpartiets reservation nr 6, och jag hoppas att den kan få stöd av fler ledamöter än Centerpartiets 22. Vi vill verkligen inte stå ensamma när vi nu ska fastställa ett viktigt inriktningsmål för hur stor andel förnybara drivmedel vi ska ha som mål år 2010.
Ni är välkomna att ansluta er till oss i omröstningen. God jul!
Anf. 80 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Låt mig inledningsvis konstatera att jag tycker att det är glädjande att vi i dag ser ett trendbrott när det gäller det miljövänliga bränslets utveckling. Den gångna hösten vittnar om att det höga bensinpriset har inspirerat människor att se över vilka alternativ som finns.
Andelen sålda miljöbilar ökar, och det är bra. Men det krävs att dessa fordon också har tillgång till förnybara drivmedel. Den nya lag vi diskuterar här i dag är ett steg i den riktningen. Man kan med fog ställa stora krav på en sådan här lag. Den ska vara teknikneutral. En stor del av diskussionen i utskottets arbete med betänkandet har handlat om denna kärnfråga.
Jag vill för tydlighetens skull här slå fast att lagtexten till sin utformning och sitt textmässiga innehåll är teknikneutral. Ingenstans i texten förordas något alternativ före det andra.
Problemet uppstår när den praktiska tillämpningen av lagen ska genomföras. Kravet i lagen är att mackägarna är skyldiga att erbjuda
ett
förnybart bränsle. Det naturliga för mackägaren blir att välja den anläggning som är billigast att installera. I de allra flesta fallen är det etanolen som då har en fördel. Detta faktum gör att det finns en risk för oönskade fastlåsningseffekter.
Vi socialdemokrater tillkännager tillsammans med våra samarbetspartier för regeringen åtgärder i syfte att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen. En flerbränslestrategi som vi socialdemokrater står bakom blir därför genomförbar förutsatt ökad investeringsstimulans som skapar förutsättningar för en teknikneutral övergång till förnybara drivmedel.
Utskottsmajoriteten har också ansett det befogat att skjuta fram ikraftträdandet till den 1 april 2006. Det kan ju synas som en liten förändring, men det ger ändå ytterligare förberedelsetid för de ca 600 mackar som berörs i det första steget. Vi ska komma ihåg att möjligheten att ansöka om dispens är en del av lagen. Men genom att skjuta fram ikraftträdandet till den 1 april 2006 kan vi undvika en del dispensansökningar. Frågan har dessutom varit känd för marknaden en längre tid. Det växande intresset för miljöbilar måste också ha noterats av branschen.
Fru talman! Jag har redan talat om hur viktigt det är att vi har en öppenhet för flera alternativ. Vilka är då de alternativ vi kan se i dag? Det finns flera vägar att gå. Vi har i utskottsbetänkandet lyft fram ett par möjligheter. Man kan säga att det handlar om två olika vägar att vandra. I syfte att nå vårt mål år 2010 ska biodrivmedlen vara 5,75 % av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål.
Den ena vägen vi måste vandra handlar om ökad inblandning. I bensin måste vi höja inblandningen av etanol från 5 till 10 % i ett första steg. När det handlar om diesel så måste vi ändra specifikationen för diesel miljöklass 1 så att en inblandning av RME med 5 % möjliggörs.
Den andra vägen handlar om den lagstiftning som vi diskuterar här i dag. Som jag redan har nämnt ger lagen tillsammans med en flerbränslestrategi rimliga förutsättningar för en teknikneutral övergång till förnybara drivmedel.
Förslaget som kammaren nu har att ta ställning till innebär en öppenhet inför framtiden. Vi låser inte fast oss vid ett enda alternativ. Vad vi med säkerhet vet är att det i framtiden kommer att finnas andra alternativ som vi i dag inte känner till. Vi har några alternativ redan i dag. Biogas är ett exempel.
Jag ska tala lite om de framsynta kommuner som satsar på biogas. Det handlar om de kommuner som satsar på biogasanläggningar där man till exempel omvandlar avfall och sopor till biogas. Det finns många goda exempel, och man kan se vilka de är i Naturvårdsverkets miljöinvesteringsregister. Jag tänker inte räkna upp alla utan bara kort nämna en kommun.
Det är Linköping, som har satsat på biogasrötning i sin avfallshantering. Syftet med åtgärden är att anpassa befintlig biogasproduktionsanläggning på så vis att den klarar av att möta en ökad efterfrågan av biogas från Linköping med omnejd. Nuvarande produktion klarar av att producera ca 4 miljoner normalkubikmeter biogas av fordonskvalitet per år och möter därmed dagens behov med liten marginal. Under följande femårsperiod beräknas marknaden i Linköping med omnejd ha behov av ca 2 miljoner normalkubikmeter ren gas mer per år än vad som produceras i dag. Det motsvarar 10 bussar, 20 distributionsbilar, 20 taxibilar och ca 1 000 personbilar. Genomförandet av denna åtgärd ger en ökad produktionskapacitet om ca 2 miljoner normalkubikmeter per år och koldioxidvinster med ca 4 814 ton per år.
Ett bekymmer med biogasen som ett alternativt drivmedel är att man på sina håll i landet har kopplat priset till bensinpriset. Detta ger helt fel signaler. Det är därför glädjande att miljöministern har uppmärksammat problemet med biogaspriset och har samlat branschen till en dialog om detta.
Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att påminna om att vi i Sverige också har tillgång till naturgas. Ett infrastruktursystem för att distribuera naturgasen finns och även planer på att bygga ut detsamma. Det är bra, för i denna infrastruktur kan även biogas distribueras. Jag vill bara påtala att det är viktigt att den byggs ut för att den också ska kunna utgöra en möjlig länk för distribution av framtida biogas.
I samband med detta vill jag också peka på att möjligheten att tanka biodrivmedel måste finnas i hela landet. Alla ska vara med. Så enkelt är det. Det är också ett av motiven till att lagstifta om skyldigheten att tillhandahålla sådant bränsle. Marknaden har hittills visat ett svagt intresse.
I betänkandet lyfter vi socialdemokrater tillsammans med samarbetspartierna upp vikten av att följa upp genomförandet. Vi föreslår att en kontrollstation i samband med budgetpropositionen 2008 ska upprättas. Det handlar om att undvika en situation där, mot förmodan, något förnybart drivmedel gynnas före andra. Ett annat syfte med denna kontrollstation är att följa upp utvecklingen så att förnybara drivmedel verkligen erbjuds över hela landet.
På hemsidan miljofordon.se redovisas försäljningsställen för etanol E 85, biogas, naturgas som fordonsbränsle, vätgas med mera. I Sverige finns det enligt nämnda hemsida 266 tankställen med etanol E 85. Av dessa stod OK/Q8 för ca 39 % följt av Statoil med ca 24 %. I Sverige finns det enligt samma hemsida 46 tankställen med biogas. Av dessa stod OK/Q8 för ett tankställe och Statoil för tre.
