Skatt på naturgrus
Betänkande 1995/96:SkU18
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU18
Skatt på naturgrus
Innehåll
1995/96 SkU18
Sammanfattning
I detta betänkande tillstyrker utskottet proposition 1995/96:87 om bl.a. införande av en skatt på naturgrus. Utskottet avstyrker fyra motioner som väckts med anledning av propositionen om bl.a. avslag på propositionen, skattskyldighet för sandsugning till havs och en högre skattenivå än den föreslagna.
Vid betänkandet fogas fyra reservationer (m, mp) och ett särskilt yttrande (v).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:87 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om skatt på naturgrus,
2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
5. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
I propositionen föreslås att en lag införs om skatt på naturgrus. Avsikten är att skatten skall verka för en bättre hushållning med naturgrus. Vidare föreslås att det i naturvårdslagen skall införas en möjlighet för regeringen att föreskriva om skyldighet för den som har täkttillstånd att hålla länsstyrelsen underrättad om vem som exploaterar en täkt och en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för myndigheternas verksamhet enligt naturvårdslagen.
Lagen om skatt på naturgrus föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och ändringarna i naturvårdslagen den 1 april 1996.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av skatt på naturgrus i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar och återanvändning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering kring denna skatt bör göras för att noggrant kontrollera att inga andra bieffekter kommer till som en kraftigt ökad användning av krossat berg.
1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en skatt på naturgrus om 10 kr per ton införs från den 1 juli 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en avfallsskatt som även skall omfatta överskottsmassor, skrotsten m.m.,
3. att riksdagen beslutar införa skatt på naturgrus även för sandsugning till havs.
1995/96:Sk16 av Berit Andnor m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppföljning av effekterna av införandet av en skatt på naturgrus.
Yttrande från annat utskott
Skatteutskottet har berett jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttrandet (1995/96:JoU2y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Skatt på naturgrus
Avsikten med förslaget i propositionen om införandet av en naturgrusskatt är att skatten skall verka för en bättre hushållning med naturgrus. Kostnaderna för att producera naturgrus är i genomsnitt 7-8 kr lägre per ton än för jämförbart krossmaterial. En skatt på naturgrus skulle, anser regeringen, kunna jämna ut dessa skillnader och styra konsumenterna till att använda annat material än naturgrus för sådana ändamål där det är möjligt. Regeringen föreslår därför att det införs en skatt på naturgrus på 5 kr per ton.
I motion Sk13 av Ingvar Eriksson (m) yrkas avslag på propositionen. Motionären anser att gällande riktlinjer för hushållning med naturgrus är fullt tillräckliga, och den kontinuerligt sjunkande användningen av naturgrus torde, anförs det, vara ett utslag av det personliga ägaransvaret att hushålla med ändliga naturresurser. Enligt motionären finns det inga klara argument för att en skatt skulle leda till en minskad användning av naturgrus, utan regeringens förslag får snarare anses som ett uttryck för att skapa ytterligare beskattningsunderlag.
Utskottet vill i likhet med jordbruksutskottet erinra om att riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig för en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Det råder vidare stor enighet om att användningen av miljöskatter och avgifter kan ge incitament till en bättre hushållning med våra naturresurser. Utskottet delar således regeringens och jordbruksutskottets bedömning att åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en bättre hushållning med naturgrus, och att detta bör ske genom införandet av en skatt. Utskottet kan därför för sin del i princip ställa sig bakom regeringsförslaget och avstyrker därmed bifall till motion Sk13. Till enskildheter i förslaget återkommer utskottet i det följande.
Tillämpningsområde
Naturgrusskatten skall endast omfatta tillståndspliktiga täkter, och i propositionen föreslås således att skattskyldighet skall åvila den som exploaterar en naturgrustäkt för vilken det krävs tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822). Skattskyldighet skall vidare enligt förslaget åvila den som med stöd av vattenlagen (1983:291) exploaterar en naturgrustäkt under förutsättning att utvinningen sker för annat ändamål än husbehov. Även den som med stöd av 38 § väglagen (1971:948) har fått rätt att ta naturgrus från annans fastighet skall vara skattskyldig för det uttagna naturgruset.
I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) yrkas att skatteplikten även bör omfatta sandsugning till havs. Enligt motionärerna utgör sådan sandsugning ett hot såväl mot fågellivet som mot fisk- och djurlivet i havet.
