Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Betänkande 2024/25:SkU11
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 februari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier (SkU11)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier.
För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori.
Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:SkU11
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerierProposition 2024/25:47
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-01-21
Trycklov: 2025-01-22
Betänkande 2024/25:SkU11
Alla beredningar i utskottet
Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier (SkU11)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier.
För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori.
Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-01-29
Debatt om förslag 2024/25:SkU11
Webb-tv: Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Dokument från debatten
- Onsdag den 29 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:64
- Protokoll 2024/25:64 Onsdagen den 29 januariProtokoll 2024/25:64 Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
- Onsdag den 29 januari 2025Talarlista 2024/25:20250129
Protokoll från debatten
Anf. 148 Kalle Olsson (S)
Herr talman! Oavsett om man gillar hantverksmässigt producerad öl eller inte tror jag att vi kan vara brett överens om att den stora tillkomst av mindre bryggerier som vi har sett i Sverige under de senaste kanske 20 åren har fört med sig mycket positivt. Vi har sett framväxten av mindre företag, inte minst på landsbygden, och vi som konsumenter har berikats med en större mångfald av produkter.
Det här är produkter som, precis som de lokala ostarna och de lokala bröden, blir ett slags kulturbärare och ett signum för stället man kommer ifrån. Själv kommer jag från Jämtland, och vi har den stora lyckan att ha ett stort och rikt utbud av mikrobryggerier. Det tycker vi är kul och är glada för.
Att det har blivit populärt att dricka och tillverka hantverksöl betyder dock inte att det är en blomstrande bransch. Tvärtom vittnar många mindre producenter om rätt så kärva ekonomiska förutsättningar. Nollresultat ses som en framgång, och minussiffror är tyvärr inte ovanliga. De senaste årens stigande inflation, högre priser och minskade köpkraft har verkligen satt hård press på den här branschen.
Med tanke på de radikalt skilda förutsättningar som råder mellan att vara å ena sidan en lokalt förankrad producent - kanske på landsbygd, med långa avstånd och så vidare - och å andra sidan en multinationell jätte, med den stordrift och de skalfördelar som ligger i det, är det rimligt att vi nu justerar skatten för de mindre producenterna. Det handlar helt enkelt om att jämna ut spelplanen lite grann.
Sverige är på intet sätt det första landet att göra en sådan differentiering av alkoholskatten utan hör tvärtom till undantagen inom EU. Det vanliga är alltså att länder tillämpar olika skattesatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Med de lagförändringar som föreslås i betänkandet kommer alkoholskatten för öl från oberoende mikrobryggerier att sättas ned enligt en trappa. De producenter som omfattas kommer att delas in i fem olika kategorier. De som har den minsta produktionen får en nedsättning på 50 procent, och sedan görs en avtrappning med 10 procentenheter per kategori. Nedsättningen kommer att omfatta öl från producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl.
Men, invänder kanske någon, i Sverige har ju regeringar av olika färg genom åren valt att höja alkoholskatten, ofta med argumenten att för mycket alkohol kan vara skadligt och att vi ser en hel del sociala problem i alkoholens spår. Det är naturligtvis jätteviktiga perspektiv att bära med sig och att vara ödmjuk inför i en sådan här debatt. Det bör dock påpekas att hantverksöl vanligen återfinns i det högre prissegmentet. Har man varit ute i den studentikosa svängen känner man kanske till begreppet alkohol per krona. Det kan ju vara så att plånboken är liten men lusten till fest stor. För den som vill maximera mängden alkohol per krona är den här typen av produkter inte förstahandsvalet, och bedömningen får väl vara att det även med en skattesänkning kommer att finnas betydligt billigare alternativ.
Denna skattesänkning kommer möjligen att märkas lite på priset. Kanske kommer den inte alls att märkas på priset. Snarare handlar det om att skapa lite rimligare förutsättningar i producentledet.
Vi socialdemokrater delar bedömningen att nedsättningen av skatten är rimlig och i sig inte medför ökad risk för folkhälsan eller totalkonsumtionen. Det är dock naturligtvis viktigt att följa utfallet av denna förändring.
Däremot, herr talman, finns det all anledning att höja ett varningens finger för det bredare förändrings- och opinionsarbete som nu pågår inom svensk höger när det gäller att öka tillgängligheten på alkohol. Det är tydligt att den förändring vi gör nu inte är en isolerad fråga för regeringen, utan man ser detta som en del i en större plan där även gårdsförsäljning och kanske andra förändringar ingår.
