Skyddsåtgärder för den svenska äggproduktionen

Betänkande 1995/96:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande 1995/96:JOU16

Skyddsåtgärder för den svenska ägg-produktionen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
JoU16

Sammanfattning

Utskottet har med stöd av 3 kap. 7 §
riksdagsordningen behandlat vissa frågor
rörande den svenska äggproduktionen.
Bakgrunden till utskottets
ställningstagande är att importen av ägg
från Finland har ökat kraftigt, med
åtföljande marknadsstörningar för svensk
produktion. Problemen sammanhänger med
att Finland med stöd av fördraget om
anslutning till EU lämnar ett nationellt
produktionsstöd till sina
äggproducenter. Stödet utgår under fem
år, med successiv avtrappning. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande av
innebörd att regeringen inom EU snarast
bör ta initiativ till åtgärder för att
skydda inhemsk äggproduktion.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs
efter endast en bordläggning.

Utskottet

Bakgrund

Enligt ett riksdagsbeslut år 1988 skall
systemet med burhållning av värphöns
avvecklas under en tioårsperiod och
ersättas med andra, från
djurskyddssynpunkt m.m. godtagbara
system (1987/88:JoU22). Avvecklingen
skall vara genomförd till den 1 januari
1999. Regeringen har med jämna mellanrum
redovisat det pågående
omställningsarbetet för riksdagen
(1993/94:JoU14, 1994/95:JoU12). En mer
omfattande redovisning, en s.k.
kontrollstation, skall härnäst företas
under år 1996. Regeringen har nyligen
gett Jordbruksverket i uppdrag att
analysera utvecklingsarbetet och
förutsättningarna för den fortsatta
omställningen. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 april 1996.

I samband med uppföljningsarbetet har
utskottet konstaterat att det alltjämt
kvarstår många problem att lösa innan
någon produktion av godkända
inhysningssystem kan komma i gång. På
grund av osäkerhet om framtiden och
avsaknaden av godkända alternativsystem
har investeringstakten varit låg. Det
har dock framhållits som en positiv
faktor att näringen visar stort intresse
för golvhönsproduktion och är villig att
delta i verksamheter som kan ge
förbättringar från djurskydds- och
kvalitetssynpunkt. Vid flera tillfällen
har utskottet understrukit att beslutet
om avveckling av burhönssystemet inte
får innebära att svensk äggproduktion
slås ut och ersätts med ägg producerade
i andra länders bursystem.

Utskottet har anordnat utfrågningar med
representanter för
Jordbruksdepartementet och äggnäringen.
Det har framgått att exporten av ägg
från Finland kraftigt ökat under år
1995. Med stöd av artikel 138 i
anslutningsfördraget tillämpar Finland
ett nationellt produktionsstöd. Något
motsvarande krav från svensk sida
framfördes ej i förhandlingarna. Enligt
information från äggnäringen har de
svenska producentpriserna sjunkit
kraftigt, och även packerierna gör stora
förluster. Särskilt för nyetablerade
producenter uppstår förluster genom att
producentpriset ej ens täcker
produktionskostnaderna. Regeringen har
påtalat problemen i EG-kommissionen och
meddelat att man från Sveriges sida
ämnar införa ett system för märkning av
finska importerade ägg.

Utskottets överväganden

Som framgår av redovisningen ovan
finansieras den ökande importen av
finska ägg delvis genom ett nationellt
produktionsstöd som saknar motsvarighet
i Sverige. Äggen produceras i
burhållningssystem som har lägre krav på
djurmiljö m.m. än i vårt land. I norra
Sverige har importen tagit en
marknadsandel om ca 30 %. Importen har
lett till betydande sänkningar framför
allt av producentpriserna. Enligt
uppgift är de svenska konsumentpriserna
på ägg fortfarande relativt höga vid en
jämförelse med övriga EU-länder.
Utskottet har förståelse för de
intressen som förespråkar lägre
konsumentpriser på livsmedel. Det är
emellertid inte förenligt med det mer
långsiktiga konsumentintresset om delar
av den svenska äggnäringen slås ut och
ersätts med importerade ägg från ett
land där kraven från djurskyddssynpunkt
är klart lägre än i vårt land. Som
anförts ovan har riksdagen med
eftertryck uttalat sig för att en sådan
utveckling måste motverkas. Utskottet
anser sammanfattningsvis att de angivna
problemen bör betecknas som allvarliga
svårigheter som kan bli bestående inom
den ekonomiska sektor som äggnäringen
representerar, om inga åtgärder vidtas.
Utskottets förslag här nedan innebär
dock inte att något nytt nationellt stöd
av budgetmedel skall aktualiseras i
detta sammanhang.

I samband med utfrågningen har
Jordbruksdepartementets företrädare
informerat om det kvalitetskravs- och
märkningssystem som man ämnar införa för
att begränsa och kontrollera importen av
ägg. Systemet innefattar bl.a. krav på
en sista försäljningsdag som ligger
maximalt 21 dagar efter värpningsdagen
samt på uppgifter om att äggen
producerats under andra
djurmiljöförhållanden än i Sverige.
Uppgiften avseende djurmiljö skall
finnas på varje ägg. Med stöd av en
övergångsregel i anslutningsfördraget
kan sådana nationella
märkningsbestämmelser tillämpas till
1996 års utgång. Enligt utskottets
mening finns förutsättningar för att det
av regeringen aviserade kvalitetskravs-
och märkningssystemet för finska ägg ger
positiva effekter.

Utskottet har noga övervägt om
anslutningsfördraget ger möjlighet att
vidta mer långtgående åtgärder för att
skydda äggnäringen mot de
marknadsstörningar som importen från
Finland ger upphov till. Även om det
kan finnas skiljaktiga tolkningar av
anslutningsfördragets närmare innebörd i
detta hänseende anser utskottet att
regeringen på nytt, med stor
skyndsamhet, bör ta upp frågan med
kommissionen med stöd av artikel 152 i
anslutningsfördraget. Utgångspunkten bör
vara att det ovan nämnda
märkningssystemet genomförs men att
regeringen dessutom, med stöd av artikel
152, begär bemyndigande att vidta
skyddsåtgärder mot importen av ägg från
Finland. Om denna artikel åberopas finns
förutsättningar för en mycket snabb
handläggning i kommissionen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs
efter endast en bordläggning.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om skyddsåtgärder för den svenska
äggproduktionen.

Stockholm den 8 december 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson
(s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar
Josefsson (s), Eva Eriksson (fp), Ann-
Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson
(v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m),
Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander
(c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-
Ahl (s), Ola Sundell (m), Håkan
Strömberg (s) och Peter Weibull
Bernström (m).

Gotab, Stockholm 1995