Post- och telekommunikation

Betänkande 1993/94:TU17

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU17

Post- och telekommunikation

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1993/94

TU17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga
förslag under avnittet Post och telekommunikation i årets
budgetproposition. Förslagen avser främst medelsanvisningar och
gäller ca 190 miljoner kronor till Post- och telestyrelsen, ca
352 miljoner kronor till Post- och telestyrelsens upphandling av
särskilda samhällsåtaganden, 250 miljoner kronor som ersättning
till Posten för rikstäckande betalnings- och kassaservice samt
140 miljoner kronor till kostnader förenade med statens ägande i
SOS Alarmering AB.
I betänkandet behandlas också ett knappt tjugutal
motionsyrkanden. De avser huvudsakligen de sociala och
regionalpolitiska målen för Postens och Telias verksamheter samt
Telias investeringar och taxor. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks.

Fyra reservationer är fogade till betänkandet.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för s-yrkanden om
de sociala och regionalpolitiska målen för Telias verksamhet
samt om en tidigareläggning av Telias investeringar för att
påskynda AXE-utbyggnaden. Vidare reserverar sig s-ledamöterna i
fråga om motiveringen för utskottets ställningstagande till
tre motionsyrkanden om utjämning av teletaxorna.
Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för ett nyd-yrkande
om en utredning om differentierade teletaxor för pensionärer och
andra svaga grupper i samhället.

I en meningsyttring framhåller v-suppleanten att han biträder
hemställan i s-ledamöternas reservation om sociala och
regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet samt
s-ledamöternas motiveringsreservation.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a.
NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till
flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.

1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om telekommunikationer.

1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
koncessionslagstiftning för post- och televerksamheten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär att den verkar för
att AXE-systemet är utbyggt år 1997,
23. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att låta
Telia AB räntefritt ta upp lån i Riksgäldskontoret för
300 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar
25 000 000 kr för täckande av räntekostnaden i
Riksgäldskontoret för Telia AB.

1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast låta utreda
förutsättningarna för differentierade teletaxor för pensionärer
och andra svaga grupper i samhället.

1993/94:T801 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utjämning av teletaxorna.

1993/94:T802 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av goda telekommunikationer i
glesbygd.

1993/94:T803 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statlig upphandling av teleinvesteringar som inte är
företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara samhällsekonomiskt
lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.

1993/94:T804 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om samordning av system för radiokommunikation.

1993/94:T805 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om teletaxorna.

1993/94:T806 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i lagen om radiokommunikation att
tillståndskravet för trådlösa mikrofoner med extremt låg
uteffekt och med kort räckvidd avskaffas.

1993/94:T807 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder som syftar till att underlätta för
ungdomar och andra att kunna teckna nya telefonabonnemang till
rimliga priser.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Postverket och Televerket,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om data- och telekommunikationer.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om telenätets standard i Dalarna.

Utskottet

1 Inledning

Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på
post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen förra
året om ny lagstiftning samt om förändrade
marknadsförutsättningar för affärsverken Postverket och
Televerket.
Den 8 juni 1993 beslutade riksdagen om en telelag och en
förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop.
1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände
riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket
till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen,
telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation
trädde i kraft den 1 juli 1993. Televerkets kvarvarande
myndighetsfunktioner överfördes samtidigt till Telestyrelsen,
som blivit den nya förvaltningsmyndigheten inom tele- och
radioområdena.
Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och
en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop.
1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände
riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt
ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag,
Posten AB. Bolagiseringen och postlagen (1993:1684) trädde i
kraft den 1 mars 1994. Myndighetsuppgifter på postområdet och
tillsynen enligt postlagen överfördes samtidigt till
Telestyrelsen under det nya namnet Post- och telestyrelsen.

2 Anslagsfrågor

2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen

Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader
styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn,
föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare
disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell
harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav.
Styrelsen uppbär avgifter enligt den nya post- och
telelagstiftningen och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som
inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara
full täckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med
myndighetens verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa
samhällsåtaganden.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på knappt 190
miljoner kronor för nästa budgetår. Regeringen anser också att
Post- och telestyrelsen bör ersättas för vissa kostnader,
sammantaget 14 miljoner kronor, som myndigheten har i samband
med en genomförd rationalisering. Regeringen föreslår därför att
Post- och telestyrelsen tillåts frångå kravet på full
kostnadstäckning för nästa budgetår. Vidare föreslås att
kreditutrymmet för myndighetens räntekonto med kredit i
Riksgäldskontoret och anslagskrediten skall ligga kvar på
maximalt 10 % resp. 5 % av totala förvaltningsanslaget, dvs.
19 miljoner kronor resp. 9,5 miljoner kronor. Slutligen föreslås
en låneram i Riksgäldskontoret för nästa budgetår omfattande
13,7 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker dessa förslag.

