Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten

Betänkande 2013/14:UU25

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 juni 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Sverige godkänner röda kristallen som ny symbol för sjukvård (UU25)

Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till prop. 2013/14:129 punkterna 1-4. Avslag på motion 2013/14:U10
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-05-08
Justering: 2014-05-27
Justering: 2014-05-27
Trycklov till Gotab och webb: 2014-05-28
Trycklov: 2014-05-28
Trycklov: 2014-05-28
Trycklov: 2014-06-03
Reservationer: 1
Betänkande 2013/14:UU25

Alla beredningar i utskottet

2014-04-29, 2014-05-08

Sverige godkänner röda kristallen som ny symbol för sjukvård (UU25)

Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet delar regeringens bedömning. Därför föreslår utskottet att riksdagen godkänner det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.

Förslagspunkter

1. sdfsdf
Utskottets förslag:
  • Reservation 1 (SD)
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2014-06-10
Debatt i kammaren: 2014-06-11
Debatt i kammaren: 2014-06-11

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 96 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1. För närvarande existerar ett antal olika internationellt erkända kännetecken för sjukvårdspersonal. Det är detta som det här betänkandet handlar om. I Sverige har hitintills det röda korset använts som en igenkänningssymbol för den här funktionen, vilket brukar anses ha sin historiska grund i en invertering av färgerna i den schweiziska flaggan när man skapade organisationen Röda Korset 1863. Skälet till att det i dag finns olika symboler som erkända kännetecken har sin grund i att olika länder har hänvisat till skilda kulturella, religiösa eller politiska traditioner. Nu har röster har höjts för att införa ett neutralt kännetecken, den röda kristallen. Vi menar att det handlar om att muslimska länders företrädare har kritiserat det röda kors som sjukvårdspersonal från historiskt kristna länder har burit. Det är inte första gången som en sådan här diskussion uppstår. Osmanska riket och dess efterföljare Turkiet kritiserade vid 1900-talets början det röda korset just för att vara en kristen symbol, vilket var en del av bakgrunden till att man accepterade den röda halvmånen som en alternativ symbol för muslimska länder 1929. Någon motsvarande kritik från de länder som traditionellt burit det röda korset känner jag dock inte till. Det röda korset är i dagsläget i Sverige och i många andra länder ett synnerligen väl etablerat varumärke, inte bara vid väpnade konflikter utan över lag, som symbol för sjukvård. I dag är, menar jag, det röda korset sedan lång tid tillbaka en väldigt okontroversiell symbol för sjukvård, och vi kan inte se att det i dag alls skulle kunna finnas någon politisk eller religiös provokation i den symbolen. Introduceringen av ytterligare en symbol för svensk sjukvårdspersonal skulle undergräva detta väletablerade varumärkes ställning och i onödan skapa förvirring. Vi ser inte att det finns någon anledning till detta. Diskussionerna om detta måste också ses mot bakgrund av den konflikt som har funnits i fråga om den israeliska motsvarigheten till Röda Korset, Magen David Adom, som länge har använt en röd davidsstjärna som sin symbol. För att den israeliska organisationen skulle kunna tas upp i Röda Korset var man tvungen att ta fram den röda kristallen som en kompromissymbol, som en anpassning till dem som inte tyckte om davidsstjärnan. Herr talman! Mot denna bakgrund innebär antagandet av den röda kristallen som ett nytt möjligt kännetecken för svensk militär personals sjukvårdsfunktion i realiteten en eftergivenhet mot de krav som muslimska företrädare ställer för att det röda korset anses för kontroversiellt. Vi ser inte att det finns någon anledning till en sådan ändring i och med att någon motsvarande sådan åtgärd inte är aktuell för länder vars personal bär den röda halvmånen. Jag tycker inte heller att det behövs. Om alla skulle enas om samma symbol, den röda kristallen, tycker jag att det vore en annan sak. Då skulle det ha en annan rimlighet. Men nu är det i stället vi som ska byta ut det röda korset och använda kristallen men också ibland den röda halvmånen. Ett argument för detta är att det skulle innebära en ökad säkerhetsrisk att visa symbolen det röda korset i andra länder. Men vi menar att det inte har så mycket med det att göra. Har personer en fientlig inställning till svensk sjukvårdspersonal eller personer från andra länder som använder det röda korset kommer tyvärr attacker sannolikt att ske i alla fall. Det finns en annan fråga som jag funderar över. Om nu det skulle vara så fel och kontroversiellt att använda röda korset-symbolen för svensk sjukvårdspersonal kan vi kanske inte visa något som innehåller den svenska flaggan heller, för den innehåller också ett kors. Vi tycker att detta är en lite överdriven reaktion. Vi tycker att man ska ta ställning för och visa det traditionella symbolbruket, som är väldigt väl förankrat. Vi ser inte att det skulle vara något problem att fortsätta med det som har varit använt sedan lång tid tillbaka i historien. Därmed vill jag yrka bifall till reservationen i det här betänkandet.

