Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Betänkande 2024/25:SoU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 januari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9)
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.
Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter.
Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionenSkrivelse 2024/25:9
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-12-17
Trycklov: 2024-12-18
Betänkande 2024/25:SoU9
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9)
Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.
Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter.
Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen.
Socialutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-01-22
Debatt om förslag 2024/25:SoU9
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:60
- Protokoll 2024/25:60 Onsdagen den 22 januariProtokoll 2024/25:60 Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
- Onsdag den 22 januari 2025Talarlista 2024/25:20250122
Protokoll från debatten
Anf. 76 Christian Carlsson (KD)
Fru talman! När Kristdemokraterna tog initiativ till att göra FN:s barnkonvention till svensk lag var syftet att stärka barns rättigheter och att stärka barnperspektivet i Sverige. Det var då, och är fortfarande, vår bestämda uppfattning att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Familjen har huvudansvaret för sina barn, men varje kommun och varje stat är också skyldig att stötta och stärka familjerna och bevaka att barnens rättigheter respekteras.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av FN:s barnkonvention, och man har haft särskilt fokus på skolområdet och tre skolmyndigheters barnrättsarbete. Det handlar om Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen.
Vi får konstatera att regeringens styrning har skapat förutsättningar för genomförandet av barnkonventionen genom barnrättspolitiken i statens budget, arbetet inom regeringen med barnrättsfrågor och strategin för att stärka barnets rättigheter. Samtidigt finns det behov av fortsatta åtgärder, vilket också påpekas av Riksrevisionen.
Kunskapen om barns rättigheter på olika nivåer och i olika verksamheter behöver fortsatt stärkas. De oklarheter i rättstillämpningen som införandet av barnkonventionen inneburit behöver klargöras. Jag vill också understryka vikten av att barnrättsperspektivet finns med tidigt i lagstiftningsprocessen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Vi kristdemokrater och regeringen ser betydelsen av att barnperspektivet och barnets bästa i större utsträckning får genomsyra den politik som förs. På skolans område kan vi nu konstatera att sedan september 2024 har skolmyndigheterna ett likalydande krav i sina instruktioner att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa enligt barnkonventionen.
Det är helt klart så att Sverige fortlöpande behöver arbeta med att uppfylla det åtagande som införandet av barnkonventionen innebär. Befintlig lagstiftning behöver också successivt anpassas. Det gäller inte bara skolans område, som har stått i fokus för granskningen, utan betydligt fler områden. Regeringen bedriver exempelvis ett ambitiöst arbete för att stärka barns rättigheter inom familjerätten och på socialtjänstens område.
Som ni vet har vi i riksdagen beslutat om en rad åtgärder för att stärka skyddet för barn, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Föräldrabalken ändras för att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrars rätt till umgänge med sina barn. Domstolar ska i större utsträckning ha skyldighet att inhämta yttrande från psykolog vid bedömning av om barn riskerar att fara illa, och barn ska ha rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflyttning till någon annan än barnets föräldrar.
Vidare kommer nu en ny socialtjänstlag. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter vid bedömning av vad som är barnets bästa. Barnet har rätt till information om insatser som görs, och socialtjänsten ska säkerställa att barnet förstår informationen.
Med andra ord stärker regeringen barnperspektivet och barnets rättigheter i enlighet med vad barnkonventionen föreskriver, och vi gör det väldigt konkret på en rad områden. Det kommer att göra skillnad för våra minsta i vårdnadstvister, vid familjehemsplaceringar och i domstolar. Det är jag väldigt stolt över.
Barn som växer upp i trygghet och behandlas med respekt får goda förutsättningar att klara livets utmaningar som trygga vuxna. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta bevaka barnkonventionens efterlevnad för att alla barn ska bemötas med respekt, bli lyssnade på och få växa upp i trygghet.
(Applåder)
Anf. 77 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag är glad över att många av mina kollegor har valt att delta i den här debatten trots att det bara var Miljöpartiet som skrev en följdmotion som svar på regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport.
Jag är också väldigt glad över att regeringen så sent som förra veckan annonserade att de planerar att vidta en ny åtgärd och ger Statskontoret i uppdrag att följa upp regeringens strategiska arbete med barns rättigheter och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Den exakta utformningen av uppdraget har jag inte haft möjlighet att ta del av, men jag noterar att Statskontoret bland annat får i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa systematiskt och samordnat genomförande och uppföljning av barnkonventionen och att föreslå vilket eller vilka typer av styrmedel som lämpar sig bäst för regeringens fortsatta arbete. Det är såklart positivt, och jag kommer att följa arbetet framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Fru talman! Miljöpartiet var med och såg till att barnkonventionen blev lag 2020, men implementeringen av lagen måste bli bättre. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av genomförandet av barnkonventionen behöver bli tydligare och mer samordnad, och man anser att betydelsen av strategin från 2010 som fortfarande gäller har varit alltför svag. Strategin borde också uppdateras.