Ska vi lyckas med våra ambitioner är det uppenbart att marknaden behöver allt stöd den kan få, i detta fall i form av en lagstiftning som syftar till att påskynda utvecklingen.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 81 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag ska börja med att hålla med min kollega i en sakfråga, nämligen att den viktigaste åtgärden på kort sikt för att få ned fossilt utsläpp från trafiken är låginblandning. Det är någonting som vi har varit eniga om väldigt länge i den här kammaren. Därför är min fråga: När händer det någonting? Framför allt när det gäller diesel kan faktiskt regeringen fatta beslut själv. Där behöver man inte avvakta EU. Därför är min fråga: När får vi den propositionen på bordet i den här kammaren?
Den andra frågan handlar om vad som är drivkrafterna för en omställning. Där håller jag också med. Jag tror att den största drivkraften till en omställning är prisskillnaden. Är det billigare att tanka biobränslen, kommer folk att tanka biobränslen. Blir det billigare att köpa miljöbilar, kommer människor att köpa miljöbilar. Känner inte ni i majoriteten en viss oro över att den här typen av lagstiftning faktiskt kan vara kostnadsdrivande, framför allt på etanolen i det här fallet? Om vi får ökad låginblandning, vilket vi alla hoppas på, kommer vi att få ett produktionsproblem. Om man har högre efterfrågan än tillgång brukar det vara kostnadsdrivande. Är ni inte oroliga för att det här kommer att bli kostnadsdrivande och därmed negativt för introduktionen?
Anf. 82 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Jag hoppas att man så fort som möjligt kan verkställa detta med inblandning i dieseln genom att regeringen återkommer. Förhoppningsvis kommer det att ske ganska snabbt. Jag kan inte säga exakt när det ska vara.
Vi har en stor import av etanol i dag från i huvudsak Brasilien, men vi har också anläggningar med tillverkning av etanol i Sverige. Vi hoppas att de ska kunna utökas och att vi kommer att få fler sådana anläggningar i Sverige. Då blir vi inte heller så beroende av importen av etanol som vi kanske är i dag.
Anf. 83 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Problemet är ju att vi nu sätter i gång en väldigt snabb introduktion via lagstiftning. Det är en introduktion som inte är marknadsdriven. Har man en marknadsdriven introduktion av biobränslen, vilket vi alla egentligen tror kan fungera, får man ett tillskott av produktion samtidigt som man får en utökad försäljning i takt. Man introducerar inte stora svängningar i systemet. När vi försöker finreglera ekonomin med hjälp av andra system än marknadskrafterna brukar vi inte lyckas. Det finns ganska många exempel på att just det är olyckligt och att man inte får fungerande system. Jag måste säga att jag fortfarande känner en ytterligt stor oro för att det här lagförslaget är totalt kontraproduktivt när det gäller introduktionen av biobränslen. Jag är orolig för att det, som också någon av experterna i kommittén säger, kommer att göra att man får en konfrontation mellan branschen och politiker i stället för en samverkan för en bättre miljö och för en snabb introduktion av biobränslen på rätt sätt.
Anf. 84 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Men eftersom inte marknaden kan lösa detta själv måste vi som lagstiftare göra det. Jag delar inte alls den oro som Folkpartiet, genom dig, Marie, uttrycker här. Vi socialdemokrater delar inte den oron. Vi tror att vi kommer att klara av att få fram det bränsle som behövs för de här bensinstationerna. Vi är inte alls oroliga. Marknaden löser inte de här problemen, men det är vad ni tror. Det är alltid så. Men i det här fallet gör man inte det.
Anf. 85 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Efter att ha lyssnat på Brandins inlägg här vidhåller jag att detta är en soppa som ni har kokat ihop tillsammans. Det normala är väl att man först har en strategi, därefter talar om vilka eventuella stöd man ska ge och sedan, om det behövs, stiftar en lag som sätter fart på processen. Ni gör precis tvärtom. Det är en enda soppa.
Brandin talar mycket om biogasen som ett bra miljöbränsle, men det är ju just biogasen som kommer att missgynnas. Eller är det inte det? Jag skulle vilja att Brandin förklarar vad det är som säger att bensinstationsföreståndarna ska installera biogas när det kostar ett antal gånger mer än att installera etanol. Ni kommer ju att påverka den tekniska utveckling och infrastruktur som håller på väg att byggas upp nu. Ge gärna svar på frågan om biogasen!
Brandin sade att den här lagen är teknikneutral. Javisst, lagtexten är det, men konsekvenserna är det definitivt inte.
Anf. 86 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Vår soppa består av etanol, biogas och RME. Jag är rädd för att er soppa består av en spik.
I dag på morgonen fick jag besked om att man i Västra Götaland, mitt eget hemlän, kommer att etablera fyra nya biogasanläggningar. Det är någon som är orolig för att man inte kommer att klara detta ute i landet. Men jag har också fått reda på att Boden, Östersund och Skellefteå ligger långt framme för att starta biogasanläggningar. Jag tror att i takt med att man ser att ett sådant här lagförslag läggs fram det också finns en större vilja i kommunerna att röta sitt avfall för att få biogas till drivmedel och annan verksamhet.
Försäljningen av biogasbilar har också ökat i det här landet. Min blyghet förbjuder mig att säga vilket märke det är, men det är svenskt och finns i Göteborg. De har i år sålt 1 300 nya gasbilar. Deras prognos för 2006 är 4 000. Det är
ett
företag vi pratar om, och det finns fler som tillverkar gasbilar.
Jag tycker att det här visar att industrin tror på denna verksamhet. Det verkar som att de borgerliga partierna inte tror på detta, kanske på grund av att man själv inte har kommit med förslaget.
Anf. 87 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Det var intressant att få veta ingredienserna i vänsterpaktens soppa. Det var tre bränslen: etanol, biogas och RME. Elbilarna göre sig icke besvär, tydligen, och vätgas och sådant ska vi inte prata om. Jag tror inte att det var särskilt genomtänkt.
Men det är just det vi efterlyser, en genomtänkt strategi, som marknaden sedan kan få jobba med. Det är inte vi här i riksdagen som ska peka ut särskilda bränslen.
Låt mig ställa en annan fråga, om vi ser det ur företagarens perspektiv. Den som äger eller driver en bensinmack tvingas nu investera i anläggningar med nya pumpar. Det står visserligen i propositionen att man kan få dispens, men den bör inte överstiga ett år. Vad betyder det för en mackägare som kanske har tänkt göra ett byte av pumpar, vilket är en väldigt stor investering, men kanske först om två år? Vilket beslut ska mackägaren ta då? Ska han lägga ned, eller ska han tvingas investera i förväg och kanske riskera att gå i konkurs? Mackar på landsbygden har i dag stängt på grund av dålig lönsamhet. Ska de bli fler i framtiden?
Jag skulle vilja veta någonting om dispenser och hur ni ser på det ur företagarens perspektiv. Hur ska man klara av det här?
Anf. 88 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Vätgas och el ska vi krydda soppan med.
Jag tror inte att vi behöver vara oroliga. Mycket av detta löser sig självt. Jag har nu redovisat den försäljning som sker av miljöbilar. Menar Kristdemokraterna att dessa bensinstationer inte ska tillhandahålla drivmedel för att ägarna till miljöbilar ska kunna föra fram sina fordon, i detta fall biogas, etanol eller andra miljövänliga drivmedel?
Någon sade att det ändå är något positivt med det här. Vi har gett regeringen ett tillkännagivande. Vi är medvetna om att gassatsningen på bensinstationerna är dyrare, men vi har gett tillkännagivandet för att man ska ha möjlighet att få hjälp för att installera gasanläggningar.
