Riksdagen och dess myndigheter

Betänkande 1990/91:KU31

Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU31

Riksdagen och dess myndigheter

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1990/91
KU31

Sammanfattning

Betänkandet avser anslag under femtonde huvudtiteln, riksdagen
och dess myndigheter, utom anslag till riksdagens revisorer som
behandlas av finansutskottet. I sammanhanget behandlar utskottet
sex motioner rörande skilda riksdagsfrågor. Utskottet
tillstyrker budgetpropositionens förslag och avstyrker
motionerna. Två särskilda yttranden föreligger.

FEMTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 17 föreslagit
att riksdagen prövar följande förslag till anslag, som avgetts
av riksdagens förvaltningskontor, vari hemställs

dels under punkt A 1
att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
255590000 kr.,

dels under punkt A 2
att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
16200000 kr.,

dels under punkt A 3
att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,

dels under punkt A 4
att riksdagen till bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746 000 kr.,

dels under punkt A 5
att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,

dels under punkt A 6
att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,

dels under punkt A 7
att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000
kr.,

dels under punkt A 8
att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,

dels under punkt A 10
att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,

dels under punkt A 11
att riksdagen till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i
internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 3400000 kr.,

dels under punkt B 1
att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
25544000 kr.,

dels under punkt B 3
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
7963000 kr.,

dels att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
12851000 kr.

Motionerna

1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (v) vari yrkas
att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för temadagar
eller öppet hus enligt motionens förslag.

1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) vari yrkas att riksdagen
uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till
åhörarläktaren anordna servering.

1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att införa 020-nummer för sin televäxel.

1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen ger
talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera svenska fanan på
ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen.

1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja ledamöternas
arvoden 1990.

1990/91:K317 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att vidga riksdagsledamöters möjligheter att
resa inom Norden enligt vad i motionen anförts.

Utskottet

Propositionens förslag

B 1. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

I propositionen i denna del föreslås att till Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisas
ett förslagsanslag på 25544000 kr.

Enligt förslaget skall JO-ämbetet under verksamhetsåret
1991/92 ha en oförändrad personalstyrka, bl.a. innebärande att
de fyra ombudsmännen skall biträdas av en kanslichef samt åtta
byråchefer.

I ärendet har frågan om det framtida behovet av
kanslichefstjänsten aktualiserats sedan den nuvarande
kanslichefen på grund av pensionering begärt entledigande från
tjänsten fr.o.m. den 1 april 1991. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om följande uttalande som gjordes vid den senaste
JO-reformen (KU 1986/87:2 s.49f.):

JO-utredningens organisationsförslag innebar bl.a. ett
avskaffande av kanslichefsbefattningen. Utskottet har dock inte
ansett anledning föreligga att i nu förevarande sammanhang
aktualisera frågan eller att föreslå några
instruktionsförändringar rörande kanslichefen; enligt utskottets
mening bör saken anstå till dess att den nuvarande innehavaren
av befattningen lämnat denna. -- -- -- Antalet byråchefer bör
minska. Frågan om sådana tjänster har samband med det framtida
ställningstagandet till kanslichefstjänsten.

I en skrivelse till utskottet som biläggs betänkandet har
chefsjustitieombudsmannen hemställt att kanslichefstjänsten
bibehålls i JO-expeditionens organisation (bilaga).

Utskottet får anföra följande. Mot bakgrund av vad som
anförts i chefsjustitieombudsmannens skrivelse anser utskottet
att kanslichefsbefattningen bör finnas kvar även i
fortsättningen. När det gäller byråchefsfrågan finner utskottet
inte skäl att för närvarande föreslå några förändringar.
Utskottet förutsätter att JO-ämbetet i anslagsframställningen
för budgetåret 1992/93 redovisar personalbehovet och överväger
möjliga rationaliseringar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här
behandlad del.

Övriga anslagspunkter

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till
medelsanvisning under anslagen A 1--A 11 och B 3--B 4.

Särskild fråga angående mervärdeskatt

Konstitutionsutskottet vill erinra om att finansutskottet
(1990/91:FiU20) nyligen har behandlat och tillstyrkt förslag i
årets finansplan som innebär att regeringen senare i vår i
samband med att regeringen utfärdar regleringsbrev för
myndigheternas anslag för budgetåret 1991/92 skall få besluta
att medel motsvarande mervärdeskatten under resp. anslag inte
får disponeras av myndigheterna. Regeringen föreslår att
myndigheterna bereds kompensation från statsbudgetens
inkomsttitel Mervärdeskatt. Eftersom anslagen under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1991/92 är budgeterade inkl.
mervärdeskatt bör riksdagens förvaltningskontor vid utformningen
av anslagsdirektiven, som motsvarar regleringsbreven, ange att
medel motsvarande mervärdeskatten kommer att innehållas.
Riksdagen och dess myndigheter bör kompenseras på samma sätt som
de statliga myndigheterna. Det bör enligt finansutskottet
ankomma på riksdagens förvaltningskontor att beräkna andelen
mervärdeskatt som belastar resp. anslag. Finansutskottet
föreslår i sitt betänkande ett tillkännagivande i frågan till
riksdagens förvaltningskontor och myndigheter.

