Riksdagens byggnader

Betänkande 1992/93:KU33

Konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU33

Riksdagens byggnader

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
KU33

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels anslaget i budgetpropositionen
till riksdagens byggnader (prop. 1992/93:100 bil. 16, A 4), dels
riksdagens förvaltningskontors förslag till inköp av
bostadsfastighet i kv. Milon (förs. 1992/93:RFK3) jämte
motioner. Utskottet har tillstyrkt förslaget till renovering och
ombyggnad av riksdagens fastigheter i kv. Neptunus och Mercurius
samt projektering i Västra riksdagshuset. Utskottet föreslår att
förslaget till ändrade lokaldispositioner härutöver blir föremål
för förnyade överväganden av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Utskottet tillstyrker vidare föreslaget förvärv av fastighet i
kv. Milon avsedd för lägenheter för riksdagsledamöter. Två
reservationer (nyd) har avgivits beträffande förvärvet av
bostadsfastigheten samt sättningsuppmätningar. Meningsyttring
har avgivits av v-suppleanten beträffande förvärvet av
bostadsfastigheten.

Propositionen

I budgetproposition 1992/93:100 bilaga 16, anslaget under
punkt A 4, hemställs att riksdagen till Riksdagens byggnader
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
175400000 kr.

Förslaget

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att riksdagen för
budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.
utöver vad som tidigare föreslagits anvisar ett
reservationsanslag på 17200000 kr.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:K302 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att omarbeta
förslaget till riksdagens framtida lokalanvändning,

2. att riksdagen under anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.
beräknar medel enligt det förslag som anges i motionen.

1992/93:K314 av Arne Andersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens
förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att ta
avstånd ifrån Lokalkommitténs förslag vad gäller föreslagen
flyttning av utskottens kanslier,

2. att riksdagen beslutar att medel som hänför sig till
utskottens flyttning från RÖ inte beviljas.

1992/93:K324 av John Bouvin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens
förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av att göra en kompletterande sättningsuppmätning
i riksdagens byggnader,

2. att riksdagen som sin mening ger riksdagens
förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att
stoppa planerna på omflyttning inom riksdagens byggnader med
omedelbar verkan.

1992/93:K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)
vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att inte genomföra de av
Lokalkommittén föreslagna ombyggnadsarbetena för ca 250 000 000
kr,

4. att riksdagen, om yrkande 3 inte bifalls, som sin mening
ger förvaltningsstyrelsen till känna att de omfattande
ombyggnader som Lokalkommittén föreslår inte skall komma till
utförande under den ekonomiska kris som nu råder i landet,

5. att riksdagen, om yrkande 3 eller 4 inte bifalls, beslutar
att endast utföra erforderliga renoveringar i det
byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs förslag skall byggas
om för ca 250 000 000 kr,

6. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en
ny utredning om riksdagshusens kondition och grundläggning innan
omfattande ombyggnadsarbeten påbörjas,

7. att riksdagen före beslut om att genomgripande ombyggnader
av riksdagens hus skall företas avvaktar resultaten från de
utredningar som kan komma att påverka ombyggnadsplanerna,

8. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en
utredning med syfte att finna större byggnader nära riksdagen
som skulle kunna ersätta alla småfastigheter i Gamla stan.

Motioner väckta med anledning av förslaget 1992/93:RFK3

1992/93:K26 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen
avslår förvaltningskontorets förslag i RFK3 och som sin mening
ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om
att anskaffa lägenheter till riksdagens ledamöter.

1992/93:K27 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas att
riksdagen avslår riksdagens förvaltningskontors förslag att till
anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. anvisa ett
reservationsanslag på 17 200 000 kr.

Utskottet

1. Riksdagens byggnader m.m. (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 anvisas ett
reservationsanslag på 175400000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor anför att den nuvarande
lokalsituationen kännetecknas av en stor rumsbrist. Det går inte
att ställa lokaler till förfogande så att redan fattade beslut
om ökat personligt stöd till ledamöterna kan genomföras. Inte
heller finns extra kanslilokaler till de organ som bereder
frågor om riksdagens ökade internationella engagemang, varför
ett antal statsrådsrum nu måst tas i anspråk för annan
verksamhet.

Tillkomsten av nya partier och förändringar inom riksdagens
organisation har hittills föranlett en successiv utflyttning av
ett antal enheter till olika lokaler i Gamla stan, vilket enligt
kontoret medverkat till en olycklig spridning av organisationen
med försvårade samband och långa kommunikationer som följd.

