Skatt på naturgrus

Betänkande 1995/96:SkU18

Skatteutskottets betänkande 1995/96:SKU18

Skatt på naturgrus

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
SkU18

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker
utskottet proposition 1995/96:87 om
bl.a. införande av en skatt på
naturgrus. Utskottet avstyrker fyra
motioner som väckts med anledning av
propositionen om bl.a. avslag på
propositionen, skattskyldighet för
sandsugning till havs och en högre
skattenivå än den föreslagna.

Vid betänkandet fogas fyra
reservationer (m, mp) och ett särskilt
yttrande (v).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:87 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till

1. lag om skatt på naturgrus,

2. lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822),

3. lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och
prisregleringsavgifter,

4. lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69),

5. lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar
m.m.

I propositionen föreslås att en lag
införs om skatt på naturgrus. Avsikten
är att skatten skall verka för en
bättre hushållning med naturgrus.
Vidare föreslås att det i
naturvårdslagen skall införas en
möjlighet för regeringen att föreskriva
om skyldighet för den som har
täkttillstånd att hålla länsstyrelsen
underrättad om vem som exploaterar en
täkt och en möjlighet för regeringen
att meddela föreskrifter om avgifter
för myndigheternas verksamhet enligt
naturvårdslagen.

Lagen om skatt på naturgrus föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996 och
ändringarna i naturvårdslagen den 1
april 1996.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m)
vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om införande av
skatt på naturgrus i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl.
(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om producentansvar och
återanvändning,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en
utvärdering kring denna skatt bör göras
för att noggrant kontrollera att inga
andra bieffekter kommer till som en
kraftigt ökad användning av krossat
berg.

1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en skatt
på naturgrus om 10 kr per ton införs
från den 1 juli 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en avfallsskatt
som även skall omfatta
överskottsmassor, skrotsten m.m.,

3. att riksdagen beslutar införa skatt
på naturgrus även för sandsugning till
havs.

1995/96:Sk16 av Berit Andnor m.fl. (s,
c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en uppföljning av
effekterna av införandet av en skatt på
naturgrus.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett
jordbruksutskottet tillfälle att yttra
sig i ärendet. Yttrandet
(1995/96:JoU2y) fogas som bilaga till
detta betänkande.

Utskottet

Skatt på naturgrus

Avsikten med förslaget i propositionen
om införandet av en naturgrusskatt är
att skatten skall verka för en bättre
hushållning med naturgrus. Kostnaderna
för att producera naturgrus är i
genomsnitt 7-8 kr lägre per ton än för
jämförbart krossmaterial. En skatt på
naturgrus skulle, anser regeringen,
kunna jämna ut dessa skillnader och
styra konsumenterna till att använda
annat material än naturgrus för sådana
ändamål där det är möjligt. Regeringen
föreslår därför att det införs en skatt
på naturgrus på 5 kr per ton.

I motion Sk13 av Ingvar Eriksson (m)
yrkas avslag på propositionen.
Motionären anser att gällande
riktlinjer för hushållning med
naturgrus är fullt tillräckliga, och
den kontinuerligt sjunkande
användningen av naturgrus torde, anförs
det, vara ett utslag av det personliga
ägaransvaret att hushålla med ändliga
naturresurser. Enligt motionären finns
det inga klara argument för att en
skatt skulle leda till en minskad
användning av naturgrus, utan
regeringens förslag får snarare anses
som ett uttryck för att skapa
ytterligare beskattningsunderlag.

Utskottet vill i likhet med
jordbruksutskottet erinra om att
riksdagen vid flera tillfällen uttalat
sig för en ökad användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Det råder vidare stor enighet om att
användningen av miljöskatter och
avgifter kan ge incitament till en
bättre hushållning med våra
naturresurser. Utskottet delar således
regeringens och jordbruksutskottets
bedömning att åtgärder bör vidtas för
att åstadkomma en bättre hushållning
med naturgrus, och att detta bör ske
genom införandet av en skatt. Utskottet
kan därför för sin del i princip ställa
sig bakom regeringsförslaget och
avstyrker därmed bifall till motion
Sk13. Till enskildheter i förslaget
återkommer utskottet i det följande.