I förlängningen av debatten om gårdsförsäljning ser Socialdemokraterna uppenbara risker för detaljhandelsmonopolets ställning. Själva idén med monopolet, att sälja alkohol utan vinstintresse, har ju visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att värna folkhälsan. Samtidigt möjliggör Systembolagets infrastruktur - apropå det betänkande vi har framför oss här i dag - för duktiga och drivna entreprenörer att nå ut med sina produkter.
Jag gissar att fler ledamöter härifrån talarstolen kommer att prisa hantverkskunnandet och alla trevliga produkter som tillverkas på landets mikrobryggerier. Problemet är att den politik som regeringen driver nu riskerar att äventyra Systembolagets ställning och därmed också mikrobryggeriernas förutsättningar. Alla vi som värdesätter mikrobryggerierna och vill slå vakt om hantverkskunnandet borde, utöver sänkt skatt, söka vägar för att underlätta för mikrobryggerierna att nå ut till fler genom Systembolagets kanaler och inte försvaga Systembolaget.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 149 Anders Ådahl (C)
Herr talman! Att diskutera hur det småskaliga företagandet i en god kultur kan komma att utvecklas är naturligtvis något som går rakt in i hjärtat på en centerpartist.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Jag har på senare tid besökt sju eller åtta mindre bryggerier. Själv är jag från västra Sverige, och alla besök utom ett har varit i krokarna av där jag håller till. Alla berättar ungefär samma historia. De verkar under ganska knappa ekonomiska omständigheter. Förändringarna de vill se handlar dels om skattefrågan, som vi debatterar här i dag, dels om ökade möjligheter till gårdsförsäljning och dels om ett slopat matkrav. Många ser det som ett problem att man i Sverige är tvungen att erbjuda en meny med mat när man utskänker alkohol.
Låt mig säga, herr talman, att Centerpartiet välkomnar regeringens proposition, som alltså handlar om att alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier ska sättas ned. Vi välkomnar också den trappa man föreslår, med en differentierad skattesats med fem nivåer.
Bakgrunden är att det finns ett EU-direktiv enligt vilket det är möjligt för medlemsländerna att tillämpa nedsatta skattesatser. De nedsatta skattesatserna får inte understiga 50 procent av standardskatten och får inte tillämpas på företag vars årsproduktion överstiger vissa nivåer, som det står, till exempel 20 miljoner liter öl. Om jag är rätt underrättad, och apropå vad föregående talare från Socialdemokraterna sa, är det bara Spanien och Sverige som hitintills inte har utnyttjat denna möjlighet. Nu är det dock dags för Sverige att göra det.
Centerpartiet har ju drivit frågan om gårdsförsäljning i ett tjugotal år. Frågan om sänkt skattesats har vi inte drivit fullt lika länge, men ändå i ganska många år. Handlar det om att vi är särskilt intresserade av att öka alkoholkonsumtionen hos Sveriges befolkning, herr talman? Nej, det handlar inte om det. Det finns starka skäl att fundera på folkhälsan och den breda alkoholkonsumtionen. Ett hantverksbryggt öl med en viss alkoholhalt kanske kostar 25-30 kronor på Systembolaget, medan en massproducerad pilsner kanske bara kostar 11-12 kronor. Om man har en särskild fäbless för alkohol skulle man kanske välja 11-kronorsburken snarare än 30-kronorsburken. Vi är alltså inte särskilt oroade för en ökad alkoholkonsumtion, vilket också poängteras i propositionen.
Det ena skälet till att vi stöder detta är att vi ser saken ur ett företagarperspektiv och särskilt ur ett småföretagarperspektiv. Det andra skälet har såklart att göra med landsbygdsutveckling. Produktion av ett livsmedel - spannmål - kan användas till en närproducerad produkt som kan vara intressant när den håller extra god kvalitet.
Ur företagarperspektivet är det ju så att utvecklingen oftast sker i någon form av Skurva när verksamheter ska växa från en liten nivå till en stor nivå. Ekonomisk teori ger vid handen att det är en god idé att stötta små företag i tidiga faser för att de ska kunna växa. Om vi vill se större möjligheter för små bryggerier att öka sina volymer är det klokt att ha särskilda ekonomiska incitament.