Riksdagsarvodet

Motionen

I motion 1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) hemställs
att riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja
ledamöternas arvoden 1990. Enligt motionären var motiveringen
till beslutet att man ville vara ett föredöme inför 1991 års
avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden. Att riksdagsledamöternas
arvodeshöjningar rörde sig om 1990 fick ingen prioriterad plats
i debatten. Jämförelsegruppernas höjningar avsåg 1990.

Bakgrund

Enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens
ledamöter skall ledamotsarvode betalas med ett belopp för månad
som motsvarar den genomsnittliga lönen för tjänster som
byråchefer vid statliga myndigheter och som rådmän, hovrättsråd
och kammarrättsråd. Det ankommer på riksdagens
förvaltningskontor att årligen beräkna arvodet för tiden den 1
oktober--den 30 september.

Riksdagen beslöt hösten 1990 att anta riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag till lag om avvikelser från vissa
bestämmelser i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till
riksdagens ledamöter (förs. 1990/91:11, KU18, rskr. 100, SFS
1990:1417). Detta innebär att ledamotsarvodet för tiden den 1
oktober 1990--den 31 december 1991 skall uppgå till ett belopp
för månad som motsvarar ledamotsarvodet för september 1990,
21625 kr. Fr.o.m. den 1 januari 1992 är ledamöterna
berättigade till ett ledamotsarvode per månad som motsvarar den
genomsnittliga lönen för de angivna tjänstemännen.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till det nyligen fattade riksdagsbeslutet
avstyrks motion K315.

Telefonsamtal till riksdagen

Motionen

I motion 1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) föreslås att
riksdagen beslutar att införa 020-nummer för sin telefonväxel.
Motionären anser att det är en angelägenhet av stor betydelse
att kontakterna mellan riksdagsmän och väljare underlättas. En
ändring av riksdagens telefonnummer till ett 020-nummer skulle
innebära lika och rimliga kostnader för dem som vill ringa
riksdagen oberoende av var den ringande bor.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen avstyrkt
förslag om inrättande av s.k. 020-nummer för samtal till
riksdagen. För en redogörelse för frågans tidigare behandling
hänvisas till utskottets betänkande 1988/89:KU16. Då liksom när
frågan senast behandlades hösten 1990 (1990/91:KU8) instämde
utskottet i förvaltningskontorets bedömning att frågan om hur en
ökad telefonservice i riksdagshuset skulle fungera och vad den
fick kosta bör bedömas i ett sammanhang. Frågan om anslutning
till det s.k. 020-systemet borde enligt utskottet prövas i
samband med ställningstagande till försöket med textregistrerade
personsökare.

Utskottet anförde att kostnaderna för längre telefonsamtal
redan i dag till övervägande del torde bäras av riksdagen genom
att ledamöterna ringer upp de personer som sökt dem. En
anslutning till 020-systemet skulle därför inte innebära någon
avgörande förbättring i allmänhetens möjligheter att komma i
kontakt med riksdagsledamöterna. Enligt utskottets mening fanns
det dock anledning för riksdagen att följa utredningsarbetet
kring ett statligt kommunikationsnät och att överväga anslutning
till det om det skulle komma till stånd. Frågan om
020-anslutning kunde liksom för andra myndigheter komma att
aktualiseras i detta sammanhang. Motionerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet hänvisar till nyss angivna uttalanden och avstyrker
motion K306.

Resor inom Norden

Motionen

I motion 1990/91:K317 har Ingela Mårtensson (fp) föreslagit
att riksdagen beslutar förbättra riksdagsledamöternas
möjligheter att resa inom Norden. Man anser att det är viktigt
att parlamentariker som inte är ledamöter i Nordiska rådet kan
mötas och samarbeta i olika politiska frågor utan byråkratiskt
och ekonomiskt krångel. Ett hinder för ett sådant samarbete
utgör ofta resekostnaderna. Därför borde de regler som gäller
för riksdagsledamöters resor inom Sverige vidgas till att gälla
Norden.