Inledningsvis vill utskottet i denna fråga något beröra den rättsliga regleringen om rätt till grustäkt i vattenområde.Vattenområden är antingen enskilda eller allmänna. Gränsdragningen mellan enskilt och allmänt vatten regleras i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde. Enskilt vatten i havet sträcker sig 300 m ut från fastlandet eller större öar eller ut till 3 m vattendjup. Enskilt vattenområde tillhör en fastighet. Vattenägare har enskild rätt bl.a. till utvinning av material från botten, t.ex. sand och grus, för husbehov.
Allmänt vatten sträcker sig från gränsen för enskilt vatten ut till territorialgränsen. Staten anses sedan gammalt ha rådighet över det allmänna vattenområdet och företräds här av Kammarkollegiet. Utvinning av ämnen och material från havsbottnen regleras bl.a. av minerallagen (1991:45), som tillämpas på enskilt vatten, och av lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, som tillämpas när det gäller allmänt vatten. Sistnämnda lag reglerar också utvinning av material från kontinentalsockeln utanför Sveriges territorialgräns.
Utvinning av sand och grus från havsbottnen har bedrivits i Sverige sedan sekelskiftet. Förekomsten av sand och grustillgångar i havet framgår bl.a. av Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) kartor. I den till kontinentalsockellagen anknutna kontinentalsockelförordningen (1966:315) finns angivet bl.a. hur frågor om tillstånd till sandtäkt meddelas. Inom allmänt vattenområde meddelas sådant tillstånd av SGU, som i ärendet skall inhämta yttrande från kommunen, Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter. För tillstånd utgår avgift om företagets ringa omfattning eller annat särskilt skäl inte föranleder annat. Om ansökan avser täkt av större omfattning eller kan medföra skadeverkningar eller annars om Naturvårdsverket begär det skall SGU med eget yttrande hänskjuta ärendet till regeringen. Sandsugning till havs kan i vissa fall också kräva tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) i den mån sandsugningen äger rum innanför territorialgränsen. Vattenlagens bestämmelser gäller inte anläggning utanför territorialgränsen (jfr 10 § kontinentalsockellagen).
Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande att skatten genom den föreslagna konstruktionen av lagen omfattar även sådan sandsugning m.m. i vattenområde som sker med tillstånd enligt vattenlagen. För sin del förutser jordbruksutskottet vissa skatterättsliga eller tekniska problem, om den nu föreslagna punktskattelagstiftningen skulle göras tillämplig på exploateringsverksamhet utanför svenskt territorium. Jordbruksutskottet avstyrker bifall till motion Sk15.
Skatteutskottet kan konstatera att skattskyldighet enligt den nu föreslagna lagen skall åvila den som med stöd av vattenlagen exploaterar en naturgrustäkt under förutsättning att utvinningen sker för annat ändamål än till husbehov. Om sandsugning till havs sker med tillstånd som lämnats enligt vattenlagen kan således skattskyldighet inträda om sandsugningen sker innanför territorialgränsen och i den mån övriga förutsättningar för skattskyldighetens inträde föreligger. Utskottet är för sin del inte berett att ytterligare utvidga skattskyldigheten i nu berört hänseende. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motion Sk15 (yrkande 3).
I motion Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om att propositionen borde ha kompletterats med ett producentansvar även för byggindustrin och med förslag om hur man ytterligare skulle kunna uppmuntra återanvändning och återvinning av naturgrus.
Jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande att motionen inte innehåller något preciserat yrkande i angivet hänseende. Jordbruksutskottet tillägger att Kretsloppsdelegationen (dir. 1995:23) har till uppgift att ta fram förslag till en strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av samhället skall bedrivas inom olika sektorer, och enligt vad jordbruksutskottet erfarit planerar delegationen att under våren 1996 avge förslag som gäller byggnadsindustrin.
Skatteutskottet anser för sin del att nu berört yrkande i motion Sk14 (yrkande 1) med hänvisning till vad jordbruksutskottet anfört bör avstyrkas.
Skattenivån m.m.
