Riksdagen och dess myndigheter
Betänkande 1990/91:KU31
Konstitutionsutskottets betänkande
1990/91:KU31
Riksdagen och dess myndigheter
Innehåll
1990/91 KU31
Sammanfattning
Betänkandet avser anslag under femtonde huvudtiteln, riksdagen och dess myndigheter, utom anslag till riksdagens revisorer som behandlas av finansutskottet. I sammanhanget behandlar utskottet sex motioner rörande skilda riksdagsfrågor. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag och avstyrker motionerna. Två särskilda yttranden föreligger.
FEMTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 17 föreslagit att riksdagen prövar följande förslag till anslag, som avgetts av riksdagens förvaltningskontor, vari hemställs
dels under punkt A 1 att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 255590000 kr.,
dels under punkt A 2 att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
dels under punkt A 3 att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,
dels under punkt A 4 att riksdagen till bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746 000 kr.,
dels under punkt A 5 att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,
dels under punkt A 6 att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,
dels under punkt A 7 att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000 kr.,
dels under punkt A 8 att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,
dels under punkt A 10 att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,
dels under punkt A 11 att riksdagen till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3400000 kr.,
dels under punkt B 1 att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25544000 kr.,
dels under punkt B 3 att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7963000 kr.,
dels att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12851000 kr.
Motionerna
1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för temadagar eller öppet hus enligt motionens förslag.
1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) vari yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till åhörarläktaren anordna servering.
1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att införa 020-nummer för sin televäxel.
1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen ger talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera svenska fanan på ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen.
1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja ledamöternas arvoden 1990.
1990/91:K317 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att vidga riksdagsledamöters möjligheter att resa inom Norden enligt vad i motionen anförts.
Utskottet
Propositionens förslag
B 1. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
I propositionen i denna del föreslås att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 25544000 kr.
Enligt förslaget skall JO-ämbetet under verksamhetsåret 1991/92 ha en oförändrad personalstyrka, bl.a. innebärande att de fyra ombudsmännen skall biträdas av en kanslichef samt åtta byråchefer.
I ärendet har frågan om det framtida behovet av kanslichefstjänsten aktualiserats sedan den nuvarande kanslichefen på grund av pensionering begärt entledigande från tjänsten fr.o.m. den 1 april 1991. Utskottet vill i sammanhanget erinra om följande uttalande som gjordes vid den senaste JO-reformen (KU 1986/87:2 s.49f.):
JO-utredningens organisationsförslag innebar bl.a. ett avskaffande av kanslichefsbefattningen. Utskottet har dock inte ansett anledning föreligga att i nu förevarande sammanhang aktualisera frågan eller att föreslå några instruktionsförändringar rörande kanslichefen; enligt utskottets mening bör saken anstå till dess att den nuvarande innehavaren av befattningen lämnat denna. -- -- -- Antalet byråchefer bör minska. Frågan om sådana tjänster har samband med det framtida ställningstagandet till kanslichefstjänsten.
I en skrivelse till utskottet som biläggs betänkandet har chefsjustitieombudsmannen hemställt att kanslichefstjänsten bibehålls i JO-expeditionens organisation (bilaga).
Utskottet får anföra följande. Mot bakgrund av vad som anförts i chefsjustitieombudsmannens skrivelse anser utskottet att kanslichefsbefattningen bör finnas kvar även i fortsättningen. När det gäller byråchefsfrågan finner utskottet inte skäl att för närvarande föreslå några förändringar. Utskottet förutsätter att JO-ämbetet i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisar personalbehovet och överväger möjliga rationaliseringar.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här behandlad del.
Övriga anslagspunkter
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning under anslagen A 1--A 11 och B 3--B 4.
Särskild fråga angående mervärdeskatt
Konstitutionsutskottet vill erinra om att finansutskottet (1990/91:FiU20) nyligen har behandlat och tillstyrkt förslag i årets finansplan som innebär att regeringen senare i vår i samband med att regeringen utfärdar regleringsbrev för myndigheternas anslag för budgetåret 1991/92 skall få besluta att medel motsvarande mervärdeskatten under resp. anslag inte får disponeras av myndigheterna. Regeringen föreslår att myndigheterna bereds kompensation från statsbudgetens inkomsttitel Mervärdeskatt. Eftersom anslagen under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1991/92 är budgeterade inkl. mervärdeskatt bör riksdagens förvaltningskontor vid utformningen av anslagsdirektiven, som motsvarar regleringsbreven, ange att medel motsvarande mervärdeskatten kommer att innehållas. Riksdagen och dess myndigheter bör kompenseras på samma sätt som de statliga myndigheterna. Det bör enligt finansutskottet ankomma på riksdagens förvaltningskontor att beräkna andelen mervärdeskatt som belastar resp. anslag. Finansutskottet föreslår i sitt betänkande ett tillkännagivande i frågan till riksdagens förvaltningskontor och myndigheter.