Tillämpningsområde

Naturgrusskatten skall endast omfatta
tillståndspliktiga täkter, och i
propositionen föreslås således att
skattskyldighet skall åvila den som
exploaterar en naturgrustäkt för vilken
det krävs tillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822).
Skattskyldighet skall vidare enligt
förslaget åvila den som med stöd av
vattenlagen (1983:291) exploaterar en
naturgrustäkt under förutsättning att
utvinningen sker för annat ändamål än
husbehov. Även den som med stöd av 38 §
väglagen (1971:948) har fått rätt att
ta naturgrus från annans fastighet
skall vara skattskyldig för det uttagna
naturgruset.

I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) yrkas att skatteplikten även bör
omfatta sandsugning till havs. Enligt
motionärerna utgör sådan sandsugning
ett hot såväl mot fågellivet som mot
fisk- och djurlivet i havet.

Inledningsvis vill utskottet i denna
fråga något beröra den rättsliga
regleringen om rätt till grustäkt i
vattenområde.Vattenområden är antingen
enskilda eller allmänna.
Gränsdragningen mellan enskilt och
allmänt vatten regleras i lagen
(1950:595) om gräns mot allmänt
vattenområde. Enskilt vatten i havet
sträcker sig 300 m ut från fastlandet
eller större öar eller ut till 3 m
vattendjup. Enskilt vattenområde
tillhör en fastighet. Vattenägare har
enskild rätt bl.a. till utvinning av
material från botten, t.ex. sand och
grus, för husbehov.

Allmänt vatten sträcker sig från
gränsen för enskilt vatten ut till
territorialgränsen. Staten anses sedan
gammalt ha rådighet över det allmänna
vattenområdet och företräds här av
Kammarkollegiet. Utvinning av ämnen och
material från havsbottnen regleras
bl.a. av minerallagen (1991:45), som
tillämpas på enskilt vatten, och av
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
som tillämpas när det gäller allmänt
vatten. Sistnämnda lag reglerar också
utvinning av material från
kontinentalsockeln utanför Sveriges
territorialgräns.

Utvinning av sand och grus från
havsbottnen har bedrivits i Sverige
sedan sekelskiftet. Förekomsten av sand
och grustillgångar i havet framgår
bl.a. av Sveriges geologiska
undersöknings (SGU:s) kartor. I den
till kontinentalsockellagen anknutna
kontinentalsockelförordningen
(1966:315) finns angivet bl.a. hur
frågor om tillstånd till sandtäkt
meddelas. Inom allmänt vattenområde
meddelas sådant tillstånd av SGU, som i
ärendet skall inhämta yttrande från
kommunen, Naturvårdsverket och andra
berörda myndigheter. För tillstånd
utgår avgift om företagets ringa
omfattning eller annat särskilt skäl
inte föranleder annat. Om ansökan avser
täkt av större omfattning eller kan
medföra skadeverkningar eller annars om
Naturvårdsverket begär det skall SGU
med eget yttrande hänskjuta ärendet
till regeringen. Sandsugning till havs
kan i vissa fall också kräva tillstånd
enligt vattenlagen (1983:291) i den
mån sandsugningen äger rum innanför
territorialgränsen. Vattenlagens
bestämmelser gäller inte anläggning
utanför territorialgränsen (jfr 10 §
kontinentalsockellagen).

Jordbruksutskottet anför i sitt
yttrande att skatten genom den
föreslagna konstruktionen av lagen
omfattar även sådan sandsugning m.m. i
vattenområde som sker med tillstånd
enligt vattenlagen. För sin del
förutser jordbruksutskottet vissa
skatterättsliga eller tekniska problem,
om den nu föreslagna
punktskattelagstiftningen skulle göras
tillämplig på exploateringsverksamhet
utanför svenskt territorium.
Jordbruksutskottet avstyrker bifall
till motion Sk15.

Skatteutskottet kan konstatera att
skattskyldighet enligt den nu
föreslagna lagen skall åvila den som
med stöd av vattenlagen exploaterar en
naturgrustäkt under förutsättning att
utvinningen sker för annat ändamål än
till husbehov. Om sandsugning till havs
sker med tillstånd som lämnats enligt
vattenlagen kan således skattskyldighet
inträda om sandsugningen sker innanför
territorialgränsen och i den mån övriga
förutsättningar för skattskyldighetens
inträde föreligger. Utskottet är för
sin del inte berett att ytterligare
utvidga skattskyldigheten i nu berört
hänseende. Med dessa uttalanden
avstyrker utskottet bifall till motion
Sk15 (yrkande 3).

