Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB

Betänkande 2002/03:NU4

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Avgörande
2003-03-05
Debatt
2003-03-05
Beslut fattades
2003-03-05

Hela betänkandet

DOCX
Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB(docx, 78 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_nu_4(pdf, 221 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Sveaskog AB tar över Svenska Skogsplantor AB (NU4)

Det statliga skogsbolaget Sveaskog AB tar över det statliga bolaget Svenska Skogsplantor AB. Riksdagen utgår från att regeringen följer rekonstruktionen av Svenska Skogsplantor AB. Riksdagen utgår också från att Sveaskog påbörjar en försäljningsprocess av bolaget före september 2006. Svenska Skogsplantor AB är den enskilt största producenten i Sverige av skogsplantor. Bolaget har gått med förlust sedan 1999, och Sveaskog AB har förklarat att det är berett att ta ansvar för en rekonstruktion av verksamheten.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen, avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 4 februari 2003, justerades 20 februari 2003 och fick trycklov 25 februari 2003.Reservationer: 2

Alla beredningar i utskottet

2003-02-04

Sveaskog AB tar över Svenska Skogsplantor AB (NU4)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att det statliga skogsbolaget Sveaskog AB tar över det statliga bolaget Svenska Skogsplantor AB. Utskottet utgår från att regeringen följer rekonstruktionen av Svenska Skogsplantor AB. Utskottet utgår också från att Sveaskog påbörjar en försäljningsprocess av bolaget före september 2006. Svenska Skogsplantor AB är den enskilt största producenten i Sverige av skogsplantor. Bolaget har gått med förlust sedan 1999, och Sveaskog AB har förklarat att det är berett att ta ansvar för en rekonstruktion av verksamheten.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:NU4, Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB

Debatt om förslag 2002/03:NU4

Webb-tv: Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Ulla Löfgren (M)
Anf. 24 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Jag har framför mig, och många av oss har framför sig, ett synnerligen magert utskotts- betänkande. Men precis som Ulla Löfgren sade beror det inte på att utskottet har handlat på fel sätt utan på att den proposition vi har fått till underlag är under- målig. Ett enigt utskott har, precis som det står på första sidan i betänkandet, konstaterat att propositio- nen inte motsvarat de krav som riksdagen normalt bör ställa vad gäller ett gott underlagsmaterial från re- geringen. Utskottet saknar en redovisning av reger- ingens analys av olika tänkbara alternativa lösningar. Det här tycker jag borde ha varit skäl nog för hela utskottet att ställa sig bakom kravet på avslag på propositionen. Men så har inte blivit fallet. Vi i Folkpartiet är i princip emot kommunalt och statligt drivna och ägda bolag. Arbetet går ofta trögt, och det innebär också oftast snedvridande konkur- rensförhållanden. Trögheten visas till exempel av att detta bolag redan 1999 uppvisade negativt resultat, precis som Ulla Löfgren har nämnt, och först nu hän- der någonting. Som alla vet är skogsplantor färskvaror. Varulager kan inte byggas upp utan produkterna måste säljas, annars förstörs de. Det har alltså inte skett. Staten, det vill säga vi skattebetalare, förlorar stora belopp, i det här fallet minst 130 miljoner kronor. De pengarna hade kanske kommit väl till pass som ett tillskott för att kunna höja föräldraförsäkringen, till exempel. Vi i Folkpartiet anser således att bolaget bör av- vecklas genom likvidation, och vi anser att riksdagen bör ge regeringen detta till känna. Vi yrkar avslag på propositionen, och jag yrkar alltså bifall till reserva- tion 1. Fru talman! Jag tycker inte att jag behöver använ- da mina anmälda åtta minuter utan slutar med detta.