Riksdagsarvodet
Motionen
I motion 1990/91:K315 av Sten Andersson i Malmö (m) hemställs att riksdagen beslutar upphäva sitt beslut att ej höja ledamöternas arvoden 1990. Enligt motionären var motiveringen till beslutet att man ville vara ett föredöme inför 1991 års avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden. Att riksdagsledamöternas arvodeshöjningar rörde sig om 1990 fick ingen prioriterad plats i debatten. Jämförelsegruppernas höjningar avsåg 1990.
Bakgrund
Enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter skall ledamotsarvode betalas med ett belopp för månad som motsvarar den genomsnittliga lönen för tjänster som byråchefer vid statliga myndigheter och som rådmän, hovrättsråd och kammarrättsråd. Det ankommer på riksdagens förvaltningskontor att årligen beräkna arvodet för tiden den 1 oktober--den 30 september.
Riksdagen beslöt hösten 1990 att anta riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter (förs. 1990/91:11, KU18, rskr. 100, SFS 1990:1417). Detta innebär att ledamotsarvodet för tiden den 1 oktober 1990--den 31 december 1991 skall uppgå till ett belopp för månad som motsvarar ledamotsarvodet för september 1990, 21625 kr. Fr.o.m. den 1 januari 1992 är ledamöterna berättigade till ett ledamotsarvode per månad som motsvarar den genomsnittliga lönen för de angivna tjänstemännen.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till det nyligen fattade riksdagsbeslutet avstyrks motion K315.
Telefonsamtal till riksdagen
Motionen
I motion 1990/91:K306 av Erik Holmkvist (m) föreslås att riksdagen beslutar att införa 020-nummer för sin telefonväxel. Motionären anser att det är en angelägenhet av stor betydelse att kontakterna mellan riksdagsmän och väljare underlättas. En ändring av riksdagens telefonnummer till ett 020-nummer skulle innebära lika och rimliga kostnader för dem som vill ringa riksdagen oberoende av var den ringande bor.
Tidigare behandling
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen avstyrkt förslag om inrättande av s.k. 020-nummer för samtal till riksdagen. För en redogörelse för frågans tidigare behandling hänvisas till utskottets betänkande 1988/89:KU16. Då liksom när frågan senast behandlades hösten 1990 (1990/91:KU8) instämde utskottet i förvaltningskontorets bedömning att frågan om hur en ökad telefonservice i riksdagshuset skulle fungera och vad den fick kosta bör bedömas i ett sammanhang. Frågan om anslutning till det s.k. 020-systemet borde enligt utskottet prövas i samband med ställningstagande till försöket med textregistrerade personsökare.
Utskottet anförde att kostnaderna för längre telefonsamtal redan i dag till övervägande del torde bäras av riksdagen genom att ledamöterna ringer upp de personer som sökt dem. En anslutning till 020-systemet skulle därför inte innebära någon avgörande förbättring i allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med riksdagsledamöterna. Enligt utskottets mening fanns det dock anledning för riksdagen att följa utredningsarbetet kring ett statligt kommunikationsnät och att överväga anslutning till det om det skulle komma till stånd. Frågan om 020-anslutning kunde liksom för andra myndigheter komma att aktualiseras i detta sammanhang. Motionerna avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet hänvisar till nyss angivna uttalanden och avstyrker motion K306.
Resor inom Norden
Motionen
I motion 1990/91:K317 har Ingela Mårtensson (fp) föreslagit att riksdagen beslutar förbättra riksdagsledamöternas möjligheter att resa inom Norden. Man anser att det är viktigt att parlamentariker som inte är ledamöter i Nordiska rådet kan mötas och samarbeta i olika politiska frågor utan byråkratiskt och ekonomiskt krångel. Ett hinder för ett sådant samarbete utgör ofta resekostnaderna. Därför borde de regler som gäller för riksdagsledamöters resor inom Sverige vidgas till att gälla Norden.
Gällande regler m.m.