Jag har sett lite grann vilka enorma vinster våra bensinbolag gör på grund av att man säljer bensin, fossila bränslen. Vi tycker då också att man i så fall får vara med och hjälpa till att etablera dessa drivmedel på bensinstationerna. Man kan inte bara ropa på farbror staten hela tiden.
Anf. 89 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag kan helt instämma i ett påstående som Claes-Göran Brandin gjorde, nämligen att det pågår en väldigt framsynt biogassatsning i Linköping, som röner intresse världen över. Jag vet också att det är mycket bra saker på gång i Västsverige.
Mina frågor riktar sig egentligen till statsministern, men eftersom han inte är här riktar jag dem till hans ställföreträdare här och nu, Claes-Göran Brandin. Jag antar att ni båda vill avveckla Sveriges oljeberoende till år 2020. Då har jag två frågor.
Hur kan regeringen klassa EU:s fastslagna mål att år 2020 - kommissionen har angett det, och det står i regeringens proposition - ska en femtedel av drivmedlen i EU vara förnybara som ett ambitiöst mål? Samma regering vill ju avveckla oljeberoendet i Sverige till 2020. Jag tycker inte alls att det går ihop.
Sedan är det fråga om det konkreta, som vi ska besluta om här i dag. EU har också en sorts lägsta ambition hur långt vi ska ha hunnit år 2010 med att få fram förnybara drivmedel som andel av den totala konsumtionen. EU:s mål är 5,75 %, som vi ska ha nått om fem år. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nöjer sig med det målet. Är det inte lite svagt av ett oljeavvecklarparti, med målet 2020, att inte ens kunna hänga med på Centerpartiets mål, som vi vill sätta till 8 % år 2010? Tror inte Claes-Göran Brandin på sin egen soppa?
Anf. 90 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Det gör jag. Målet 5,75 % är inte statiskt på något sätt. Jag hoppas innerligt väl att vi kan visa högre siffror.
Men vi ser bara här i dag vilken skillnad det är på den diskussionen och vilken tro man har, från Moderaterna till dig som centerpartist, på det alternativa bränslet.
I takt med att vi bygger upp detta på bensinstationerna framöver tror jag att det kommer att avspegla sig i att fler skaffar sig miljöbilar. Då kommer kommuner, stat och andra att pusha på för att man ska använda sådana bilar i kommunerna och i statens tjänst.
Jag tror och hoppas att det kommer att bli högre än 5,75 %, men vi är realister. Jag vet hur diskussionen blir om vi inte når upp till det - då blir det en svekdebatt. Därför kanske det är bättre att vi sätter ett lägre mål och sedan försöker nå upp till det.
Anf. 91 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det är mitt bekymmer att här i riksdagen sätter ni ett mål som är lågt och i nivå med EU, men på gator och torg och i medierna vill ni avveckla hela oljeberoendet till 2020. Ni måste ha ett samstämt budskap utanför riksdagen och i riksdagen. Min kritik riktar sig i första hand till din chef och inte till dig, Claes-Göran, men jag vill visa att det här inte går ihop.
Vi är tydligen överens om att främja och bygga upp förnybara bränslen. Då handlar ni ju fel. Folk vill köpa bilar. Det är lönsamt att investera i bilar och använda förnybara bränslen, och det är jättebra. Marknaden växer väldigt snabbt. Det behövs ingen lagreglering. Ni fokuserar på fel problem.
Problemet är: Finns det förnybara bränslen att fylla i tankställena? Det är problemet, och det är dit vi behöver rikta fokus: att få i gång produktionen av förnybara bränslen, från jordbruksmarksgrödor, från skogsgrödor, via vätgas och så vidare. Där känner jag en oro, och det är om det vi borde ha haft diskussionen här i dag.
Jag noterar att 5,75 % är försiktigt sagt, så att man inte ska misslyckas. Sedan noterar jag att år 2020 ska oljeberoendet vara avvecklat.
Anf. 92 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Jag tänker inte ta på mig statsministerns kavaj här, mer än att jag vet - det vet Danielsson också - att man har tillsatt den här oljekommissionen som man har knutit ett stort antal experter till för att diskutera de här frågorna. Jag tror att de är jätteviktiga för oss alla. Ingen vore väl lyckligare än vi om man kunde komma bort ifrån oljeberoendet, om det blir år 2020, tidigare eller senare. Det absolut viktigaste är att vi har tagit det här steget och försöker hitta möjligheter att komma ur detta.
Jag hoppas att vi ska använda oss av anläggningen i Linköping och visa ute i landet vad man kan lyckas med och vad en kommun kan klara av att göra, både att bli av med sitt avfall och att få ut något nyttigt av det. Det är lite grann vad jag har fått mig till livs i dag, att det är fler kommuner som nu tittar på Linköping och kanske också tittar på vissa kommuner i Västra Götalands län.
På det viset gör vi kartan större där vi kan få andra alternativa bränslen än etanol. Etanol i all ära, men det är också viktigt att vi får andra bränslen. Det tror jag vi kommer att få.
Vad vet vi om fyra fem år? Det kanske finns andra bränslen än det vi pratar om i dag. Så vi ska hålla den dörren öppen också.
Anf. 93 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Jag skulle vilja gratulera Claes-Göran Brandin till ett väl genomfört anförande. Det kan inte ha varit lätt, inte med den text som i dag har levererats från majoriteten i utskottet. Det var nästan så att jag tänkte fråga Brandin vilken reservation han tänkte ansluta sig till, inte minst med det varma talet när det gäller teknikneutralitet.
Jag blev lite fundersam. Det var garanterat, sades det, men det är ju inte vad som står i utskottets majoritetstext. Här står det lite inlindat om marknadsförutsättningarna. Det står också att enligt utskottets mening är det nödvändigt att vidta åtgärder för att stimulera utbyggnaden. Det sägs att man måste ta fram en långsiktig flerbränslestrategi för att främja teknikneutralitet. Det betyder väl att det inte finns? Har du en annan uppfattning än utskottets majoritet?
Jag ställer mig också lite frågande till hur saker ska gå till. När det gäller kravet att tillhandahålla bränslen så vet man inte om det ska riktas mot bränslesäljaren eller bränsleleverantören. Det ska man kontrollera 2008, men det är ju flera år efter att det ska genomföras. Vore det inte bra, Brandin, om du och ni hade klart för er mot vem ni ska rikta kraven? Vore det framför allt inte väldigt bra om de som ska uppfylla kraven vet vem kraven ska riktas mot? Jag tycker att ett tydliggörande här vore på sin plats.
Jag har ytterligare en fråga. Det finns en lång rad punkter i majoritetstexten som man måste utreda vidare för att man ska kunna skapa stabila spelregler. Vore det inte bra, Brandin, att ha klart för sig hur de spelreglerna ska se ut innan man fattar beslut om lagförslag?
Anf. 94 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Krister, känner ni er inte ensamma från Moderaternas sida att alltid vara de som är emot allting? I den här kammaren nu står ni än en gång ensamma, totalt ensamma, i en reservation. Ni var tydligen beredda att gå längre vid det sista sammanträdet i trafikutskottet, men ni gjorde inte det. Det måste vara hemskt att alltid ta på sig den rocken. Tror inte Moderaterna någonting på att vi måste gå över till alternativa bränslen? Ska bara marknaden sköta detta? Tror Moderaterna så hårdnackat på det? Vi kommer på det viset att lämna över en miljö till nästa generation som vi har skapat och som ni då står bakom. Jag tycker att det resonemang som ni har är cyniskt.