2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling av
särskilda samhällsåtaganden

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 351,7 miljoner
kronor för nästa budgetår enligt följande fördelning.

Televerksamhet
- Totalförsvarsområdet 225 104 000
- Handikappområdet 4 000 000

Postområdet
- Totalförsvarets behov av brevbefordran 24 000 000
- Befordran av blindskrift 27 000 000
- Handikappservice i samband med postservice 20 000 000
- Befordran av blindskriftsförsändelser 51 569 000

351 673 000

Förslaget innebär att Socialdepartementets huvudtitel, anslag
E 8, Ersättning till Postverket för befordran av
blindskriftsförsändelser, upphör och att medlen överförs till
Kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 250 miljoner kronor
för nästa budgetår, dvs. ett 50 miljoner kronor lägre belopp än
vad som anvisats för innevarande budgetår. Förslaget skall ses
mot bakgrund av att riksdagen i samband med sitt beslut om
bolagisering av Postverket inte godtog regeringens förslag om en
mervärdesskatt på 25 % för brevförsändelser. Riksdagen uppdrog
i stället åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett
förslag om 12 % mervärdesskatt för brevförsändelser. I
postbetänkandet konstaterades att en sådan sänkning av
mervärdesskatten skulle få en positiv inverkan på Postens
resultat och en negativ inverkan på statens inkomster. Utskottet
sade sig därför förutsätta att regeringen i samband med 1994 års
budgetproposition skulle lämna förslag om "hur denna icke
förutsedda statsfinansiella resultatförsämring på 50 miljoner
kronor per år kan kompenseras genom en reducering av anslaget
till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice."
I sammanhanget bör nämnas att regeringen nu fullgjort
uppdraget och att riksdagen beslutat om en mervärdesskatt på
12 % för brevförsändelser (prop. 1993/94:105, bet. SkU21, rskr.
122).
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.

2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS
Alarmering AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning på 140 miljoner kronor för nästa budgetår.

3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias
verksamhet

I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de av flera skäl
motsatte sig bolagiseringarna av Posten och Televerket.
Regeringen har inte kunnat visa -- betonas det i motionen -- att
dessa åtgärder skulle ge människorna och näringslivet i Sverige
bättre postservice och bättre telekommunikationer.
Bolagiseringarna kommer vidare med stor säkerhet att innebära en
försämrad service utanför landets tätbebyggda delar samt ett
försämrat demokratiskt inflytande över verksamheterna.
Motionärerna säger sig också befara att bolagiseringarna är det
första steget mot privatiseringar, något som de betonar skulle
vara ytterst olyckligt. Slutligen erinrar motionärerna om att de
inför bolagiseringen av såväl Televerket som Posten krävde en
koncessionslagstiftning som skulle garantera att de av riksdagen
fastställda sociala och regionalpolitiska målen för
verksamheterna kunde uppfyllas.

I motion N283 (s) betonas vikten av att Postens och Telias
regionalpolitiska uppgifter inte överges. Vidare framhåller
motionärerna att det finns starka skäl att uppmärksamma Postens
och Telias försämrade servicegrad och taxesättning, så att
utvecklingen inte undergräver inlandskommunernas
levnadsbetingelser. Slutligen framställs samma krav på
koncessionslagstiftning som i motion T224 (s).