Regeringen svarar att strategin bör följas upp och utvärderas - vilket ju nu får antas ingå i Statskontorets uppdrag. Miljöpartiet vill betona vikten av att uppföljning ska göras med medverkan av barnrättsorganisationer och andra aktörer från civilsamhället.
Inför dagens debatt har jag fått lite reflektioner från Rädda Barnen, som bland annat betonar vikten av att regeringen har en tydlig plan för hur man kommer att arbeta med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté. Det är också viktigt att det tydliggörs vilka aktörer som är ansvariga för vilka rekommendationer.
Rädda barnen konstaterar att regeringen flera gånger i sin skrivelse nämner att rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté är viktiga för regeringens arbete med genomförandet och att det är viktigt att lyssna på hur FN:s barnrättskommitté tolkar barnkonventionen. Men den tydliga planen för hur arbetet ska gå till saknas i dagsläget. En ny strategi för att stärka barnets rättigheter, barnrättspolitiska mål samt barnrättsbudgetering för resurssättning och uppföljning av målen bör upprättas för att förbättra styrningen, tycker Rädda Barnen.
Rädda Barnen påpekar också att regeringen sedan rekommendationerna kom i början av 2023 har vidtagit flera åtgärder som går åt motsatt håll jämfört med vad kommittén har rekommenderat Sverige. Det gäller exempelvis utökade möjligheter att vräka barnfamiljer, utredningen om sänkt straffbarhetsålder och flera åtgärder inom migrationsområdet.
Fru talman! Rädda Barnen har även lyft fram en annan viktig del av arbetet med barns rättigheter. Miljöpartiet har motionerat om detta många gånger, och jag vill därför också lyfta fram det här. Det handlar om barns klagorätt. Riksrevisionen beskriver bland annat svårigheter inom skolans område, men regeringen lyfter inte i sin skrivelse fram något om klagorätten. Miljöpartiet och många barnrättsorganisationer har under lång tid drivit frågan om att Sverige snarast borde ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Jag hoppas att vi snart kan få se detta bli verklighet.
Fru talman! Riksrevisionen skriver bland annat i sin granskning att flera personer de intervjuat under arbetet konstaterat att det behöver finnas organisatoriska förutsättningar för att ta emot och tillämpa kunskap om barnets rättigheter och omsätta den i praktik. Verksamheter som har pressad budget, personalbrist, hög personalomsättning och liknande utmaningar kommer att ha svårt att fullt ut efterleva barnkonventionen, oavsett hur lagar och kunskapsstöd är utformade.
Regeringen svarar med att lyfta fram betydelsen av en viss förordning som trädde i kraft förra våren och som innebär att myndigheter, kommittéer och särskilda utredare får bättre förutsättningar att ta fram kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade förslag. Bland annat har Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning och inhämta kunskap från Barnombudsmannen. Det är mycket angeläget, och vår förhoppning är att barnkonsekvensbeskrivningar därmed kommer att göras mer konsekvent inför olika beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Om den nya förordningen kommer att innefatta förslag även i budgeten är dock inte tydligt för oss. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett tydliggörande av hur barnkonsekvensbeskrivningar ska göras i budgeten.
Miljöpartiet menar att beslutet att inte skriva upp de generella statsbidragen till regioner och kommuner drabbar barn eftersom det ger mindre utrymme i verksamheterna att ha - och ta konsekvenserna av - ett barnrättsperspektiv. Det har också konstaterats av flera barnrättsorganisationer.
Fru talman! Det är fortfarande alltför många barn i Sverige som far illa, och statens stödfunktioner är alltför svaga. Med ett mer konsekvent barnperspektiv i alla led skulle det inte behöva vara så. Sverige är ett rikt land; vi borde kunna bättre.
Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation.
Anf. 78 Carita Boulwén (SD)
Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande SoU9 Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Jag vill till att börja med yrka bifall till utskottets förslag till beslut och samtidigt framhålla att vi i Sverigedemokraterna välkomnar den granskning som Riksrevisionen har gjort.
Fru talman! Barn är inte bara små människor, utan de är hela vår framtid. Det är de små händer som en dag ska bära det vi bygger i dag. Att alla barn ska ges de allra bästa möjliga förutsättningarna att växa upp i trygghet med kärlek och omsorg borde vara en självklarhet, men det är tyvärr inte verklighet för alla. Vår främsta plikt som vuxna och som beslutsfattare är att ge dem en trygg och god uppväxt, där deras rättigheter respekteras och deras behov alltid sätts i första rummet och de blir sedda, bekräftade och lyssnade på. Föräldrar, vårdnadshavare, familjer, skola, socialtjänst, myndigheter med flera har en avgörande roll i detta.