Anf. 97 Carina Hägg (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater står bakom förslaget i det här betänkandet. Jag vill peka på bakgrunden till att vi har betänkandet på vårt bord. Parterna i Genèvekonventionerna beslutade 2005 att inrätta ett nytt kännetecken som kompletterar de tidigare erkända kännetecknen för sjukvård och sjukvårdspersonal. Initiativet kommer från dem som står i den dagliga verksamheten och som har ansvar för den dagliga verksamheten. De har sett ett behov och sett att det här kan vara ett praktiskt sätt att hantera de frågor som de står inför. Vi har gått dem till mötes. Vi har sett att det finns en rimlighet i den förfrågan. Det är en okomplicerad fråga. Jag ser det som en fråga om praktisk hantering. Det finns andra kännetecken som har blivit förlegade och i dag inte förekommer, som det röda lejonet och solen, som har varit internationella kännetecken inom sjukvård och sjukvårdstransporter. Det jag vill peka på är en annan del, som inte behandlas i det här betänkandet. Det är att vi, över huvud taget, kan se att de som jobbar med humanitära insatser i konfliktområden - det kan vara FN-personal, personal från Röda Korset och personal från andra hjälporganisationer - i högre grad är utsatta för sådant som försvårar för dem att genomföra sina uppdrag. De utsätts för attacker, också med tragisk utgång. Det är någonting vi har att hantera. Det ska vi inte koppla till kännetecken. Men vi har att gå dem till mötes och se att det finns ett önskemål. Jag vill tillbakavisa de resonemang och de argument som har framförts från Sverigedemokraternas representant. Vi socialdemokrater står bakom det här. Vi är glada att vi kan stödja önskemål från Röda Korset när det gäller att de ska kunna använda de symboler som de anser är funktionella i sitt arbete. Socialdemokraterna yrkar bifall till förslaget och avvisar reservationen i det här betänkandet.

Anf. 98 Mats Johansson (M)
Herr talman! Denna sista skälvande minut under min riksdagskarriär tänkte jag ägna åt en mycket viktig fråga som sju av åtta partier i utrikesutskottet är överens om, nämligen att Sverige bör ansluta sig till den här internationella konventionen. Jag kan bara beklaga att vi inte blev eniga. Jag yrkar följaktligen å Moderaternas vägnar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen. Jag vill passa på, herr talman, att gratulera Bodil Ceballos till platsen i Europaparlamentet. Jag är övertygad om att hon kommer att bli en bra företrädare för den internationella synen i MR-frågor, politiska fri- och rättigheter, där vi under vår gemensamma tid i utrikesutskottet har haft samma syn i många frågor. Slutligen, herr talman, kommer jag att utnyttja rätten, och inte missa chansen, att hålla tyst.

Anf. 99 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Vi har kritiserat bakgrunden till att svensk sjukvårdspersonal inte längre ska ha den väletablerade symbolen röda korset i vissa sammanhang utan en röd kristall. Vi tycker inte att det finns någon anledning att byta ut en väletablerad symbol, och det har vi framfört. Min fråga till Mats Johansson är: Hur ser regeringen på detta långsiktigt? Kommer det att bara tillämpas i vissa sammanhang, eller kommer den att bytas ut i alla sammanhang där vi deltar internationellt? Hur kommer det i förlängningen att bli i Sverige? Ser man det röda korset som så kontroversiellt att det byts mot en kristall? Om vi inte tycker att det är lämpligt att uppvisa ett kors i internationella sammanhang, hur ska vi då göra med den svenska flaggan? Det kan också bli problematiskt.

Anf. 100 Mats Johansson (M)
Herr talman! Jag avstår.

Anf. 101 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Det tillhör processen här i kammaren att svara på frågor från oppositionen. Majoriteten företräder regeringen och ett förslag som kommer från regeringen och ska svara på oppositionens frågor. Det är beklagligt att man här väljer att inte göra det.

Anf. 102 Mats Johansson (M)
Herr talman! Jag avstår.