Synpunkter av samma slag som i de båda motionerna behandlades
utförligt i utskottets inledningsvis nämnda fjolårsbetänkanden
1993/94:TU30 En telelag och en förändrad verksamhetsform för
Televerket m.m. (telebetänkandet) och 1993/94:TU9 Postlag och en
förändrad verksamhetsform för Postverket (postbetänkandet).
Mindre än ett år, resp. mindre än ett kvartal, har gått sedan
riksdagen godkände de båda betänkandena. Mot den angivna
bakgrunden inskränker sig utskottet nu till att
sammanfattningsvis framhålla följande.
Den förändrade marknadssituationen inom post- och
teleområdena gjorde en förändring av Postens och Televerkets
verksamhetsform nödvändig. Aktiebolagsformen bedömdes med hänsyn
inte minst till den förändrade marknadssituationen som mest
ändamålsenlig. Riksdagen har fastställt sociala och
regionalpolitiska mål för verksamheterna. Sådana mål anges i
telelagen och postlagen. Det åligger Post- och telestyrelsen att
verka för att uppfyllelsen av målen säkerställs. Vidare anvisas
medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda
samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I
sammanhanget bör också nämnas att riksdagen inför
bolagiseringarna av Televerket och Posten bemyndigade regeringen
att teckna vissa avtal med de två nya bolagen. På teleområdet
gäller det bl.a. avtal om taxeutveckling för hushålls- och viss
företagstelefoni, som utskottet återkommer till, och om
olönsamma telefonautomater i glesbygd. På postområdet märks
bl.a. avtal om upprätthållande av post- och kassaservice i hela
landet samt om gränser för en eventuell höjning av avgiften för
privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser.
Samtliga aktier i Telia AB och Posten AB skall enligt
fjolårets båda riksdagsbeslut ägas av staten. Någon ändring
därvidlag är inte möjlig utan riksdagens samtycke.
Vad gäller kravet i de båda motionerna på en
koncessionslagstiftning vill utskottet erinra om att tillstånd
krävs enligt telelagen för att driva televerksamhet i den
omfattning som anges i 5 §. Tillståndsmyndighet är Post- och
telestyrelsen. Av 4 § postlagen framgår att postverksamhet får
bedrivas först efter anmälan hos Post- och telestyrelsen. Kravet
på tillstånd resp. anmälan gör det möjligt för Post- och
telestyrelsen att utöva den tillsyn som är erforderlig med
hänsyn bl.a. till de i postlagen och telelagen fastställda målen
för postverksamhet och televerksamhet.
Slutligen vill utskottet erinra om att det i postbetänkandet
betonade vikten av uppföljning och utvärdering av utvecklingen
inom post- och teleområdena. Utskottet ansåg att det, vid sidan
av den redovisning som lämnas till riksdagen i samband med de
årliga redogörelserna för de statliga företagen, fanns ett behov
av en mer utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse
och servicegrad inom post- och telemarknaderna. Därvid borde
även rapporteras resultatet av bl.a. Post- och telestyrelsens
uppföljningsarbete. Av det anförda följer att utskottet inte
finner någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av de nu
aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.

4 Telias investeringar

I motion T224 (s) framhålls att en följd av bolagiseringen av
Televerket är att det nu är Telia AB som har satt ambitionerna
när det gäller AXE-systemets utbyggnad. Nuvarande planer innebär
att detta skall vara fullt utbyggt i hela landet år 2000. De
områden som ligger sist i planerna är Värmland, Norrland och
Dalarna. Teknik-, sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl
talar enligt motionärerna för att utbyggnadsmålet skall nås
redan år 1997. En sådan tidigareläggning kräver investeringar
med 300 miljoner kronor per år under perioden i fråga. Telia AB
bör bemyndigas att ta upp ett räntefritt lån på 300 miljoner
kronor i Riksgäldskontoret, och riksdagen bör på ett särskilt
anslag anvisa 25 miljoner kronor för att täcka räntekostnaden.

I motion T219 (s) framhålls att den pågående avregleringen
inom telekommunikationsområdet inger oro i fråga om
möjligheterna att försörja hela Sverige med moderna tele- och
datatjänster. Att vissa regioner missgynnas genom effekterna av
avregleringen är inte acceptabelt, betonar motionärerna. Staten
bör därför säkra att grundläggande tele- och datatjänster
erbjuds i hela landet.

I motion T207 (s) framhålls att Hagfors-Munkforsområdet på
grund av sin företagsstruktur har krav på goda teleförbindelser.
Det är av stor vikt att utbyggnad och förstärkning av telenätet
påskyndas i detta område.

I motion T802 (kds) behandlas telekommunikationerna i
Östergötlands glesbygdsområden. Motionären framhåller att det är
av största vikt att glesbygden och de mindre orterna inte kommer
i efterhand vid utbyggnaden av landets telekommunikationer.
Glesbygdens behov av goda telekommunikationer bör tvärtom få hög
prioritet, även i jämförelse med befolkningstäta och
företagsintensiva regioner.

Enligt motion T803 (fp) bör man införa en ordning som
möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som
inte är lönsamma från företagsekonomisk synpynkt, men från
samhällsekonomisk, eller som bedöms regionalpolitiskt
motiverade. Motionären hänvisar till det system som gäller för
statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och
flygtrafik.

I motion A450 (s) framhålls att telenätet i hela Kopparbergs
län bör få den höga standard som krävs för dagens och
morgondagens datakommunikation.