Det är här vi i Centerpartiet skiljer oss lite från regeringen. Vi har i en följdmotion föreslagit att volymgränsen för vad som är ett litet bryggeri ändras från 3 miljoner liter öl per år till 5 miljoner liter öl. Det kan ju låta som att det bara är två olika siffror, men som vi ser det skulle detta öka små bryggeriers möjligheter att växa och, om de så vill, ta steget upp till en högre volymklass. Vi vill behålla den branta skalan för infasningen av alkoholskatten men anpassa den till gränsen på 5 miljoner liter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Centerpartiet finner att regeringen i sammanhanget har en inkonsekvent definition av mindre bryggerier. I det parallella projektet att gå vidare med gårdsförsäljning pratar man om att småskalig och hantverksmässig produktion ska ha en volymgräns på 400 000 liter öl, men enligt det skatteförslag vi debatterar här ska gränsen alltså vara 3 miljoner liter. Centerpartiet önskar att regeringen tar med sig detta tillbaka, så att vi får en harmoniserad bild och beskrivning av vad ett litet bryggeri faktiskt är.
Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation.
Anf. 150 Eric Westroth (SD)
Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om sänkt skatt på öl från oberoende småbryggerier. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för en blomstrande och innovativ del av Sveriges näringsliv: våra små och oberoende bryggerier.
Sverigedemokraterna har sedan 2020 drivit frågan om en differentierad alkoholskatt för småbryggerier, och nu står vi, inte en dag för tidigt, tillsammans med regeringen här i kammaren med en proposition om just detta.
Att vara ett litet bryggeri i Sverige i dag innebär att man verkar på en marknad som domineras av större aktörer med betydligt större resurser. Dryckesbranschen kan, lite generaliserande, anses vara en processindustri där skalfördelarna med stora produktionsvolymer är enorma.
Samtidigt vet vi att småbryggerier spelar en roll för både lokal ekonomi och lokal kultur. Min partigrupp har de senaste åren besökt flera svenska småbryggerier, och det har varit fantastiskt att själv få se med vilken entusiasm och yrkesstolthet man driver sitt bryggeri. De bidrar också med innovation, kreativitet och unika produkter som konsumenterna verkligen uppskattar.
Dessa bryggerier är också ofta starkt förankrade i sina lokalsamhällen, där de skapar arbetstillfällen och bygger en känsla av stolthet över den lokala produktionen. Men det är ingen hemlighet att konkurrensen är tuff och att ekonomin för många småbryggerier är ansträngd. År 2024 var ett dystert år, då flera småbryggerier gick i konkurs, tvingades lägga ned eller helt enkelt lades i malpåse i väntan på bättre tider.
Inflation, räntehöjningar, prishöjningar på råvaror och lägre ekonomiska marginaler för konsumenter är några av de bördor som drabbat näringen. Den tidigare regeringens beslut om förtida nedmontering av planerbar kraftproduktion, som stundom har gett skyhöga elpriser, särskilt i elhandelsområde 4, har också inneburit enorma påfrestningar inte bara för bryggerinäringen utan för hela det svenska näringslivet.
Samtidigt har svenska producenter av alkoholhaltiga drycker tvingats jobba i motvind när det gäller politiken. Sverige har ett flertal regler och en politik som kanske inte alltid gynnar svensk produktion och konsumtion av dessa varor, många gånger av goda anledningar. Men nu tycker vi att det är dags att förbättra förutsättningarna för de producenter och varor som i mycket liten utsträckning har en negativ inverkan på folkhälsan eller annan social problematik som överkonsumtion av alkohol kan föra med sig.
Med detta förslag tar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen fasta på en möjlighet som finns inom EU:s alkoholskattedirektiv, nämligen att ge mindre och oberoende ölproducenter sänkt alkoholskatt. Det är en möjlighet som nästan alla andra EU-länder redan har valt att utnyttja, och nu är det dags för Sverige att följa efter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Som en tidigare talare sa är det bara Sverige och Spanien som inte har använt undantaget. Anledningen till att Spanien inte gjort det är att deras alkoholskatt är ungefär en tiondel av den svenska, vilket hade gett administrativt merarbete snarare än stöd till bryggerierna.
Som tidigare sagts får skattenedsättningen enligt EU:s regelverk inte understiga 50 procent av standardskattesatsen, och den får inte tillämpas på företag med en årsvolym som överstiger 20 miljoner liter öl. Företaget måste också vara oberoende från andra större aktörer.