saknar porträttfoto
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 25 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! I dag debatterar vi ett ärende som är av principiell art. Det handlar om huruvida staten ska äga företag eller inte och hur det ägandet i så fall ska se ut. Kristdemokraternas uppfattning är att staten ska äga företag endast när särskilda skäl föreligger. Det är till exempel rimligt att Vin och Sprit är ett statligt monopol av folkhälsoskäl. Men det är inte rimligt att staten ska äga ett bolag som bland flera andra på en privat marknad producerar och säljer frö och skogs- plantor. Staten är dessvärre också en dålig ägare. Ägar- styrningen verkar inte fungera i de statliga bolagen, trots att det finns handläggare på Näringsdeparte- mentet som sitter i styrelsen i respektive bolag och ska rapportera in direkt till departementet. Vi ser i dag tecken på vanskötsel i väldigt många bolag. Det är inte länge sedan det aviserades att SJ hade stora ekonomiska problem. Man upprättade en kontrollba- lansräkning - konkursmässigt! Ägaren hade låtit utvecklingen rulla på utan att ingripa i tid. Svenska Skogsplantor uppvisar också ett negativt resultat från 1999. Bolagsledningen byttes ut 2001. Det egna kapitalet har successivt urholkats. År 2002 tvingades man upprätta en kontrollbalansräkning. Man var konkursmässig. Jag tycker att det finns stora skäl att klandra re- geringens bristande förmåga att ägarstyra sina bolag. Man underlåter att agera aktivt och i ett tidigt skede för att förhindra att en kapitalförstöring sker. I stället för att gå in och hejda en allvarlig situation låter man det rulla på och utvecklas till en kris i flera statliga bolag. Det faller ett tungt ansvar på regeringen för att man nu tvingas vidta hastiga och ogenomtänkta lös- ningar för att rädda en verksamhet som man borde ha styrt upp i ett långt tidigare skede. Kristdemokraterna menar, precis som Riksdagens revisorer som har granskat statens ägarroll, att det är för dålig styrning. Nu har man kommit fram till att för att erhålla en godtagbar soliditet krävs det ett kapitaltillskott på 130 miljoner kronor. Regeringens lösning på problemet är att låta ett annat statligt bolag, nämligen Sveaskog AB, ta över samtliga aktier i Svenska Skogsplantor AB. Då uppnår man två saker. Dels avvärjer man den omedelbara ekonomiska krisen, dels undviker man att belasta statsbudgeten med utgifter som skulle hota att spräcka utgiftstaket. Detta stöds av Vänsterpartiet och Miljöpartiet och också av Centerpartiet. Fru talman! Sveaskog är Sveriges största skogs- ägare. När det företaget bolagiserades häromåret gav riksdagen tydliga direktiv om att man skulle avveckla den skogsindustriella verksamheten och fokusera på kärnverksamheten, nämligen att äga och förvalta skog. I första hand skulle man kunna erbjuda mark- byten på kommersiella villkor med andra markägare och öka tillgången på vedråvara för köpsågverken. Vad gäller det senare uppmärksammade Kristdemo- kraterna under hösten hur köpsågverken snarare har fått svårare att få tag på vedråvara på grund av Svea- skogs agerande på marknaden. Sveaskog är i dag en stor aktör också inom den industriella verksamheten och har faktiskt förvärvat ytterligare sågverk, trots att denna riksdag har beslu- tat att verksamheten inom den industriella näringen i stället ska avvecklas. Fru talman, att i det här läget låta Sveaskog lägga under sig ytterligare verksam- hetsfält, nämligen produktion av frö och skogsplan- tor, innebär i princip att riksdagen fattar ett beslut som går tvärtemot ett tidigare fattat beslut. Det går också stick i stäv mot de rekommendationer som kommit från bland andra Riksdagens revisorer om att de statliga bolagen ska koncentrera sig på sin kärn- verksamhet. Fru talman! Vi kristdemokrater anser att Svenska Skogsplantor AB bör privatiseras. Det ligger i linje med den principiella syn vi har på statligt ägande. En privatisering av statliga företag leder till en renodling av statens roll, ökade möjligheter för privata entre- prenörer, ökad ägarspridning och en breddning av riskkapitalmarknaden. Den verksamhet som Svenska Skogsplantor AB bedriver är inte av det slaget att den motiverar ett statligt ägande. Dessutom finns det ett flertal privata aktörer som fungerar mycket väl inom det verksamhetsområde som Svenska Skogsplantor AB verkar i. Det är heller inte bara vi som är kritiska. De re- missyttranden som näringsutskottet har begärt in är i stort sett eniga med Kristdemokraterna. Regeringen har inte frågat någon remissinstans, utan det var när- ingsutskottet som fick göra detta - ett mycket an- märkningsvärt förfarande! Var tiden så knapp, eller var det rentav ett försök från regeringen att mörka? Man leds lätt till att tro detta också med tanke på alla handlingar som har hemligstämplats. Ville man mör- ka att andra skogsbolag som också producerar skogs- plantor i tid hade dragit ned sin produktion och inte alls drabbats av sådana förluster som Svenska Skogs- plantor fick? Var det ett försök att mörka att övriga privata aktörer på marknaden befarar att de nu kanske blir utkonkurrerade när man får en alltför domineran- de aktör på både plant- och frömarknaden? Var det ett försök att mörka att konkurrensen nu ris- kerar att kraftigt snedvridas? Flertalet av de aktörer som näringsutskottet har tillfrågat anser, liksom Kristdemokraterna, att Svenska Skogsplantor ska säljas ut i delar till en privat marknad. Fru talman! Proposition 2002/03:24 om överlåtel- se av aktier i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB gör anspråk på rekord. Det är den sämst faktaun- derbyggda proposition som jag någonsin har skådat. Jag hoppas att vi slipper se fler sådana. Med det vill jag yrka bifall till reservation nr 2.