I motion N283 (s) framhålls att data- och
telekommunikationerna i Norrbottens län snabbt bör byggas ut i
en satsning på höghastighetskabel och AXE-system.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden
erinra om att omfattningen och inriktningen av Telias
investeringar behandlades i fjolårets telebetänkande med
utgångspunkt i Televerkets treårsplan för åren 1993--1995. Ett
enigt utskott ställde sig bakom regeringens förslag att
investeringarna skulle uppgå till knappt 8 miljarder kronor per
år och att moderniseringen av telenätet därvid skulle ges hög
prioritet. Moderniseringen sker i princip genom att stationer
och linjenät digitaliseras. År 1997 skall 90 % av abonnenterna
ha anslutning till en station av AXE-typ. År 2000 skall alla
abonnenter ha sådan anslutning. I betänkandet framhölls vidare
att den kommande treårsperioden skulle innebära en fortsatt
satsning på fiberoptiska transmissionssystem inom det digitala
långdistansnätet. Inom lokalnäten gäller det -- framgår av
betänkandet -- att upprätthålla en mycket hög tillgänglighet och
teknisk kvalitet samt att kunna möta en ökande efterfrågan på
höghastighetsförbindelser för data- och bildkommunikation.
Enligt vad utskottet erfarit anser Telia nu, mot bakgrund av
att den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen går vidare,
att målsättningen för AXE-utbyggnaden kan höjas över 90 % för
år 1997. Ett omfattande planeringsarbete pågår för att precisera
det nya högre målet. För att ge alla kunder tillgång till
AXE-tekniken år 2000 krävs nya tekniska lösningar som förenar
småskalighet med hög kostnadseffektivitet. Tekniken är under
utveckling men kan inte påskyndas i sådan grad att det blir
möjligt att nå det till år 2000 uppsatta målet redan år 1997.
Vid slutet av år 1993 var 84 % av alla förbindelser i
långdistansnätet digitaliserade. Vid slutet av år 1995 beräknas
den siffran ha höjts till 100 %. Satsningen på fiberoptiska
transmissionssystem fortsätter, och år 1997 väntas 45 000 km
optokabel finnas nedgrävda över hela landet.
Riksdagen ställde sig i december 1992 bakom förslag av
regeringen om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin,
som bl.a. innebar att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skulle
tilldelas 1 000 miljoner kronor i syfte att underlätta en
tidigareläggning av vissa affärsverksinvesteringar (prop.
1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134). Enligt vad utskottet erfarit
medför riksdagsbeslutet en tidigareläggning av Telias
investeringar om totalt 506,6 miljoner kronor från åren 1996 och
1995 till åren 1994 och 1993. Tidigareläggningen bedöms inte
påverka slutåret, år 2000, för AXE-teknikens fullständiga
utbyggnad i hela landet. Uppnåendet av det målet beror, som
nämnts, av ett pågående tekniskt utvecklingsarbete.
Med anledning av vad som sägs i motion T219 (s) om
avreglering inom telekommunikationsområdet och effekter härav
samt om statligt ansvar för grundläggande tele- och datatjänster
vill utskottet framhålla följande.
Innan telelagen och lagen om radiokommunikation trädde i
kraft den 1 juli 1993 fanns ingen annan lagreglering på
telekommunikationsområdet än ett krav på tillstånd enligt
radiolagen (1966:755) för innehav och användning av
radiosändare. Telelagen, som trädde i kraft den 1 juli 1993,
innebär sålunda inte en avreglering utan i stället en reglering
av ett förut i huvudsak oreglerat område. Den förändrade
marknadssituationen på teleområdet gjorde denna reglering lika
nödvändig som bolagiseringen av televerket.
I och med att lagen trädde i kraft utvidgades det statliga
ansvaret för grundläggande telekommunikationer i hela landet
till att förutom taltelefoni även omfatta telefaxtjänster och
datakommunikation via låghastighetsmodem. Vad som i motion T219
(s) kallas avreglering har sålunda inte medfört att någon region
missgynnas i fråga om tillgång till grundläggande
telekommunikationer.
Omfattningen och inriktningen av Telias investeringar, i
enlighet med vad utskottet angivit ovan, synes ägnade att
tillgodose syftet med samtliga nu aktuella motionsyrkanden om
teleinvesteringar i olika delar av landet. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av dessa yrkanden synes därför inte
erforderlig. Utskottet anser vidare att något sådant
lånebemyndigande för Telia, eller något sådant
räntekostnadsanslag, som begärs i motion T224 (s) inte bör komma
i fråga. Något behov av statlig upphandling av
teleinvesteringar, på sätt som begärs i motion T803 (fp), synes
inte heller föreligga. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga
nu aktuella motionsyrkanden.