I riksdagens beslut om återflyttning till Helgeandsholmen
(förs. 1977/78:5, KU23) gjordes bedömningen att riksdagens
framtida expansionsbehov skulle tillgodoses genom
ianspråktagande av lokaler i kv. Neptunus och kv. Mercurius på
grund av att lokalerna dels var närbelägna, dels ingick i det
statliga fastighetsbeståndet.

Förvaltningskontoret erinrar om att riksdagen 1988 hos
regeringen begärde dess medverkan till att
Utbildningsdepartementets lokaler i kv. Neptunus skulle ställas
till riksdagens förfogande främst för att klara det rumsbehov
som föranleddes av ett utökat assistentstöd till ledamöterna.
Framställningen ledde till att Utbildningsdepartementets
planerade flyttning tidigarelades och nu kommer att ske under
sommaren 1993. Från den 1 juli 1992 har ifrågavarande lokaler
överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Detta har även
skett beträffande fastigheterna i kv. Mercurius. I dessa
fastigheter inryms bl.a. Nordiska rådet, Riksdagens revisorer
och del av riksdagsförvaltningen.

I februari 1989 tillsatte förvaltningsstyrelsen en kommitté
(Lokalkommittén) med uppdrag att utreda frågan om riksdagens
lokalfrågor och lokalernas disposition på längre sikt.
Styrelsens utredningsdirektiv har i sammanfattning varit
följande:
en lokalmässigt central placering av ledamöter och assistenter
lokaler för ökat antal assistenter till ledamöterna
förbättrade sociala utrymmen och träffpunkter
förenklade och förbättrade invändiga kommunikationer
åtskillnad mellan arbete och boende för ledamöter

Lokalkommittén har den 4 oktober 1992 framlagt förslag till
lösning dels genom att omdisponera lokalerna i riksdagens hus på
Helgeandsholmen och i Gamla stan, dels genom att genomföra
ombyggnads-, ändrings- och kompletteringsåtgärder så att
byggnaderna blir anpassade till riksdagens verksamhet.

Förslaget innebär enligt förvaltningskontoret
att riksdagens lokalbehov säkerställs under lång tid framöver
att en önskad organisatorisk struktur erhålls med den
politiska verksamheten placerad i centrum, utskotten
(sessionssalarna) i anslutning därtill och förvaltningsorganen i
periferin
att en samlad lösning med goda inre kommunikationer erhålls
att utflyttade organisationsenheter återflyttar till
riksdagens hus varvid förhyrda lokaler i Gamla stan och i
Brandkontoret kan lämnas.

Förvaltningskontoret beräknar att byggstart kan äga rum den 1
oktober 1993. De stora byggåtgärderna kommer att ske under 1994.
Återstående åtgärder skall vara avslutade senast maj--juni
1995. Alla omflyttningar avses ske successivt under 1995 och
skall vara avslutade före den 1 oktober samma år.

Enligt förvaltningskontoret utgörs den största kostnadsposten
av ombyggnader av lokalerna i kv. Neptunus. Kostnaderna beräknas
till 111 miljoner kronor, innefattande byggnadsåtgärder,
inredning och utrustning. Denna kostnad uppstår oberoende av vem
som skall ta lokalerna i anspråk. Lokalerna är enligt
förvaltningskontoret hårt slitna, interiört förvanskade och är
beträffande de tekniska installationerna i undermåligt skick.
T.o.m. budgetåret 1992/93 har erhållits 11 miljoner kronor för
projektering av denna ombyggnad. Kvarstående behov är 100
miljoner kronor.

Åtgärderna i kv. Mercurius innefattar ombyggnad för
Riksdagsbiblioteket samt i övrigt en renovering, upprustning
samt kanalisation och nätverk för ADB-verksamhet och säkerhet.
Kostnader, ca 70 miljoner kronor, omfattar byggnadsåtgärder,
inredning och utrustning.

För att skapa goda interna kommunikationer mellan riksdagens
olika byggnader har föreslagits två kulvertförbindelser, en
under Mynttorget och en under Storkyrkobrinken. Kostnaderna för
dessa har bedömts till ca 41 miljoner kronor.

Åtgärder i kv. Cephalus (Förvaltningshuset), Mars/Vulcanus
(Ledamotshuset) och Riksdagshusets östra del avser tillkomst av
sessionssalar m.m. och ny reprocentral samt ombyggnader för
omplacering av ledamöter och utskottskanslier. Kostnaden
beräknas sammantaget bli ca 34 miljoner kronor.