Anf. 103 Bodil Ceballos (MP)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Mats Johansson, och jag lovar att jag ska fortsätta att arbeta för mänskliga rättigheter i sann svensk anda. Vi är alla överens om att det är en viktig fråga. Det här är ett av de få ärenden där utrikesutskottet har hanterat ett lagförslag under de åtta år som jag har suttit i riksdagen. Vi har inte många lagar som rör vårt område. En var lagen om konsulära frågor vid katastrofer, eller någonting sådant. Det var under förra mandatperioden, och nu den här. Precis som Mats sade är så gott som alla överens. Det står i vårt ställningstagande att det inte handlar om att ersätta det röda korset utan om ett komplement till det röda korset. Utifrån den reservation som finns funderade jag lite grann: Vad är det som gör att det röda korset kan ses som så kontroversiellt i vissa länder att man upplever det som ett problem? Så har det varit under en lång period. Det var en sak som jag kom att tänka på. Jag vet inte om ni andra brukar ligga och dåsa i soffan på nyårsdagen när Ivanhoe visas på tv, korsriddarna alltså. Vad är det för symbol som de har? Det är ett rött kors mot en vit bakgrund. De har i alla fall korsriddarna i Ivanhoe . År 1096 startade korstågen. Man skulle samlas efter skörden år 1096 utanför Konstantinopel - det var påven som hade kommit på denna briljanta idé - och gå vidare mot Jerusalem i det heliga landet. Det var inte de allra bästa grabbarna. 60 000 personer fick man ihop, men det var inte några tränade soldater utan diverse personer. Det som var kännetecknande för dem alla var att de bar kläder med ett påsytt kors. Det här var länge sedan. Det hela slutade i juli år 1099 med att man, efter att ha belägrat Jerusalem under en period, intog staden och anställde en väldigt stor massaker. Det är ingen som vet exakt hur många människor som dödades. De kristna hade tvingats lämna staden innan, men man massakrerade en oerhörd mängd människor. Jag säger inte att det är det som är upphovet till att det är problematiskt med korset, men det var min bild i alla fall när jag funderade på det. Det var inte heller bara ett korståg, utan väldigt många, som skedde i påvens och kyrkans namn under flera hundra år. Tempelriddarna lydde till exempel bara order från påven och Gud. De kunde egentligen göra precis hur de ville. Att det kan finnas problem med korset kan jag förstå, och då måste vi anpassa oss till det. Vi ska kunna ha sjukvårdspersonal ute i världen, och vissa symboler stöter på patrull. Då får man hitta en symbol som alla accepterar. Det är det vi har gjort. Den nya symbolen måste skyddas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag, och jag tycker att det är bra att vi har en ny symbol som kan gå hem i alla läger.

Anf. 104 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten . Betänkandet handlar om att riksdagen ska godkänna det tredje tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna. Det tilläggsprotokollet kom 2005. Det innebär att ytterligare en symbol erkänns som kännetecken för sjukvård och själavård inom den internationella humanitära rätten. Det är lite annat i betänkandet som rör skydd av kärnkraftverk och annat, men i huvudsak handlar det om detta. I klartext betyder det här att symbolerna det röda korset och den röda halvmånen kompletteras med en neutral symbol kallad den röda kristallen: en röd ram i form av en kvadrat ställd på sin spets mot vit bakgrund. Orsaken till detta är att möjliggöra för sjukvård under konflikter samt andra viktiga och angelägna humanitära verksamheter att bedrivas i konfliktområden där de andra symbolerna kan komma att ifrågasättas av religiösa eller andra skäl och att därmed också stärka skyddet för personalen i fält. Betänkandet är i mångt och mycket ett procedurärende. Det är därför sju partier är överens om det. Regeringen antog det tredje tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna redan i mars 2006. I år har över 60 länders parlament klubbat protokollet. Våra nordiska grannar har gjort det. En majoritet av Europeiska unionens medlemsstater har också gjort det. Därför är det bra att också Sveriges riksdag godkänner detta. Låt mig ändå säga några ord, herr talman, med anledning av den följdmotion och den reservation från Sverigedemokraterna som också följer behandlingen och senare voteringen i det här ärendet. Vad Sverigedemokraterna anser är att Sverige på något sätt skulle vika sig för muslimska regimer. Det är mycket intressant att notera eftersom Sverigedemokraterna själva gärna säljer svensk krigsmateriel till just sådana regimer samtidigt som de vill stänga dörren till Sverige för människor som flyr från just sådana regimer. Faktum är att den humanitära hjälpen måste nå fram till fler. I konflikter där starka religiösa motsättningar råder kan den röda kristallen bidra till att hjälp kommer fram, att internationella organisationer har möjlighet att närvara bredare i fält och att deras personal kan få ett bättre skydd. Det är någonting vi borde välkomna, i alla fall om vi tycker att de humanitära frågorna är viktigast. Om Sverigedemokraterna värnar det röda korsets särställning borde de också lyssna på vad Röda Korset säger. Röda Korset ställer sig mycket positiva till den röda kristallen som kompletterande symbol. De vill dessutom att detta ska genomföras skyndsamt, vilket nämns i propositionen och i Röda Korsets remissvar. Samtliga remissinstanser är positiva till det nya lagförslaget. Sverigedemokraterna hävdar att skrivningar i propositionen öppnar för att den röda halvmånen ska kunna införas som symbol på svenska sjukvårdare. Detta, herr talman, skulle jag säga är ren skrämselpropaganda. Vad det handlar om är att till exempel en multinationell FN-styrka med deltagande trupper från kanske 10, 15 eller 20 olika länder kan enas om - med samtliga deltagande nationers samtycke, nota bene - att använda en gemensam symbol. Det är väl bara bra? Det är förstås fullt rimligt. Om Förenta nationerna till exempel skulle genomföra en multinationell insats i Sydsudan, ett kristet land, kan länderna som deltar enas om att gemensamt använda till exempel den röda kristallen eller det röda korset. Låt mig också kort beröra frågan om Röda Davidsstjärnan, Magen David Adom. Det är Israels motsvarighet till Röda Korset och Röda Halvmånen. Magen David Adom genomför ett enormt viktigt arbete i Israel. Till exempel driver de all ambulansverksamhet i Israel. De sköter all blodgivning. De har spelat en avgörande roll inte minst i samband med att hjälpa människor som har drabbats av de ohyggliga terrorattentat som har plågat den israeliska civilbefolkningen under många år. Magen David Adom är medlem i Röda Korset och Röda Halvmånen. Man är medlem i denna familj, och man använder sedan åtta år tillbaka den röda kristallen. Till exempel på de fältsjukhus som israeliska Röda Davidsstjärnan upprättade i Haiti efter jordbävningen och naturkatastrofen där syns den här symbolen tydligt exponerad både på personalens kläder och på tälten. Så här skriver Magen David Adom på sin egen officiella hemsida: "Magen David Adom in Israel belongs to the International Red Cross and Red Crescent Movement." Det finns också en sida för symboler där davidsstjärnan i kristallen, det röda korset och den röda halvmånen står bredvid varandra. Magen David Adom har också på många håll utbildat personal åt Röda Korset och åt Röda Halvmånen i allt från första hjälpen till att hantera trauman. Konsekvenserna av kravet som Sverigedemokraterna lyckligtvis är alldeles ensamma om och fullständigt isolerade i fråga om här i kammaren skulle bli att man i praktiken skulle göra det omöjligt för Magen David Adom att tillhöra den internationella humanitära familjen. Det skulle kraftigt försvåra deras möjligheter att agera runt om i världen, och det skulle försvåra kunskapsöverföringen mellan de här organisationerna. Det finns en utbredd antisemitism i världen, herr talman. Jag är den förste att skriva under på detta. Jag är själv mycket kritisk - det tror jag att många kan vara - till hur frågan om Röda Davidsstjärnans status har hanterats under många år. Men i och med tilläggsprotokollet har man funnit en lösning på detta som innebär att Magen David Adom har sin plats i det internationella arbetet. Det är någonting som tusentals människor runt om i världen är djupt och innerligt tacksamma för eftersom de har fått hjälp av Magen David Adom. Jag vill med dessa ord yrka bifall till förslaget i betänkandet och ett rungande avslag på följdmotionen.