5 Telias taxor m.m.

5.1 Inledning

Telias taxesättning regleras i viss utsräckning av
bestämmelser i telelagen. I 18 § föreskrivs sålunda att en
tillståndshavares taxor för användning av telefonitjänst till en
fast anslutningspunkt inom ett allmänt tillgängligt telenät och
för tillhandahållande av fasta teleförbindelser inom ett sådant
nät skall vara kostnadsorienterade. Enligt 19 § telelagen får
dock regeringen, utan hinder av 18 §, föreskriva att taxor för
telefonitjänst till en fast anslutningspunkt inom ett allmänt
tillgängligt telenät inte får överstiga en viss nivå. Telias
taxor kan med andra ord i viss utsträckning omfattas av en
prisreglering.
Frågan om prisregleringens utformning och omfattning
behandlades i fjolårets telebetänkande. Utskottet ställde sig
bakom regeringens förslag att den skulle bemyndigas träffa ett
avtal med Telia om taxeutveckling för telefonitjänst till fast
anslutningspunkt. Ett pristak skulle enligt regeringen gälla för
alla permanenthushåll och företag med direkttelefon. Detta
skulle utformas så att den årliga prisutvecklingen knöts till
nettoprisindex (NPI). För åren 1993--1996 skulle pristaket
sättas till NPI minskat med 1 % med år 1992 som basår. Inom
ramen för prisregleringen borde olika taxestrukturer utvecklas,
t.ex. lågförbrukartaxor och andra rabattsystem. Ett pristak i
kombination med lågförbrukartaxor och andra rabattsystem
bedömdes leda till en successiv ökning av Telias
abonnemangsavgifter och taxor för lokalsamtal, medan taxorna för
riks- och utlandssamtal skulle komma att sänkas -- allt inom
ramen för en långsiktig kostnadsanpassning. Inom det utrymme som
täcktes av pristaket borde Telia ha frihet att utforma
taxestrukturen.
Utskottet ställde sig också bakom krav i en nyd-motion på en
utredning om förutsättningarna för att införa en differentierad
teletaxa för pensionärer i enlighet med riktlinjer som angavs i
motionen.
Vidare tillstyrkte utskottet ett förslag i en s-motion om
handikappades behov av telekommunikationer. Förslaget innebar
inrättande av en telefond, finansierad av teleföretagen i
förhållande till dessas omsättning, ur vilken bl.a. personer med
funktionshinder skulle kunna få bidrag till dagliga merkostnader
för telekommunikationer.

5.2 Regeringens bedömningar

I propositionen framhålls att Kommunikationsdepartementet
utrett frågan om särskilda teletaxor för pensionärer, i enlighet
med riksdagens beslut, och att utredningen ligger till grund för
regeringens ställningstagande. Regeringen finner
sammanfattningsvis att vissa taxeförändringar som Telia
genomfört, resp. planerar att genomföra under år 1994, i hög
grad underlättar för pensionärer och alla personer med svag
ekonomi att ha tillgång till telefon. I sammanhanget redovisas
konstruktionen av den s.k. lågförbrukartaxa som gäller sedan den
1 januari 1994. Taxeförändringarna är enligt regeringen att
föredra framför utskottets förslag om att införa särskilda
lättnader för pensionärer.
Av propositionen framgår vidare att Statskontoret på uppdrag
av regeringen har redovisat förutsättningarna för en fond för
handikappstöd på telekommunikationsområdet. Regeringen
framhåller att den har för avsikt att överväga frågan vidare och
därefter återkomma till riksdagen.

5.3 Motionsförslag

I motion T226 (nyd) framhålls att bakgrundsbeskrivningen
i propositionen om särskilda teletaxor för pensionärer är
undermålig och att utskottets förslag enligt fjolårets
telebetänkande bör utredas på ett mer professionellt sätt än vad
som skett. Det nya utredningsuppdraget bör gälla särskilda
teletaxor inte bara för pensionärer utan också för andra svaga
grupper i samhället.

I motion T801 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförs om utjämning av
teletaxorna. Motionärerna kritiserar Telias taxesättning med
angivande av följande exempel. En teleabonnent som bor i Tärnaby
kan nå ca 20 000 invånare för lokaltaxa. Inom området för
regiontaxa tillkommer ytterligare ca 30 000 invånare. För att
ringa till närmaste lasarett debiteras abonnenten i fråga
regiontaxa och för samtal till länsstyrelsen och andra
samhällsorgan debiteras han rikstaxa. En abonnent i Stockholm
kan däremot -- framhåller motionärerna -- för lokaltaxa ringa
abonnenter i hela Stockholms län samt stora delar av Uppsala
län, något som innebär nära två miljoner invånare och bl.a.
samtliga länsmyndigheter. Ett första steg i riktning mot en ökad
taxeutjämning bör utformas så att abonnenter för lokaltaxa skall
kunna nå alla hushåll och myndigheter i det egna länet.