Beträffande åtgärderna i Riksdagshusets västra del avser dessa
i huvudsak utökningar och ändringar av restaurang- och
kafélokalerna samt intilliggande utrymmen i syfte att skapa
bättre sociala miljöer. Särskilt restauranglokalerna är enligt
förvaltningskontoret otillräckliga och orationellt utformade. Då
ytterligare utredningar och överväganden erfordras innan förslag
kan läggas fram i denna del föreslår förvaltningskontoret att
ett belopp om 5 miljoner kronor reserveras för projektering av
åtgärder i denna byggnad.

Enligt förvaltningskontoret kan medelsbehovet bedömas till
sammanfattningsvis ca 250 miljoner kronor för att genomföra det
framlagda förslaget exkl. åtgärder i Riksdagshusets västra del.
Av beloppet utgör 130 miljoner kronor åtgärder i kv. Neptunus
jämte kulvert och 120 miljoner kronor åtgärder hänförliga till
kv. Mercurius, Cephalus och Mars/Vulcanus samt Riksdagshusets
östra del. Enligt förvaltningskontoret bedöms kostnader för
inredning och utrustning ingå i den angivna summan. Kostnader
för eventuell arkeologisk utgrävning har inte medtagits i
bedömningen. Inte heller kostnader för evakuering m.m. av
berörda butiker under ombyggnadstiden. Bedömningarna utgår från
prisläget i januari 1992. De föreslagna åtgärderna beräknas ge
sysselsättning motsvarande 150 manår under en tvåårsperiod.

Det periodiserade medelsbehovet (utom RV) bedöms uppgå till
1993/94 140 miljoner kronor
1994/95 100 miljoner kronor
1995/96 10 miljoner kronor

Förvaltningskontorets förslag i övrigt under anslaget gäller
fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt
kanalisation och nätverk.

Utskottet har under beredningen av ärendet erhållit
information av förvaltningsdirektören och fastighetschefen.

Motionerna

I motion K302 föreslår Daniel Tarschys (fp) att
förvaltningsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta förslaget till
riksdagens framtida lokalanvändning samt att medel under
anslaget bör beräknas till det belopp som erfordras för
ombyggnaden av Neptunus och eventuella ändringar i västra huset.
Motionären anser att förslaget från förvaltningskontoret innebär
en dyrbar och fullkomligt onödig flyttcirkus som riksdagen bör
avvisa. Den ter sig enligt motionären särskilt utmanande i
nuvarande statsfinansiella läge. Motionären finner de föreslagna
omflyttningarna minst sagt tvivelaktiga och invänder bl.a. mot
att utskottskanslierna läggs långt bort från sessionssalarna.
Enligt motionären är det av föga värde för partierna att omkring
hälften av ledamöterna -- 144 ledamöter i de fyra största
partierna -- ges plats i östra huset. Den andra hälften blir
kvar i Ledamotshuset. Motionären undrar efter vilka kriterier en
klyvning skall ske; risken för ett A-lag och ett B-lag tycks
enligt motionären överhängande. I motionen framhålls att det med
en lägre kostnad går att göra mindre ingrepp i befintliga
lokaler. Det vore lämpligt att i kv. Neptunus placera
ledamöterna i någon eller några partigrupper med vidhängande
partikanslier. Avståndet till kammaren blir därifrån kortare än
från Förvaltningshuset.

I motion K314 av Arne Andersson (m) hemställs att riksdagen
tar avstånd från förvaltningskontorets förslag vad gäller
utflyttning av utskottens kanslier samt att medel för föreslagen
utflyttning inte beviljas.

Motionären, som godtar att riksdagen övertar och renoverar
lokalerna i kv. Neptunus, invänder mot den föreslagna
omflyttningen av utskottens kanslier. En sådan skulle skapa nya
kommunikationsproblem. Motionären ställer sig vidare tveksam
till utredningens förslag om att skapa ett politiskt hjärta i
RÖ. Den politiska tyngden kan enligt motionären inte frånkännas
RÖ i nuläget, då varje beslut i kammaren till sista stavelsen är
formulerat i utskottskanslierna i RÖ. Motionären erinrar vidare
om att sedan direktiven till Lokalkommittén skrevs har synen på
assistenthjälp förändrats väsentligt bl.a. genom ledamöternas
arbete med egna persondatorer. Införandet av voteringsfria
kvällar och andra förändringar samt önskemål om att skilja
arbete och boende torde inte enligt motionären skapa trängsel
eller hög ledamotsnärvaro i redan befintliga lokaler.

