Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag
Betänkande 2008/09:SkU19
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2008-12-03
- Avgörande
- 2008-12-10
- Debatt
- 2008-12-10
- Beslut fattades
- 2008-12-10
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Sänkt bolagsskatt och andra skatteåtgärder för företag (SkU19)
Bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 28 till 26,3 procent. Syftet är att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed förstärka svensk skattebas. 3:12-reglerna för fåmansföretag och reglerna om uttagsbeskattning av vissa fastighetstjänster förbättras också. Samtidigt införs regler som ska stoppa avancerad skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionerna 2008/09:65 och 2008/09:40 i denna del. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 2 propositioner och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 20 november 2008, justerades 25 november 2008 och fick trycklov 28 november 2008.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2008-11-20
Sänkt bolagsskatt och andra skatteåtgärder för företag (SkU19)
Bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 28 till 26,3 procent. Syftet är att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed förstärka svensk skattebas. 3:12-reglerna för fåmansföretag och reglerna om uttagsbeskattning av vissa fastighetstjänster förbättras också. Samtidigt införs regler som ska stoppa avancerad skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2008/09:SkU19
Webb-tv: Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 74 Marie Engström (V)
Herr talman! Nu ska vi tala om företag igen. Regeringen har skrivit i sin budgetproposition att den relativa positionen för företag i Sverige har försämrats i jämförelse med andra länder när det gäller bolagsskattesänkningar.
Man skriver också att bolagsskatten ur ett tillväxtperspektiv tillhör de skatter som betyder mest för tillväxten. Detta har jag hakat upp mig på lite grann och funderat på. Är det verkligen så att sänkningen av bolagsskatten är den bästa åtgärden om vi ska skapa tillväxt?
Jag är av den uppfattningen att åtgärder för mindre företag på ett mycket bättre sätt skapar tillväxt, om vi ska använda en påse pengar och göra någonting för företagandet. Jag tror inte att man ska tillmäta sänkningen av bolagsskatten en så stor betydelse som jag tycker att ni i alliansen gör i budgetpropositionen.
Jag tror att det finns en lång rad åtgärder som man kan vidta för de mindre företagen. Jag tänker inte ta upp frågan om F-skattsedel. Jag tror inte att den har så stor betydelse i detta sammanhang.
Jag tänker på en sådan sak som att begränsa de mindre företagens kostnader för sjuklön och att införa skattereduktion för forskning och utveckling. Jag tror på sådant som vi till stor del har gjort, till exempel att reformera 3:12-reglerna. Någonting som vi inte har gjort och som ingen har föreslagit är att faktiskt titta lite mer på hur situationen ser ut för enskilda firmor och handelsbolag. Jag tror att det är någonting som man ska gå vidare med. Varför jobbar vi inte med till exempel 3:12-reglerna?
Någonting bra som alliansen har gjort är att försöka komma till rätta med problematiken kring räntesnurrorna. Jag tycker att vi ska gå vidare och titta på skatteflyktslagen i dess helhet. Varför är den så tandlös? Varför har den släppt igenom sådana upplägg som vi sedan faktiskt har tvingats förhindra genom att lägga fram förslag som rör uppläggen med de så kallade räntesnurrorna?
Det finns en annan fråga som jag också tycker borde diskuteras lite mer ingående, nämligen frågan om sänkning av arbetsgivaravgifter. Det är som ett mantra att en sänkning av arbetsgivaravgifter skulle vara en väldigt bra åtgärd för att skapa sysselsättning. Jag tror att vi ska ta till oss och läsa det som Riksrevisionen har skrivit i sina rapporter och som Riksdagens revisorer skrev på sin tid, nämligen att det är väldigt dyra åtgärder. Man kan inte påvisa någon märkbar höjning av sysselsättningen med anledning av de åtgärder som man har vidtagit.
Man har nu också tittat på alliansens förslag om kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Dessa åtgärder har blivit oerhört dyra. Man säger att om syftet var att få fler unga människor i arbete hade en satsning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildning varit så mycket mer effektiv och så mycket billigare. Den hade förmodligen också resulterat i att ungdomar hade fått jobb.