I motion T219 (s) framhålls att teletaxorna måste anpassas
till människornas och företagens delaktighet i olika regioner.
Det måste vara samma kostnad för alla inom en kommun och en
kostnad för alla inom samma län, betonar motionärerna.

I motion T805 (c) framhålls att Telias nya områdesindelning
har fått orimliga konsekvenser för många regioner. Som exempel
anges förhållandena inom Vimmerby kommun. Där får man med det
nya taxesystemet betala avgift för fjärrsamtal, alltså högsta
taxa, för samtal till den egna residensstaden Kalmar. Den lägre
taxan, som gäller för regionsamtal, tillämpas däremot för
samtal mellan Vimmerby och tre andra residensstäder, nämligen
Jönköping, Linköping och Visby. Motionärerna understryker att
människors behov och vanor måste ligga till grund för ett nytt
taxesystem. Alla måste t.ex. kunna ringa till sin länshuvudstad
för maximalt regionsamtalstaxa.

I motion T807 (s) behandlas telefonabonnemang för
ungdomar. Motionärerna framhåller att nytillträdande ungdomar
på bostads- och arbetsmarknaden inte har råd att skaffa sig ett
telefonabonnemang så länge som Telia ställer krav på
depositionsavgift med 5 000 kr och/eller borgen för samma
belopp. Beloppet bör därför modifieras.

5.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att den nya
lågförbrukartaxan synes väl ägnad att tillgodose det sedan länge
gällande önskemålet att alla skall ha råd att ha en telefon. Ett
rabattsystem enligt riktlinjerna i fjolårets nyd-motion om
särskilda teletaxor för pensionärer är enligt propositionen inte
tekniskt genomförbart i vissa delar. Härtill kommer
hanteringskostnader på totalt ca 30 miljoner kronor. Utskottet
kan mot den angivna bakgrunden inte ställa sig bakom kravet på
fortsatt utredning enligt den nu aktuella nyd-motionen. Yrkandet
härom avstyrks följaktligen.

Vad gäller övriga motionsyrkanden om taxefrågor vill utskottet
till en början erinra om fjolårets riksdagsbeslut och den frihet
detta innebär för Telia att självt bestämma sina taxor inom de
gränser som angavs i beslutet. Utskottet kan också konstatera
att det i den kritik mot Telias taxesättning som återfinns i
motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) inte görs gällande
att Telia skulle ha överträtt dessa gränser.
Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att
indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets
struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i
kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa
gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal
som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för
samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller
fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning
till läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av
taxesystemet till de administrativa gränserna är dock inte
tekniskt möjlig. I några få län råder den ordning som anges i
motionerna T801 (s), som gäller Västerbottens län, och T805 (c),
som gäller Kalmar län, och som innebär att fjärrtaxa tillämpas
för samtal mellan vissa orter och residensstaden. Telia ser
därför för närvarande över möjligheterna att införa ett system
som innebär att högst regiontaxa debiteras vid samtal från
resp. läns innevånare till samhällsorgan såsom länsstyrelse,
landsting och länssjukhus. Det kan tilläggas att den relativa
förmån som teleabonnenter i de tre storstadsområdena har, med
avseende på det antal abonnenter som kan nås för lokaltaxa,
reduceras av att abonnemangsavgiften där är högre än i landet i
övrigt.
Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på resultatet av
Telias översyn finner utskottet syftet med yrkandena i
motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) tillgodosett. De bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks
följaktligen.

Enligt vad utskottet erfarit gör Telia numera alltid en
kreditprövning vid teckning av nya abonnemang. Förklaringen
härtill är att kunderna har betydande krediter, eftersom
fakturering normalt görs en gång per kvartal i efterskott, och
att Telia tidigare fått vidkännas stora kreditförluster. Om
kundens kreditvärdighet kan styrkas, utgår ingen
depositionsavgift. Enligt vad utskottet inhämtat har Telia
sänkt den i motion T807 (s) behandlade depositionsavgiften från
5 000 kr till 3 000 kr. Motionärens önskemål har sålunda
tillgodosetts, varför utskottet avstyrker ett bifall till
motionen.