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 26 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag vill påstå att det är ett klokt ställ- ningstagande som majoriteten har gjort till det ärende vi nu behandlar i kammaren. Genom att överlåta aktierna i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog visar vi socialdemokrater och övriga tre partier som står bakom detta att vi tar ett ansvar för skogspoliti- ken och för statens ekonomi. Som framgår av betänkandet är det inget självän- damål för oss socialdemokrater att Svenska Skogs- plantor ska finnas i statlig ägo för all framtid. Men att, som Moderaterna och Folkpartiet, kräva likvide- ring av företaget i detta skede skulle vara oansvarigt. Staten skulle tvingas skjuta till 130 miljoner kronor för att återupprätta Svenska Skogsplantor, om inte konkurs med ytterligare värdeförluster skulle uppstå. Lika illa är det med reservationen från Kristde- mokraterna. En nedläggning av bolaget är ett orealis- tiskt alternativ från ekonomisk, marknadsmässig och inte minst skogspolitisk synpunkt. Som framgår av betänkandet ska regeringen dock ha kritik för det sätt som ärendet har behandlats på. Riksdagen har rätt att begära ett bättre och utförligare underlag än vad vi har fått. Det är helt orimligt och närmast ansvarslöst att gå så långt som oppositionen gör och föreslå utförsälj- ning och likvidering av Svenska Skogsplantor. Kon- sekvensen av en avveckling blir bara att tillgången på högkvalitativt skogsodlingsmaterial försämras dra- matiskt. Det kommer hårdast att drabba företagets huvudkunder, de små och medelstora skogsägarna. En brist på skogsodlingsmaterial leder till prishöj- ningar och till att viljan att föryngra skogsbeståndet minskar. Slutresultatet blir en försämrad skogspro- duktion. Som folkvalda har vi ett större ansvar, i detta fall ansvar för ekonomin och skogspolitiken. Det ansvaret tar vi bäst genom att överlåta Svenska Skogsplantor till Sveaskog. Vi anser att Svenska Skogsplantor även fortsättningsvis ska drivas som ett separat bolag inom Sveaskogskoncernen. Vi förutsätter samtidigt att regeringen följer ut- vecklingen i företaget och att Sveaskog, som det sägs i betänkandet, under den här mandatperioden påbörjar en försäljning av Svenska Skogsplantor. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
saknar porträttfoto
Ann-Marie Fagerström (S)
Anf. 27 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Majoriteten i utskottet befarar att det ska bli brist på skogsplantor om inte Sveaskog tar över verksamheten. Det tror jag är en överdriven farhåga. Jag läste i Vi Skogsägare nr 1 att storskogsbruk och familjeskogsbruk gör en gemensam satsning på nya fröplantager. Det är en investering för mer till- växt, och på sikt kan skogsägarna få en extra årsav- verkning vart femte år. Det här gör man tillsammans med Skogforsk. Det är alltså avnämarna som gör det här, därför att man vill få tillgång till plantor. Visser- ligen får man inte de här fröna förrän långt fram i tiden, men de träd som ger frön till plantor i dag finns fortfarande kvar. Jag tror att de här farhågorna är betydligt över- drivna. Fröträden står i skogen. Vid en likvidation finns det säkert någon som vill ta över fröproduktion, om det finns en efterfrågan på frön, och även plant- produktion ute i landet. Det tror jag inte att man be- höver vara rädd för.