Fru talman! Barnkonventionen fyllde 35 år i fjol. Den ratificerades av Sverige 1990 och blev svensk lag 2020. Den innebär att vi som samhälle har förbundit oss att sätta barnens rättigheter främst i alla beslut som rör dem. Men precis som Riksrevisionens rapport visar finns det brister i hur vi lever upp till detta löfte. Riksrevisionen konstaterar att regeringens styrning för att främja genomförandet av barnkonventionen inte har varit tillräckligt effektiv. Vi delar synen att höga ambitioner har funnits men att genomförandet haltar.
Sverigedemokraterna påtalade brister som fanns inför antagandet av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, som den tidigare regeringen lade fram. Det var otydligt hur barnkonventionen skulle tolkas och tillämpas i förhållande till svensk lagstiftning. Ett exempel är att barnkonventionen ibland skulle stå i konflikt med andra lagar och principer, vilket skulle leda till osäkerhet för både myndigheter och domstolar.
Fru talman! Det räcker inte att en lag antas, utan det krävs också styrning, resurser och en konkret strategi för att den ska göra skillnad i praktiken. Den centrala utgångspunkten för Sverigedemokraterna är att barnens bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Vi har länge betonat vikten av att barns rättigheter skyddas och att detta inte bara ska ske på papper utan i praktisk handling genom hela samhällssystemet. Att stärka barnperspektivet i beslutsfattandet är centralt, men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerhet eller så att det bara skapar ytterligare byråkrati.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Riksrevisionens granskning pekar på flera brister i implementeringen av barnkonventionen. Det handlar om brister i styrning, samordning och kunskap, vilket gör det svårt att säkerställa barnens rättigheter i samhället.
Fru talman! Vi noterar att regeringen i sin skrivelse till riksdagen visar på en vilja att fortsätta arbeta med att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder sedan konventionen blev lag 2020, såsom utbildningsinsatser och stärkta riktlinjer för olika myndigheter.
Genom en ny förordning om konsekvensutredningar ställs nu tydligare krav på att barnrättsperspektivet ska belysas i lagstiftningsprocessen. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att stödja och utbilda myndigheter för att detta ska bli verklighet. Barnombudsmannen har fått nya och förstärkta uppdrag, bland annat att samla in rättspraxis och utveckla statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Regeringen har även stärkt samordningen mellan skolmyndigheterna genom att tydliggöra deras ansvar att sätta barnets bästa i centrum av sitt arbete.
Dessa åtgärder är viktiga steg framåt, men som Sverigedemokraterna tidigare har påpekat krävs mer än symbolik och byråkratiska ramverk. Det behövs konkreta insatser som når ut till barnen och förbättrar deras vardag. Det är vår plikt att se till att varje barn i Sverige får leva under goda och trygga förhållanden. Inget barn ska behöva växa upp i skuggan av våld, rädsla eller försummelse. Deras värld ska präglas av trygghet, hopp och möjligheter.
Fru talman! Vi får heller inte blunda för de parallella samhällsstrukturer som växer fram i vårt land och som hotar barns rättigheter. Hederskultur, könsstympning, barnäktenskap och så vidare står i direkt konflikt med barnkonventionens principer. Barn ska aldrig behöva växa upp i en miljö där deras frihet begränsas eller deras drömmar kvävs av förlegade traditioner och värderingar. Här krävs ett tydligt ledarskap från staten för att säkerställa att svensk lag och svenska värderingar alltid är överordnade.
Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom regeringens skrivelse och ser fram emot att tillsammans arbeta vidare för att säkerställa att barnens bästa alltid sätts i första rummet.
(Applåder)
Anf. 79 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Moderaterna är Sveriges barnrättsparti. Vi använder nu det förtroende och den makt som väljarna har gett oss till att steg för steg stärka barns rättigheter, stärka barns ställning och säkerställa att barnkonventionen får genomslag på riktigt.
Fru talman! Vill man stärka barns rättigheter räcker det inte att göra barnkonventionen till lag. Barnkonventionen är allt annat än enkel att följa, tillämpa och tolka i olika konkreta situationer och verksamheter. Därför behöver barns rättigheter och barns bästa genomsyra all lagstiftning.
Precis som Riksrevisionen konstaterar i sin rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen behöver barnrättsperspektivet integreras tidigt i allt lagstiftningsarbete. Därför jobbar nu regeringen hårt, inte minst genom socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, för att förtydliga och förstärka barnrättsperspektivet i en lång rad olika lagstiftningar. Jag ska i mitt inlägg i denna debatt nämna några av de många konkreta exempel på lagändringar som Moderaterna och regeringen redan har genomfört eller är i färd med att genomföra i syfte att barns rättigheter på riktigt ska respekteras och få genomslag i varje barns liv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Alldeles inom kort kommer regeringens proposition om en ny socialtjänstlag att läggas på riksdagens bord. Propositionen kommer att innehålla förslag till en ny lag som stärker socialtjänstens arbete med tidiga och förebyggande insatser. I den nya lagen kommer barnrättsperspektivet att förtydligas och anpassas till barnkonventionen. Den nya socialtjänstlagen är en av de största, ja kanske den allra största, socialpolitiska reform som genomförts på flera generationer, och den kommer att betyda mycket för barn i Sverige i allmänhet och för socialt utsatta barn i synnerhet.