6 Radiofrågor

I motion T806 (m) behandlas frågan om tillståndskrav för
trådlösa mikrofoner som används på teatrar, revyscener,
konferenslokaler, utställningar och kyrkor. Uteffekten på sådana
radiosändare som dessa mikrofoner utgör är endast 0,02 watt och
räckvidden högst 100 à 200 meter. Motionären framhåller att
tillståndskravet är onödigt och utgör ett exempel på en lika
onödig byråkrati.

En motion av samme motionär och med samma innebörd som den nu
aktuella behandlades hösten 1993 av konstitutionsutskottet (KU)
i dess av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU3. KU
hänvisade till lagen (1993:599) om radiokommunikation, som
riksdagen hade antagit våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. TU30,
rskr. 443), och framhöll att i lagen finns bestämmelser om
tillståndsplikt för radiosändare och om undantag från denna. KU
avstyrkte motionen med hänvisning till att frågan om
tillståndsplikt nyligen hade prövats och till att anledning
saknades att frångå den bedömning som då hade gjorts.
Trafikutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än KU
och vill betona att tillståndskravet skall ses mot bakgrund av
att en väl fungerande radioanvändning förutsätter ordning i
etern. Trafikutskottet vill vidare erinra om att 8 § i
radiokommunikationslagen gör det möjligt för Post- och
telestyrelsen att bevilja undantag från tillståndsplikten i
fråga om bl.a. radiosändare som utnyttjar särskilt bestämda
gemensamma frekvenser. Sådant undantag får förenas med villkor
att den radioanläggning i vilken sändaren ingår uppfyller
bestämda tekniska krav. Med det sagda avstyrker utskottet
motionen.

I motion T804 (m), med rubriken Ett riksomfattande
radionät, framhålls att vissa myndigheter bör åläggas att
snarast inleda ett samarbete i syfte att analysera sina behov av
radiokommunikationer och utarbeta en strukturerad specifikation
över ett av staten ägt och för brukarna gemensamt
radiokommunikationssystem att användas i krig och fred. De
myndigheter motionären syftar på är bl.a. Statens räddningsverk,
Socialstyrelsen, Vägverket, Banverket, Generaltullstyrelsen och
Kustbevakningen. Till stöd för sin framställning åberopar
motionären behovet av en effektiv frekvensanvändning och av
minskade kostnader för myndigheternas radioverksamhet.

Bestämmelserna i lagen om radiokommunikation syftar till att
främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till
radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor. Post-
och telestyrelsen har tillsyn över efterlevnaden av lagen och av
de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Styrelsen kan
därmed verka för den rationella frekvensanvändning som
motionären förordar. Utskottet förutsätter att myndigheterna
själva tillvaratar de möjligheter till effektivitetsvinster vid
nyttjandet av radiokommunikationer som ryms inom ramen för post-
och telestyrelsens reglerande verksamhet och som eljest kan
uppnås. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte erforderlig
med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisning för Post- och
telestyrelsen
att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr,

2. beträffande kravet på full kostnadstäckning
att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och
telestyrelsen tillåts frångå detta krav,

3. beträffande Post- och telestyrelsens kreditutrymme
att riksdagen godkänner regeringens förslag till
anslagskredit, räntekontokredit och låneram,

4. beträffande medelsanvisning för Post- och
telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling av
särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 351 673 000 kr,

5. beträffande medelsanvisning för Ersättning till Posten
AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,

6. beträffande medelsanvisning för kostnader förenade med
statens ägande i SOS Alarmering AB
att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i
SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 140 000 000 kr,

7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för
Postens och Telias verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 20 och
1993/94:N283 yrkande 16,
res. 1 (s)

8. beträffande Telias investeringar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T207 i denna del,
1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkandena
22--24, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och
1993/94:N283 yrkande 17,
res. 2 (s)

9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer
att riksdagen avslår motion 1993/94:T226 yrkande 5,
res. 3 (nyd)

10. beträffande utjämning av teletaxorna
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T219 yrkande 5 i denna
del, 1993/94:T801 och 1993/94:T805,
res. 4 (s) - motiv.

11. beträffande telefonabonnemang för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1993/94:T807,

12. beträffande trådlösa mikrofoner
att riksdagen avslår motion 1993/94:T806,

13. beträffande ett riksomfattande radionät
att riksdagen avslår motion 1993/94:T804.