saknar porträttfoto
Ulla Löfgren (M)
Anf. 28 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Jag tror att det här är överdrivet. Jag tycker att det är väldigt vanskligt. Vi har som ägare av bolaget ett ansvar att se till att det blir ett fröbe- stånd i framtiden. Jag tror inte att man kan göra det så enkelt för sig som Ulla Löfgren här gör för Modera- ternas räkning och säga att man tror någonting. Här gäller ansvaret. Vi måste se till att det finns ett bestånd som vi med statlig ägo kan upprätthålla. Det gör vi på det här sättet. Det är att hantera ett pro- blem på ett mycket bra sätt.
saknar porträttfoto
Ann-Marie Fagerström (S)
Anf. 29 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Det är inte bara vad jag tror, utan det är vad jag kan läsa. Avnämarna är säkra på att de kan ta ett ansvar för frö- och plantproduktionen i framti- den. Vad man kan befara är att det här bolaget, som Sveaskog nu får på halsen och som ska drivas som ett särskilt bolag, kommer att bli en stor förlustaffär för Sveaskog också. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt av staten att lasta över ett tungt ok på ett annat statligt bolag.
saknar porträttfoto
Ulla Löfgren (M)
Anf. 30 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Staten måste ju försäkra sig om att det finns tillgång till högkvalitativt skogsodlingsmaterial. Vi socialdemokrater anser att man gör det mycket föredömligt på det sätt som förslaget i betänkandet ligger.
saknar porträttfoto
Ann-Marie Fagerström (S)
Anf. 31 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Jag har två frågor till Ann-Marie Fa- gerström. För det första skulle jag vilja fråga om Ann-Marie Fagerström anser att staten har tagit sitt ägaransvar fullt ut under den process som har varit och som nu är historia inom Svenska Skogsplantor. Eller har ägaransvaret på något sätt brustit under den tid som ligger bakom oss? Vad är Ann-Marie Fager- ströms bedömning av den historiska bakgrunden, med tanke på att Svenska Skogsplantor har hamnat i den här situationen? Privata skogsägare har inte hamnat i motsvarande situation, utan de har dragit ned produk- tionen i tid och inte låtit det gå till dessa gigantiska underskott. Den andra frågan handlar om en kommentar till LRF:s skrivningar. I sitt remissvar säger de att det av marknadsskäl är olämpligt att lägga över den här verksamheten på Sveaskog. Ser Ann-Marie Fager- ström någon risk för att det nu kommer att bli en snedvridning av konkurrensen, med tanke på att man får en så dominerande aktör på det här området? Finns det någon sådan risk enligt Ann-Marie Fager- ströms synsätt, och hur förebygger man det i så fall?
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 32 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag tycker självfallet att staten tar ett gott ansvar med det förslag som ligger här, när vi för över Svenska Skogsplantor till Sveaskog. Staten har ju redan försökt vidta åtgärder som skulle kunna förhindra att vi kom dithän där vi finns i dag. Men nu ser det ut som det gör, och ingen har kunnat påverka det. Efterfrågan har ju minskat, och det finns naturli- ga förklaringar till att det ser ut som det gör. Det är alldeles för enkelt att göra som Kristdemo- kraterna gör i det här fallet och bara säga att det stat- liga ägandet inte ska finnas utan att det handlar om konkurrens och vad det nu är. Här gäller det verkligen att se till att ta det fulla ansvaret. Det handlar också om de anställda i företaget. Det är så mycket i detta som ligger till grund för att vi lägger detta förslag. Att göra det så enkelt som Krist- demokraterna vill jag inte bara tänka på att vi skulle kunna göra. Jag tycker att vi tar ett fullt ansvar i det åläggande som finns i det här betänkandet.
saknar porträttfoto
Ann-Marie Fagerström (S)
Anf. 33 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick svar på någon av mina frågor, och jag upprepar dem där- för. Min första fråga var: Anser Ann-Marie Fager- ström att det är ett bristande ägaransvar bakåt i tiden som är orsaken till att Sveaskog har hamnat i den situation där de är i dag? Vidare frågade jag efter en kommentar till LRF:s synpunkter på att det här kommer att bli en alltför dominerande aktör på marknaden, varför det av marknadsskäl är olämpligt att lägga det hela inom Sveaskogs ram. Jag fick ingen kommentar till detta. Jag kanske får ställa ytterligare en fråga - det blir alltså mycket att svara på i den sista repliken i det här replikskiftet, Ann-Marie Fagerström: Finns det någon gräns för vad staten kan äga? Jag tycker att det är positivt att Ann-Marie Fager- ström i sitt inlägg betonade att det bör ske en utför- säljning och att det arbetet bör påbörjas under man- datperioden. Jag hoppas verkligen att regeringen står fast vid det men jag undrar om det finns någon typ av bolag eller verksamhet som inte är lämplig för statligt ägande.