En helt central del av barnkonventionen handlar om att barns bästa är det som i första hand ska styra beslut om barn. Vi moderater har jobbat hårt för framtagandet av lex Lilla hjärtat. För den förra regeringen gick biologiska föräldrars rätt till barnen före barnens rätt. Nu genomförs ett viktigt paradigmskifte. Barns bästa ska gå före de biologiska föräldrarnas rätt, och ett barn ska inte tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder, därav lex Tintin. I regeringens proposition Tryggare hem för barn slås det fast att barnets bästa går före rätten till umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med.
Andra konkreta lagstiftningsförändringar som den moderatledda regeringen redan har hunnit med att göra är det utvidgade utreseförbudet. Det är en viktig förändring för att kunna skydda fler barn från att föras utomlands mot sin vilja. Regeringen har också stärkt barns rättigheter vid skyddat boende.
Fru talman! Detta var några exempel på hur vi konkretiserar barnkonventionen i svensk lag och hur vi säkrar det som Riksrevisionen granskat, det vill säga Sveriges efterlevnad av barnkonventionen. Att förändra svensk lag och tidigt integrera barnrättsperspektivet vid lagstiftningsarbete är centralt för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, men Riksrevisionen pekar i sin rapport på många andra åtgärder som behöver vidtas, såsom en tydlig och samordnad styrning och uppföljning av genomförandet av konventionen.
För att åstadkomma detta har regeringen, som flera av mina kollegor redan varit inne på, vidtagit en rad åtgärder, såsom förstärkta och utvecklade instruktioner och regleringsbrev till en rad myndigheter. Värd att nämna är bland annat ändringen av instruktionen för Statens skolinspektion, som nu fått en likalydande instruktion som den som gäller för Skolverket avseende hur principen om barnets bästa enligt barnkonventionen ska få genomslag i myndighetens arbete.
Avslutningsvis vill jag lyfta betydelsen av Riksrevisionens granskning. Det är viktigt att vi löpande följer upp, utvärderar och debatterar hur vi lyckas i Sverige när det gäller att skydda och säkra barns rättigheter. Moderaterna är som sagt Sveriges barnrättsparti, och vi kommer fortsatt att visa detta i praktisk handling. Steg för steg och reform för reform stärker vi barns rättigheter.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 80 Ulrika Westerlund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet! Jag tycker att det är fantastiskt att det är flera partier som claimar epitetet Sveriges barnrättsparti. Det tänker jag såklart att även Miljöpartiet anser sig vara.
Jag har några konkreta frågor som jag såklart vill ta tillfället i akt att ställa. Johan Hultberg nämnde en mängd olika åtgärder, och vi instämmer i att de saker som regeringen nu har gjort är bra steg på vägen.
Jag undrar om ett par andra utredningar. Det kom en utredning 2020 som handlade om barnkonventionen och svensk rätt och precis det som också nämndes av en tidigare talare: hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Man hittade, inte helt överraskande, ett antal oförenligheter. Hittills har regeringar agerat endast på ett fåtal av dessa, och jag undrar därför om Johan Hultberg känner till om det finns en plan för att ta arbetet med den utredningens iakttagelser vidare.
Sedan undrar jag också om det finns planer från regeringen på att gå vidare med förslagen från utredning 2023:40, som handlade om förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter - klagomålsmöjligheten, till exempel.
Anf. 81 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Det är många partier som vill vara Sveriges barnrättsparti, absolut. Poängen med mitt anförande var väl att det inte räcker att säga det, eller att göra barnkonventionen till svensk lag. Man behöver också omsätta detta i praktisk politik och se till att det genomsyrar lagstiftningen. Där lämnade den förra regeringen, som understöddes av Miljöpartiet, tyvärr väldigt mycket övrigt att önska.
När vi till exempel drev frågan om lex Lilla hjärtat fick vi inte en majoritet inledningsvis. Vi fick inte med oss regeringen på att se till att barnets bästa skulle vara ett självständigt rekvisit och att barnets bästa alltid skulle gå före föräldrarnas rätt. Det är ett rejält underbetyg till den förra regeringen, och jag är otroligt stolt över att vi nu har en ny regering som på riktigt gör dessa nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning - i familjebalken, LVU och många andra lagstiftningar som är viktiga och som jag gav några exempel på i mitt anförande.