Anf. 105 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Eftersom Moderaternas Mats Johansson vägrade att svara på oppositionens fråga gör jag ett nytt försök här. Jag skulle först vilja tydliggöra det här med Israel som Fredrik Malm tog upp. Vår reservation innehåller ingenting om att vi skulle vilja hindra någon annan från att använda den röda kristallen. Den röda kristallen finns redan, och den har använts av Israel. Det säger vi ingenting om. Det vår kritik handlar om är att vi inte ser någon anledning till att Sverige ska byta ut det väletablerade röda korset i vissa sammanhang. Vi ser detta som ett steg mot att det inte bara ska ske i vissa sammanhang utan att det ska bytas ut i större utsträckning. Jag skulle vilja fråga om Fredrik Malm verkligen anser det vara rätt att Israel skulle tvingas byta ut davidsstjärnan för att den skulle anses vara kontroversiell. Jag anser inte att de skulle ha varit tvungna att göra det. Nu har de valt den här lösningen, och vill de ha den lösningen har jag ingenting emot det. Men vad tycker Fredrik Malm om att de tvingades ta bort davidsstjärnan? En annan fråga: Hur ser Fredrik Malm på att vi inte ska få ha det väletablerade röda korset i vissa sammanhang? Ska vi byta ut det i alla internationella sammanhang? Ska vi byta ut det även i Sverige om vi är så internationella? Ska vi kanske inte ens få visa vår svenska flagga, som ju också innehåller ett kors, om nu korset är så kontroversiellt i internationella sammanhang?

Anf. 106 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Nu skruvar Sverigedemokraterna vulgoretoriken till absurdum. Man försöker få det som handlar om att skydda humanitär personal i fält till någon sorts förbud mot den svenska flaggan. Det blir så bisarrt att det knappt går att kommentera, herr talman. Till sammanhanget hör att man kan välja i politiken, herr talman. Man kan välja att försöka lösa problem, eller också kan man välja att försöka exploatera rädsla. Vi väljer att försöka hantera de problem och utmaningar vi står inför. I alla fall gör sju partier här i kammaren det. Det åttonde, Sverigedemokraterna - du kallade dig oppositionen, Julia Kronlid, och det är mycket riktigt; ni är ensamma i opposition i detta, vilket förvisso inte är ovanligt - väljer att exploatera främlingsrädsla och försöka lägga ut någon sorts dimridå om att Röda Korset inte ska få använda det röda korset. Det finns ingen som någonsin kan tvinga Sverige att inte använda det röda korset. Det här handlar en multinationell situation. Det finns en specifik koppling till FN-mandaterade insatser i detta tilläggsprotokoll. Det handlar om en internationell insats med 10, 20 eller kanske 30 deltagande länder. Varje land har vetorätt. Alla länder måste samtycka. Då kan alla dessa länder gemensamt enas om att använda sig av en symbol i stället för tre eller två. Det är väl fullt rimligt. Utgångspunkten för oss här måste väl ändå vara att humanitära hjälporganisationer som Röda Korset, Röda Halvmånen och Röda Davidsstjärnan kan få fram hjälpen. Det är detta som är det viktiga. Sedan lever vi i en värld där det finns extremister. Det har delvis bidragit till förändringarna. Det är ingen som förnekar det, men utgångspunkten måste vara den humanitära sidan och inte att exploatera främlingsrädsla, att försöka lägga ut dimridåer och att lura människor.