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 34 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag måste ändå säga att här gäller det att lösa det problem som finns i dag. Det är ju det vi ska samtala om i de här replikerna. Från Socialdemo- kraternas sida gäller ingenting annat än att vi ska lösa den problematik som finns vad gäller Skogsplantor. Det gör vi på ett föredömligt sätt genom att låta Svea- skog överta de aktier som finns i Skogsplantor. Det handlar om ett ekonomiskt åläggande för sta- ten men också om ett åläggande avseende skogsnär- ingens fortsatta bruk och om de anställda i det företag vi talar om, alltså Skogsplantor. Där vill jag, fru tal- man, säga att vi tar ett stort ansvar. Det är den fråge- ställning som jag påstår att Kristdemokraterna i grun- den ändå avser. Där vill jag inte säga annat än ett ja - vi tar ett ansvar.
saknar porträttfoto
Ann-Marie Fagerström (S)
Anf. 35 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Frågan om Svenska Skogsplantor kan ibland ses - och har tidigare säkert synts - som en väldigt liten och obetydlig fråga. Från olika håll har vi nog sagt att det väl inte är hela världen om Svenska Skogsplantor såldes ut till andra intressen. Det är den ena biten. Å andra sidan har vi just detta med fröhantering och plantor. Där handlar det väldigt mycket om en långsiktig politik. Det handlar om hur vi hanterar det gröna guldet, den svenska skogen. Det visar sig nämligen att skogsägare av olika anledningar tycker att detta med plantering har sina bekymmer. Dels äter olika betande djur plantorna, dels angrips plantorna av skadeinsekter. Vidare är det svårt att få en bra kvalitet. Detta har gjort att man i ganska hög grad - enligt min uppfattning i alltför hög grad - gått över till självyngring. Man låter helt en- kelt den skog som finns kvar fröa när det gäller de avverkade delarna. På det sättet hoppas man få tillba- ka skog. Det går bra på vissa områden. Men på de flesta områden går det inte, utan vi får en mycket sämre återbeskogning. Det här är naturligtvis allvarligt. Sett till att kan- ske 25 % inte återbeskogas märks det möjligen inte så mycket i dag. Men vi vet ju att detta får konsekvenser på sikt, framför allt med tanke på att vi talar om kan- ske 75- eller 100-åriga omloppstider. Vad vi i dag gör får alltså konsekvenser också i framtiden. Detta har också inneburit en minskad efterfrågan på just skogs- plantor, något som, såvitt vi förstår, har drabbat Svenska Skogsplantor ganska hårt. Det finns två reservationer i betänkandet. I den ena reservationen vill man rakt av likvidera Svenska Skogsplantor. Det låter enkelt och bra men det kom- mer faktiskt att kosta mer jämfört med vad som före- slås i betänkandet. Dessutom riskerar vi att skapa en väldig turbulens på marknaden, för då ska ju andra intressenter försöka hugga åt sig det som är något att ha. Staten, i det här fallet, får sälja till det pris man får. Vi kan alltså få en väldigt obehaglig övergångs- situation för hela plantmarknaden. I den andra reservationen vill man på något sätt avyttra till privata intressen - här är det nog en vari- ant på samma sak som man vill använda. Men det är lite svårt åtminstone att avyttra hela Skogsplantor till privata intressen innan en rekonstruktion har skett. Fru talman! Jag anser att staten måste ta ett ansvar för sina bolag, för de anställda och för den långsiktiga skogsskötseln. Det kan mycket väl vara så att enskil- da och privata intressen - skogsbolagen - klarar av både frö- och planthanteringen. Men i alla situationer måste staten se till att det sköts på ett långsiktigt och bra sätt - att det finns bra frömaterial och att plant- skolningen fungerar bra. Dessutom gäller det att se till att det fortsatt är en bra tillväxt i den svenska skogen. Detta är faktiskt väldigt avgörande för hela vårt lands utveckling, med tanke på de oerhörda in- komster vi har av vår skog efter vidareförädling. Maria Larsson från Kristdemokraterna anser att staten sköter sina bolag dåligt. Ja, det händer nog. Men även andra sköter sina bolag dåligt. Jag tänker då som hastigast på Ericsson, ABB, Gislaved med flera. Det är alltså inte alltid som just ägarförhållandet avgör om ett bolag sköts bra eller dåligt. I betänkandet är det väldigt klart skrivet att man efter en rekonstruktion ska lämna öppet för andra ägare att gå in. Vi får se om det finns långsiktiga privata intressen, om det finns de som är intresserade av att i framtiden vara med i det här bolaget. Därmed tycker jag inte att det ska behöva vara några problem. I det här betänkandet säger vi att vi går in och tar ansvar för ett statligt bolag. Vi gör en rekonstruktion och ser till att vi också långsiktigt kan ha en bra skogsskötsel i det här landet. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i be- tänkandet
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 36 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Lennart Beijer säger att en likvidation kommer att kosta mer än den hantering som ni före- slår. Jag vill då fråga: Vad grundar du det på? Hur kan du vara så säker? Och hur mycket mer kommer det att kosta?