Detta ville jag ta upp och diskutera med anledning av detta betänkande. Jag tänker inte yrka bifall till min reservation.
Anf. 75 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande 19 handlar om lite olika saker i fråga om företagsbeskattning. Betänkandet handlar om sänkt bolagsskatt, sänkt expansionsfondsskatt, ränteavdragsbegränsningar, förbättringar av 3:12-regler, mervärdesskatt och uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster. Jag tänker inte beröra allt i mitt anförande utan koncentrera mig på sänkt bolagsskatt och sänkt expansionsfondsskatt samt begräsning av ränteavdrag.
Regeringen har kommit med ett förslag om en sänkning av bolagsskatten med ca 2 procent - från 28 procent till 26,3 procent - eller närmare räknat 1,7 procent.
Nivån på den svenska bolagsskatten är faktiskt viktig i flera avseenden. Bolagsskatten påverkar företagens kapitalkostnad för investeringar, och en sänkt kapitalkostnad innebär att fler investeringar faktiskt blir lönsamma. En låg bolagsskatt är också viktig för lokalisering av företag till Sverige. Signalvärdet här kan inte underskattas.
Under en lång period har Sverige relativt sett i jämförelse med sina traditionella handelspartner haft en låg bolagsskatt. Men i takt med EU-utvidgningen har skattekonkurrensen tilltagit i EU, vilket är positivt. Vi ser en tydlig utveckling inom EU mot lägre bolagsskatter. Jag ska ge några exempel på länder som vi har omkring oss. I Danmark är bolagsskatten 25 procent, i Finland 26 procent och i Grekland 25 procent. Vi kan sedan titta på de nya EU-länderna. I Lettland och i Litauen är bolagsskatten 15 procent, i Irland 12 ½ procent, i Estland 23 procent och i Polen 19 procent. Det är alltså betydligt lägre bolagsskatter än i Sverige. De har också ett högre investeringstempo i fråga om utländska investerare än vad Sverige har.
Enligt OECD beräknas varje procent som man sänker bolagsskatten med motsvara ungefär 3 ½ miljard kronor i utländska direktinvesteringar. Om man nu skulle räkna fritt på dessa 1,7 procent som bolagsskatten sänks med är det över tid en ökning av direktinvesteringar till Sverige med i runda slängar 5 ½ miljard kronor - icke föraktligt.
Herr talman! Analogt med sänkningen av bolagsskatten sänks också expansionsfondsskatten i motsvarande grad. Att i princip börja på ruta noll i och med den här lagstiftningen - det vill säga att avsättningar i expansionsfonder före den 1 januari 2009, då detta träder i kraft, även räknas in i den nya, lägre, skattesatsen - innebär de facto en engångsförstärkning för företagen.
Herr talman! En del av finansieringen av denna breda bolagsskattesänkning är de lagändringar i syfte att stoppa avancerad skatteplanering som föreslås av regeringen.
Skatteverket identifierade för en tid sedan ett antal skatteplaneringsförfaranden, så kallade räntesnurror, och uppvaktade skatteutskottet i det hänseendet. Jag ska försöka våga mig på att enkelt beskriva en räntesnurra - återstår att se om jag lyckas - och då med talmannens godkännande. Det handlar inte om morötter eller annan rekvisita utan bara om några små gubbfigurer som jag ställer upp här och som ska representera företag.
Ett svenskt företag ägs av ett bolag i ett skatteparadis. Skatteparadisbolaget säljer det svenska företaget till ett holdingbolag - kamrat Marx kan också stå här. Holdingbolaget får en skuld till bolaget i skatteparadiset och får därmed ett koncernbidrag från det svenska företaget för att betala ränta på lånet. Det svenska företaget kan då dra av koncernbidraget mot sin vinst, och holdingbolaget kan skicka vidare räntebetalningen till bolaget i skatteparadiset. Där betalar man inte skatt på några ränteinkomster. Snurrigt och fiffigt men fult! Det handlar alltså om rent skatteflyktsmässiga upplägg omfattande ca 27 miljarder kronor per år, eller 27 miljarder i utebliven bolagsskatt.