Motionären understryker behovet och betydelsen av nära
kontakter mellan utskottens presidier och utskottskanslierna.
Det vore vidare inte rationellt att skilja utskottens kanslier
från utskottens sessionssalar. Detta skulle leda till ytterst
arbetsbetungande förhållanden. Motionären motsätter sig inte en
utflyttning av biblioteket till annan byggnad om det erfordras
för att ge utskotten behövliga utrymmen. Motionären ställer sig
vidare tveksam till tankegångarna om att bereda statsråden nya
och mer centralt belägna lokaler. Med den fördelning av
uppgifter mellan regering och riksdag som vi har i Sverige är
det enligt motionären svårt att se varför statsråden skulle vara
i riksdagen oftare än deras medverkan i kammaren motiverar.

I motion K324 av John Bouvin (nyd) föreslås att riksdagen
uppdrar åt förvaltningskontoret att göra en kompletterande
sättningsuppmätning i riksdagens byggnader. I motiveringen
erinrar motionären om vissa förhållanden rörande överväganden om
grundförstärkning på Helgeandsholmen före återflyttningen.
Motionären anser att det i riksdagshusen förekommer sättningar,
varför nya mätningar är erforderliga.
Motionären motsätter sig vidare det framlagda förslaget till
omflyttning under hänvisning till ovissheten bl.a. om det
framtida antalet ledamöter.

I motion K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)
föreslås (under yrkandena 3--8) 3. att riksdagen beslutar att
inte genomföra de av Lokalkommittén föreslagna
ombyggnadsarbetena för 250000000 kr, 4. att riksdagen, om
yrkande 3 inte bifalls, som sin mening ger förvaltningsstyrelsen
till känna att de omfattande ombyggnader som Lokalkommittén
föreslagit inte skall komma till utförande under den ekonomiska
kris som nu råder i landet, 5. att riksdagen, om yrkandena 3 och
4 inte bifalls, beslutar att endast utföra erforderliga
renoveringar i det byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs
förslag skall byggas om för 250000000 kr, 6. att riksdagen
uppdrar åt talmanskonferensen att företa en ny utredning om
riksdagshusens kondition och grundläggning innan omfattande
ombyggnadsarbeten påbörjas, 7. att riksdagen före beslut om
genomgripande ombyggnader av riksdagens hus avvaktar resultat
från de utredningar som kan komma att påverka
ombyggnadsplanerna, 8. att riksdagen uppdrar åt
talmanskonferensen att företa en utredning med syfte att finna
större byggnader nära riksdagen som skulle kunna ersätta alla
småfastigheter i Gamla stan som riksdagen disponerar.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att
riksdagen har tillgång till lokaler som motsvarar de krav som
måste ställas på ett modernt arbetande parlament. Sedan
återflyttningen till Helgeandsholmen 1983 har betydande
utbyggnader skett i riksdagens stöd till ledamöterna i form av
assistent/sekreterarhjälp. Partikanslierna har expanderat och
partistrukturen har genomgått påtagliga förändringar, vilket
ställt stora krav på flexibilitet i riksdagens administration.
Riksdagen har ökat anspråken på utbyggnad av datateknisk
service, och informationshanteringen har utvecklats avsevärt.
Utskottens beredningsfunktioner har tilldragit sig ökat
massmedialt intresse bl.a. genom de nya möjligheterna till
offentliga utfrågningar. Vidare anses det inte längre rimligt
att riksdagens ledamöter skall övernatta i sina arbetsrum,
vilket ställer nya krav på separata övernattningslägenheter och
därmed sammanhängande fastighetsförvaltning. De internationella
relationerna har genom händelseutvecklingen under senare år
medfört ett vidgat arbetsfält, och större krav har ställts på
biträde inför internationella kontakter och service vad gäller
kvalificerad dokumentation och bibliotekstjänster. Denna
utveckling sammantaget har inneburit ökade krav på nya lokaler.