Anf. 107 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Om Fredrik Malm tycker att jag drar stora växlar på det här är det ingenting mot de stora växlar som Fredrik Malm drar på vår reservation. Som jag sade i mitt anförande: Det skulle vara en annan sak om detta handlade om att alla skulle enas om en gemensam symbol i ett stort perspektiv och att vi kunde enas om att använda kristallen. Om det gällde både dem som använder Röda Korset och dem som använder Röda Halvmånen skulle jag kanske se det på ett annat sätt. Men nu är det inte riktigt så propositionen är utformad. Här handlar det om att Sverige i sammanhang där det röda korset inte anses vara passande eller där det anses utgöra en säkerhetsrisk ska bytas ut det mot den röda kristallen. Jag kan inte se att det skulle finnas någon större uppgörelse mellan många länder i propositionen. Om det verkligen bara handlade om detta skulle det vara en sak; då skulle jag inte vara lika kritisk. Men nu handlar det om att vi ska byta ut det röda korset för att det av andra anses vara kontroversiellt samtidigt som jag inte ser någon ambition att byta ut den röda halvmånen. Låt mig vara tydlig med att jag inte har något emot att någon använder den röda halvmånen, men jag ser inte att det har varit någon ömsesidig uppgörelse om hur vi ska använda våra symboler. Därför ser jag ingen anledning till detta. Jag skulle vilja fråga igen vad Fredrik Malm anser. Tycker han att vi borde byta ut det röda korset även i större sammanhang och inte bara i några enskilda fall?

Anf. 108 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Det är stundtals som att diskutera med en vägg här. Det handlar inte om att Röda Korset inte kommer att få använda sin egen symbol, Julia Kronlid. Det handlar om att Röda Korset och Röda Halvmånen har dragit i gång en bred process med diplomater och andra som har mynnat ut i ett tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen om en kompletterande symbol för att kunna förbättra möjligheterna att verka på marken i konfliktfyllda områden. Det här är inte någon stor konspiration mot kristenheten, Julia Kronlid. Jag kan garantera dig detta. Förslagen kommer från dessa berörda organisationer. De har arbetats fram i en bred internationell kontext och mynnat ut i ett tilläggsprotokoll som 60 stater har ratificerat. Alla våra nordiska grannländer har gjort det, mer än hälften av Europeiska unionens stater har gjort det och så vidare. Vem är då Sverigedemokraterna att berätta för Röda Korset att vi värnar dem så mycket att vi inte kommer att lyssna en sekund på deras synpunkter? Det är ju Röda Korset som har dragit i gång hela processen. De tycker att det här är viktigt. Röda Korset vill genomföra detta skyndsamt. Vad ni i Sverigedemokraterna säger är: Vi värnar er allra mest, och därför lyssnar vi på er allra minst. Det blir en mycket trubbig och märklig inställning. Ni exploaterar främlingsrädsla i detta. Er utgångspunkt är att på något sätt använda de kanske viktigaste humanitära hjälpinsatserna under stora konflikter och katastrofer där det handlar om miljontals civila människor som samlas i flyktingläger och annat. Ni exploaterar detta humanitära arbete för att ni vill ge er på islam. Det är vad det handlar om. Kan ni inte välja bättre tillfällen för detta? Varför är det Röda Korset som måste bli ert verktyg för att exploatera denna främlingsrädsla? Det gynnar ingen. Det är klart att det vore mycket bättre om vi här i Sveriges riksdag kunde enas om hur viktig denna humanitära verksamhet är. (Applåder)