Det första utkastet till en proposition fick kritik från flera remissinstanser. Man stödde syftet med förslaget - om det tror jag att vi alla här i kammaren är eniga - men menade att det i sin första utformning skulle kunna träffa transaktioner som inte är affärsmässigt motiverade. Regeringen tog till sig detta och arbetade in remissinstansernas påpekanden och inarbetade också två undantag från den här avdragsbegränsningen.
Herr talman! I detta instämmer inte Vänsterpartiet. Jo, man instämmer i att det är bra att regeringen motverkar räntesnurror. Men nuvarande skattesats på 28 procent kan fortfarande, påstår man, anses som konkurrenskraftig. Jag vill då peka på och hänvisa till de siffror som jag tidigare räknat upp. Man anser att en bolagsskattesänkning inte är av avgörande betydelse för viljan att investera och att nyanställa. Jag håller inte med här.
Bolagsskatten och dess betydelse för investeringar ska inte underskattas. Att den hålls på en konkurrenskraftig nivå är av avgörande betydelse för företagen. Bolagsskatten är en rörlig skattebas. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. De lagändringar som nu föreslås gynnar dessutom mindre företag eftersom man använder de "fulpengar" som stora koncerner har kunnat skatteplanera med och sänker skatten för
alla
företag. Det om något är väl rättvisa!
Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 19.
Anf. 76 Marie Engström (V)
Herr talman! Annicka Engblom säger att bolagsskattens betydelse inte får underskattas. Men den får inte heller överskattas; det är det som är poängen i mitt resonemang.
I går intervjuades en finansanalytiker i en tv-sändning. Han trodde att utdelningarna nästa år kommer att vara oförändrade - detta trots den förändrade konjunkturen, trots situationen på arbetsmarknaden och så vidare. Jag började då lite grann fundera på förslaget om sänkt bolagsskatt. Vilka garantier finns, om man sänker bolagsskatten och därmed ökar en utdelbar vinst, för att man inte därmed också ökar utdelningarna? Det är en fråga.
När det gäller borttagandet av möjligheten att fuska genom räntesnurror kompenserar man företagen - om jag förstått Annicka Engblom rätt - genom att sänka bolagsskatten. Men att säga åt företagen att följa lagen tycker man väl kanske inte omedelbart måste följas av en typ av kompensation.
Jag tog upp en lång rad andra frågor som rör företagsamhet och beskattning. Men jag har inte fått någon som helst kommentar från Annicka Engblom till exempel om synen på sänkta arbetsgivaravgifter.
Anf. 77 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Detta med att överskatta eller underskatta bolagsskatten kan vi förstås stå här och argumentera om. Vi kan i alla fall vara överens om att Vänsterpartiet underskattar betydelsen av att hålla konkurrenskraftiga nivåer på vår bolagsskatt.
Av betänkandet framgår att man vill hålla fast vid de 28 procenten. Man tycker att det är en rimlig nivå. Tidigare har Vänsterpartiet till och med föreslagit en höjning av bolagsskatten till 30 procent. I nuläget kan jag tänka mig att det inte är så fiffigt att föreslå det. Det skulle innebära en höjning med ca 4 procent i förhållande till förslaget här, så det är kanske inte så lätt att sälja in det hos företagen.
I dessa tider är det tufft nog ändå för företagen. En talare sade tidigare här att antalet företagskonkurser ökar. Då ska vi väl inte göra det ännu svårare för våra företag att konkurrera. Vi ser ju att det nu är tuffare för företagen också när det gäller kreditvillkor och likviditetsproblem. Regeringen är ganska hård i sin kritik. Jag tror att vi alla kan instämma i att vi alla måste ta vårt ansvar i detta avseende.
Ärligt talat, Marie Engström, antecknade jag inte alla dina frågor i ditt anförande. Vi kan väl ändå konstatera att vi har olika politik. Jag respekterar att man vill använda pengarna på olika sätt - de 7 miljarder som man räknar med att till en början kunna få in genom den här lagstiftningen. Vi använder pengarna till att gynna alla företag - fördelningsmässigt rättvist, kan man väl tänka sig. Miljöpartiet vill använda de pengarna på ett annat sätt. Ja, så må det väl vara.