Som förvaltningskontoret framhåller kännetecknas den nuvarande
lokalsituationen av stor rumsbrist. Det ökande behovet av
lokaler har hitills täckts genom utflyttning av ett antal
enheter till förhyrda lokaler i Gamla stan. För närvarande är
utredningstjänsten och redaktionen för tidningen Från riksdag
och departement inhyrda i kv. Aurora till en årskostnad av ca
2,5 miljoner kronor, vilket ger en rumskostnad på omkring 50 000
kr. Lokaler för en partigrupp (nyd) hyrs för 900 000 kr, vilket
innebär en rumskostnad på omkring 70 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor framhåller i budgetpropositionen
att lokalerna i kv. Neptunus och kv. Mercurius sedan den 1 juli
1992 överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Det är
alltså riksdagen som nu har ägaransvaret för ifrågavarande
fastigheter. Överförandet har skett mot bakgrund av tidigare
ställningstaganden från riksdagens sida för tryggande av den
långsiktiga lokalförsörjningen. Lokalerna i kv. Neptunus
friställs för riksdagens disposition när
Utbildningsdepartementet flyttar under sommaren 1993 till nya
lokaler i södra Klara. Lokalerna i kv. Mercurius disponeras
redan delvis av riksdagsorgan. De andra myndigheter som nu har
tjänstelokaler i fastigheten kommer enligt planerna att
utflyttas.

Båda fastigheterna är i behov av omfattande renovering. I
samband med att riksdagen övertar fastigheterna bör de
byggnadsmässigt och tekniskt anpassas till planerad användning.
För att möjliggöra effektiva kommunikationer mellan de nya och
riksdagens befintliga fastigheter erfordras också förbindande
kulvertsystem.

Det av förvaltningsstyrelsen framlagda förslaget innefattar
också en plan till en genomgripande omflyttning av verksamheter
i riksdagens olika byggnader. I motioner har emellertid
invändningar rests mot väsentliga delar av förslaget till
ändrade lokaldispositioner.

Utskottet har under beredningen av ärendet funnit skäl att
inte nu ta ställning till huvuddelen av förslaget om ändrade
lokaldispositioner. Utskottet finner det motiverat att frågan
blir föremål för ytterligare överväganden och föreslår därför
att riksdagens förvaltningsstyrelse får i uppdrag att på nytt gå
igenom lokaldispositionsfrågorna. Utskottet tar i det följande
upp vissa till ombyggnadsförslaget direkt kopplade frågor om
lokaldispositioner.

Utskottet delar förvaltningsstyrelsens uppfattning att det är
erforderligt att nu genomföra ombyggnad, renovering och
modernisering av de till riksdagen överförda fastigheterna i kv.
Neptunus och Mercurius. Därigenom skapas bl.a. möjligheter att
till riksdagens eget fastighetsbestånd återflytta verksamheter
för vilka lokaler nu förhyrs i andra byggnader i Gamla stan.
Såväl sysselsättnings- som marknadsmässiga skäl talar för en
igångsättning av reparationerna redan under år 1993.

Vad gäller lokalerna i kv. Neptunus är dessa som framgår av
förvaltningskontorets förslag och de upplysningar som
förvaltningsdirektören lämnat utskottet i stort behov av en
genomgripande renovering. Utskottet ställer sig positivt till
att riksdagen nu genomför den erforderliga upprustningen och den
planerade kulvertförbindelsen. Avsikten är att fastigheten skall
disponeras av förvaltning och partier.

Förvaltningskontorets förslag beträffande kv. Mercurius
innebär att byggnaden renoveras och anpassas för att ta emot
Riksdagsbiblioteket. I fastigheten avses flertalet av riksdagens
informationsfunktioner samt ADB-verksamheten bli samlade. Detta
innebär att utredningstjänsten, som nu disponerar förhyrda
lokaler, kan flyttas tillbaka till riksdagens fastighetsbestånd.
Utskottet godtar förvaltningsstyrelsens förslag till ombyggnad
och disposition av kv. Mercurius samt den erforderliga
kulvertförbindelsen. Då fastigheten redan vid ombyggnaden måste
anpassas till de särskilda lokallösningar som erfordras för
biblioteksverksamhet innebär ställningstagandet också ett
tillstyrkande av utflyttning av Riksdagsbiblioteket från Östra
riksdagshuset.

Förvaltningsstyrelsens förslag till projekteringsåtgärder i
Riksdagshusets västra del avser i huvudsak utökningar och
ändringar av restaurang- och kafélokalerna samt intilliggande
utrymmen i syfte att skapa utökade utrymmen och bättre sociala
miljöer. Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget i denna
del.