Enligt vad som framgår av propositionen är bergkross, med hänsyn bl.a. till produktionskostnaderna, betydligt dyrare än naturgrus. Prisskillnaden mellan naturgrus och bergkross uppskattas till åtminstone 7 kr per ton. Till detta kan, anförs det, läggas 3 kr per ton för att ytterligare öka konkurens-området för bergkross. För att uppnå den åsyftade styreffekten anser regeringen, från styrmedelssynpunkt, att en skattenivå på 10 kr per ton naturgrus verkar vara rimlig. I propositionen föreslås dock att skatten inledningsvis bestäms till ett lägre belopp. Här har regeringen beaktat att de större företagen utan större problem kan övervältra skattekostnaderna på konsumenterna eller bära den på annat sätt, medan framför allt de mindre företagen kan få problem. Det anses inte förenat med en god hushållning om de små företagen slås ut och tvingas till nedläggning innan deras täkter utnyttjats fullt ut. Regeringen anser därför från hushållningssynpunkt att skattenivån bör bestämmas så att den ger en tillräckligt styrande effekt, samtidigt som den inte får leda till att ett stort antal redan påbörjade täkter måste läggas ned. Regeringen anser att en lämplig avvägning mellan dessa båda intressen uppnås om skatten inledningsvis bestäms till 5 kr per ton.
I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) yrkas att skatten skall bestämmas till 10 kr per ton. Motionärerna anser att skatten måste sättas så högt att naturgrus av kostnadsskäl inte längre utgör det förmånligaste alternativet.
Jordbruksutskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det gäller den föreslagna skattenivån.
Skatteutskottet gör ingen annan bedömning utan tillstyrker bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall till motion Sk15 i nu berörd del (yrkande 1).
I propositionen aviserar regeringen sin avsikt att noga följa utvecklingen när det gäller den föreslagna skattenivån. Visar det sig att den låga skattenivån inte är tillräcklig för att uppnå den önskade effekten skall, anförs det, förslag till nödvändiga förändringar snabbt kunna läggas fram.
Jordbruksutskottet anser i sitt yttrande att yrkandena i motionerna Sk14 (yrkande 2) av Hanna Zetterberg m.fl. (v) och Sk16 av Berit Andnor m.fl. (s, c) om utvärderingar av naturgrusskattens effekter får anses tillgodosedda genom det nyss citerade uttalandet i propositionen. Skatteutskottet delar denna uppfattning.
Avfallsskatt
I motion Sk15 (yrkande 2) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) yrkas ett tillkännagivande om införande av en avfallsskatt som skall omfatta överskottsmassor och skrotsten m.m. Syftet med förslaget är att motverka att brytning sker av stora mängder material där sedan endast de mest attraktiva fraktionerna utnyttjas.
Jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande dels om att Avfallsskatteutredningen i juni 1994 avgett ett betänkande med förslag om vissa miljöskatter m.m. på avfallsområdet (SOU 1994:114), dels om att regeringen i mars 1995 tillkallat en särskild utredare för att ta fram förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall som deponeras och för att allsidigt utreda konsekvenserna av att införa en sådan skatt (dir. 1995:37). I avvaktan på resultatet av detta arbete är jordbruksutskottet inte berett att föreslå en avfallsskatt med den inriktning som avses i motionen.
Skatteutskottet, som tidigare kommit fram till samma ställningstagande med anledning av liknande motionsspörsmål (jfr. 1994/95:SkU28 s. 74), saknar anledning att nu göra annan bedömning. Motionsyrkandet avstyrks.
Ändring i naturvårdslagen m.m.
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande förslaget i denna del. Skatteutskottet gör samma bedömning och tillstyrker även övriga i propositionen framlagda lagförslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk13,
res. 1 (m)
2. beträffande sandsugning till havs
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk15 yrkande 3,
res. 2 (mp)
3. beträffande producentansvar m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk14 yrkande 1,
4. beträffande skattenivån
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:87 i denna del och med avslag på motion 1995/96:Sk15 yrkande 1 bestämmer skattenivån till 5 kr per ton,
res. 3 (mp) - delvis)
5. beträffande utvärdering och uppföljning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk14 yrkande 2 och 1995/96:Sk16,
6. beträffande avfallsskatt
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk15 yrkande 2,
res. 4 (mp)
7. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:87,
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de i propositionen framlagda förslagen till
1) lag om skatt på naturgrus
2) lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
3) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
4) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) och
5) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
res. 3 (mp) - delvis
Stockholm den 7 december 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Eskil Erlandsson (c).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med SUtskottet vill och slutar med det följande bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom de tankar som bär upp propositionen, nämligen att ändliga naturresurser skall nyttjas på ett sådant sätt att även framtida generationer får tillgång till råvaror. Åtgärder bör således vidtas för att uppnå en bättre hushållning med naturgrus. Emellertid anser utskottet inte att det är självklart att detta bör åstadkommas genom ekonomiska styrmedel. Här har utskottet beaktat att flera tunga remissinstanser varit negativa till förslaget om införande av en naturgrusskatt och i stället föreslagit andra lösningar. I vissa fall kan ekonomiska styrmedel vara att föredra för att uppnå en bättre hushållning med ändliga naturresurser men i andra fall förefaller administrativa regleringar vara att föredra. Flera remissinstanser har i detta fall avstyrkt regeringens förslag om en skatt på naturgrus.