Vi tror på att detta kan hjälpa. Ni säger att det kommer att genomföras av marknaden. Då är det väl inga problem att vi gör den här lagstiftningen, om det ändå ska genomföras? Det kan ju vara positivt för marknaden och bensinstationerna att de då får hjälp av det som vi har gjort ett tillkännagivande om för att installera biogas som exempel. Jag tror att om vi står här i en debatt om fem år - det kanske vi inte gör - eller de som står i en debatt om fem eller tio år i den här kammaren kommer att tycka att vi fattade ett bra beslut som puffade på så att man kom i gång med det här. Det tror jag. Då kommer de att säga: Och än en gång var dessa moderater emot! Ni kanske heter någonting annat då, jag vet inte.
Anf. 95 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Det blev lite tunt nu. Det var inte ett svar på någon fråga, och större ansvar när man ska genomföra en tvingande lagstiftning finns tydligen inte så att man har tänkt igenom förslaget över huvud taget. Utan då går man på ett generalangrepp. Man har inte läst, inte hört. Det är inte bra för den politiska debatten. Det fanns inte en kommentar i sak. Det är svagt, mycket svagt.
Jag ska ställa en fråga till, och du lär väl inte svara på den heller. Hade det inte varit bättre att tänka igenom förslaget så att man lägger den tvingande reformen i en tid så att man inte behöver rigga upp dispenser? Vad tycker du är bättre, att vi får en flod av dispensansökningar eller att vi ser till att ha en lagstiftning som är bra?
Jag delar din uppfattning om det framsynta som många har gjort när det gäller att satsa på biogas. Då skulle jag vilja att du berättade vad Sveriges Kommuner och Landsting tycker om det här lagförslaget. Tyckte de att det var bra? Vad tycker Linköping? Tycker de att det är bra? Vad tycker Volvo? Det är en väldigt viktig industri i den kommun du kommer från. Tycker de att det är ett bra lagförslag?
Det räcker inte med att skälla på Moderaterna, låta bli att argumentera för sin egen uppfattning och glömma att det finns en verklighet där utanför också. Den verkligheten har sannerligen sågat det förslag som ni nu har lagt. Dessutom har du själv talet emot det så många gånger.
Det har pratats om en soppa som har kokats. Du har själv konstaterat att det som finns i den här soppan är en spik. Ja, det är alldeles riktigt. Det är det ni har åstadkommit, en spikmatta för hela den svenska fordonsindustrin och detaljistledet.
Anf. 96 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Krister Hammarbergh kanske också skulle ha lyssnat. Det var inte vår soppa som var en spik, utan det var Johnny Gyllings soppa som var en spik, om du inte lyssnade ordentligt. Vi hade ingredienser i vår soppa. Nu kanske vi ska sluta med matlageriet när vi diskuterar de här viktiga sakerna.
Jag tror inte att det kommer att bli så många dispenser. I dag rullar det bussar här ute i Stockholm, och man säger: Vi installerar hundratals nya tappstationer med etanol så ni slipper betala trängselavgifter. Det visar ändå att det inte är hela världen om vi fattar beslut, för det kanske också hjälper. Det är det jag har sagt tidigare. Det är kanske det som hjälper marknaden att klara av detta. Vi tror inte att man utan att ha lite eld på sig kommer att göra detta.
Vi tror på den här verksamheten, och vi tycker att det betänkande vi nu har lagt fram är ett bra betänkande. Vi kommer att återkomma och se till så att de intentioner har följts som vi kommer att besluta om här i dag förhoppningsvis.
Vi hoppas innerligt väl att det kommer att bli på det här viset, men man kan aldrig veta. Det är ju ett val emellan. Men jag tror inte att det kommer att ändra det. Svenska folket har väl ambitioner att se till att den socialdemokratiska regeringen ska få fortsätta att driva detta i land som vi nu har gjort.
Med det vill jag önska alla en god jul - även Krister Hammarbergh.
Anf. 97 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Det är uppfriskande med en så här matinspirerad debatt strax före jul så vi alla blir sugna.
Nu har Vänstern blivit anklagad för två saker här från den borgerliga alliansen. För det första får vi höra att vi har agerat dörrmatta åt regeringen och den socialdemokratiska gruppen. Jag tror inte att Göran Persson, Carina Moberg och Claes Roxbergh håller med om att vi har varit en bekväm dörrmatta. Snarare handlar det om det som Centern var inne på, att det har skett betydande förskjutningar i det första förslaget som regeringen lade till det som vi nu ska ta beslut om. I rätt riktning, säger dessutom Centerns representant. Jag kan bara hålla med i den senare beskrivningen. Jag tycker också att det har skett förskjutningar i rätt riktning. Jag vill hävda att Vänsterpartiet har haft en betydande del i de förskjutningarna. Jag tycker att det är glädjande. Det är inte alls i det sämsta politiska sammanhang, som Krister Hammarbergh från Moderaterna säger. Det här visar att det finns möjligheter och att man kan påverka med sakargument. Jag välkomnar att det har skett i trafikutskottet, att vi har hittat en överenskommelse även här mellan Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister.
Jag säger det inte för att vara oförskämd, men ibland funderar jag på om de borgerliga ledamöterna i trafikutskottet verkligen har läst på det vi diskuterar. Det finns ett uttryck som heter: Tomma tunnor skramlar mest. Det tycker jag betecknar en del av de inlägg som kommer i dag.
Vänstern har fört fram de krav som ni har ställt. Lagförslaget skulle i sin utformning ha medfört konsekvensen att det ensidigt skulle ha gynnat etanol. Det ville inte vi. Vi ville säkerställa att det skulle finnas fler förnybara drivmedel i framtiden. Det finns det nu tydliga skrivningar om.
Man kan läsa att tillkännagivandet handlar om det som ni har pratat om. Det står: Vidare bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om vad utskottet anfört om åtgärder med syfte att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen.
Vi har alltså konstaterat att vi behöver ha tillgång till dessa drivmedel, men de ska också tillhandahållas någonstans. Det är det propositionen handlar om. Där tycker vi att vi har tagit klara steg i rätt riktning.
Om man tittar på trafikutskottets formuleringar så märker man att det har skett klara förbättringar i skrivningar som på ett tillfredsställande sätt säkerställer teknikneutralitet och främjar det. Vi kan inte diktera fram det, men vi kan skapa förutsättningar för teknikneutralitet.
Det står ingenstans att vi pratar specifikt om etanol eller biogas. Vi säger att vi vill säkerställa att det ska finnas flera förnybara bränslen i framtiden. Vi vill inte låsa in oss på etanolspåret eller något annat spår. Vi tror inte på den enda vägens politik här heller. Vi tror på att det ska finnas många olika spår.
Jag kan bara konstatera den borgerliga upprördheten. Den beror väl snarare på att ni inte lyckades fälla regeringen på en viktig fråga strax före jul än på att ni tycker att det är ett dåligt förslag i sak.