Förvaltningskontoret har i budgetpropositionen beräknat
medelsbehovet sammantaget till 250 miljoner kronor periodiserat
till 140 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, 100 miljoner
kronor för 1994/95 och 10 miljoner kronor för 1995/96. I
förslaget förutsattes då medel för vissa till den förordade
omflyttningen kopplade ombyggnader av Östra riksdagshuset,
Ledamotshuset och Förvaltningshuset. Med anledning av utskottets
ställningstagande att inte nu ta ställning till den föreslagna
omflyttningen utan återsända denna del av ärendet till
förvaltningsstyrelsen, bortfaller kostnaderna för denna i
nuläget. Utskottet tar inte nu ställning till de föreslagna
ombyggnaderna i Förvaltningshuset, Ledamotshuset eller Östra
riksdagshuset eftersom dessa förslag hänger samman med
omflyttningsförslaget. Förvaltningskontoret har för utskottet
redovisat en reviderad kostnadsplan varvid även beaktats
prisfall inom byggsektorn. Medelsbehovet för att genomföra den
av utskottet tillstyrkta ombyggnaden av kv. Neptunus och
Mercurius med de föreslagna kulvertsystemen och de begränsade
ombyggnaderna i Västra riksdagshuset har beräknats till
sammantaget 198 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor
för budgetåret 1993/94, 90 miljoner kronor för 1994/95 och 8
miljoner kronor för 1995/96. Utskottets ställningstagande till
investeringsförslagen och delar av omflyttningsplanen samt
förslaget om förnyat övervägande av omflyttningsfrågorna innebär
att yrkandena i motionerna K302, K314, K324 yrkande 2 och K325
yrkandena 3--5 och 7--8 avstyrks.

Utskottet har från förvaltningskontoret inhämtat uppgifter
rörande tillkommande kostnader för de arkeologiska utgrävningar
som kan bli aktuella i samband med byggandet av kulvertsystemen.
Vidare har för evakuering av butikslokaler förvaltningskontoret
uppgivit att kostnader på omkring 500 000 kr kan komma att
uppstå. Förvaltningskontoret har inte särskilt beräknat medel
för dessa ändamål. Utskottet förutsätter att kostnaderna ryms
inom de ramar som nu fastställs.

Fråga om kompletterande sättningsuppmätning i riksdagens
byggnader på Helgeandsholmen har tagits upp i motionerna K324
yrkande 1 och K325 yrkande 6. I motion K324 föreslås att
hittillsvarande vertikala mätningar kompletteras med
horisontella. I motion K325 föreslås att riksdagen uppdrar åt
talmanskonferensen att företa en utredning om riksdagshusens
kondition och grundläggning.

Förvaltningsdirektören har inför utskottet uppgivit att
förvaltningskontoret genom anlitande av Byggnadsstyrelsen och
expertis från Statens geologiska institut låtit göra mätningar
och löpande följer förhållandena. Enligt förvaltningsdirektören
har förvaltningskontoret tillgång till landets främsta expertis
på området för bedömning av byggnadernas grundförhållanden.
Emellertid kan på det sätt som föreslås i motionen mätningarna
även kompletteras med horisontella mätningar. Något särskilt
uppdrag från riksdagens sida är dock inte påkallat.
Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övrigt
till medelsberäkning under anslagspunkten A 4 för
fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt
kanalisation och nätverk.

2. Riksdagens förvaltningskontors förslag (1992/93:RFK3)

Förslaget

I riksdagens förvaltningskontors förslag hemställs att
riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens
byggnader m.m. anvisar ett reservationsanslag på 17200000 kr
utöver det belopp som förvaltningskontoret begärt i
budgetpropositionen.

Enligt vad som redovisas i förvaltningskontorets förslag
förfogar riksdagen i dagsläget över ca 100 bostäder i Stockholms
innerstad avsedda för ledamöter med ordinarie bostadsort utanför
Storstockholmsområdet. Enligt den långsiktiga målsättningen
skall ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt upphöra,
varför en fortsatt bostadsanskaffning ingår i kontorets
lokalplanering. För närvarande utnyttjar omkring 150 ledamöter
sina kombinerade arbets- och bostadsrum för övernattning.
Förvaltningskontoret har slutfört förhandlingar med Securum
Fastigheter AB om köp av en fastighet i Gamla stan i kv. Milon
nr 9 med adress Munkbron 7. Antalet lägenheter som efter
ombyggnad kan erhållas uppgår till 17 (eventuellt 18).
Fastigheten innehåller dessutom två butikslokaler i gatuplan.

Kostnaderna för fastigheten i ombyggt skick uppgår till
26500000 kr i fast pris i prisläge januari 1993 (förvärv
6500000 kr, grundförstärkning m.m. 7000000 kr och
ombyggnadsarbeten samt byggledning m.m. 13000000 kr). Enligt
tidplanen skall inflyttning kunna ske i oktober 1994.
Beträffande medelsbehovet redovisas att förvaltningskontoret
disponerar kvarstående projekteringsmedel, nämligen 9300000
kr avsedda för det nedlagda bostadsprojektet kv. Ormen vid
Slussen. Det nya medelsbehovet för fastigheten vid Munkbron
uppgår således till 17200000 kr.