Riksrevisionsverket har som alternativ metod föreslagit att man med villkor för tillståndsgivningen skulle kunna kvotera grusuttagen mot en successiv minskning som på sikt leder till det önskade målet. Detta skulle också kunna ske, anser verket, genom frivilliga överenskommelser med branschen. Sveriges Geologiska undersökning anser för sin för sin del att en tillräcklig hushållning med naturgrus kan uppnås genom allmänna råd och bättre styrning från tillståndsgivande myndigheter. Utskottet delar denna uppfattning. Till detta bör fogas Riksskatteverkets bedömning av de administrativa problemen och kontrollsvårigheterna.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslagen i propositionen. Utskottet förutsätter i stället att regeringen snarast överväger hur en bättre hushållning med naturgrus kan åstadkommas utan att ekonomiska styrmedel används. Här bör väljas en metod som innebär att de administrativa restriktioner vid täkttillståndsgivningen som redan finns förbättras. Utskottet utgår från att regeringen skyndsamt återkommer med förslag till riksdagen i den mån den lösning utskottet nu förordat kräver lagstiftning. Vad utskottet här med anledning av motion Sk13 uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk13 dels avslår samtliga i proposition 1995/96:87 framlagda lagförslag, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sandsugning till havs (mom. 2)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Skatteutskottet kan och slutar med (yrkande 3) bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att förslaget innebär att skattskyldighet för sandsugning till havs kan inträda om sandsugningen sker innanför territorialgränsen och med tillstånd som meddelats enligt vattenlagen samt i den mån övriga förutsättningar för skattskyldighetens inträde föreligger. Detta är emellertid inte tillräckligt. Enligt utskottets mening bör skatteplikten omfatta all sandsugning som sker till havs, även om det skulle ske utanför territorialgränsen och projektet inte kräver tillstånd enligt vattenlagen. Bakgrunden till utskottets ställningstagande står att finna i motion Sk13 där det uttrycks farhågor för att sandsugning till havs kan komma att öka när skatten på naturgrus införs, något som utskottet av de skäl som anförs i motionen, vill förhindra. Bl.a. skulle detta kunna få negativa konsekvenser för olika ekosystem i havet. Det får ankomma på regeringen att snarast överväga vilken lagstiftning som kan krävas för att åstadkomma vad utskottet nu efterlyst. Lagförslagen bör vara riksdagen till handa i så god tid att de kan träda i kraft den 1 juli 1996. Vad utskottet nu med anledning av motion Sk15 uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande sandsugning till havs
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk15 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skattenivån (mom. 4 och 8)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med Skatteutskottet gör och slutar med (yrkande 1) bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Sk15 anser utskottet att det är viktigt att skatten på naturgrus ger tillräckligt incitament för en övergång till andra material än naturgrus. De beräkningar som gjorts angående prisskillnaden mellan naturgrus och bergkross tyder på att den av regeringen föreslagna nivån är för låg. Enligt Utredningen om naturgrusskatt (SOU 1995:67) är en skattenivå om 10 kr per ton rimlig från styrmedelssynpunkt. Enligt utskottets mening måste, som framför i motionen, skatten sättas så högt att naturgrus av kostnadsskäl inte längre framstår som det förmånligaste alternativet. Som föreslås i motionen bör skattenivån bestämmas till 10 kr per ton.
dels att utskottets hemställan under momenten 4 och 8 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skattenivån
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk15 yrkande 1 och med avslag på proposition 1995/96:87 i denna del bestämmer skattenivån till 10 kr per ton,
8. beträffande lagförslagen såvitt avser skattenivån
att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och hemställts antar 3 § i den föreslagna lagen om skatt på naturgrus med den ändringen att ordet fem byts ut mot ordet tio .