Sverigedemokraternas och regeringens förslag sätter en övre gräns för när man kan omfattas av skattenedsättningen, och den går vid en årsproduktion på 3 miljoner liter öl. Det är en nivå som tydligt utesluter storskalig industriell produktion men som samtidigt ger de mindre bryggerierna möjlighet att växa utan att omedelbart förlora den fördel de fått genom nedsättningen.
Med tanke på att EU:s gräns är 20 miljoner liter kan man tycka att vårt förslag om 3 miljoner är snålt, men då 97 procent av Sveriges ölproducenter har en produktionsvolym som understiger en halv miljon liter öl och de därmed kvalificerar sig för den maximala skattereduktionen på 50 procent skapar vi ändå bättre ekonomiska förutsättningar för nästan samtliga småbryggerier att skala upp sin produktion, utveckla nya produkter och nå fler kunder.
Som kuriosa kan man också ha i åtanke att endast 1 procent av de svenska ölbryggerierna har en årsvolym som överstiger 3 miljoner liter öl per år, men samtidigt står denna enda procent av bryggerierna för hela 95 procent av den totala volymen av svensk ölproduktion.
Herr talman! Tvärtemot vad man kan lockas att tro är denna reform också väl genomtänkt när det gäller folkhälsan. Som jag påpekade tidigare har Sverigedemokraterna och regeringen precis konstaterat att småbryggerier står för en mycket liten del av den totala alkoholförsäljningen i Sverige och att deras öl dessutom finns i de övre prissegmenten.
Det är därför osannolikt att en skattenedsättning för dessa aktörer skulle leda till någon märkbar ökning av totalkonsumtionen av öl eller få några märkbara negativa effekter på folkhälsan. Det är en balanserad och ansvarsfull åtgärd som både främjar näringslivet och låter oss hålla fast vid vår svenska alkoholpolitik.
Herr talman! Visst kommer förslaget att innebära en mindre administrativ börda för såväl bryggerierna som Skatteverket, men då bryggerierna redan i dag rapporterar sina volymer till just Skatteverket, för att tillbörlig alkoholskatt ska betalas in, har Skatteverket redan de uppgifter som behövs för att avgöra vilken nivå av skattereduktion som småbryggerierna kvalificerar sig för.
Dessutom har Skatteverket redan i dag rutiner och uppgifter för att utfärda intyg om småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker. Om en svensk småskalig dryckesproducent vill exportera sina produkter till ett annat EU-land som redan tillämpar EU:s möjlighet till skattereduktion för småproducenter måste producenten ansöka om ett intyg från Skatteverket om hur många liter öl man producerat föregående år eller planerar att producera innevarande år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Herr talman! Detta förslag är inte bara en reform för småbryggeriernas bästa. Det är också en reform för hela Sveriges näringsliv. Genom att stötta dessa små företag skickar vi en tydlig signal om att innovation, kvalitet och lokalt entreprenörskap är värden som vi värnar.
Vi stärker svensk bryggeritradition och skapar förutsättningar för att fler svenska produkter ska kunna nå marknaden, både här hemma och internationellt.
Den föreslagna reformen, vilken kommer att träda i kraft den 1 juli i år, är ett välkommet steg mot att göra Sverige till en ännu bättre plats för företagande och innovation.
Jag är övertygad om att förslaget, tillsammans med Sverigedemokraternas och regeringens kommande förslag om möjligheten till gårdsförsäljning, kommer att ge våra småbryggerier en välbehövlig skjuts framåt och samtidigt berika Sveriges dryckeskultur, besöksnäring och lokalsamhällen.
Med detta, herr talman, vill jag med emfas yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
Anf. 151 Marie Nicholson (M)
Herr talman! I måndags åkte jag förbi Ängöl, ett mikrobryggeri i Kalmar. Jag åkte dit för att lämna över ett exemplar av den proposition som vi i dag debatterar. Det var nämligen ägaren till Ängöl, då ordförande för Sveriges Oberoende Bryggerier, som först tog initiativet till att hålla ett seminarium här i riksdagen och informerade om möjligheten att införa en differentierad punktskatt på öl.
Det var 2019, och redan då stack Sverige ut som ett av de sista länderna i EU som inte hade anammat undantaget. Några motioner i ärendet hade lämnats in före 2019, men efter det första seminariet ökade intresset. Åtskilliga är de riksdagsledamöter som har motionerat om frågan. Många av dem är moderater men absolut inte alla.
Det är roligt att se att detta är en fråga som har engagerat brett. Kanske är det riksdagsledamöters brinnande intresse för hantverksöl som har spelat in, men jag vill ändå tro att det framför allt är rättviseaspekten som har engagerat.