Anf. 78 Marie Engström (V)
Herr talman! Miljöpartiet vill säkert använda de pengarna på sitt sätt.
(ANNICKA ENGBLOM (m): Förlåt!)
Det spelar ingen roll. Jag tror mig veta att också Miljöpartiet vill gynna de mindre företagen.
Det jag i mitt anförande hakat upp mig på är det ni skrivit om att bolagsskatten i ett tillväxtperspektiv tillhör de skatter som betyder allra mest för tillväxten.
På något sätt fastslår ni detta, medan jag anser att det i ett tillväxtperspektiv är mycket viktigare att göra satsningar som riktas till de mindre företagen. Vi talar ju om ett tillväxtperspektiv. Därför tog jag med det som finansanalytikern sagt. Jag tänker då mer i ett ägar- och placerarperspektiv. Men jag vill prata om ett tillväxtperspektiv, så jag delar inte riktigt uppfattningen där.
Jag tycker att det är mycket viktigare med åtgärder som gynnar de mindre företagen. Det gäller till exempel, som du själv nyss tog upp, problemet med att få krediter. Det och att krediter sägs upp är ett oerhört problem, för det betyder att företag som kanske inte är på obestånd ändå tvingas gå i konkurs genom att de får likviditetsproblem. Detta är det viktiga för dagen så att säga. Det måste få en lösning; någonting måste hända.
Jag tog också upp frågan om sjuklönekostnader för mindre företag. Jag ifrågasatte om sänkta arbetsgivaravgifter var den rätta vägen mot bakgrund av vad till exempel Riksrevisionen har kommit fram till. Vi måste kunna vända på alla stenar och använda de bästa åtgärderna, de som faktiskt skapar jobb och skapar en hållbar tillväxt. Det är det som är poängen i mitt anförande, plus att jag inte har yrkat bifall till min reservation, för jag ville ha den här debatten.
Anf. 79 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Jag får backa lite grann. Jag hade visst skrivit upp de olika saker som togs upp. Jag har framfört det tidigare här i talarstolen och får framföra det igen att jag tycker Marie Engström är en seriös debattör, påläst och mycket klok i många avseenden. Många av de saker som Marie Engström framförde i sitt inledningsanförande kan jag definitivt skriva under på, och det är någonting som regeringen jobbar väldigt aktivt med. Man ser hela tiden över 3:12-reglerna. Vi föreslår i det betänkande som vi nu tar ställning till ytterligare förenklingar i 3:12-reglerna. Man ska titta på hur det ser ut för enskilda firmor och handelsbolag, absolut!
Det var lite intressant att Marie Engström tog upp skatteflyktslagen som varandes tandlös. Jag kan faktiskt hålla med om det. Här har vi just haft en process i regeringsrätten med de största målen vad gäller skatteflykt, det vill säga industrivärlden, och man fann lagen inte tillämplig. Om man ska se över den eller inte kan vara en fråga. En fråga som vi kan skicka i väg från den här kammaren är om man kanske ska ha skatteflyktslag över huvud taget, om den är för generell och tandlös, precis som Marie Engström påstår.
Det är inte bara den kulturella sektorn som är kreativ, utan skattesektorn är också väldigt kreativ. Det finns alltid fiffiga personer och skatteplanerare som hittar vägar runt våra lagstiftningar hela tiden. Det är en energi som förvisso skulle kunna riktas mot någonting bättre, att starta ett företag till exempel. Är det då skatteflyktslagen som gör att vi kommer åt de icke affärsmässigt planerade förehavandena eller är det kanske att, som vi gör nu, vi täpper till hålen när de kommer upp?
Anf. 80 Åke Sandström (C)
Herr talman och alla uthålliga skattedebattörer! Låt mig ge några reflexioner kring detta betänkande om sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag. Det handlar om de lagändringar som behövs för att genomföra flera av de förändringar på företagsskatteområdet som aviserades i budgetpropositionen för 2009. Den största förändringen, den som också har debatterats här, är sänkningen av företagsskatten från 28 till 26,3 procent. Den gäller från årsskiftet.