Anf. 109 Hans Linde (V)
Herr talman! Nu kommer det ett unikt tillfälle, i alla fall i mitt arbete i den här kammaren: Jag kommer att säga att jag fullständigt håller med Fredrik Malm i hans tidigare anförande. Vänsterpartiet står också bakom den proposition som regeringen har lagt på bordet och bakom det betänkande som finns. Vi yrkar starkt avslag på den reservation som finns från Sverigedemokraterna. Man ska komma ihåg den historiska bakgrunden lite grann. Röda Korset bildades efter det oerhört blodiga slaget i Solferino i Italien 1859. Målet var att bistå med opartisk humanitär hjälp i samband med de krig som då härjade i Europa. Tyskland, Frankrike och andra länder krigade konstant mot varandra. Vi kan konstatera att världen sedan dess har förändrats. Kraven på humanitära insatser har förändrats. De såg lite annorlunda ut i det dansk-preussiska kriget 1871 än de gör i dag i Centralafrikanska republiken. Därför har också kraven på Röda Korset och den humanitära hjälpen i stort förändrats. Från att ha varit en organisation som var huvudsakligen fokuserad på att arbeta i Europa i väpnade konflikter mellan stater är Röda Korset i dag en global rörelse som finns på plats vid humanitära katastrofer och inbördeskrig. Detta ställer nya krav på Röda Korset, och man har också anpassat sig till en förändrad värld. Ett av många exempel på att man har förändrats genom åren är att man numera också har erkänt den röda halvmånen som en av sina internationellt erkända kännetecken. Det kan vara viktigt att understryka att första gången den röda halvmånen användes var vid det rysk-turkiska kriget 1877. Vi kan konstatera i dag, närmare 140 år senare, att världen inte rämnade av att man införde ett nytt internationellt erkänt kännetecken för Röda Kors-rörelsen. En av de saker som har skett i det humanitära arbetet de senaste åren är en negativ utveckling där vi ser att humanitära insatser attackeras i allt fler konfliktområden. Vi ser det i Afghanistan, vi ser det i Syrien och vi ser det i Somalia - hjälparbetare blir ständigt attackerade i sitt arbete. Om det är någonting vi har lärt oss är det att opartiskhet är en förutsättning för att humanitära insatser ska kunna verka. Det är därför Röda Korset till exempel är så tydliga med att de inte vill ha ett samarbete med några militära parter i militära insatser när de verkar i ett land. De vill alltid, i alla lägen, uppfattas som opartiska. Man kan se på en organisation som Svenska Afghanistankommittén. De är en del av en humanitär organisation, och de har kunnat jobba i mer än 30 år i Afghanistan utan att någon gång ha blivit attackerade. Ingen av deras tusentals anställda har blivit dödad. De reser i dag omkring i Afghanistan i vanliga bilar utan militär eskort, utan säkerhetsvakter, utan hjälmar och utan skyddsvästar. Det gör det därför att de uppfattas som opartiska. Deras opartiskhet är deras främsta skydd - ett mycket bättre skydd än pansar och säkerhetsvästar. De har lärt sig - och det har också Röda Kors-rörelsen gjort - att om man börjar uppfattas som partisk riskerar man också att uppfattas som en måltavla i en väpnad konflikt. Därför är det viktigt att i vissa lägen kunna ha en symbol som uppfattas som religiöst, politiskt och kulturellt obunden. Vi ser en oroväckande utveckling i allt fler länder med konflikter där man politiserar religion. Religion används som ett slagträ för att hetsa grupper mot varandra och som en drivkraft i väpnade konflikter. Vi ser det i dag i Centralafrikanska republiken, i norra Nigeria och i Burma. Olika parter politiserar religion och använder det som ett slagträ mot varandra. Det kan då komma lägen då det är bättre att kunna använda den röda kristallen än det röda korset eller den röda halvmånen. Precis som tidigare talare har sagt talar vi här om ett komplement som kan användas i specifika situationer där det ger mervärde och där det skulle innebära större möjlighet för de humanitära insatserna att uppfattas som just opartiska. Jag konstaterar att det enda parti som motsätter sig detta är Sverigedemokraterna med en argumentation som snarast är hämtad från något slags form av dunkla teorier om någon sorts muslimsk konspiration mot den kristna världen. Det är på många sätt nonsens. För mig var det viktigt när vi fick propositionen på riksdagens bord att kontakta den svenska Röda Kors-kommittén och höra vad de anser om detta. Deras besked var glasklart: Svenska Röda Korset stöder propositionen och förändringen helhjärtat. Man kan kalla den svenska Röda Kors-kommittén för mycket, men de är knappast en del av något slags global muslimsk konspiration mot kristenheten.