Medel för riksdagsledamöternas resor inom Sverige finns under anslaget A 1. Under innevarande budgetår disponeras omkring 65000 kr. per ledamot eller tillhopa drygt 22 milj.kr. Under ett särskilt anslag A 3 i budgetpropositionen finns medel för stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. I år föreslås en höjning med 50000 till 700000 kr. Vidare finns under anslaget A 11 medel för bidrag till riksdagsledamöternas deltagande i internationella konferenser m.m. För nästa budgetår föreslås ett reservationsanslag på 3400000 kr. för valperioden 1991/92--1993/94. Bidraget betalas ut till partigrupperna och avser bidrag till riksdagsledamöter som på partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser m.m.
Utskottets bedömning
Utskottet anser i likhet med motionären självfallet att det är värdefullt med goda möjligheter till kontakter mellan svenska och andra nordiska parlamentariker. Sammankomster kan ofta aktualiseras genom inbjudningar med kort varsel, varför det kan bli praktiskt ogenomförbart att hinna ansöka om stipendiemedel från talmanskonferensen. I de flesta situationer torde resor till de nordiska huvudstäderna vara det vanligaste, vilket för den enskilde ledamoten ger mycket varierande kostnader, t.ex. beroende på var ledamoten är bosatt. Det finns enligt utskottets uppfattning skäl att från riksdagens sida utöka möjligheterna för ledamöterna att kunna delta i ett aktivt nordiskt parlamentarikersamarbete. Att vidga reserätten på sätt motionären föreslagit torde emellertid bli för kostnadskrävande. Det bör i sammanhanget erinras om att sedan några år särskilda medel anvisas för bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella konferenser m.m. För nästkommande mandatperiod föreslås ett reservationsanslag på 3,4 milj.kr. Ändamålet med anslaget är bl.a. att möjliggöra deltagande i möten, konferenser o.d. med parlamentarisk anknytning vid sidan av resestipendiemöjligheterna. Medlen skall också kunna tas i anspråk för resor till Europaparlamentets sessioner. Enligt utskottets mening bör också resor till parlamentarikermöten och andra konferenser inom Norden kunna finna sin finansiering inom ramen för detta anslag. Genom att reseönskemålen kommer att prövas inom respektive riksdagsgrupp bör också handläggningen lättare kunna anpassas till aktuella förhållanden än vad som är möjligt för t.ex. stipendieresor. I den mån belastningen på anslaget kommer att bli större än vad som hittills kunnat bedömas förutsätter utskottet att riksdagens förvaltningskontor följer utvecklingen och aktualiserar eventuella behov av ändrad medelstilldelning.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yttrandet i motion K317.
Temadagar -- öppet hus
Motionen
I motion 1990/91:K304 av Bo Hammar och Margó Ingvardsson (båda v) hemställs att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för temadagar eller öppet hus. Motionärerna erinrar om att talmannen i samråd med partiernas företrädare i talmanskonferensen tagit flera initiativ för att förnya riksdagens arbetsformer. Ambitionen har varit att stärka riksdagens ställning och att öka intresset för riksdagens arbete.
Ett sätt att möjliggöra en direkt kommunikation mellan allmänheten och riksdagen är enligt motionen att varje riksmöte anordnar en eller flera temadagar eller öppet hus. Allmänheten skulle då från t.ex. åhörarläktaren och utanför det vanliga riksdagsprotokollet ges möjlighet att ställa frågor och förslag till riksdagens ledamöter. Motionärerna kan också tänka sig att använda första- och andrakammarsalarna för direkta möten med riksdagens ledamöter. Företrädare för riksdagens utskott skulle i utskottslokalerna kunna informera om det viktiga utskottsarbetet, som många människor har en mycket suddig föreställning om.
Utskottets bedömning
Från riksdagens förvaltningsdirektör har inhämtats att förvaltningskontorets informationsenhet under innevarande budgetår anvisats medel för att ordna ett öppet hus. Planeringen för denna aktivitet, som är tänkt att genomföras under våren, sker i samråd med referensgruppen för informationsfrågor. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen, att utvidgade kontaktmöjligheter mellan riksdagsledamöter och allmänheten är eftersträvansvärda. Ett försök med en kontaktdag, s.k. öppet hus, kan vara ett positivt led i informationsarbetet. Med anledning av att förberedelser för ett sådant arrangemang redan vidtagits genom förvaltningskontorets försorg i samverkan med referensgruppen för informationsfrågor föreligger inte något behov av att utreda förutsättningarna för sådan verksamhet. Motionen får anses tillgodosedd med det anförda.