Jag kan konstatera att branschen uppenbarligen inte är speciellt missnöjd. Jag kan konstatera att biogasproducenter runtom i landet tycker att det här är ett bra förslag och en klar förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget. Jag pratar då inte om någon småskutt som hade tänkt dra i gång en biogasanläggning, utan ganska stora producenter av biogas tycker att det här är ett bra förslag.
Ni har pratat om olika bilfabrikanter. De har inte heller varit upprörda över den här förändringen. De tycker också att det är bra. Det sade man till exempel på ett seminarium som CNS, inte Vänsterpartiet, anordnade här i riksdagen. Där framhöll de att de tycker att det är bra om det finns flera spår.
Kritiken är märklig. Om man genom behandling i riksdagen kan få till stånd konstruktiva samtal, diskussioner, positiva skrivningar och en förändring av en lagstiftning i rätt riktning ska Centern ha heder av att man kan erkänna det. Man ska inte stå här och gnälla och låtsas som om ingenting har hänt.
Ett exempel på dålig inläsning är när Krister Hammarbergh frågar socialdemokraten Brandin vem som egentligen ska ordna bränsleställena. I lagförslaget finns det tydligt definierat vad ett förnybart drivmedel är, vad ett säljställe är och vad en bränslesäljare är. Det är ganska tydligt att det är de enskilda mackägarna som ska stå för detta.
Det är en av de punkter som Vänsterpartiet har varit kritiskt mot. Det kanske kan förvåna Moderaterna något. Vi kan se att det kan skapa problem för den enskilde mackägaren. Från början gäller det som tur är de största mackägarna. Sedan går det nedåt i fallande skala. Vi har fått till stånd en kontrollstation 2008 som ska se över om det krävs ytterligare åtgärder för att säkerställa teknikneutralitet, det vill säga ha flera bränslen än bara etanol och biogas.
Kan vi fixa det på ett rikstäckande sätt? Jag tycker att det är rimligt att man ska kunna köra bil från Göteborg till Kiruna utan att behöva fundera över om man måste sticka 30 mil åt sidan för att kunna tanka etanol eller biogas. Det är rimligt att detta finns över hela Sverige om det ska bli ett trovärdigt alternativ. Det finns också med i skrivningarna.
Vi ska värdera om vi ska fortsätta att rikta kravet mot de enskilda bränslesäljarna eller om det är de stora bolagen bakom som ska vara ansvariga. Det vet vi inte. Det bör man titta på. Det är inte en skrivning vi har satt dit bara för att det är kul. Vi vill verkligen vara säkra på att vi inte får en utslagningsprocess. Det gynnar ju inte flerbränslestrategin.
Jag tycker fortfarande att argumentationen är mycket spretig. Till Centern kan jag säga att det finns skrivningar från miljö- och jordbruksutskottet där man redovisar de olika direktiven och minimidirektivet vad gäller inblandningen av förnybara drivmedel. Det står
minst
5,75 %. Det står inte att det ska vara exakt det. Jag välkomnar också om vi kan höja ribban något.
Ni anklagar oss för att vara spretiga. Vi har åtminstone lyckats komma med ett gemensamt beslut. Hos den borgerliga så kallade alliansen hittar vi bland annat kloka ståndpunkter som vi försöker få till stånd i den transportpolitiska proposition som ni frågar efter.
Drivmedel är en sak. Man kan försöka minska på onödigt transportarbete, vilket Folkpartiet lyfter fram. Man kan föra över godstrafik mer till järnväg och fartyg. Man kan föra över persontrafiken mer från privatbilism till kollektivtrafik.
Det ska jämföras med Moderaternas linje. I en debatt för någon vecka sedan hävdade man att det inte finns några onödiga transporter. Det är ganska stor skillnad mellan de två ståndpunkterna.
Redan då uppskattade jag att Centerpartiet hade en klarsyn och i trafikpolitiska och miljöpolitiska frågor uppenbart hör mer hemma på vänsteralliansens sida än på den andra sidan. När ni efter valet inte har vunnit är ni välkomna in i rätt gäng så kanske vi kan göra något åt de verkliga problemen.
Med detta, fru talman, vill jag önska hela kammaren och inte minst ledamöterna i trafikutskottet en god jul, och jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Med stolthet konstaterar jag att vi delvis har fått igenom ett av våra yrkanden. Vi är alltså inte dörrmatta utan vi har agerat och påverkat verkligheten.
Anf. 98 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Julkänslorna sprider sig i salen. Eftersom det är jul måste jag gratulera Peter Pedersen - inte till anförandet, men till fotarbetet, apropå spretigt.
Starten i utskottsarbetet var väldigt bra. Det kom igång med motionerna. Det fortsatte och så blev det bordläggning, bordläggning och bordläggning. Motionen var väldigt tydlig. Sedan hände något under vägen. Peter Pedersen bytte håll och försvann. Sedan tog han mål i starten igen.
Jag ska läsa en bit ur Vänsterpartiets motion. Jag tycker att den är välformulerad.
"Vänsterpartiet konstaterar dessutom att det redan i dag installeras ca 12 etanolpumpar i månaden på marknadsmässiga villkor runt om i landet och då måste man ifrågasätta om ytterligare åtgärder, som ensidigt gynnar etanol på andra förnybara drivmedels bekostnad, är önskvärt eller kostnadseffektivt."
Vad har rent faktamässigt hänt sedan motionen skrevs? Har verkligheten förändrats? Jag tycker att motionen var välformulerad.
Ni skriver att Vänsterpartiet menar att regeringen till skillnad från en rad berörda parter tar mycket lätt på frågan om kostnadseffektivitet och teknikneutralitet när det gäller strategin för att säkerställa tillgång till flera förnybara drivmedel. Regeringen talar om att det nu föreliggande förslaget inte innebär att vi för all framtid låser oss vid etanol. Detta är ren spekulation utan faktabakgrund från regeringens sida.
Vad har hänt faktamässigt under utskottets behandling? Varför har ni bytt ståndpunkt?
Peter Pedersen tog också upp att det är viktigt att veta vem man ställer krav på. Är det mot bränslesäljaren eller bränsleleverantören? Man har föreslagit en kontrollstation 2008. Vore det inte bra, Peter Pedersen, om de ni ställer kravet mot fick veta det redan nu?
Anf. 99 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Den sista frågan har jag redan svarat på. Det står uttryckligen hur det ska gå till. Det är riktat mot den enskilde branschsäljaren, alltså mackägaren. Vi säger att eftersom det kommer att krävas mindre försäljningsvolymer kommer vi 2008 att överväga om kravet även i fortsättningen ska riktas mot den enskilde mackägaren eller de bakomliggande bolagen. Det tycker jag är ett ganska tydligt besked.
Det som har hänt i övrigt är att vi har haft seriösa samtal med branschen och diskuterat detta. Vi har konstaterat att man inte har lyckats komma fram till en frivillig överenskommelse. Jag konstaterade däremot att branschen tar detta på större allvar än vad Moderata samlingspartiet gör. Man inser att om man inte är med på båten kommer de bolag som inte erbjuder förnybara drivmedel att hamna i bakvattnet. Jag har svårt att tro att de är negativa till någon typ av investeringsstimulans och att man får hjälp för att upphäva skillnaderna.