Förslaget syftar till att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige, för redovisning av inkomster i Sverige och därmed till att förstärka svensk skattebas. Här kan man få en liten andhämtning med anledning av Marie Engströms inlägg. Jag är alldeles övertygad om att det är fler faktorer som är viktiga för ett gott företagsklimat. Efter de år då jag jobbade med företagsinformation och rådgivning är jag alldeles övertygad om att det är den samlade infrastrukturen som är en av de saker som är viktiga.
Frågan är också att kunna stärka den svenska skattebasen. Jag utgår från att vi är överens om att en solidariskt finansierad välfärd fortfarande är utgångspunkten för samhällsarbetet. Där har vi en mycket stor utmaning, inte minst för de mer glesa områdena i vårt land. Vi måste ha en skattebas som klarar den utmaningen.
För det andra finns en annan positiv förändring gällande de så kallade 3:12-reglerna. Nu är det området inte något under av enkelhet, om man uttrycker sig milt. Men det handlar om att fler företagare ska komma att använda förenklingsregeln. Förutom att det medför en skattelättnad minskar det den administrativa bördan för de företag som använder sig av denna regel.
För det tredje handlar det om, och det har berörts här utförligt, att man vill förhindra ett skatteupplägg inom koncerner med räntesnurror. Jag har inte några attribut för att på ett så fint sätt som föregående talare åskådliggöra hur det fungerar. Som sagt är det ett stort problem.
Det har väckts bara en motion i ärendet, och jag har förståelse för flera av punkterna där. Det är lite för tidigt att döma ut arbetsgivaravgiftssänkningarna. Visst, de kostar en hel del, men just när det gäller de unga har de gällt en kort tid, och det kan finnas en del problem med att nå ut med budskapet.
Det är en stor stamstämmighet om betänkandet, och för tids vinnande yrkar jag direkt bifall till skatteutskottets förslag och avslag på motionen.
Anf. 81 Agneta Berliner (Fp)
Herr talman! Alliansen har genomfört många reformer för att förbättra villkoren för företagen i Sverige. Det har blivit enklare och billigare att anställa genom bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för unga och äldre, en bättre matchning. Förmögenhetsskatten har slopats så att visst kapital kan stanna i landet. En skattereduktion för hushållsnära tjänster har införts, och medfinansiering när det gäller långtidssjukskrivning har slopats.
För att fler än i dag ska vilja starta företag och för att man ska ha lättare att driva företag som har varit i gång ett tag behövs ytterligare förändringar. Därför är en ganska stor del av alliansens nästa års budget inriktad på företagande. Företagarpaketet är värt 16 miljarder och innehåller bland annat den bolagsskatt som vi nu debatterar. Jag ska försöka snäva in till den, jag tänkte nämligen fokusera på den. Det finns andra bra förslag i betänkandet - de förbättrade 3:12-reglerna och att vi täpper till hålet i skattelagstiftningen - men dem tänkte jag inte prata så mycket om.
Bolagsskatten är alltså den skatt som aktiebolag betalar på den vinst som företaget gör. Sedan får vi inte glömma att ytterligare beskattning förstås görs på de medel som delas ut till aktieägarna. Jag tittade lite historiskt, för jag kände att jag inte kunde så mycket om bolagsskatten, och såg att vi fram till 1989 hade en bolagsskatt på 52 procent. I skattereformen i början av 90-talet sänktes bolagsskattesatsen först till 40 procent och sedan till 30 procent. Samtidigt breddades skattebaserna på lite olika sätt. Dagens skattesats på 28 procent har legat oförändrad sedan 1994, men nu föreslår vi alltså en sänkning. Att sänka bolagsskatten är en internationell trend som har pågått de senaste åren. Nu redogjorde Annica Engblom så förtjänstfullt för hur det ser ut runt omkring oss, så jag tänkte inte gå in så mycket mer på det. Men vad man kan konstatera är att när vi tidigare internationellt sett har haft en förhållandevis låg bolagsskatt har vi det inte längre på samma sätt, och vi förlorar därmed i konkurrenskraft.