Gällande regler m.m.

Medel för riksdagsledamöternas resor inom Sverige finns under
anslaget A 1. Under innevarande budgetår disponeras omkring
65000 kr. per ledamot eller tillhopa drygt 22 milj.kr. Under
ett särskilt anslag A 3 i budgetpropositionen finns medel för
stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. I år
föreslås en höjning med 50000 till 700000 kr. Vidare finns
under anslaget A 11 medel för bidrag till riksdagsledamöternas
deltagande i internationella konferenser m.m. För nästa budgetår
föreslås ett reservationsanslag på 3400000 kr. för
valperioden 1991/92--1993/94. Bidraget betalas ut till
partigrupperna och avser bidrag till riksdagsledamöter som på
partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser m.m.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med motionären självfallet att det är
värdefullt med goda möjligheter till kontakter mellan svenska
och andra nordiska parlamentariker. Sammankomster kan ofta
aktualiseras genom inbjudningar med kort varsel, varför det kan
bli praktiskt ogenomförbart att hinna ansöka om stipendiemedel
från talmanskonferensen. I de flesta situationer torde resor
till de nordiska huvudstäderna vara det vanligaste, vilket för
den enskilde ledamoten ger mycket varierande kostnader, t.ex.
beroende på var ledamoten är bosatt. Det finns enligt utskottets
uppfattning skäl att från riksdagens sida utöka möjligheterna
för ledamöterna att kunna delta i ett aktivt nordiskt
parlamentarikersamarbete. Att vidga reserätten på sätt
motionären föreslagit torde emellertid bli för kostnadskrävande.
Det bör i sammanhanget erinras om att sedan några år särskilda
medel anvisas för bidrag till riksdagsledamöters deltagande i
internationella konferenser m.m. För nästkommande mandatperiod
föreslås ett reservationsanslag på 3,4 milj.kr. Ändamålet med
anslaget är bl.a. att möjliggöra deltagande i möten, konferenser
o.d. med parlamentarisk anknytning vid sidan av
resestipendiemöjligheterna. Medlen skall också kunna tas i
anspråk för resor till Europaparlamentets sessioner. Enligt
utskottets mening bör också resor till parlamentarikermöten och
andra konferenser inom Norden kunna finna sin finansiering inom
ramen för detta anslag. Genom att reseönskemålen kommer att
prövas inom respektive riksdagsgrupp bör också handläggningen
lättare kunna anpassas till aktuella förhållanden än vad som är
möjligt för t.ex. stipendieresor. I den mån belastningen på
anslaget kommer att bli större än vad som hittills kunnat
bedömas förutsätter utskottet att riksdagens förvaltningskontor
följer utvecklingen och aktualiserar eventuella behov av ändrad
medelstilldelning.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
yttrandet i motion K317.

Temadagar -- öppet hus

Motionen

I motion 1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (båda
v) hemställs att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för
temadagar eller öppet hus. Motionärerna erinrar om att talmannen
i samråd med partiernas företrädare i talmanskonferensen tagit
flera initiativ för att förnya riksdagens arbetsformer.
Ambitionen har varit att stärka riksdagens ställning och att öka
intresset för riksdagens arbete.

Ett sätt att möjliggöra en direkt kommunikation mellan
allmänheten och riksdagen är enligt motionen att varje riksmöte
anordnar en eller flera temadagar eller öppet hus. Allmänheten
skulle då från t.ex. åhörarläktaren och utanför det vanliga
riksdagsprotokollet ges möjlighet att ställa frågor och förslag
till riksdagens ledamöter. Motionärerna kan också tänka sig att
använda första- och andrakammarsalarna för direkta möten med
riksdagens ledamöter. Företrädare för riksdagens utskott skulle
i utskottslokalerna kunna informera om det viktiga
utskottsarbetet, som många människor har en mycket suddig
föreställning om.

Utskottets bedömning

Från riksdagens förvaltningsdirektör har inhämtats att
förvaltningskontorets informationsenhet under innevarande
budgetår anvisats medel för att ordna ett öppet hus. Planeringen
för denna aktivitet, som är tänkt att genomföras under våren,
sker i samråd med referensgruppen för informationsfrågor.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen, att
utvidgade kontaktmöjligheter mellan riksdagsledamöter och
allmänheten är eftersträvansvärda. Ett försök med en kontaktdag,
s.k. öppet hus, kan vara ett positivt led i informationsarbetet.
Med anledning av att förberedelser för ett sådant arrangemang
redan vidtagits genom förvaltningskontorets försorg i samverkan
med referensgruppen för informationsfrågor föreligger inte något
behov av att utreda förutsättningarna för sådan verksamhet.
Motionen får anses tillgodosedd med det anförda.