Hur har Moderaterna tänkt sig att man med marknadskrafterna ska upphäva skillnaden för den enskilde mackägaren som ska göra installationer, om det kostar 300 000 att installera en etanolpump och tio gånger så mycket att installera biogas? Om marknaden fungerar som den brukar göra blir det ensidigt etanolspår som gäller. Det vi nu försöker göra är just att hitta medel för att främja teknikneutralitet så att vi inte ska döda biogasalternativet. Jag uppfattar också att de som ägnar sig åt de satsningarna är positiva.
Sedan har det tillkommit att vi är överens om att det ska tillföras extra medel för åren 2006 och 2007. Vi får väl se hur långt det räcker, men det finns ju år också efter det då vi kan tillföra ytterligare medel om det inte räcker.
Anf. 100 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Jag blir lite konfunderad, Peter Pedersen. Är det inte du som har skrivit motionen? Det är ju en helt annan sak som står i den motion som ni har lämnat in än som nu sägs i kammaren - en helt annan sak.
Detta står tydligt i lagtexten; där har du rätt. Men varför har ni skrivit i majoritetstexten att ni ska se om detta är bra? Är ni inte riktigt säkra på att lagstiftningen stämmer och är korrekt? Tror ni att den kanske leder till någonting som är felaktigt? Hade det inte varit bättre, precis som ni skriver i er egen motion, att dra tillbaka alltihop och omarbeta lagförslaget så att det går att använda?
Tomma tunnor skramlar mest. Det skramlade mycket i många uttalanden, och det var tuffa uttalanden. Men vad hände i slutet? Jo, Vänsterpartiet blev den dörrmatta som det alltid brukar bli - nu inte bara socialdemokratins utan även Miljöpartiets.
Du har egentligen redan förklarat för oss varför du går emot din egen politik i slutändan, nämligen genom de här orden: Den enda anledningen för oss att gå emot skulle vara att vi vill fälla regeringen. Då röjer du dig. Den enda anledningen till att du har ändrat dig är att du är rädd att regeringen kan förlora en votering. Då måste Vänsterpartiet ställa in sig i leden. Då spelar det ingen roll vad man har skrivit i sina egna motioner.
Visst är det alltså sant: Tomma tunnor skramlar mest.
Anf. 101 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Det är bra om man kan komma på några egna lustigheter och inte bara härma andras.
Det jag skrev i den motionen står jag fortfarande för. Dock är jag så pass mycket realist att jag inser att det krävs kompromisser i politiken om man ska lyckas. Visst, jag hade inte varit jätteledsen om regeringen hade dragit tillbaka propositionen och kommit tillbaka med ett förslag som såg ut exakt som Vänsterpartiets, men så brukar ju inte verkligheten se ut. Då valde jag en ordning där vi åtminstone fick en förbättring av det nuvarande lagförslaget.
Jag tyckte inte att lagförslaget var bra, kan jag säga. Vänstern tyckte inte det. Det framgår väldigt tydligt om man läser innantill både i debattartiklar och i vår motion. Men faktum är att motionen har påverkat lagtexten och hur den ska tolkas; det kan man inte komma ifrån. Det kommer också att tillföras pengar, ekonomiska tillskott, för att främja just den teknikneutralitet som Moderaterna säger sig vilja främja.
Jag hörde fortfarande ingen som helst kommentar till hur marknaden skulle säkerställa en investeringsskillnad på 3 miljoner och 300 miljoner. Hur ska marknaden fixa det på egen hand? Branschen var mer orolig för den saken än vad Moderata samlingspartiet är. Därför har jag inte det minsta dåligt samvete.
Det har funnits andra tillfällen i den här kammaren där jag, inte med någon större glädje men utifrån övertygelse, har röstat emot både mitt eget parti och den socialdemokratiska regeringen. Jag tror alltså att du hoppar på helt fel person om du ifrågasätter mitt mod i den frågan; det kan jag säga.
Anf. 102 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Peter Pedersen sade så här: Vi vet inte vilka kravet att inrätta pumpar för förnybart bränsle ska ställas till, om det är bensinmacksägarna, som de tror, eller om det är branschen. Det ska regeringen utreda.
Men det hastar ju här. Det är väldigt bråttom. Folk måste redan nu fatta beslut, planera, handla upp och komma i gång. Jag trodde att propositionen innefattade - vilket jag är osäker på om det är rätt ord, för jag vill ju inte ha någon reglering alls - att det var mackägarna som hade ansvaret. Nu är det dock tydligen oklart vilka som har det. Vi tar alltså ett beslut här i dag där vi dels bestämmer att det är mackägarna, dels bestämmer att regeringen ska utreda vem det ska vara. Det är väl inget bra beslut. Vad gäller?
Sedan brukar ju inte Vänsterpartiet vara så blyga i sina målsättningar vad gäller rejäla, kraftiga, stora offentliga utgifter och hundratusentals nya statliga jobb. Ni är offensiva där. Ni brukar inte heller okritiskt acceptera alla mål som EU ställer upp. Men inte heller ni vågar alltså sätta upp målet för andelen förnybara bränslen till våra 8 %.
Min fråga är egentligen: Varför lägger ni er så platt i den här frågan för både regeringen och EU? Är det en oemotståndlig kombination, eller vad beror det på?
Peter Pedersen sade att något mer utöver 5,75 % kunde man möjligen gå med på. Vi vill ju ha en rejäl uppräkning till 8 % och verkligen våga ha ett mål som vi får kämpa för att nå. Då är min fråga: Borde ni inte kunna ansluta er till våra 8 % i stället för att fega ur med 5,75 %?
Anf. 103 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Om man nu, återigen, orkar läsa de olika sidor som finns i detta betänkande framgår det tydligt av miljö- och jordbruksutskottets yttrande att detta är ett minimikrav i EU. För att vi ska lyckas sätta det högre målet, som jag tror att alla kan tycka är bra - möjligtvis undantaget Moderaterna; det vet jag inte - pratar man om att vi måste höja låginblandningen från 5 % och uppåt. Detta förfogar inte vi själva över, men det framgår tydligt av texten att Sverige jobbar hårt för det. Vi bidrar också till det. Vi tycker att det vore bra om vi kunde höja etanolinblandningen i vanlig bensin från 5 % till 10 %. Det är ett viktigt sätt att kunna höja ribban. Det arbetet pågår alltså.
Sedan håller en transportpolitisk proposition och en klimatpolitisk proposition på att tas fram. Jag utgår från att man i dessa två kommer att fastställa tydliga mål på ett mer ingående sätt än vad vi gör i detta betänkande, som i huvudsak trots allt handlar om att tillhandahålla förnybara drivmedel.
Återigen: Jag måste ha varit väldigt otydlig, även om jag inte tror att jag kommer att finna det när jag tittar i protokollet i morgon. Nu läser jag innantill ur regeringens lagförslag, som det har blivit efter utskottsbehandlingen: "
säljställe:
försäljningsställe för motorbensin eller dieselbränsle avsett för vägburna transporter, där bränslet finns tillgängligt för allmänheten genom en eller flera bränslepumpar avsedda för tankning direkt i det fordon där bränslet är avsett att förbrukas" - alltså det vi brukar kalla för bensinmack. Det är det som gäller. Det tycker inte jag är det minsta oklart. Och det här ska gälla från den 1 april 2006 och framåt. Det blev ju ändrat från den 1 februari.