Förvaltningskontoret föreslår att riksdagen dels godkänner
köpet av fastigheten i kv. Milon 9, dels medger att återstående
projekteringsmedel om 9300000 kr får användas som dellikvid,
dels anvisar begärt reservationsanslag på 17200000 kr.

Motionerna

I motionerna K26 av Bengt Hurtig (v) och K27 av Harriet
Colliander (nyd) yrkas avslag på förvaltningskontorets förslag
RFK3.

Bengt Hurtig erinrar i motion K26 att det framlagda förslaget
innebär att riksdagen för 26,5 miljoner kronor får 17--18
lägenheter vilket ger en "styckkostnad" på 1,5 miljoner kronor,
vilket är en hög kostnad. Om riksdagen i stället sökte efter
fastigheter som inte är lika centralt belägna skulle till samma
kostnad avsevärt fler lägenheter kunna anskaffas, framhåller
motionären. Inget säger att riksdagsledamöter måste ha
gångavstånd mellan bostaden och riksdagen och med de flesta
förorter finns mycket goda kommunikationer till centrala
Stockholm. Inom flera förorter torde enligt motionären finnas en
rad alternativ som för den föreslagna summan skulle kunna
innebära flera lägenheter. Att satsa på sådana projekt skulle
vara ett betydligt effektivare sätt att använda statens medel.

Harriet Colliander delar förvaltningskontorets uppfattning att
ledamöterna enligt målsättningen skall kunna få egen bostad
utanför riksdagen. Motionären ställer sig avvisande till
förvärvet av kostnadsskäl. Lägenheterna skulle kosta över 1,5
miljoner kronor Man borde kunna lösa anskaffningen av bostäder
på ett annat sätt, exempelvis på den öppna marknaden där i dag
bostadsrätter på Östermalm kostar omkring 10000 kr per
kvadratmeter. Goda enrumslägenheter kan alltså köpas för
300000--400000 kr. För redan beviljade medel på 9,3 miljoner
kronor kan man köpa 25--30 lägenheter.

Utskottets bedömning

Förvaltningskontoret har i förslag 1992/93:RFK3 lagt fram
förslag om att riksdagen skall förvärva en fastighet i Gamla
stan i kv. Milon (Munkbron 7). Kostnaderna för fastigheten i
ombyggt och "nyckelfärdigt" skick uppgår till 26 500 000 kr i
fast pris räknat i prisläge januari 1993. Antalet lägenheter som
kan erhållas uppgår till 17. Det föreslagna förvärvet föreslås
ersätta det planerade bostadsprojektet i kv. Ormen vid Slussen
för vilket riksdagen anvisat projekteringsmedel. Av dessa
kvarstår 9 300 000 kr, vilka föreslås få användas som dellikvid
för förvärvet av fastigheten Munkbron 7. Förvaltningskontoret
hemställer att riksdagen anvisar 17 200 000 kr i
reservationsanslag för det aktuella förvärvet.

Utskottet noterar att för närvarande omkring 150 ledamöter
utnyttjar kombinerade arbets- och bostadsrum. Riksdagen har i
tidigare sammanhang uttalat att målsättningen bör vara att
ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt skall upphöra.
I motionerna K26 och K27 yrkas avslag på förvaltningskontorets
förslag. I motion K26 invänder Bengt Hurtig (v) mot den stora
kostnaden och förordar att förvaltningskontoret söker efter
fastigheter i förorter. Harriet Colliander (nyd) föreslår i
motion K27 att förvaltningskontoret för redan beviljade medel på
9,3 miljoner kronor köper mindre bostadsrätter på den öppna
marknaden.