I motion Sk14 av Hanna Zetterberg
m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om
att propositionen borde ha
kompletterats med ett producentansvar
även för byggindustrin och med förslag
om hur man ytterligare skulle kunna
uppmuntra återanvändning och
återvinning av naturgrus.

Jordbruksutskottet konstaterar i sitt
yttrande att motionen inte innehåller
något preciserat yrkande i angivet
hänseende. Jordbruksutskottet tillägger
att Kretsloppsdelegationen (dir.
1995:23) har till uppgift att ta fram
förslag till en strategi för hur
arbetet med en kretsloppsanpassning av
samhället skall bedrivas inom olika
sektorer, och enligt vad
jordbruksutskottet erfarit planerar
delegationen att under våren 1996 avge
förslag som gäller byggnadsindustrin.

Skatteutskottet anser för sin del att
nu berört yrkande i motion Sk14
(yrkande 1) med hänvisning till vad
jordbruksutskottet anfört bör
avstyrkas.

Skattenivån m.m.

Enligt vad som framgår av propositionen
är bergkross, med hänsyn bl.a. till
produktionskostnaderna, betydligt
dyrare än naturgrus. Prisskillnaden
mellan naturgrus och bergkross
uppskattas till åtminstone 7 kr per
ton. Till detta kan, anförs det, läggas
3 kr per ton för att ytterligare öka
konkurens-området för bergkross. För
att uppnå den åsyftade styreffekten
anser regeringen, från
styrmedelssynpunkt, att en skattenivå
på 10 kr per ton naturgrus verkar vara
rimlig. I propositionen föreslås dock
att skatten inledningsvis bestäms till
ett lägre belopp. Här har regeringen
beaktat att de större företagen utan
större problem kan övervältra
skattekostnaderna på konsumenterna
eller bära den på annat sätt, medan
framför allt de mindre företagen kan få
problem. Det anses inte förenat med en
god hushållning om de små företagen
slås ut och tvingas till nedläggning
innan deras täkter utnyttjats fullt ut.
Regeringen anser därför från
hushållningssynpunkt att skattenivån
bör bestämmas så att den ger en
tillräckligt styrande effekt, samtidigt
som den inte får leda till att ett
stort antal redan påbörjade täkter
måste läggas ned. Regeringen anser att
en lämplig avvägning mellan dessa båda
intressen uppnås om skatten
inledningsvis bestäms till 5 kr per
ton.

I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) yrkas att skatten skall bestämmas
till 10 kr per ton. Motionärerna anser
att skatten måste sättas så högt att
naturgrus av kostnadsskäl inte längre
utgör det förmånligaste alternativet.

Jordbruksutskottet ansluter sig till
regeringens bedömning när det gäller
den föreslagna skattenivån.

Skatteutskottet gör ingen annan
bedömning utan tillstyrker bifall till
propositionen i denna del och avstyrker
bifall till motion Sk15 i nu berörd del
(yrkande 1).

I propositionen aviserar regeringen
sin avsikt att noga följa utvecklingen
när det gäller den föreslagna
skattenivån. Visar det sig att den låga
skattenivån inte är tillräcklig för att
uppnå den önskade effekten skall,
anförs det, förslag till nödvändiga
förändringar snabbt kunna läggas fram.

Jordbruksutskottet anser i sitt
yttrande att yrkandena i motionerna
Sk14 (yrkande 2) av Hanna Zetterberg
m.fl. (v) och Sk16 av Berit Andnor
m.fl. (s, c) om utvärderingar av
naturgrusskattens effekter får anses
tillgodosedda genom det nyss citerade
uttalandet i propositionen.
Skatteutskottet delar denna
uppfattning.

Avfallsskatt

I motion Sk15 (yrkande 2) av Ronny
Korsberg m.fl. (mp) yrkas ett
tillkännagivande om införande av en
avfallsskatt som skall omfatta
överskottsmassor och skrotsten m.m.
Syftet med förslaget är att motverka
att brytning sker av stora mängder
material där sedan endast de mest
attraktiva fraktionerna utnyttjas.

Jordbruksutskottet erinrar i sitt
yttrande dels om att
Avfallsskatteutredningen i juni 1994
avgett ett betänkande med förslag om
vissa miljöskatter m.m. på
avfallsområdet (SOU 1994:114), dels om
att regeringen i mars 1995 tillkallat
en särskild utredare för att ta fram
förslag till en skatt som syftar till
att minska mängden avfall som deponeras
och för att allsidigt utreda
konsekvenserna av att införa en sådan
skatt (dir. 1995:37). I avvaktan på
resultatet av detta arbete är
jordbruksutskottet inte berett att
föreslå en avfallsskatt med den
inriktning som avses i motionen.