Anf. 110 Robert Halef (KD)
Herr talman! Enligt Genèvekonventionerna från 1949 och deras tilläggsprotokoll är det det röda korset, den röda halvmånen och det röda lejonet och solen som är internationellt erkända kännetecken för sjukvården och själavården under väpnade konflikter. Dessa symboler och de organisationer som står bakom dem är mycket viktiga. Organisationerna verkar i konfliktdrabbade regioner, gör mycket nytta och hjälper människor i nöd. Dessa humanitära organisationer utsätts för våld i konfliktområden där de endast befinner sig för att rädda liv. Det är inte acceptabelt. Samtidigt som globala humanitära behov har ökat under senare år har det humanitära arbetet blivit mer komplicerat och farligt. Det är en verklighet som vi måste förhålla oss till för att fortsatt kunna bidra med effektivt humanitärt stöd till behövande. Sverige ska fortsätta ta ansvar för att rädda liv och lindra nöd. För att vi ska kunna göra det är vi beroende av vår personal i fält som tar risker för att nå ut till drabbade människor. Att vara hjälparbetare eller sjukvårdspersonal i konflikt eller i krig har länge inneburit att man har gått fredad, men så är det inte längre. Enligt Aid Worker Security Report från 2013 har antalet attacker mot hjälparbetare fyrdubblats under en tioårsperiod. Jag är särskilt oroad över uppgifter om den förvärrade situationen för sjukvårdspersonal, vilket tas upp i Internationella rödakorskommitténs kampanj Health Care in Danger. Vi ser att man använder sjukvård taktiskt och som en del av krigföringen. Om vi tittar på Syrien ser vi att vi delvis kan komma fram med vatten och andra förnödenheter men inte med sjukvård, vilket är oerhört skrämmande. Läkare och annan sjukvårdspersonal ses som måltavla i en konflikt och förhindras att rädda liv. Internationella rödakorskommittén berättar om en utveckling där sjukvårdspersonal inte endast utsätts för våld när de hamnar i skottlinjen utan i vissa fall utgör en måltavla. Så sent som den 4 juni i förra veckan dödades en schweizisk hjälparbetare för Röda Korset i staden Sirte i Libyen. Vi vet inte med säkerhet om dödsfall kan undvikas med hjälp av denna nya symbol. Man kan inte värja sig mot extremister och våldsverkare som saknar respekt för människors okränkbara värde. Att vaccinationskampanjer attackeras systematiskt och utsätts för riktade angrepp är en oroväckande utveckling. Det gäller också de uppföljningsattacker som innebär att ambulanspersonal och sjukvårdspersonal som utför första hjälpen attackeras och kommer till skada när de hjälper skadade och sjuka. Avsikten med propositionen som vi i riksdagen håller i handen i dag är att underlätta för humanitära organisationer att vinna acceptans i lägen då deras status är avgränsad av olika skäl. I vissa fall har kännetecknen hos befintliga organisationer uppfattats som ett religiöst, politiskt eller kulturellt ställningstagande, trots att de inte är det. Trots att det röda korset och den röda halvmånen känns igen och är erkända över större delen av världen respekteras de inte alltid i väpnade konflikter. En del stater har också haft svårt att välja något av de redan erkända kännetecknen som sitt lands permanenta kännetecken. Mot den bakgrunden har det funnits behov av ett neutralt kännetecken helt utan religiösa, politiska eller kulturella kopplingar som kan urholka kännetecknets skyddsvärde. Beslutet om ytterligare ett tilläggsprotokoll till konventionerna från 1949 fattades av parterna i Genèvekonventionerna under en diplomatkonferens i Genève 2005. Genom protokollet inrättas ett nytt kännetecken som kompletterar de tidigare erkända kännetecknen för sjukvårds- och själavårdspersonal. Detta kännetecken ersätter inte de tidigare erkända kännetecknen. Detta neutrala kännetecken kompletterar de tidigare erkända kännetecknen under väpnade konflikter i vissa länder för att minimera risker och underlätta arbetet för personalen, och hjälpen når fram till behövande. Vid den internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2006 beslutades att kännetecknet skulle benämnas den röda kristallen. Kristdemokraterna stöder denna internationella överenskommelse. Utmaningarna på det humanitära området är många, men vi ska fortsätta förbättra och förstärka det humanitära systemet. Många andra metoder måste till för att tillse att respekten för humanitärarbetare bibehålls i konflikt, exempelvis att FN:s konvention om mänskliga fri- och rättigheter och människosynen att alla människors lika och okränkbara värde respekteras. Kristdemokraterna anser att den nya symbolen är ett bra komplement till de gällande och har stort symboliskt värde i vårt arbete och vår strävan att hjälpa behövande människor. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen från Sverigedemokraterna.

Anf. 111 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Robert Halef tog upp många exempel på att sjukvårdspersonal blir attackerad. Jag instämmer i att det är oerhört tragiskt och oerhört fel. Sådant ska inte behöva ske. Men jag tror tyvärr inte att det kommer att hjälpa att byta ut det röda korset mot någon kristall. Att just sjukvårdspersonal blir måltavla handlar snarare om någon form av terrorism. Att byta ut det röda korset ser jag tyvärr inte som någon lösning på det allvarliga problemet. Jag skulle vilja ställa en fråga till Robert Halef som jag också ställde till Fredrik Malm när det gäller att byta ut en symbol. För att Israel skulle tas upp i gemenskapen var det ett krav att de skulle byta ut sin davidsstjärna. Det finns en liknande inriktning när vi i vissa sammanhang ska byta ut det röda korset. Vad anser Robert Halef om att det inte skulle accepteras att de använde sin davidsstjärna, utan de vara tvungna att byta ut den mot kristallen?