Stockholm den 15 mars 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove
Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson
(s), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars
Biörck (m), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds) och Max
Montalvo (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under avsnitt D. Post och
telekommunikation (s. 106--119)
1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr (punkt D 1,
yrk. 1),
2. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och
telestyrelsen tillåts frångå kravet på full kostnadstäckning
(punkt D 1, yrk. 2),
3. att riksdagen godkänner regeringens förslag till
anslagskredit, räntekontokredit och låneram (punkt D 1,
yrk. 3),
4. att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling
av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 351 673 000 kr (punkt D 2),
5. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr (punkt D 3),
6. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande
i SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 140 000 000 kr (punkt D 4).

Reservationer

1. Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias
verksamhet (mom. 7)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Synpunkter av" och på s. 7 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motionerna T224 (s) och N283 (s) talar för att post- och
televerksamhet bör regleras inom ramen för en
koncessionslagstiftning, där alla operatörer solidariskt
finansierar de regionalt och socialt betingade skillnaderna i
kostnader. Det primära syftet med en sådan lagstiftning bör vara
att garantera att de av riksdagen fastställda sociala och
regionalpolitiska målen för post- och televerksamhet uppfylls.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna
T224 (s) yrkande 20 och N283 (s) yrkande 16 tillstyrks -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:

7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för
Postens och Telias verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande
20 och 1993/94:N283 yrkande 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Telias investeringar (mom. 8)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "aktuella
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T224 (s) talar teknik-,
sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl för en
tidigareläggning av den totala AXE-utbyggnaden i landet från år
2000 till år 1997. Enligt motionens yrkande 22 bör riksdagen hos
regeringen begära att den verkar för att AXE-systemet är fullt
utbyggt år 1997. Utskottet tillstyrker detta yrkande.
Vidare anser utskottet att regeringen bör anvisa en låneram
för att göra det möjligt för Telia att ta upp ett lån i
Riksgäldskontoret på högst 300 miljoner kronor för den
tidigareläggning av Telias investeringar som utskottet förordar.
Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkande 23 i
motion T224 (s) torde få anses tillgodosett.
Slutligen tillstyrker utskottet motionens yrkande 24 om att
riksdagen på ett särskilt anslag bör anvisa 25 miljoner kronor
för täckande av räntekostnaden för lånet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande Telias investeringar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkandena 22
och 24 samt med anledning av motionerna 1993/94:T207 i denna
del, 1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkande
23, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och
1993/94:N283 yrkande 17
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels godkänner att Telia AB får ta upp lån i
Riksgäldskontoret inom en ram av 300 000 000 kr till det
ändamål som utskottet angivit,
dels till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret
1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr, till det
ändamål som utskottet angivit, utöver vad regeringen föreslagit
i proposition 1993/94:100 bilaga 17,

3. Särskilda teletaxor för pensionärer (mom. 9)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "härom avstyrks
följaktligen" bort har följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motion T226 (nyd) talar för att förutsättningarna för införande
av differentierade teletaxor för pensionärer och andra svaga
grupper i samhället bör utredas. Utskottet tillstyrker
följaktligen motionens yrkande 5.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utjämning av teletaxorna (mom. 10) -- motiveringen

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Med det" och slutar med "i övrigt" bort ha följande lydelse:
Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att
indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets
struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i
kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa
gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal
som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för
samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller
fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning
till läns- och kommunindelningen. Telia ser för närvarande över
möjligheterna att införa ett system som innebär att högst
regiontaxa debiteras vid samtal från resp. läns innevånare till
samhällsorgan såsom länsstyrelse, landsting och länssjukhus.
Utskottet anser att det är angeläget att teletaxornas
utformning skapar likvärdiga ekonomiska villkor för människor
och företag i alla delar av landet. Utskottet förutsätter därför
att Telia i sitt fortsatta arbete med teletaxornas utformning
tar hänsyn till de synpunkter och krav som syftar till att man
inom sitt län skall kunna nå sin länsmyndighet och andra
samhällsorgan med högst regiontaxa.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias
verksamhet

Jag biträder hemställan i reservation 1.

Utjämning av teletaxorna

Jag biträder reservation 4.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Motionerna2
Utskottet4
1 Inledning4
2 Anslagsfrågor4
2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen4
2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen:
Upphandling av särskilda samhällsåtaganden5
2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB
för rikstäckande betalnings- och kassaservice5
2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med
statens ägande i SOS Alarmering AB6
3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens
och Telias verksamhet6
4 Telias investeringar7
5 Telias taxor m.m.10
5.1 Inledning10
5.2 Regeringens bedömningar10
5.3 Motionsförslag11
5.4 Utskottets ställningstagande12
6 Radiofrågor13
Hemställan14
Reservationer15
Meningsyttring av suppleant18