Det vi däremot säger är att 2008 ska vi gå in och titta på vilka konsekvenser detta har haft, hur det har påverkat strukturen och om det har haft några utslagningseffekter. I det läget kommer vi att kunna diskutera och ta ställning till om vi i fortsättningen ska rikta kravet till den enskilde näringsidkaren eller till det bakomliggande bolaget.
Bara så att det är klart för borgerligheten och protokollet: Det finns inga som helst tveksamheter. Till att börja med riktas kravet mot den enskilde näringsidkaren.
Anf. 104 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det är möjligt att det är som Peter Pedersen säger, men jag har inte kunnat läsa ut det ur det betänkande som vi har. Jag hoppas att det är tydligt och klart så att riksdagsbeslutet gäller och att det är som du säger. Jag tolkar det inte så, men då får jag ta till mig det du säger: Kravet riktas nu mot de enskilda mackägarna, och när sedan de enskilda mackägarna har tagit kravet ska vi framåt 2008 se om vi kan skifta över kravet till branschen - lysande!
Vad sedan gäller ambitionen är det självklart att EU ska höja kravet på inblandning till 10 %. Jag tycker egentligen att man ska höja det ännu mer. Jag tror att vi liksom Amerika, både Nord- och Syd-, kan ha 15-20 %, men minst 10 %. Man ska också höja snabbt som attan - det tar ju sådan tid för regeringen hela tiden - så att vi också kan höja inblandningen av rapsolja i diesel. Jag utgår från att det blir av.
Men fortfarande är 5,75 % en låg målsättning. Jag önskar verkligen att många fler vore överens om 8 %. Min kritik gäller i första hand regeringen och statsministern, som har så stora ord utanför kammaren men nöjer sig med det försiktiga EU-snittet i kammaren. Det begär jag inte att Peter Pedersen ska svara på.
Anf. 105 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag är glad att jag hade en kort replik till. Jag upptäckte att jag gjorde en definition av säljställe, vilket ju också är viktigt, men nu ska jag definiera bränslesäljare - det står på s. 30 i betänkandet, längst upp till höger: "
bränslesäljare:
den som driver rörelse i vilken motorbensin eller dieselbränsle yrkesmässigt tillhandahålls på ett eller flera säljställen".
Sedan står det i 3 §: "En bränslesäljare skall på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet . tillhandahålla . från och med den 1 april 2006." Jag tycker att det är kristallklart. Där finns det ingen som helst tveksamhet.
Jag hoppas att det bara beror på ett förbiseende från Centerpartiets sida, för inte någon av oss lagstiftare har något intresse av att vilseleda dem som berörs så att de inte vet vad som gäller utan det ska vara kristallklart vad som gäller.
Vår oro har faktiskt handlat om att vi, när vi ser att försäljningsvolymen går nedåt, inte vill att vi ska slå ut detta. Vi vill säkerställa att det finns fler förnybara drivmedel som man kan tanka runtom i hela landet, inte bara på de största bensinmackarna.
Om kraven blir orimliga ur investeringssynpunkt tycker vi att det är rimligt att de bakomliggande bolagen går in och täcker upp. Jag måste säga att de själva har sagt att de är förvånade över att det inte är så. Jag tror inte att upprördheten kommer att bli speciellt stor om de måste gå in. Det ligger även i deras intresse att se till att de har ett heltäckande nät av bränslestationer där de kan erbjuda olika typer av drivmedel till medborgarna.
Anf. 106 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Klimatfrågan är en av våra viktigaste politiska frågor, som Marie Wahlgren så väl beskrev i sitt anförande. Då kommer vi till frågan hur vi ska hantera den frågan inom transportsektorn. Vilka strategier ska vi använda oss av? Vilka medel ska vi använda oss av för att få en utveckling som leder åt rätt håll och som gör att vi reducerar effekterna av koldioxidutsläppen?
Vi har drivit en rad åtgärder för att stimulera fler fordon med alternativa bränslen. Det är ett helt paraply med åtgärder. Det är till exempel fri parkering i många städer. Det är sänkt förmånsvärde för tjänstebilar fram till 2013. 35 % av alla bilar i statlig upphandling ska vara miljöbilar. Ingen skatt på biodrivmedel. Trängselavgifterna i Stockholm omfattar inte miljöbilar. Det är alltså ett paraply med åtgärder.
Men det räcker inte. Och framför allt stimulerar många av de här åtgärderna framväxten av miljöbilar i storstäderna. Vi måste se till att det faktiskt går att köra de här tvåbränslebilarna över hela landet. Det räcker inte att bara kunna göra det i vissa regioner och vissa områden. Finns inte tankställena kör man de här tvåbränslebilarna på bensin, och då har vi inte uppnått det vi skulle göra.
Infrastrukturen i form av tankställen för alternativa drivmedel är en väldigt strategisk fråga. Den naturliga lösningen på den hade ju varit en frivillig överenskommelse med branschen, och den typen av diskussioner fördes ju under en ganska lång period. Jag var inte personligen med i detta. Men det ledde inte fram till något.
Vad återstår då? Jo, då återstår det att utforma en lagstiftning och faktiskt tvinga fram en lösning där vi får biodrivmedel över hela landet. Sedan är kanske inte branschen så väldigt förtjust i det, men det skulle man ha tänkt på när diskussionerna om en frivillig överenskommelse fördes.
Nu har vi fått ett förslag som jag faktiskt tycker har blivit bättre efter behandlingen i trafikutskottet. Det skapar förutsättningar för en introduktion i hela landet av biodrivmedel så att vi gör det möjligt för dem som kör de här tvåbränslebilarna, som nu ökar i stark takt, att köra över hela landet och slippa gå över till bensin. Jag vet själv, för jag kör en biogasbil. När jag lämnar Göteborg och kör norröver eller mot Stockholm får jag gå över och köra på bensin. Förhoppningsvis slipper jag det. Det blir bättre och bättre för varje dag.
I en sådan här typ av introduktion av en infrastruktur fungerar inte marknaden i början utan det krävs statliga åtgärder för att få fram den här typen av lösning. Jag tycker att det är viktigt att vi har fått fram det här lagförslaget och jag tycker att det är rimligt balanserat.
När det gäller den oro som har framställts för små bensinstationer i glesbygden vill jag bara påminna om att det sista steget tas från den 1 januari 2009. Den kontrollstation vi ska ha är innan dess. Vi har alltså god tid att se vad som händer. Jag tror att det här faktiskt ska bli ganska bra.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 107 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag ska fråga vilka mål och visioner vi ska tro på för 2010 och 2020. Vilket mål har Miljöpartiet för hur snabbt vi kan ersätta de fossila drivmedlen med förnybara drivmedel? EU vill ju sätta målet, som jag sagt, till 5,75 %. Det vill också regeringen, samma regering som vill väldigt mycket mer utanför kammaren. Har Miljöpartiet verkligen inte högre ambitioner än så?
Jag noterar att ni är ett brett parti, så ni har olika uppfattningar i olika utskott. I miljö- och jordbruksutskottet tror ni på 8 % och här i trafikutskottet tror ni på 5,75 %. Jag vill fråga om ni inte egentligen borde stödja Centerns reservation och våga stå för ett rejält mål på 8 % och inte vara bundna av EU:s försiktiga nivåer.