Exakt hur regeringen konkret jobbar med de iakttagelser och rekommendationer som har gjorts utifrån de här två statliga utredningarna har jag lite svårt att på rak arm svara på. Men jag konstaterar att regeringen systematiskt stärker barnens rätt och tydliggör detta i svensk lagstiftning. Jag nämnde en lång rad exempel i mitt anförande - förutom dem jag precis nämnde gäller det även frågan om skyddat boende och mycket annat.
Regeringen går också fram med till exempel en budgetsatsning på oberoende barnombud, som handlar om just det som ledamoten efterfrågar, nämligen att barns möjlighet att hävda sina rättigheter och att få hjälp och stöd att utkräva sina rättigheter ska stärkas. Jag hoppas mycket på den satsningen, som görs på försök men som jag hoppas kan permanentas om den visar sig vara framgångsrik.
Anf. 82 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag håller helt med Johan Hultberg om att det inte räcker att bara göra barnkonventionen till lag. Detta var också anledningen till att de utredningar som jag nämnde tillsattes: att säkerställa att barnkonventionen som lag skulle få praktisk effekt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Sedan finns det absolut exempel på när den förra regeringen inte alls gjorde sitt bästa utifrån ett barnperspektiv. Och det finns exempel på hur den här regeringen absolut inte heller gör sitt bästa utifrån ett barnperspektiv, trots att jag inte på något sätt tvivlar på Johan Hultbergs goda intentioner.
Det är också mycket glädjande att socialtjänstlagen nu kommer. Den utredningen tillsattes av den förra regeringen. Här verkar det finnas en samsyn kring väldigt mycket av det som föreslogs av utredningen och som regeringen sedan har valt att gå vidare med.
Detta med barnrättsbyråer, som Johan Hultberg nämner i sitt svar, ingick i den utredning som handlade bland annat om att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen; det var ett förslag från den utredningen. Det är mycket glädjande att det har tagits vidare.
Jag är såklart fortfarande angelägen om att övriga förslag från de här utredningarna också tas vidare. Utredningen från 2020 är en mycket ambitiös genomgång av hur lagar skulle behöva ändras för att stämma bättre överens med barnkonventionen. Den är alltså till stort stöd, både för den här regeringen och för andra, kommande regeringar, i arbetet med att implementera barnkonventionen för alla barns bästa.
Anf. 83 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Det är otroligt bra att det finns en bred samsyn om behovet av en ny socialtjänstlag och att det förslag som nu är på väg fram verkar få ett väldigt gott stöd här i kammaren.
Det som var olyckligt med den förra regeringens tillsättning av den utredningen var att Margareta Winberg, som utredde den nya socialtjänstlagen, explicit förbjöds att lägga fram förslag som innebar ambitionshöjningar. Förslaget skulle inte få kosta en krona mer. Nu tillför den nya regeringen rejält med resurser, för vi menar att den nya socialtjänstlagen behöver ge uttryck för en höjd ambition och att Sveriges kommuner behöver ges resurser för att kunna bemanna upp och stärka sin kompetens för att på riktigt se till att den nya lagen får genomslag i praktiken.
Tittar man på regeringens propositionsförteckning ser man att det nu rusar in, höll jag på att säga, propositioner till riksdagen. Reformtempot är väldigt högt och väsentligt annorlunda än under förra mandatperioden. Som jag nämnde: Steg för steg och reform för reform kommer vi att fortsätta stärka barns rättigheter och barns ställning i Sverige och i svensk lagstiftning.
Anf. 84 Martina Johansson (C)
Fru talman! Barn är barn. Barn är egna individer och inte bihang till oss vuxna. Barn har egna rättigheter och också skyldigheter. Men det är vuxensamhället som ansvarar för att skydda våra barn och säkerställa att deras rättigheter blir genomförda.
Fru talman! Barnkonventionen har varit svensk lag i några år. När beslutet om detta fattades ville Centerpartiet egentligen att det skulle vara en del av grundlagen, men det var inte det som fick majoritet i kammaren. Vi tänkte att det kunde bli ett tydligare sätt att säkerställa barns rättigheter. Och precis som tidigare talare har varit inne på kan konventionen i sig vara svårtolkad. Men vi har den som lag, och sedan dess har vi alla gemensamt arbetat för att stärka barns rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Som kommentar till vilket parti som är det bästa barnrättspartiet tänker jag: Tänk om Sverige kunde bli det bästa barnrättslandet, där vi gemensamt, alla partier i Sveriges riksdag, krokar arm och arbetar för att hela tiden hitta utvecklingsområden!
Fru talman! Den rapport från Riksrevisionen som vi i dag debatterar eller samtalar om - jag vet inte vilket begrepp vi ska använda oss av - visar på att det finns brister inom socialutskottets och utbildningsutskottets områden. Den går inte in så mycket på andra områden där jag upplever att det också finns brister, vilket jag kommer att återkomma till.
