Skyddsåtgärder för den svenska äggproduktionen
Betänkande 1995/96:JoU16
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU16
Skyddsåtgärder för den svenska ägg-produktionen
Innehåll
1995/96 JoU16
Sammanfattning
Utskottet har med stöd av 3 kap. 7 § riksdagsordningen behandlat vissa frågor rörande den svenska äggproduktionen. Bakgrunden till utskottets ställningstagande är att importen av ägg från Finland har ökat kraftigt, med åtföljande marknadsstörningar för svensk produktion. Problemen sammanhänger med att Finland med stöd av fördraget om anslutning till EU lämnar ett nationellt produktionsstöd till sina äggproducenter. Stödet utgår under fem år, med successiv avtrappning. Utskottet föreslår ett tillkännagivande av innebörd att regeringen inom EU snarast bör ta initiativ till åtgärder för att skydda inhemsk äggproduktion.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Utskottet
Bakgrund
Enligt ett riksdagsbeslut år 1988 skall systemet med burhållning av värphöns avvecklas under en tioårsperiod och ersättas med andra, från djurskyddssynpunkt m.m. godtagbara system (1987/88:JoU22). Avvecklingen skall vara genomförd till den 1 januari 1999. Regeringen har med jämna mellanrum redovisat det pågående omställningsarbetet för riksdagen (1993/94:JoU14, 1994/95:JoU12). En mer omfattande redovisning, en s.k. kontrollstation, skall härnäst företas under år 1996. Regeringen har nyligen gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera utvecklingsarbetet och förutsättningarna för den fortsatta omställningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 1996.
I samband med uppföljningsarbetet har utskottet konstaterat att det alltjämt kvarstår många problem att lösa innan någon produktion av godkända inhysningssystem kan komma i gång. På grund av osäkerhet om framtiden och avsaknaden av godkända alternativsystem har investeringstakten varit låg. Det har dock framhållits som en positiv faktor att näringen visar stort intresse för golvhönsproduktion och är villig att delta i verksamheter som kan ge förbättringar från djurskydds- och kvalitetssynpunkt. Vid flera tillfällen har utskottet understrukit att beslutet om avveckling av burhönssystemet inte får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra länders bursystem.
Utskottet har anordnat utfrågningar med representanter för Jordbruksdepartementet och äggnäringen. Det har framgått att exporten av ägg från Finland kraftigt ökat under år 1995. Med stöd av artikel 138 i anslutningsfördraget tillämpar Finland ett nationellt produktionsstöd. Något motsvarande krav från svensk sida framfördes ej i förhandlingarna. Enligt information från äggnäringen har de svenska producentpriserna sjunkit kraftigt, och även packerierna gör stora förluster. Särskilt för nyetablerade producenter uppstår förluster genom att producentpriset ej ens täcker produktionskostnaderna. Regeringen har påtalat problemen i EG-kommissionen och meddelat att man från Sveriges sida ämnar införa ett system för märkning av finska importerade ägg.
Utskottets överväganden
Som framgår av redovisningen ovan finansieras den ökande importen av finska ägg delvis genom ett nationellt produktionsstöd som saknar motsvarighet i Sverige. Äggen produceras i burhållningssystem som har lägre krav på djurmiljö m.m. än i vårt land. I norra Sverige har importen tagit en marknadsandel om ca 30 %. Importen har lett till betydande sänkningar framför allt av producentpriserna. Enligt uppgift är de svenska konsumentpriserna på ägg fortfarande relativt höga vid en jämförelse med övriga EU-länder. Utskottet har förståelse för de intressen som förespråkar lägre konsumentpriser på livsmedel. Det är emellertid inte förenligt med det mer långsiktiga konsumentintresset om delar av den svenska äggnäringen slås ut och ersätts med importerade ägg från ett land där kraven från djurskyddssynpunkt är klart lägre än i vårt land. Som anförts ovan har riksdagen med eftertryck uttalat sig för att en sådan utveckling måste motverkas. Utskottet anser sammanfattningsvis att de angivna problemen bör betecknas som allvarliga svårigheter som kan bli bestående inom den ekonomiska sektor som äggnäringen representerar, om inga åtgärder vidtas. Utskottets förslag här nedan innebär dock inte att något nytt nationellt stöd av budgetmedel skall aktualiseras i detta sammanhang.
I samband med utfrågningen har Jordbruksdepartementets företrädare informerat om det kvalitetskravs- och märkningssystem som man ämnar införa för att begränsa och kontrollera importen av ägg. Systemet innefattar bl.a. krav på en sista försäljningsdag som ligger maximalt 21 dagar efter värpningsdagen samt på uppgifter om att äggen producerats under andra djurmiljöförhållanden än i Sverige. Uppgiften avseende djurmiljö skall finnas på varje ägg. Med stöd av en övergångsregel i anslutningsfördraget kan sådana nationella märkningsbestämmelser tillämpas till 1996 års utgång. Enligt utskottets mening finns förutsättningar för att det av regeringen aviserade kvalitetskravs- och märkningssystemet för finska ägg ger positiva effekter.
Utskottet har noga övervägt om anslutningsfördraget ger möjlighet att vidta mer långtgående åtgärder för att skydda äggnäringen mot de marknadsstörningar som importen från Finland ger upphov till. Även om det kan finnas skiljaktiga tolkningar av anslutningsfördragets närmare innebörd i detta hänseende anser utskottet att regeringen på nytt, med stor skyndsamhet, bör ta upp frågan med kommissionen med stöd av artikel 152 i anslutningsfördraget. Utgångspunkten bör vara att det ovan nämnda märkningssystemet genomförs men att regeringen dessutom, med stöd av artikel 152, begär bemyndigande att vidta skyddsåtgärder mot importen av ägg från Finland. Om denna artikel åberopas finns förutsättningar för en mycket snabb handläggning i kommissionen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skyddsåtgärder för den svenska äggproduktionen.
Stockholm den 8 december 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren- Ahl (s), Ola Sundell (m), Håkan Strömberg (s) och Peter Weibull Bernström (m).
Gotab, Stockholm 1995