Anf. 108 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Jag vill säga för min del att jag tycker att det kunde ha stått 8 % i den här propositionen. Men vi har ju en samverkansproposition ihop med Socialdemokraterna och det är faktiskt så, det borde Centerpartiet också veta, att samarbetar man styr man inte allting utan man får kompromissa om vad som står i propositionen. Jag tycker att det hade varit rimligt att det hade stått 8 %. Nu står det 5,75 %. Så har det blivit i förhandlingarna om den här propositionen.
Anf. 109 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Nu börjar ju spelet klarna. Socialdemokraterna har tvingats acceptera ett fyrkantigt krav på etanolpumpar. I gengäld har Miljöpartiet tvingats acceptera Socialdemokraternas i kammaren väldigt försiktiga krav på ambitioner i den här frågan.
Anf. 110 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Jag kan inte kommentera det vidare. Jag tycker att vi ska ha en hög målsättning, naturligtvis, för att få in alternativa drivmedel och reducera våra koldioxidemissioner.
Exakt vilka procentsatser som kommer att anges kanske inte är så himla viktigt. Det viktiga är att vi sätter till alla klutar för att nå resultat.
Anf. 111 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag begärde replik när Claes Roxbergh pratade om samtalen med branschen. Branschen är inte här så de kan ju inte ge sin bild av de här samtalen. Det är riktigt att man inte kom fram till en konsensus mellan dem som förhandlade. Men den information jag har fått från branschen är att det var ganska så få samtal, närmare bestämt två.
De kan naturligtvis ha gett mig felaktig information. Men det är ändå så att det hade varit
mycket
mer lyckosamt också för täckningsgraden över hela landet av de bränslen som för tillfället finns tillgängliga om man hade kunnat göra det via branschen. Jag tror att det fortfarande kommer att vara en risk för att vi kommer att ha öar av biogas i ett hav av etanol. Därför undrar jag fortfarande om Claes Roxbergh verkligen är nöjd med den här utformningen. Även om ni har fått in viss subventionering av biogasuppbyggnaden undrar jag om ni verkligen är nöjda med att det här kommer att ge de effekter som du förde fram.
Det andra är de små mackägarna. Är det inte lite orimligt att ha en lagstiftning som säger: Till att börja med är det mackägarna som ska betala det här, men om tillräckligt många går i konkurs ska vi nog tänka om och lägga över det på bränsleleverantörerna. Hur många företag ska gå i konkurs för att vi ska få en förändring i lagstiftningen 2008?
Anf. 112 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Först har vi mackägarna. Här står det i lagstiftningen att det är mackägarna som har ansvaret. Så är det. Sådan är lagstiftningen, och så kommer det att vara.
Vi har sagt att om det mot förmodan skulle vara stora problem när vi i slutet kommer till de små mackägarna, ska vi titta på detta i samband med kontrollstationerna. Det är inte orimligare än med vilken lagstiftning som helst. Stiftar vi lag här och upplever att den slår snett eller att det blir stora problem får vi sätta oss ned och titta på den igen. Det är vi som lagstiftare skyldiga att göra oavsett område. Det är ingen svaghet. Det är något som vi som lagstiftare ska fundera över.
Sedan var det frågan om förhandlingarna med branschen. Jag var inte med i förhandlingarna. Jag har bara andrahands- och trejehandsuppgifter om detta. Men rent principiellt hade det varit en fördel om man hade kommit överens med branschen. Lagstiftningen ska inte vara förstahandsalternativet. Det bästa hade varit om vi hade kommit överens med branschen.
Jag tror inte att problemet med etanol och biogas hade varit borta bara för att vi hade haft en överenskommelse med branschen. Kostnadsskillnaden mellan att etablera en etanolpump och en biogaspump kvarstår i vilket fall som helst oavsett om det är fråga om lagstiftning eller frivillig överenskommelse. Det problemet hade vi fått slåss med ändå.
Anf. 113 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Vad gäller problemet biogas kontra etanol är det naturligtvis så att det hade kunnat göras en överenskommelse med branschen, till exempel att branschen får ta på sig att täcka de stora stråken med biogasstationer på lagom avstånd så att man inte behöver köra 30-60 mil mellan varje biogasstation.
Sedan var det frågan om det är mackägarna eller distributörerna som ska stå för infrastrukturutbyggnaden. Det är alldeles uppenbart att majoriteten redan nu känner att det finns ett problem, annars hade man inte börjat prata om kontrollstationer. Har man redan nu en lagstiftning där man känner att det är någonting som inte kommer att fungera har man inte tänkt igenom lagstiftningen speciellt bra.
Anf. 114 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Uppgiften för kontrollstationen är bland annat bekymret och oron för hur det går med de olika bränslena. Kommer det att fungera? Kommer stimulansen på biogassidan att vara tillräcklig för att vi ska få biogasmackar? Det är inte orimligt att vi som lagstiftare ser över hur vår lagstiftning slår.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2005-12-16
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 2, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2005-12-16Protokoll 2005/06:53
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avslag på propositionen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:T3.- Reservation 1 (m)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 119 0 0 25 m 0 45 0 10 fp 37 1 0 10 kd 25 0 0 8 v 21 0 0 7 c 19 0 0 3 mp 14 0 0 3 - 2 0 0 0 Totalt 237 46 0 66 Lagförslaget och sammanhängande åtgärder för att främja förnybara bränslen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel med ändringen att datumet för ikraftträdande ändras till den 1 april 2006 samt att 2 och 3 §§ får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
b) ger regeringen till känna vad utskottet anför om åtgärder med syftet att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:T5 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition 2005/06:16 punkt 1 och motion 2005/06:T4 yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:T329, 2004/05:MJ406 yrkande 2, 2004/05:MJ441 yrkande 4, 2004/05:N275 yrkande 3, 2005/06:T4 yrkande 1, 2005/06:T6 yrkande 1, 2005/06:T7 yrkande 1, 2005/06:T8 yrkande 1 och 2005/06:T493 yrkande 1.- Reservation 2 (c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 120 0 0 24 m 0 1 44 10 fp 0 39 0 9 kd 0 24 0 9 v 21 0 0 7 c 0 19 0 3 mp 14 0 0 3 - 2 0 0 0 Totalt 157 83 44 65 Övriga åtgärder för att främja förnybara bränslen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T281 yrkande 2, 2005/06:T6 yrkande 2 och 2005/06:T7 yrkandena 2-5.- Reservation 3 (c, fp)
- Reservation 4 (kd)
Mål om användning av förnybara drivmedel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner att det vägledande målet för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige fr.o.m. 2010 skall vara att sådana drivmedel skall utgöra minst 5,75 % av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:16 punkt 2 och avslår motionerna 2005/06:T7 yrkande 6 och 2005/06:T8 yrkande 2.- Reservation 5 (fp)
- Reservation 6 (c)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (c) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 120 0 0 24 m 1 0 44 10 fp 1 0 38 9 kd 24 0 0 9 v 21 0 0 7 c 0 19 0 3 mp 14 0 0 3 - 2 0 0 0 Totalt 183 19 82 65 Vägvisning till alternativa bränslen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ290 yrkande 2, 2004/05:N395 yrkande 2 och 2005/06:T2.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.