Centerpartiet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller svaret på rapporten. Det visar att regeringen har en bra ambition och har vidtagit många bra åtgärder för att stärka barns rättigheter. Där är vi många gånger överens med regeringen.
Fru talman! Centerpartiet saknar dock några olika delar, såsom uppföljningen. Jag är glad att regeringen nu inspireras av mina återkommande frågeställningar om hur vi ska följa upp att de beslut vi fattar ger det som vi vill ha och gör skillnad för våra barn och unga.
Jag hoppas att det framöver kommer uppdrag till Socialstyrelsen eller annan lämplig myndighet att ta fram bra metoder som våra olika kommuner och regioner kan använda i vardagen så att det verkligen blir så bra som vi vill för varenda unge.
Jag och Centerpartiet saknar också helheten hos regeringen, för det här spänner över fler områden än socialutskottets och utbildningsutskottets. Det spänner över frågor som samhällsbyggnad och över justitieutskottets ansvarsområden.
Det som egentligen oroar mig när vi pratar om barns rättigheter ligger utanför rapportens granskning, och detta vill jag återkomma till. Det finns till exempel diskussioner om att sänka åldern för när man kan dömas till straff om man har begått ett brott. Där, fru talman, vill jag återkomma till att barnkonventionen säger att barn är barn. Att vuxensamhället i vissa fall misslyckas med att tidigt ge rätt stöd och insatser till barn kan vi ju inte lasta barnen för.
Jag är övertygad om att om vi fokuserar på straff i stället för på vård och behandling för barn skapar vi inte trygga individer, utan vi skapar otrygga individer med ilska och misstro mot vuxensamhället. Det de behöver är i stället vård, omsorg och behandling.
Fru talman! Det är denna syn på vissa barn som oroar mig, inte det stora arbete som vi gör gemensamt i bland annat socialutskottet. Vissa barn har inte samma rättigheter.
När det gäller Riksrevisionens rapport yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Vi står bakom det svar som regeringen har lämnat.
Anf. 85 Gulan Avci (L)
Fru talman! Efter att ha lyssnat på alla tidigare inlägg och som svar på ledamoten Martina Johanssons fråga om huruvida vi har haft en debatt eller ett samtal landar jag nog i att det har varit ett respektfullt samtal här i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Fru talman! När Sverige gjorde barnkonventionen till lag den 1 januari 2020 tog vi ett viktigt steg för att stärka barnrättsperspektivet. Det var ett tydligt besked om att barns rättigheter ska stå i centrum. Men låt oss vara ärliga. En lag är värdelös om den bara formuleras i vackra ord och lagparagrafer och inte efterlevs i verkligheten. Det är därför det är så viktigt att vi agerar och reagerar, och det är precis vad regeringen gör.
Riksrevisionens rapport visar att vi har väldigt mycket kvar att göra. Statliga myndigheter saknar tydliga instruktioner för kompetensutvecklingen, som de menar är otillräcklig. Detta är såklart inte acceptabelt, för låt oss inte glömma att barnkonventionen inte är ett allmänt råd utan en bindande lag som ska efterlevas.
Fru talman! Barn är individer med egna rättigheter, egna behov och egna drömmar, och det är vårt ansvar att skydda dem och ge dem de bästa förutsättningarna i livet. Ändå ser vi att det är många barn som lämnas utan det stöd och den trygghet som de har rätt till.
Vi hör ofta fina ord om barns rättigheter i denna kammare, och i dag var inget undantag. Men låt oss vara ärliga, med en respektfull ton. Oppositionen hade många år på sig att skapa förändring när de satt i regering. I stället - tyvärr, vill jag understryka - banade deras passivitet vägen för att gängen kunde växa sig allt starkare och rekrytera små barn in i kriminella nätverk.
Hedersförtrycket är ett annat centralt område som tyvärr ignorerades, och allt fler barn och unga tvingades leva med hedersnormer. De blev gång på gång svikna av hela samhället, både av feghet och av ointresse.
Den här regeringen har valt en annan väg. Vi ser problemen, vi adresserar dem och vi är fast beslutna att vända utvecklingen. I detta arbete är inte minst kampen mot hedersförtryck central. Ingen flicka, och ingen pojke heller för den delen, ska tvingas leva under förlegade normer som begränsar deras frihet. Ingen flicka ska kontrolleras, giftas bort eller få sina drömmar krossade tidigt i livet.
Regeringen har skärpt lagstiftningen och gett myndigheterna viktiga verktyg för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har gjort klart att dessa barn inte är bortglömda. Vi ser dem, och vi står på deras sida.
Fru talman! Gängkriminaliteten är en annan fråga som drabbar många barn. I utsatta områden rekryteras de av kriminella gäng, utnyttjas som springpojkar och dras in i en farlig miljö där våldet bara eskalerar. Regeringen har skärpt straffen för dem som utnyttjar barn och drar in dem i kriminalitet.