Skatteutskottet, som tidigare kommit
fram till samma ställningstagande med
anledning av liknande motionsspörsmål
(jfr. 1994/95:SkU28 s. 74), saknar
anledning att nu göra annan bedömning.
Motionsyrkandet avstyrks.

Ändring i naturvårdslagen m.m.

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt
yttrande förslaget i denna del.
Skatteutskottet gör samma bedömning och
tillstyrker även övriga i propositionen
framlagda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk13,

res. 1 (m)

2. beträffande sandsugning till
havs

att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk15 yrkande 3,

res. 2 (mp)

3. beträffande producentansvar
m.m.

att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk14 yrkande 1,

4. beträffande skattenivån

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:87 i denna del
och med avslag på motion 1995/96:Sk15
yrkande 1 bestämmer skattenivån till
5 kr per ton,

res. 3 (mp) - delvis)

5. beträffande utvärdering och
uppföljning

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk14 yrkande 2 och
1995/96:Sk16,

6. beträffande avfallsskatt

att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk15 yrkande 2,

res. 4 (mp)

7. beträffande propositionen i
övrigt utom lagförslagen

att riksdagen bifaller proposition
1995/96:87,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1) lag om skatt på naturgrus

2) lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822),

3) lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och
prisregleringsavgifter,

4) lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69) och

5) lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

res. 3 (mp) - delvis

Stockholm den 7 december 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),
Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),
Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-
Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger Gustafsson (kds), Lars U
Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir
(s) och Eskil Erlandsson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets
yttrande på s. 14 som börjar med
SUtskottet vill och slutar med det
följande bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom de tankar
som bär upp propositionen, nämligen att
ändliga naturresurser skall nyttjas på
ett sådant sätt att även framtida
generationer får tillgång till råvaror.
Åtgärder bör således vidtas för att
uppnå en bättre hushållning med
naturgrus. Emellertid anser utskottet
inte att det är självklart att detta
bör åstadkommas genom ekonomiska
styrmedel. Här har utskottet beaktat
att flera tunga remissinstanser varit
negativa till förslaget om införande av
en naturgrusskatt och i stället
föreslagit andra lösningar. I vissa
fall kan ekonomiska styrmedel vara att
föredra för att uppnå en bättre
hushållning med ändliga naturresurser
men i andra fall förefaller
administrativa regleringar vara att
föredra. Flera remissinstanser har i
detta fall avstyrkt regeringens förslag
om en skatt på naturgrus.

Riksrevisionsverket har som alternativ
metod föreslagit att man med villkor
för tillståndsgivningen skulle kunna
kvotera grusuttagen mot en successiv
minskning som på sikt leder till det
önskade målet. Detta skulle också kunna
ske, anser verket, genom frivilliga
överenskommelser med branschen.
Sveriges Geologiska undersökning anser
för sin för sin del att en tillräcklig
hushållning med naturgrus kan uppnås
genom allmänna råd och bättre styrning
från tillståndsgivande myndigheter.
Utskottet delar denna uppfattning. Till
detta bör fogas Riksskatteverkets
bedömning av de administrativa
problemen och kontrollsvårigheterna.