Herr talman! Jag ser att den kanske viktigaste utmaningen för svenska företag i framtiden är globaliseringen, och kapitalmarknaden är i allra högsta grad global. Då ska inte vi i Sverige ha villkor som försämrar vår konkurrenskraft. Om svenska företag får behålla mer av sin vinst är de bättre rustade att investera. Sänkt bolagsskatt ska ses mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden.
Jag själv har inte läst så mycket nationalekonomi, men jag tar gärna del av vad de som har gjort det tycker och tänker. Sedan är det inte alltid så lätt att lotsa, för nationalekonomerna tycker ju inte alltid samma sak.
En nationalekonom som jag tyckte var väldigt intressant att ta del av är Erik Norrman, som förra året gav ut en bok ihop med Niclas Wirin, som är före detta skattedirektör i Riksskatteverket. Boken heter
Slopad bolagsskatt, analys och konsekvenser
. Där gör de en oerhört omfattande genomgång av de praktiska, juridiska, redovisningsmässiga och företagsekonomiska problem som företagsbeskattning föranleder. Deras analyser av de ekonomiska konsekvenserna pekar på stora svenska vinster när det gäller investeringar och statsfinanser om man reducerar bolagsskatten. De menar att de problem som bolagsskatten vållar är stora och framhåller inte minst att det är oerhört viktigt att inte hamna på efterkälken, för då går investeringspengarna till andra länder som har lägre bolagsskatt. De menar också att även om utländska investerare i och för sig inte är känsligare för förändringar av bolagsskatten än de svenska kan utländska investerares stora volymer få ett väldigt starkt och positivt genomslag i den svenska ekonomin, eftersom vi är en liten, öppen ekonomi. Det återstår väl att se vad som händer med den här sänkningen.
Herr talman! Företagens vinst är ett mått på tillväxt, tillväxt är det som möjliggör ökat välstånd, och välstånd är förutsättningen för en god välfärdspolitik, så jag tycker att vi ska göra allt vi kan för att underlätta för företag som åstadkommer tillväxt och välstånd. Jag skulle mycket väl - och jag vill betona att jag pratar för mig själv - kunna tänka mig att ytterligare sänka bolagsskatten på sikt. Men först ska vi se hur den här sänkningen slår.
Jag tror att vi genom att sänka bolagsskatten nu gör det förmånligare att investera i svenska företag och svenska jobb. En lägre bolagsskatt är en del i vårt totala arbete med att skapa fler jobb och minska utanförskapet.
I detta anförande instämde Annicka Engblom och Fredrik Schulte (båda m) samt Lars Gustafsson (kd).
Anf. 82 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Ett land som Sverige kan inte under en längre tid avvika från omvärldens företagsbeskattning. Det är därför klokt att börja sänka bolagsskatten så att den närmar sig det europeiska genomsnittet.
Jag tycker att Marie Engström är ett föredöme när det gäller att argumentera sakligt. Det tycker jag att hon ska ha all uppskattning för här från talarstolen.
För några år sedan visade det sig att Österrike och Ungern höll på att konkurrera med detta för att se var man fick flest företag, så det blev nästan ett litet krig där. Jag vet inte var de har landat, men bolagsskatten där är betydligt lägre än i Sverige fortfarande. Jag tror ändå att på sikt måste man ha likvärdiga skattenivåer med omvärlden, för man konkurrerar ändå om samma arbetskraft med samma förutsättningar för företagen.
Under många år har de så kallade 3:12-reglerna varit föremål för debatt, inte minst i skatteutskottet. Regelverket, som Åke Sandström nämnde här, har inte varit direkt enkelt för den oinvigde. Man kan säga att flera beteckningar är rena hieroglyferna för en utomstående. Man kan bara som exempel ta det här med klyvningsränta, som kan få en vedhuggande villaägare på landet att tro att han ska betala ränta på vedträna till pannan i källaren. Detsamma gäller pomperipossa som gör att man kommer att tänka på Astrid Lindgren och Gunnar Sträng.