Servering i anslutning till åhörarläktaren
Motionen
I motion 1990/91:K305 av Margó Ingvardsson (v) hemställs att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i anslutning till åhörarläktaren anordna servering. Motionären anser att riksdagens åhörare skulle kunna trivas bättre under längre debatter om de fick tillfälle att ta en kaffepaus utan att behöva lämna riksdagshuset.
Utskottets bedömning
Utskottet har från riksdagens förvaltningsdirektör erfarit att det torde finnas praktiska förutsättningar att i utrymmet utanför åhörarläktaren installera en automat för varma och kalla drycker, bakverk m.m. Utskottet anser att det kan finnas skäl att positivt pröva förutsättningarna för att bereda åhörarna på läktarna möjligheter att få tillgång till någon form av automatservering på sätt som föreslås i motionen. Det bör ankomma på förvaltningskontoret att överväga i vad mån och på vilket sätt utökad service till åhörarna är möjlig. Motionen får anses tillgodosedd med det anförda.
Svenska flaggan i plenisalen
Motionen
I motion 1990/91:K313 av Göthe Knutson (m) hemställs att riksdagen ger talmanskonferensen i uppdrag att låta arrangera svenska fanan på ett mindre sorgesamt sätt i plenisalen. Motionären anser att det nuvarande arrangemanget ger intryck av att flaggan hänger slokande på halv stång.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att utsmyckningen i plenisalen bör arrangeras på ett så stilfullt sätt som möjligt. Det får ankomma på talmannen att bedöma den i motionen aktualiserade frågan. Något särskilt uppdrag till talmanskonferensen är således inte erforderligt. Yrkandet i motion K313 avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till ersättningar till riksdagens ledamöter att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 255590000 kr.,
2. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom Sverige att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
3. beträffande anslag till bidrag till studieresor att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 700000 kr.,
4. beträffande anslag till bidrag till IPU, RIFO att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1746000 kr.,
5. beträffande anslag till bidrag till partigrupper att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52011000 kr.,
6. beträffande anslag till förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 242869000 kr.,
7. beträffande anslag till utgivande av otryckta ståndsprotokoll att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 7 till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 262000 kr.,
8. beträffande anslag till riksdagens byggnader att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 8 till Riksdagens byggnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14400000 kr.,
9. beträffande anslag till riksdagstryck att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 10 till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38470000 kr.,
10. beträffande anslag till bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella konferenser att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt A 11 till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella konferenser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3400000 kr.,
11. beträffande anslag till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt B 1. till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25544000 kr.,
12. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7963000 kr.,
13. beträffande anslag till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 17 punkt B 4 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12851000 kr.,
14. beträffande riksdagsarvodet att riksdagen avslår motion 1990/91:K315,
15. beträffande telefonsamtal till riksdagen att riksdagen avslår motion 1990/91:K306,
16. beträffande resor inom Norden att riksdagen avslår motion 1990/91:K317,
17. beträffande temadagar -- öppet hus att riksdagen avslår motion 1990/91:K304,
18. beträffande servering vid åhörarläktaren att riksdagen avslår motion 1990/91:K305,
19. beträffande svenska flaggan i plenisalen att riksdagen avslår motion 1990/91:K313.
Stockholm den 5 mars 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö* (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage* (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood* (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt* (s), Ingela Mårtensson (fp) och Stig Gustafsson* (s).
*Ej närvarande vid justeringen.
Särskilda yttranden
1. Riksdagsarvodet (mom. 14)
Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c) och Ingela Mårtensson (fp) anför:
Utskottet har avstyrkt motion K315 om ändring av riksdagens beslut att ej höja ledamöternas arvoden 1990. Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande i frågan hösten 1990. Vi avgav då ett särskilt yttrande till utskottsbetänkandet KU18, i vilket vi erinrade om att i förvaltningsstyrelsen ledamöterna från moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet röstade mot lagförslaget. Vi delar nu, liksom då, den kritik som de därvid lade fram.
2. Resor inom Norden (mom.16)
Ylva Annerstedt och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:
Vi anser att sådana resor inom Norden som åsyftas i motionen är värda aktivt stöd från riksdagens sida, vilket också utskottet understryker. Enligt vår mening bör givetvis även parlamentarikerresor till våra baltiska grannländer kunna bli aktuella med hänsyn till den tilltagande friheten i Baltikum. De ofrånkomliga kostnadsökningar som kommer att uppstå med anledning av utskottets uttalanden med anledning av motionen bör följas av förvaltningsstyrelsen som får beakta medelsebehovet.
Bilaga