Det räcker självfallet inte med bara skärpta lagar och hårdare straff, utan vi måste också agera förebyggande. Det är precis denna tonvikt och balans som regeringen har lagt grunden för genom både intensiva förebyggande insatser och tuffa lagar mot dem som bidrar till att splittra samhället, ägnar sig åt kriminalitet och drar in oskyldiga i sina verksamheter.
Som nämnts av talare före mig kommer vi därför att reformera hela socialtjänstlagen. Den sjösätts om bara några månader. Vi satsar på skolor, fritidsverksamheter, sociala insatser med mera. Det är viktiga insatser som ger barnen en väg bort från kriminalitet, men det är också insatser som hindrar fler barn från att dras in i de miljöerna. Vi skapar möjligheter och trygghet där det tidigare har saknats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Fru talman! Jag vill säga något om Liberalernas ingångsvärden, för det är många som vill vara barnrättspartiet. Vi accepterar självfallet aldrig att ett enda barn lämnas utan trygghet eller möjlighet till en bättre framtid.
Oppositionen må kritisera oss, och i dag har det skett på ett ganska lamt men respektfullt sätt. Deras historik visar ändå vad som händer när ord stannar vid ord och sällan leder till aktiv handling. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta.
Det vi gör i dag handlar om att bygga ett samhälle där varje barn får växa upp i trygghet och frihet. Barns rättigheter är inte förhandlingsbara. Därför arbetar regeringen aktivt för att säkerställa att Sverige är ett land där barns bästa alltid står i centrum, där deras behov inte glöms bort och där deras rättigheter inte ignoreras.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Anf. 86 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag drar ut på debatten, men ledamoten Gulan Avci tog upp en fråga som jag vet intresserar Liberalerna extra mycket, och där vill jag lyfta upp en viss aspekt.
Hedersrelaterat våld och förtryck nämndes, och jag är naturligtvis väldigt nyfiken på att få höra om det finns några planer på att gå vidare med tankarna om lagstiftning mot omvändelseförsök av hbtq-personer.
Anf. 87 Gulan Avci (L)
Fru talman! Jag tycker inte alls att ledamoten Ulrika Westerlund förlänger den här debatten. Jag tycker att det är rimligt eftersom Miljöpartiet är det enda parti som har en följdmotion.
Det här är en mycket viktig fråga och en fråga som Liberalerna med emfas har drivit i många år. Vi har samma ambition. Jag vet att frågan behandlas och att ett arbete pågår.
Det är många områden som rör hedersrelaterat våld och förtryck, som tyvärr har varit en eftersatt fråga i många år - tyvärr, ska jag säga. Men väldigt mycket har gjorts och görs när det gäller kampen mot hedersförtrycket.
För Liberalerna är självklart kampen mot omvändelseterapi men också de här fruktansvärda utlandsresorna vars enda syfte är att på sjuka grunder - ursäkta uttrycket, fru talman - försöka omvända människor som har en annan sexuell läggning fortsatt en mycket central och viktig fråga. Vi fortsätter att driva arbetet framåt.
Anf. 88 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Jag tackar ledamoten så jättemycket för det beskedet.
Det sista jag gjorde i yrkeslivet innan jag blev riksdagsledamot var att arbeta på MUCF med en rapport som handlade om just omvändelseförsök av hbtq-personer. I den rapporten, som finns på myndighetens hemsida som en del av en större rapport om unga hbtqi-personers situation i Sverige, finns det ganska mycket information.
Jag tycker att det är viktigt med det utökade utreseförbudet. Det är positivt. Men det framgår av rapporten från MUCF att det förekommer också i Sverige. Man behöver inte lämna landet för att utsättas för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Jag tycker också att det är viktigt att detta ses i en kontext av hedersrelaterat våld och förtryck men att man inkluderar även andra människors erfarenheter. Det var väldigt tydligt i vårt arbete att ett antal av de utsatta personerna såg sig själva som inkluderade när man uttrycker sig i termer av hedersrelaterat våld och förtryck medan andra inte gjorde det. Det beror förmodligen på hur de själva tolkar sin utsatthet.
Till exempel kan man se att personer som har utsatts inom ramen för kristna frikyrkoförsamlingar inte betecknar sig själva som utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är de väl inte heller enligt gängse definition, men det finns ju ganska många likheter. Och det är definitivt fråga om omvändelseförsök, så i lagstiftningsåtgärder och andra stödåtgärder som man kan vilja vidta är det viktigt att man inkluderar brett så att alla utsatta känner sig träffade av de åtgärder som man vidtar.