Utskottet anser att förvaltningsstyrelsens förslag ligger väl
i linje med riksdagens uttalade målsättning och erinrar om att
förslaget framtagits efter samråd med den särskilda
arbetsgruppen för riksdagsledamöternas bostäder. Utskottet
tillstyrker förslaget och avstyrker motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K324 yrkande 1 och
1992/93:K325 yrkande 6,

res. 1 (nyd)

2. beträffande lokaldispositioner i riksdagens hus

att riksdagen ger riksdagens förvaltningsstyrelse till känna
vad utskottet anfört beträffande lokaldispositionsfrågorna,

3. beträffande Riksdagens byggnader
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1992/93:100, bilaga 16
punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302,
1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena
3--5 och 7--8,

dels med bifall till förslag 1992/93:RFK3 och med avslag
på motionerna 1992/93:K26 och 1992/93:K27

till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på
femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett
reservationsanslag på 152 600 000 kr.

res. 2 (nyd)
men. (v)

Stockholm den 13 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström
(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sättningsuppmätningar

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt förvaltningsdirektören" och slutar med
"motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att frågan om grundförhållandena på
Helgeandsholmen under en lång följd år varit föremål för
särskild behandling främst med anledning av motioner. I
utskottets betänkande 1987/88:K31 redovisades bl.a en skrivelse
jämte bilaga till RFK från Byggnadsstyrelsens tekniske direktör
vari lämnades uppgifter rörande frågor om grundförhållanden och
sättningsmätningar. Enligt utskottet har debatten om problemet
visat på delade meningar bland sakkunskapen. Det är enligt
utskottet angeläget att man från riksdagsförvaltningens sida är
medveten om riskerna i sammanhanget. Det vore olyckligt om
låsningar av prestigeskäl förhindrar en seriös och objektiv
utredning. Enligt utskottet bör vidare sådana horisontella
sättningsuppmätningar kunna göras som föreslås i motion K324.
Enligt utskottets mening bör riksdagen uppdra åt
talmanskonferensen att tillsätta en särskild utredning om
riksdagshusets grundförhållanden.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande sättningsmätningar m.m.
att riksdagen

dels med bifall till motion 1992/93:K324 yrkande 1 uppdrar
åt riksdagens förvaltningskontor att låta göra horisontella
sättningsmätningar,

dels med bifall till motion 1992/93:K325 yrkande 6 uppdrar
åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning om
riksdagshusens grundförhållanden på Helgeandsholmen.

2. Riksdagens byggnader -- kv. Milon

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "I motionerna" och slutar med "avstyrker motionerna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att Förvaltningskontoret i oktober 1990 lade
fram förslag om 1,4 miljoner kronor för fortsatt arbete med
husprojektet Ormen vid Slussen. I april månad 1991 återkom
kontoret och begärde 12,5 miljoner kronor för fortsatt
projektering. Byggnaden planerades för 45 lägenheter och
kostnaderna beräknades enligt utskottets redovisning uppgå till
102 miljoner kronor, eller ca. 2 miljoner kronor per lägenhet.
Utskottet uttalade viss tvekan till det kostsamma projektet, men
tillstyrkte föreslagna projekteringsmedel. I tre särskilda
yttranden (m, v och mp) uttalades stor tveksamhet med anledning
av de höga kostnaderna och det onödigt dyra läget.

Enligt förvaltningskontorets nuvarande uppfattning skall
projektet Ormen dessbättre inte fullföljas. I stället föreslås
nu förvärv av fastighetetn i kv. Milon som beräknas kosta
riksdagen 26,5 miljoner kronor, eller omkring 1,5 miljoner
kronor per lägenhet.

Enligt utskottets mening bör på sätt som föreslås i motion K27
(nyd) förvaltningskontoret kunna köpa 25--30 lägenheter för de
9,3 miljoner kronor som finns kvar av projektet Ormen. Riksdagen
behöver inte anvisa några ytterligare skattepengar. Goda
lägenheter i Stockholms innerstad kan i dag
köpas för 300 000--400 000 kr. Utskottet anser att det är
motiverat att lägenheterna är belägna i innerstaden med hänsyn
till riksdagens arbetsförhållanden.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande Riksdagens byggnader
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 16
punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302,
1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena
3--5 och 7--8,

dels med bifall till motion 1992/93:K27 och med avslag på
förslag 1992/93:RFK3 och motion 1992/93:K26
till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på
femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett
reservationsanslag på 135400000 kr, samt ger riksdagens
förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört om inköp av
bostadslägenheter.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Riksdagens byggnader -- kv. Milon (mom. 3)

Kostnaden per lägenhet är ca 1,5 miljoner kronor och den
totala kostnaden 26,5 miljoner kronor. För den summan borde ett
betydligt större antal lägenheter ha kunnat erhållas i andra
delar av Stockholm. Köpet kan med stor tvekan accepteras med
motiveringen att renoveringen av fastigheten också innebär en
kulturhistorisk insats. Jag förutsätter också att lägenheterna
kan uthyras till andra hyresgäster än riksdagsledamöter om behov
av sådan uthyrning skulle uppstå.