Servering i anslutning till åhörarläktaren

Motionen

I motion 1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) hemställs att
riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till
åhörarläktaren anordna servering. Motionären anser att
riksdagens åhörare skulle kunna trivas bättre under längre
debatter om de fick tillfälle att ta en kaffepaus utan att
behöva lämna riksdagshuset.

Utskottets bedömning

Utskottet har från riksdagens förvaltningsdirektör erfarit att
det torde finnas praktiska förutsättningar att i utrymmet
utanför åhörarläktaren installera en automat för varma och kalla
drycker, bakverk m.m. Utskottet anser att det kan finnas skäl
att positivt pröva förutsättningarna för att bereda åhörarna på
läktarna möjligheter att få tillgång till någon form av
automatservering på sätt som föreslås i motionen. Det bör
ankomma på förvaltningskontoret att överväga i vad mån och på
vilket sätt utökad service till åhörarna är möjlig. Motionen får
anses tillgodosedd med det anförda.

Svenska flaggan i plenisalen

Motionen

I motion 1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) hemställs att
riksdagen ger talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera
svenska fanan på ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen.
Motionären anser att det nuvarande arrangemanget ger intryck av
att flaggan hänger slokande på halv stång.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att utsmyckningen i plenisalen bör arrangeras
på ett så stilfullt sätt som möjligt. Det får ankomma på
talmannen att bedöma den i motionen aktualiserade frågan. Något
särskilt uppdrag till talmanskonferensen är således inte
erforderligt. Yrkandet i motion K313 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till ersättningar till riksdagens
ledamöter
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
255590000 kr.,

2. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom
Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
16200000 kr.,

3. beträffande anslag till bidrag till studieresor
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,

4. beträffande anslag till bidrag till IPU, RIFO
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746000 kr.,

5. beträffande anslag till bidrag till partigrupper
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,

6. beträffande anslag till förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,

7. beträffande anslag till utgivande av otryckta
ståndsprotokoll
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 7 till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000
kr.,

8. beträffande anslag till riksdagens byggnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 8 till Riksdagens byggnader för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,

9. beträffande anslag till riksdagstryck
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 10 till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,

10. beträffande anslag till bidrag till riksdagsledamöters
deltagande i internationella konferenser
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt A 11 till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i
internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 3400000 kr.,

11. beträffande anslag till Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt B 1. till Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 25544000 kr.,

12. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
7963000 kr.,

13. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för
Nordiska rådet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
17 punkt B 4 till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12851000
kr.,

14. beträffande riksdagsarvodet
att riksdagen avslår motion 1990/91:K315,

15. beträffande telefonsamtal till riksdagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:K306,

16. beträffande resor inom Norden
att riksdagen avslår motion 1990/91:K317,

17. beträffande temadagar -- öppet hus
att riksdagen avslår motion 1990/91:K304,

18. beträffande servering vid åhörarläktaren
att riksdagen avslår motion 1990/91:K305,

19. beträffande svenska flaggan i plenisalen
att riksdagen avslår motion 1990/91:K313.

Stockholm den 5 mars 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö* (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage* (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth
Fleetwood* (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo
Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill
Wåhlstedt* (s), Ingela Mårtensson (fp) och Stig Gustafsson* (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1. Riksdagsarvodet (mom. 14)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m),
Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c)
och Ingela Mårtensson (fp) anför:

Utskottet har avstyrkt motion K315 om ändring av riksdagens
beslut att ej höja ledamöternas arvoden 1990. Utskottet hänvisar
till riksdagens ställningstagande i frågan hösten 1990. Vi avgav
då ett särskilt yttrande till utskottsbetänkandet KU18, i vilket
vi erinrade om att i förvaltningsstyrelsen ledamöterna från
moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och
centerpartiet röstade mot lagförslaget. Vi delar nu, liksom då,
den kritik som de därvid lade fram.

2. Resor inom Norden (mom.16)

Ylva Annerstedt och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:

Vi anser att sådana resor inom Norden som åsyftas i motionen
är värda aktivt stöd från riksdagens sida, vilket också
utskottet understryker. Enligt vår mening bör givetvis även
parlamentarikerresor till våra baltiska grannländer kunna bli
aktuella med hänsyn till den tilltagande friheten i Baltikum. De
ofrånkomliga kostnadsökningar som kommer att uppstå med
anledning av utskottets uttalanden med anledning av motionen bör
följas av förvaltningsstyrelsen som får beakta medelsebehovet.

Bilaga