Sedan tycker jag att den här regeringen har anledning att se över vissa av sina handlingar. Jag nämnde tidigare att åtgärder som regeringen har infört av andra skäl är problematiska i ett barnrättsperspektiv. Jag tycker verkligen att man i det här arbetet ska walk the walk och inte bara talk the talk. Jag rekommenderar att man tittar på sina egna åtgärder inom till exempel migrationsområdet och olika åtgärder på rättsområdet också från ett barnperspektiv.
Anf. 89 Gulan Avci (L)
Fru talman! Återigen tack till ledamoten Ulrika Westerlund för den här viktiga frågan!
Jag vill verkligen understryka att de här försöken att omvända hbtqi-personer är oacceptabla oavsett om de begås på svensk mark eller om man för ut de här personerna ur landet. Jag skulle nästan säga att det är mer allvarligt om det sker på svensk mark, för vi har tydlig lagstiftning om alla människors lika värde.
Det är också det som genomsyrar vår politik både i handling och i lagar. Självklart kommer Liberalerna aldrig någonsin i något sammanhang att se den här frågan med andra ögon. Liberalerna drev ju fram den här frågan. Det är också ett tydligt beslut vi har i våra landsmöten att förbjuda omvändelseterapi.
Jag tycker att det är bra att ledamoten lyfter fram den nationella dimensionen, för vi kan ju aldrig acceptera det här i Sverige. Vi har redan haft en utveckling under kanske 20 år där förnekelsen av hedersförtrycket har varit alltför närvarande i politiken. Vi kan inte fortsätta med vare sig relativisering eller att förminska vissa typer av våld för att det skulle vara kopplat till en viss religion, sedvänja, etnisk grupp eller whatever. Men det är klart att man måste vidga perspektivet och se att också andra kan drabbas, inte minst inom vissa delar av kyrkan. Så är det. Men för Liberalerna är det här en viktig fråga, och vi fortsätter driva den.
Anf. 90 Yasmine Bladelius (S)
Fru talman! Den 13 juni 2018 stod jag i denna talarstol och framförde det för mig kanske viktigaste anförandet under min tioåriga period som riksdagsledamot. Jag tar mig därför friheten, fru talman, att citera mig själv och ett stycke ur anförandet som jag då framförde.
"I dag känner jag en oerhörd stolthet över att få vara en del av denna församling. Vi har nu gått från förhandlingsborden till att debattera och senare i dag besluta om att äntligen göra barnkonventionen till svensk lag."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Jag var stolt då, fru talman, och jag är stolt nu. Jag är stolt över att ha varit en del av att fatta beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som länge drivit på i denna fråga och för barns rättigheter. Jag är stolt, fru talman, men jag är inte nöjd.
Riksrevisionens granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen har visat att många av de farhågor som vi hade då har besannats.
Det saknas enligt Riksrevisionen bland annat kunskap på olika nivåer om vad barnets rättigheter faktiskt innebär i praktiken för de olika verksamheterna.
Riksrevisionen menar vidare att det fortfarande finns en osäkerhet i offentliga verksamheter om hur man ska tolka och tillämpa barnkonventionen.
Enligt Riksrevisionen finns det också brister i hur barnets rättigheter synliggörs i lagstiftningsprocessen. Man bedömer att ett barnrättsperspektiv bör integreras tidigare och mer genomgående i lagstiftningsprocessen, till exempel i utredningsdirektiv och genom tydligare instruktioner i förordningen om konsekvensutredningar.
Vidare noterar man att det saknas utbildning om barns rättigheter i Regeringskansliet.
Detta, fru talman, får mig att upprepa det jag ofta säger: Barnen måste vara mer närvarande för oss som styr samhället. Vi pratar alldeles för ofta om barn och alldeles för sällan med barn.
Min slutsats när jag tagit del av Riksrevisionens rapport är att vi kan bättre än så här. Vi måste kunna bättre än så här - för barnens skull.
Det är dags att göra om. Det är dags att göra rätt. Det är dags att se till att barnkonventionen som svensk lag gör skillnad på riktigt. Det är ett arbete som vi måste göra tillsammans, regeringen och oppositionen, och det arbetet måste starta nu.
Fru talman! Det här är mest troligt min sista ämnesdebatt i denna kammare. Jag ämnar lämna riksdagsuppdraget i mars i år efter tio år som riksdagsledamot. Jag är så glad över att kunna ägna mina sista minuter i den här talarstolen åt något av det vackraste och finaste jag vet, nämligen barn och barns rättigheter. Tack för det, fru talman!
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:60 Onsdagen den 22 januariProtokoll 2024/25:60
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Fortsatt barnrättsarbete
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3226 av Ulrika Westerlund och Camilla Hansén (båda MP) yrkandena 1-3.- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 17 0 0 2 MP 0 16 0 2 L 14 0 0 2 - 2 0 0 0 Totalt 291 16 0 42 Regeringens skrivelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:9 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.