Anf. 112 Robert Halef (KD)
Herr talman! Jag tror att Julia Kronlid läser betänkandet men gör egna tolkningar av textinnehållet. Det står tydligt och klart att det är en kompletterande symbol till befintliga symboler. Den ersätter inte de symboler som gäller och är accepterade i dag. Det är ett förslag som kommer från FN, Förenta nationerna, och vi talar om internationella insatser. Kristdemokraterna stöder självfallet ett sådant förslag. Det är inte symbolen som är räddningen, utan det är själva aktionen på marken. Vilken symbol vi bär med oss har ingen betydelse. Huvudsaken är att vi kommer fram och hjälper människor som behöver vårt stöd och vår hjälp med sjukvård och annat. Vi skiljer oss åt i tolkningen av symbolvärdet. När det gäller davidsstjärnan är det som sagt ingen som kräver att de ska byta ut eller stänga ute någon symbol. Man ska verka i områden där det krävs att vi har en gemensam, neutral symbol. Det ska vi ha för att kunna hjälpa de människor som behöver vår hjälp och vårt stöd.

Anf. 113 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag tackar Robert Halef för det. Det kanske inte är någon som kräver att symbolen byts ut nu och här i Sverige. Jag vet att det är något som vi ingår i och att det är ett komplement. Men jag ser att det är ett steg i en riktning där vi sedan kommer att byta ut det väletablerade röda korset eftersom det anses kontroversiellt i andras ögon. Jag tycker att vi ska kunna ha en acceptans åt båda hållen. Vi ska acceptera att den röda halvmånen används, och det ska finnas acceptans för att det röda korset används. Att sjukvårdspersonal utsätts för våld ser jag som oerhört allvarligt och tragiskt, men jag tror tyvärr inte att det hjälper att byta ut det röda korset. Jag vill återigen fråga om det jag tog upp med davidsstjärnan. Det är något som har skett historiskt, och jag skulle vilja veta vad Robert Halef från Kristdemokraterna anser om att man, för att få tas upp i organisationen, inte fick använda davidsstjärnan.

Anf. 114 Robert Halef (KD)
Herr talman! Jag upprepar: Vi utestänger inga gällande symboler som är accepterade, utan i dag lägger vi helt enkelt till det FN har rekommenderat. Egentligen är det en implementering i svensk lag av ett FN-förslag. Vi lägger till ytterligare en ny, neutral symbol som vi kan använda i vissa konfliktdrabbade områden för att skydda vår personal och för att personalen ska kunna utföra sitt arbete. Det är vad det går ut på. Både den röda halvmånen och davidsstjärnan liksom alla andra symboler kommer att verka i de områden där de kommer att kunna fungera så att människor får den hjälp de behöver. Men om det visar sig att det finns konfliktdrabbade områden i dag som exempelvis vägrar eller som utsätter vår personal för fara på grund av den symbolik som den röda stjärnan eller halvmånen bär med sig är det viktigt att vi har en neutral symbol vi kan verka under så att vi kan hjälpa människor.

Anf. 115 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Den lagstiftning från 1953 som Sverigedemokraterna vill hålla fast vid har sin grund i den första Genèvekonventionen. Där etableras en hierarki mellan de erkända kännetecknen, och det röda korset är huvudregeln medan den röda halvmånen, det röda lejonet och den röda solen accepteras undantagsvis. Med det lagförslag som nu ligger och som utgår från det tredje tilläggsprotokollet till Genèvekonventionen jämställs de kännetecken som erkänns inom den humanitära rätten. Jag tycker att det är en rimlig utgångspunkt att de olika kännetecken som används inom den humanitära rätten jämställs. Dessutom får Röda Korset möjlighet att undvika att i varje läge begära tillstånd. Nu får man, om man är en svensk nationell förening, frihet att använda kännetecken. Det vill uppenbarligen Sverigedemokraterna förhindra. De avslår hela propositionen i sitt förslag. Det tycker jag minsann är märkligt. Det som har sagts tidigare är att den röda kristallen är den opartiska yta där alla som vill vara med i uppdrag där man inte har möjlighet att verka under egen flagg, bland annat FN-insatser, kan samlas och samsas. Jag konstaterar att detta inte har kommit från något svenskt egenintresse. Från den 14 januari 2007 gäller det tredje protokollet, och det är kompletterande. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen finns bredvid varandra. Det vill internationella Röda Korset - den humanitära rättens banerförare - driva och att vi ska verka för. Det är bra att en stark majoritet i riksdagen vill göra detta. Det är tragiskt att Sverigedemokraterna åter går vilse i sin egensnickrade nationalism och islamofobi och vill förhindra att alla kännetecken inom den internationella humanitära rätten jämställs i svensk lagstiftning. Jag yrkar bifall till förslaget och avslag på reservationen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-06-12
Beslut: 2014-06-12
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens proposition 2013/14:129

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) godkänner tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken,
    b) antar regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten,
    c) antar regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156),
    d) antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:129 punkterna 1-4 och avslår motion 2013/14:U10.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950017
    M940013
    MP16009
    FP15009
    C19004
    SD01901
    KD15004
    V14005
    Totalt26819062
    Ledamöternas röster
  2. sdfsdf
    Utskottets förslag:
    • Reservation 1 (SD)