Svenska företag, oavsett bransch, ska inte ha sämre villkor än sina europeiska motsvarigheter. Vi ska inte övertolka EU:s direktiv. Vi ska inte försvåra för eller missgynna våra företag, och vi ska heller inte avstå från förenklingar eller skattelättnader när dessa är möjliga.
Herr talman! Sverige har en fantastisk mat- och dryckeskultur. Intresset bland våra medborgare för det unika och det lokalproducerade är ett viktigt inslag i ett områdes attraktionskraft. Att prova det lokala ölet när man besöker en ny stad är för många en upplevelse som förhöjer besöket.
Många mikrobryggerier knyter sina produkter till orten och slår an den lokala prägeln. Jag har besökt bryggerier som lyfter ett områdes historia, uppmärksammar lokala historiska personer eller bryggeritraditioner, använder lokala konstnärers verk på etiketterna eller namnger sin öl med en distinkt lokal prägel.
Figeholm, till exempel, är en liten ort med färre än 800 invånare, men det är också namnet på ett öl. Ett annat öl är Rätt Sida Bron, som naturligtvis kommer från Öland. Småbryggerierna är en av besöksnäringens guldkanter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Men det som jag står här och myser om som hantverk och lokal kultur är resultat av företag som drivs med mer engagemang än lönsamhet. De senaste åren har varit extremt tuffa för småbryggerierna. Höga energikostnader, kraftigt ökade råvarupriser, inflation och höga räntor har gjort att många konsumenter har prioriterat bort deras produkter.
År 2023 rapporterade så många som 68 procent av Sveriges småbryggare antingen förlust eller nollresultat. Många mikrobryggerier har tyvärr fått stänga. Dagens beslut är helt avgörande för nästan en hel bransch.
Av Sveriges mikrobryggerier producerar 97 procent mindre än 500 000 liter per år. De flesta av dessa ligger faktiskt under 100 000 liter. Enligt de föreslagna nya skattesatserna skulle de från den 1 juli i år få 50 procents reducering av punktskatten. För Ängöl i Kalmar motsvarar det ungefär en heltidstjänst. Det handlar om nya jobbtillfällen, om investeringar i företag, om produktutveckling eller helt enkelt om att vända röda siffror till svarta.
Jag har hittills inte mött någon bryggare som i första hand skulle reducera priset till konsument, men även om bryggare väljer att sänka priset är detta inte en folkhälsofråga. Sveriges småbryggerier står för en försvinnande liten marknadsandel, och hantverksölen skulle alltjämt tillhöra Systembolagets dyrare ölsortiment.
Skattereduceringen är utformad så att den stegvis avtar vartefter produktionen ökar. Den försvinner helt efter 3 miljoner liter, men inom 3 miljoner liter ryms alla Sveriges småbryggerier, de flesta med god eller mycket god marginal att växa. Ett bryggeri måste vara juridiskt och ekonomiskt oberoende från annan ölproducent, och man får inte brygga på licens.
Förslaget bedöms inte göra någon betydande skillnad för konkurrensen för de, 1 procent, av Sveriges bryggerier som är för stora för att omfattas av den lägre punktskatten.
Jag beklagar, till sist, att det har dröjt så här länge att komma hit i en fråga som de allra flesta av oss har varit överens om. Jag skickar en eloge till regeringen och vårt samarbetsparti för att vi nu äntligen kan ge dessa företagare mycket bättre förutsättningar. Jag tycker att det är extra roligt att det, när det gäller ett förslag som en Kalmarbo en gång lyfte i politiken, är en annan Kalmarbo i dag som får säga: Jag yrkar bifall till förslaget.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 13 februari.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:SkU11
Webb-tv: Beslut: Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:70 Torsdagen den 13 februariProtokoll 2024/25:70 Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt med den ändringen att uttrycket ”2 kap. 4 §” i ingressen ska bytas ut mot ”2 kap. 1 och 4 §§”,
2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:47 punkterna 1-3.Förändrad omfattning på nedsättningen av alkoholskatten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3278 av Anders Ådahl m.fl. (C).- Reservation 1 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 19 SD 62 0 0 10 M 54 0 0 14 C 0 20 0 4 V 19 0 0 5 KD 15 0 0 4 MP 14 0 0 4 L 12 0 0 4 - 2 0 0 0 Totalt 265 20 0 64
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.