För att nu vara lite mer seriös är det viktigt att bifalla förslaget till förbättringar av 3:12-reglerna som dock påverkar företagare på ett ganska markant sätt. Jag tror att man också får gå vidare för att se hur man kan förbättra ännu mer.
De ändringar som föreslås i betänkandet är viktiga, att man inte ska kunna undgå skatteregler genom så kallad skatteplanering. Om det nu bara var en freudiansk felsägning som gjorde att vi hade tre gubbar som exempel här, som om det inte finns damer som fuskar, vet jag inte, men det kan vara bra att tänka på det till nästa gång.
Jag tror också att det är viktigt att vi stärker tilltron till skattesystemet och vad vi använder våra pengar till genom att ha ett regelverk som fungerar på ett riktigt sätt.
Därmed bifaller jag utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 83 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag skulle också vilja sälla mig till skaran av dem som har yrkat bifall till förslaget i betänkandet i en mycket angelägen fråga.
Jag tänker inte gå in så mycket på räntesnurran, utan anledningen till att jag begärde ordet var Marie Engströms inspel här om behovet av att se över skatteflyktslagen. För den som inte känner till den lagstiftningen finns det en lagparagraf som säger att även om man följer skattelagstiftningens alla regler till punkt och pricka kan man dömas för skattebrott om man har agerat på ett sätt som inte ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Det här är någonting som jag och så gott som alla landets jurister och professorer inom juridik menar står i fundamental motsats till det som är rättsstatens grundläggande tanke, nämligen att samhällets regler utgår från lag och inte från makthavares intentioner.
I Sverige har vi dessutom ett rättssystem som ger stort utrymme för att utgå från just förarbetet, till skillnad från till exempel det amerikanska juridiska systemet där det endast är varenda liten stavelse i den faktiska lagen som man utgår från. Därför är risken för att en person behandlas godtyckligt av lagen mycket större i svensk rätt än i många andra länder. Det betonar att den typ av regler som skatteflyktslagen innehåller är någonting som står i motsats till rättsstaten. Det har dessutom visat sig att skatteflyktslagens tillämpning har varit väldigt godtycklig, eftersom det finns domare i olika domstolar som har dömt olika i nästan identiska mål.
Dessutom har vi nu konfronterats med en situation gällande räntesnurran, att skatteflyktslagen inte har fungerat och varit tillämplig i det mål som kanske är det mest centrala skattemålet i sammanhanget, där uppemot 7 miljarder kronor står på spel. Företag kan genom tricksande, rattande och micklande med skatteplanering undslippa skatt på 7 miljarder. Om skatteflyktslagen inte ens fungerar då, om man nu skulle agera som djävulens advokat och argumentera för den, säger det något om hur otidsenlig den är.
Vad gör man då när man ställs inför situationer som med räntesnurran och att skatteflyktslagen inte funkar? Jo, man stiftar en ny lag som ser till att täppa igen hålet, täppa igen luckan - precis det vi har gjort nu.
Då undrar jag, Marie Engström: Varför är det så viktigt att se över denna skatteflyktslag så att den blir, som jag tolkade dig, ett än mer viktigt inslag i hanteringen av den här typen av skattefusk eller skatteplanering? Varför kan vi inte helt enkelt bara säga att vi jobbar lite hårdare här i riksdagen? Jag är faktiskt beredd att komma hit till riksdagen på julafton. Jag är beredd att avstå från julbordet och Kalle Anka på tv för att jobba hårdare, om det är det som krävs för att komma till rätta med skatteplanering. Jag är faktiskt beredd att göra det arbetet i rättssäkerhetens namn, därför att så som det fungerar nu står det i motsats till rättssäkerheten.
Anf. 84 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Det har i det här ärendet varit en rätt stillsam debatt vad beträffar de åtgärder som regeringen vidtar för att förhindra avancerad skatteplanering, de så kallade räntesnurrorna. Däremot har det i samhället och inte minst i näringslivet under augusti, september och oktober varit en rätt omfattande diskussion om hur de förändringar som regeringen aviserat och som nu har satts på pränt i lagtext skulle komma att slå i praktiken.