4. Avfallsskatt (mom. 6)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med Skatteutskottet, som och slutar med Motionsyrkandet avstyrks bort ha följande lydelse:
Avfallsskatteutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1994:114) en indexreglerad skatt om 0,6 % av aktuellt basbelopp per ton avfall. Skatt på avfall som går från avfallsförbränningsanläggning till deponering föreslogs vara 2,4 % av aktuellt basbelopp per ton avfall. Utredningen undantog torrt gråberg och anrikningssand från gruvindustrin från lagförslaget. Enligt utskottets mening bör avfallsskatten även omfatta långvariga upplag av överskottsmassor och skrotsten i täkter och på andra platser. Syftet med detta är att motverka att det bryts stora mängder material där sedan endast de mest attraktiva fraktionerna utnyttjas. Utskottet anser att Avfallsskatteutredningens förslag med de tillägg som utskottet nu förordat bör genomföras snarast och utan att den nu tillsatte särskilde utredarens förslag avvaktas. Vad utskottet nu med anledning av motion Sk15 uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande avfallsskatt
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk15 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Avfallsskatt
Lars Bäckström (v) anför:
För att stimulera återvinning, återanvändning och kretslopp av varor och material har Vänsterpartiet tidigare lagt fram förslag om att införa en särskild avfallsavgift, och vi är alltjämt av uppfattningen att en sådan avgift bör införas. Vi har emellertid valt att nu avvakta den särskilde utredarens förslag till utformning av en avfallsskatt. Vi har för avsikt att återkomma i frågan så snart utredarens förslag föreligger.
Jordbruksutskottets yttrande
1995/96:JoU2y
Lag om skatt på naturgrus
1Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 7 november 1995 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus jämte motionerna Sk13, Sk14, Sk15 och Sk16.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en lag införs om skatt på naturgrus. Avsikten är att skatten skall verka för en bättre hushållning med naturgrus. Vidare föreslås att det i naturvårdslagen skall införas en möjlighet för regeringen att föreskriva om skyldighet för den som har täkttillstånd att hålla länsstyrelsen underrättad om vem som exploaterar en täkt och en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för myndigheternas verksamhet enligt naturvårdslagen.
Lagen om skatt på naturgrus föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och ändringarna i naturvårdslagen den 1 april 1996.
Motioner
1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av skatt på naturgrus i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar och återanvändning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering kring denna skatt görs för att noggrant kontrollera att inga andra bieffekter kommer till som en kraftigt ökad användning av krossat berg.
1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en skatt på naturgrus om 10 kr per ton införs från den 1 juli 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en avfallsskatt som även skall omfatta överskottsmassor, skrotsten m.m.,
3. att riksdagen beslutar införa skatt på naturgrus även för sandsugning till havs.
1995/96:16 av Berit Andnor m.fl. (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppföljning av effekterna av införandet av en skatt på naturgrus.
Utskottets överväganden
Skatt på naturgrus
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig för en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Det råder stor enighet om att användningen av miljöskatter och avgifter kan ge incitament till en bättre hushållning med våra naturresurser. Sådana styrmedel kan också öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och resursbesparande teknik.
Utskottet delar regeringens bedömning att naturgrus är en icke förnybar naturresurs och att åtgärder bör vidtas för att ytterligare påskynda övergången från naturgrus till alternativa material. Från de synpunkter utskottet har att företräda tillstyrker utskottet att det införs en skatt på naturgrus. Därmed avstyrks motion Sk13.
Som framgår av propositionen ämnar regeringen noga följa utvecklingen på området. Visar det sig att den låga skattenivån inte är tillräcklig för att uppnå den önskade effekten skall förslag till nödvändiga förändringar snabbt kunna läggas fram. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet för sin del att skatten inledningsvis bestäms till 5 kr per ton och avstyrker motion Sk15 yrkande 1. Utskottet utgår vidare från att önskemålen i motionerna Sk14 yrkande 2 och Sk16 om utvärdering av förslagets effekter i olika avseenden kan tillgodoses med hänvisning till samma uttalande i propositionen.
I motiveringen till motion Sk14 yrkande 1 framförs ett allmänt hållet önskemål att propositionen borde ha kompletterats med ett producentansvar även för byggindustrin och med förslag om hur man ytterligare skulle kunna uppmuntra återanvändning och återvinning av naturgrus. Utskottet konstaterar att motionen inte innehåller något preciserat yrkande i angivet hänseende. Det bör tilläggas att Kretsloppsdelegationen (se bl.a. direktiv 1995:23) har till uppgift att ta fram förslag till en strategi för hur arbetet med en krets- loppsanpassning av samhället skall bedrivas inom olika sektorer. Enligt vad utskottet erfarit planerar delegationen att under våren 1996 avge förslag som gäller byggnadsindustrin.
Återstående yrkanden i motion Sk15 gäller dels införande av en avfallsskatt, dels att bestämmelserna om skatt på naturgrus skall omfatta även sandsugning till havs.