Mot bakgrund av det anförda är
utskottet inte berett att ställa sig
bakom förslagen i propositionen.
Utskottet förutsätter i stället att
regeringen snarast överväger hur en
bättre hushållning med naturgrus kan
åstadkommas utan att ekonomiska
styrmedel används. Här bör väljas en
metod som innebär att de administrativa
restriktioner vid
täkttillståndsgivningen som redan finns
förbättras. Utskottet utgår från att
regeringen skyndsamt återkommer med
förslag till riksdagen i den mån den
lösning utskottet nu förordat kräver
lagstiftning. Vad utskottet här med
anledning av motion Sk13 uttalat bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan
under moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen med anledning av
motion 1995/96:Sk13 dels avslår
samtliga i proposition 1995/96:87
framlagda lagförslag, dels som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Sandsugning till havs (mom. 2)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets
yttrande på s. 15 som börjar med
Skatteutskottet kan och slutar med
(yrkande 3) bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att förslaget
innebär att skattskyldighet för
sandsugning till havs kan inträda om
sandsugningen sker innanför
territorialgränsen och med tillstånd
som meddelats enligt vattenlagen samt i
den mån övriga förutsättningar för
skattskyldighetens inträde föreligger.
Detta är emellertid inte tillräckligt.
Enligt utskottets mening bör
skatteplikten omfatta all sandsugning
som sker till havs, även om det skulle
ske utanför territorialgränsen och
projektet inte kräver tillstånd enligt
vattenlagen. Bakgrunden till utskottets
ställningstagande står att finna i
motion Sk13 där det uttrycks farhågor
för att sandsugning till havs kan komma
att öka när skatten på naturgrus
införs, något som utskottet av de skäl
som anförs i motionen, vill förhindra.
Bl.a. skulle detta kunna få negativa
konsekvenser för olika ekosystem i
havet. Det får ankomma på regeringen
att snarast överväga vilken
lagstiftning som kan krävas för att
åstadkomma vad utskottet nu efterlyst.
Lagförslagen bör vara riksdagen till
handa i så god tid att de kan träda i
kraft den 1 juli 1996. Vad utskottet nu
med anledning av motion Sk15 uttalat
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan
under moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande sandsugning till
havs

att riksdagen med anledning av
motion 1995/96:Sk15 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Skattenivån (mom. 4 och 8)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets
yttrande på s. 16 som börjar med
Skatteutskottet gör och slutar med
(yrkande 1) bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion
Sk15 anser utskottet att det är viktigt
att skatten på naturgrus ger
tillräckligt incitament för en övergång
till andra material än naturgrus. De
beräkningar som gjorts angående
prisskillnaden mellan naturgrus och
bergkross tyder på att den av
regeringen föreslagna nivån är för låg.
Enligt Utredningen om naturgrusskatt
(SOU 1995:67) är en skattenivå om 10 kr
per ton rimlig från styrmedelssynpunkt.
Enligt utskottets mening måste, som
framför i motionen, skatten sättas så
högt att naturgrus av kostnadsskäl inte
längre framstår som det förmånligaste
alternativet. Som föreslås i motionen
bör skattenivån bestämmas till 10 kr
per ton.

dels att utskottets hemställan
under momenten 4 och 8 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande skattenivån

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk15 yrkande 1 och
med avslag på proposition
1995/96:87 i denna del bestämmer
skattenivån till 10 kr per ton,

8. beträffande lagförslagen
såvitt avser skattenivån

att riksdagen med anledning av vad
som ovan anförts och hemställts
antar 3 § i den föreslagna lagen om
skatt på naturgrus med den
ändringen att ordet fem byts ut
mot ordet tio .

4. Avfallsskatt (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets
yttrande på s. 17 som börjar med
Skatteutskottet, som och slutar med
Motionsyrkandet avstyrks bort ha
följande lydelse:

Avfallsskatteutredningen föreslog i
sitt betänkande (SOU 1994:114) en
indexreglerad skatt om 0,6 % av
aktuellt basbelopp per ton avfall.
Skatt på avfall som går från
avfallsförbränningsanläggning till
deponering föreslogs vara 2,4 % av
aktuellt basbelopp per ton avfall.
Utredningen undantog torrt gråberg och
anrikningssand från gruvindustrin från
lagförslaget. Enligt utskottets mening
bör avfallsskatten även omfatta
långvariga upplag av överskottsmassor
och skrotsten i täkter och på andra
platser. Syftet med detta är att
motverka att det bryts stora mängder
material där sedan endast de mest
attraktiva fraktionerna utnyttjas.
Utskottet anser att
Avfallsskatteutredningens förslag med
de tillägg som utskottet nu förordat
bör genomföras snarast och utan att den
nu tillsatte särskilde utredarens
förslag avvaktas. Vad utskottet nu med
anledning av motion Sk15 uttalat bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan
under moment 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande avfallsskatt

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk15 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Avfallsskatt

Lars Bäckström (v) anför:

För att stimulera återvinning,
återanvändning och kretslopp av varor
och material har Vänsterpartiet
tidigare lagt fram förslag om att
införa en särskild avfallsavgift, och
vi är alltjämt av uppfattningen att en
sådan avgift bör införas. Vi har
emellertid valt att nu avvakta den
särskilde utredarens förslag till
utformning av en avfallsskatt. Vi har
för avsikt att återkomma i frågan så
snart utredarens förslag föreligger.

Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU2y

Lag om skatt på naturgrus

1Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1995
berett jordbruksutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition
1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus
jämte motionerna Sk13, Sk14, Sk15 och
Sk16.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en lag
införs om skatt på naturgrus. Avsikten
är att skatten skall verka för en
bättre hushållning med naturgrus.
Vidare föreslås att det i
naturvårdslagen skall införas en
möjlighet för regeringen att föreskriva
om skyldighet för den som har
täkttillstånd att hålla länsstyrelsen
underrättad om vem som exploaterar en
täkt och en möjlighet för regeringen
att meddela föreskrifter om avgifter
för myndigheternas verksamhet enligt
naturvårdslagen.

Lagen om skatt på naturgrus föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996 och
ändringarna i naturvårdslagen den 1
april 1996.

Motioner

1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m)
vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om införande av
skatt på naturgrus i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl.
(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om producentansvar och
återanvändning,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en
utvärdering kring denna skatt görs för
att noggrant kontrollera att inga andra
bieffekter kommer till som en kraftigt
ökad användning av krossat berg.

1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en skatt
på naturgrus om 10 kr per ton införs
från den 1 juli 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en avfallsskatt
som även skall omfatta
överskottsmassor, skrotsten m.m.,

3. att riksdagen beslutar införa skatt
på naturgrus även för sandsugning till
havs.

1995/96:16 av Berit Andnor m.fl. (s)
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppföljning av effekterna
av införandet av en skatt på naturgrus.

Utskottets överväganden

Skatt på naturgrus

Utskottet vill inledningsvis erinra om
att riksdagen vid flera tillfällen
uttalat sig för en ökad användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Det råder stor enighet om att
användningen av miljöskatter och
avgifter kan ge incitament till en
bättre hushållning med våra
naturresurser. Sådana styrmedel kan
också öka lönsamheten för investeringar
i miljöskyddande och resursbesparande
teknik.

Utskottet delar regeringens bedömning
att naturgrus är en icke förnybar
naturresurs och att åtgärder bör vidtas
för att ytterligare påskynda övergången
från naturgrus till alternativa
material. Från de synpunkter utskottet
har att företräda tillstyrker utskottet
att det införs en skatt på naturgrus.
Därmed avstyrks motion Sk13.

Som framgår av propositionen ämnar
regeringen noga följa utvecklingen på
området. Visar det sig att den låga
skattenivån inte är tillräcklig för att
uppnå den önskade effekten skall
förslag till nödvändiga förändringar
snabbt kunna läggas fram. Med
hänvisning härtill tillstyrker
utskottet för sin del att skatten
inledningsvis bestäms till 5 kr per ton
och avstyrker motion Sk15 yrkande 1.
Utskottet utgår vidare från att
önskemålen i motionerna Sk14 yrkande 2
och Sk16 om utvärdering av förslagets
effekter i olika avseenden kan
tillgodoses med hänvisning till samma
uttalande i propositionen.

I motiveringen till motion Sk14
yrkande 1 framförs ett allmänt hållet
önskemål att propositionen borde ha
kompletterats med ett producentansvar
även för byggindustrin och med förslag
om hur man ytterligare skulle kunna
uppmuntra återanvändning och
återvinning av naturgrus. Utskottet
konstaterar att motionen inte
innehåller något preciserat yrkande i
angivet hänseende. Det bör tilläggas
att Kretsloppsdelegationen (se bl.a.
direktiv 1995:23) har till uppgift att
ta fram förslag till en strategi för
hur arbetet med en krets-
loppsanpassning av samhället skall
bedrivas inom olika sektorer. Enligt
vad utskottet erfarit planerar
delegationen att under våren 1996 avge
förslag som gäller byggnadsindustrin.

Återstående yrkanden i motion Sk15
gäller dels införande av en
avfallsskatt, dels att bestämmelserna
om skatt på naturgrus skall omfatta
även sandsugning till havs.

Utskottet erinrar om att
Avfallsskatteutredningen i juni 1994
avgett ett betänkande med förslag om
vissa miljöskatter m.m. på
avfallsområdet (SOU 1994:114). I mars
1995 har en särskild utredare
tillkallats för att ta fram förslag
till en skatt som syftar till att
minska mängden avfall som deponeras och
för att allsidigt utreda konsekvenserna
av att införa en sådan skatt (dir.
1995:37). I avvaktan på resultatet av
detta arbete är utskottet inte berett
att föreslå en avfallsskatt med den
inriktning som avses i motion Sk15
yrkande 2.