Jag finner det därför vara av viss betydelse att tydligt erinra om vad skatteutskottet i det avseendet säger. Utskottet noterar att Skatteverket i sin tillämpning av reglerna ska säkerställa att affärsmässigt motiverad verksamhet påverkas så lite som möjligt. Vi påtalar också att regeringen kommer att följa upp den nya lagstiftningens effektivitet när det gäller att nå önskat resultat, det vill säga att motverka skatteupplägg med avdrag.
Det gäller alltså att följa upp så att det inte får negativ effekt på affärsmässigt riktiga upplägg men samtidigt se till att lagstiftningen når det önskade resultatet beträffande att motverka avancerad och skadlig skatteplanering.
På samma sätt finns det också anledning för regeringen att se vilken effekt lagstiftningen får beträffande lånefinansiering i kommunsektorn. Man har till exempel från SKL påtalat att detta kan komma att få effekter som man möjligen inte har kartlagt helt i samband med lagstiftningen.
Detta är frågor som regeringen har anledning att närmare följa i sin uppföljning av lagen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 85 Marie Engström (V)
Herr talman! Skatteflyktslagen ska förhindra att upplägg som inte är affärsmässigt motiverade inte görs. Det är naturligtvis det viktiga. Vad jag menade med att den var tandlös var att skatteflyktslagen ändå har släppt igenom upplägg som har gjorts i syfte att undgå skatt och inte varit affärsmässigt motiverade. Det var orsaken till det jag sade i debatten förut och till det som vi har skrivit i vår motion.
Lennart Hedquist har redogjort lite grann för hur majoriteten i skatteutskottet har resonerat i frågan. Det var ett måttligt resonemang.
Men ska vi ha en skatteflyktslag ska den vara något att räkna med och inte en chimär.
Anf. 86 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Nu tycker jag, Marie, att du väljer att inte konfronteras med det som är kärnan i problematiken med skatteflyktslagen. Du hittar inte en professor eller forskare inom juridiken som inte skulle hålla med mig om att skatteflyktslagen står i strid med den grundläggande tanken om rättssäkerhet som vår demokrati bygger på.
Jag förstår inte varför vi inte kan göra som vi gör nu. Varje gång det uppkommer ett problem, när man hittar skattemässiga upplägg som fungerar så att den som gör uppläggen lyckas undkomma skatt kan vi väl samlas, göra vårt arbete här i riksdagen och justera lagen. Är du rädd för det extra arbetet, eller finns det dolda avsikter som just går på tvärs med rättssäkerheten?
Anf. 87 Marie Engström (V)
Det är inget fel på anföranden i sig, men jag ber er ändå att i huvudsak hålla er till betänkandet. Jag är dock medveten om att detta ligger dikt an.
Anf. 89 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! I grunden tror jag att vi har en hygglig värdegemenskap vad gäller att bekämpa den typ av skatteupplägg som uppenbarligen är konstruerade på ett sätt som vi här i riksdagen inte hade tänkt. Räntesnurran är det perfekta exemplet. Det gläder mig att Marie öppnar för att primärt hantera den typen av frågor på det sätt som vi nu gör, det vill säga genom att förändra lagstiftningen.
Jag beklagar ändå att Marie vägrar att se den principiella dimensionen av frågan, nämligen att skatteflyktslagen står i diametral motsats till grundtanken i rättssäkerheten.
Anf. 90 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag har avgivit mitt svar. Jag och Fredrik Schulte använder nog inte ordet rättssäkerhet på samma sätt. Vi värderar det nog inte på samma sätt heller. Att göra rätt för sig och att ha en lagstiftning som förhindrar skattefusk på ett effektivt sätt handlar också om rättstrygghet för det stora kollektivet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 10 december 2008.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 57 kap. 11 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2008/09:40 i denna del och 2008/09:65 samt avslår motion 2008/09:Sk12 yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (v)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.