Utskottet erinrar om att Avfallsskatteutredningen i juni 1994 avgett ett betänkande med förslag om vissa miljöskatter m.m. på avfallsområdet (SOU 1994:114). I mars 1995 har en särskild utredare tillkallats för att ta fram förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall som deponeras och för att allsidigt utreda konsekvenserna av att införa en sådan skatt (dir. 1995:37). I avvaktan på resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att föreslå en avfallsskatt med den inriktning som avses i motion Sk15 yrkande 2.
Genom den föreslagna konstruktionen av lagen om skatt på naturgrus omfattar skatten även sådan sandsugning m.m. i vattenområde som sker med tillstånd enligt vattenlagen (1983:291). Sandsugning i övrigt inom och utom Sveriges sjöterritorium regleras i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Enligt förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar skall i ärenden om tillstånd till bl.a. utvinning av naturtillgångar enligt kontinentalsockellagen en miljökonsekvensbeskrivning bifogas till ansökningen. Tillståndsmyndighet är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utskottet kan för sin del förutse vissa skatterättsliga eller tekniska problem, om punktskattelagstiftningen skulle göras tillämplig på exploateringsverksamhet utanför svenskt territorium. Det bör dock särskilt framhållas att de företag som utvinner grus, sand och sten med tillstånd enligt kontinentalsockellagen är skyldiga att betala en avgift för verksamheten. Enligt uppgift från SGU varierar denna avgift inom ganska vida gränser, från ca 25 öre per kubikmeter till 10 kr per kubikmeter. Närmare bestämmelser härom finns i förordningen (1966:315) om kontinentalsockeln. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk15 yrkande 3.
Ändring i naturvårdslagen
Som framgår av propositionen finns för närvarande ingen generell bestämmelse i naturvårdslagen som gör det möjligt att meddela föreskrifter om avgifter för tillstånd och tillsyn. Däremot finns en sådan bestämmelse i 69 § miljöskyddslagen. Utskottet anser det angeläget att naturvårdslagen kompletteras på det sätt regeringen föreslår och tillstyrker förslaget om ändring i naturvårdslagen.
Stockholm den 23 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Avvikande meningar
1. Avslag på förslaget om skatt på naturgrus
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser att utskottets överväganden under rubriken Skatt på naturgrus bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion Sk13 har efterfrågan på bergkrossmaterial ökat markant under de senaste åren. Denna tendens bekräftas också av de beräkningar Sveriges geologiska undersökning har gjort. Dessa utvisar att naturgrusanvändningen vid produktion av ballast sedan år 1987 minskat med ungefär 25 %. Samtidigt har bergkrossanvändningen ökat till 35 %. Statens naturvårdsverk har i aktionsprogrammet Ett miljöanpassat samhälle ställt upp ett delmål till år 1994 att berg skulle svara för minst 30 % av ballastproduktionen. Alla tecken tyder således på att gällande riktlinjer för hushållningen med naturgrus är fullt tillräckliga. Den kontinuerligt sjunkande användningen av naturgrus torde vara ett utslag av det personliga ägaransvaret att hushålla med ändliga naturresurser. Det finns således, som motionärerna anför, inga klara argument för att en skatt skulle leda till en minskad användning av naturgrus. Regeringens förslag leder därmed endast till att det samlade skattetrycket ökar inom en viss näringsgren. Utskottet anser således att skatteutskottet bör med tillstyrkande av motion Sk13 avstyrka regeringens förslag om en ny skatt på naturgrus. Därmed bör även övriga motioner i detta avsnitt avstyrkas.
2. Skattenivån
Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets överväganden under rubriken Skatt på naturgrus som börjar med Som framgår och slutar med Sk15 yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Som anförs i Miljöpartiets motion Sk15 är det viktigt att skatten på naturgrus ger tillräckligt incitament för en övergång till andra material än naturgrus. De beräkningar som gjorts angående prisskillnaden mellan naturgrus och bergkross tyder på att den av regeringen föreslagna nivån är för låg. Enligt Utredningen om naturgrusskatt (SOU 1995:67) är en skattenivå om 10 kr per ton rimlig från styrmedelssynpunkt. Enligt utskottets mening måste skatten sättas så högt att naturgrus av kostnadsskäl inte längre framstår som det förmånligaste alternativet. Utskottet föreslår därför att skatteutskottet tillstyrker motion Sk15 yrkande 1 om en skattenivå på 10 kr per ton.