Genom den föreslagna konstruktionen av
lagen om skatt på naturgrus omfattar
skatten även sådan sandsugning m.m. i
vattenområde som sker med tillstånd
enligt vattenlagen (1983:291).
Sandsugning i övrigt inom och utom
Sveriges sjöterritorium regleras i
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Enligt förordningen (1991:738) om
miljökonsekvensbeskrivningar skall i
ärenden om tillstånd till bl.a.
utvinning av naturtillgångar enligt
kontinentalsockellagen en
miljökonsekvensbeskrivning bifogas till
ansökningen. Tillståndsmyndighet är
Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Utskottet kan för sin del förutse vissa
skatterättsliga eller tekniska problem,
om punktskattelagstiftningen skulle
göras tillämplig på
exploateringsverksamhet utanför svenskt
territorium. Det bör dock särskilt
framhållas att de företag som utvinner
grus, sand och sten med tillstånd
enligt kontinentalsockellagen är
skyldiga att betala en avgift för
verksamheten. Enligt uppgift från SGU
varierar denna avgift inom ganska vida
gränser, från ca 25 öre per kubikmeter
till 10 kr per kubikmeter. Närmare
bestämmelser härom finns i förordningen
(1966:315) om kontinentalsockeln. Med
det anförda avstyrker utskottet motion
Sk15 yrkande 3.

Ändring i naturvårdslagen

Som framgår av propositionen finns för
närvarande ingen generell bestämmelse i
naturvårdslagen som gör det möjligt att
meddela föreskrifter om avgifter för
tillstånd och tillsyn. Däremot finns en
sådan bestämmelse i 69 §
miljöskyddslagen. Utskottet anser det
angeläget att naturvårdslagen
kompletteras på det sätt regeringen
föreslår och tillstyrker förslaget om
ändring i naturvårdslagen.

Stockholm den 23 november 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-
Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c) och Michael
Hagberg (s).

Avvikande meningar

1. Avslag på förslaget om skatt på
naturgrus

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
att utskottets överväganden under
rubriken Skatt på naturgrus bort ha
följande lydelse:

Som framgår av motion Sk13 har
efterfrågan på bergkrossmaterial ökat
markant under de senaste åren. Denna
tendens bekräftas också av de
beräkningar Sveriges geologiska
undersökning har gjort. Dessa utvisar
att naturgrusanvändningen vid
produktion av ballast sedan år 1987
minskat med ungefär 25 %. Samtidigt har
bergkrossanvändningen ökat till 35 %.
Statens naturvårdsverk har i
aktionsprogrammet Ett miljöanpassat
samhälle ställt upp ett delmål till år
1994 att berg skulle svara för minst 30
% av ballastproduktionen. Alla tecken
tyder således på att gällande
riktlinjer för hushållningen med
naturgrus är fullt tillräckliga. Den
kontinuerligt sjunkande användningen av
naturgrus torde vara ett utslag av det
personliga ägaransvaret att hushålla
med ändliga naturresurser. Det finns
således, som motionärerna anför, inga
klara argument för att en skatt skulle
leda till en minskad användning av
naturgrus. Regeringens förslag leder
därmed endast till att det samlade
skattetrycket ökar inom en viss
näringsgren. Utskottet anser således
att skatteutskottet bör med
tillstyrkande av motion Sk13 avstyrka
regeringens förslag om en ny skatt på
naturgrus. Därmed bör även övriga
motioner i detta avsnitt avstyrkas.

2. Skattenivån

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del
av utskottets överväganden under
rubriken Skatt på naturgrus som börjar
med Som framgår och slutar med Sk15
yrkande 1 bort ha följande lydelse:

Som anförs i Miljöpartiets motion Sk15
är det viktigt att skatten på naturgrus
ger tillräckligt incitament för en
övergång till andra material än
naturgrus. De beräkningar som gjorts
angående prisskillnaden mellan
naturgrus och bergkross tyder på att
den av regeringen föreslagna nivån är
för låg. Enligt Utredningen om
naturgrusskatt (SOU 1995:67) är en
skattenivå om 10 kr per ton rimlig från
styrmedelssynpunkt. Enligt utskottets
mening måste skatten sättas så högt att
naturgrus av kostnadsskäl inte längre
framstår som det förmånligaste
alternativet. Utskottet föreslår därför
att skatteutskottet tillstyrker motion
Sk15 yrkande 1 om en skattenivå på 10
kr per ton.