saknar porträttfoto
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 37 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Hur mycket mer det kommer att kosta törs inte jag säga. Däremot vet vi att en likvidation kommer att kosta pengar. Vi vet också att staten i det läget måste sälja av, naturligtvis till priser som då ges på marknaden. Utöver att detta antagligen skulle kosta mer skulle det också skapa en väldigt riskfylld och turbulent situation på marknaden.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 38 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag kan inte hålla med om det. Jag har inte fått något riktigt svar. I anförandet sade du, Len- nart Beijer, att det kommer att kosta mer. Nu säger du att det förmodligen kommer att kosta mer. Jag tycker inte att det är ett bra svar.
saknar porträttfoto
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 39 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Jag har inte gjort några egna beräk- ningar på detta. Men det material som vi har fått från departementet och från den lilla, alltför lilla, utred- ningen visar att en likvidation är dyrare än en rekon- struktion.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 40 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag uppfattade att Lennart Beijer i sitt anförande sade att staten kanske inte har skött bolaget på bästa möjliga sätt. Om det är så skulle jag vilja ha det bekräftat, eller få ett litet understatement. Ja, jag tycker att det är oerhört viktigt att staten tar det ägaransvar i de statliga bolagen som man bestämt sig för att ta. Jag tror att det är mycket viktigt att staten fungerar som ett föredöme. Men staten har också ett alldeles extra ansvar utöver vad privata bolag har eftersom det är skattepengar som hanteras - ett i sig mycket ansvarsfullt uppdrag. Då är det inte rimligt att ha en så dålig ägarstyrning att det blir nöd- vändigt att pumpa in skattemedel för att gång på gång rädda konkursmässiga bolag. Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att staten verkligen är en bra ägare där man bestämt sig för att gå in. Min fråga till Lennart Beijer handlar om i vilken grad staten ska äga bolag. Är det rimliga proportioner i dag, eller ska staten äga fler bolag? Ska staten äga färre bolag? Vilka bolag är i så fall möjliga att avyttra på sikt? Det gör mig lite orolig när Lennart Beijer talar i andra termer än vad Ann-Marie Fagerström nyss gjorde. Hon säger: Ja, Svenska Skogsplantor AB ska försäljas med påbörjan under mandatperioden. Len- nart Beijer däremot säger: Vi får se om det finns intressen som är beredda att köpa upp. Det låter som två skilda vägar att välja. Antingen försöker man aktivt arbeta för den lösning som finns i betänkandet eller också står man för Beijers hållning, att vi får se. Det är två helt olika förhållningssätt. Det gör mig något orolig om Vänsterpartiet i det här av- seendet inte står bakom skrivningarna i betänkandet.
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 41 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Maria Larsson ställer så många frågor till mig att jag har fritt att välja vilka jag hinner svara på, men jag ska försöka klara av de flesta. Jag utgår från att när ett bolag kommer i en sådan här ekonomisk situation måste det också bero på att det inte har skötts på allra bästa sätt. Därutöver kan det finnas andra förklaringar. Jag nämnde att åter- planteringarna har minskat. Om ett bolag är väldigt inriktat på privata enskilda skogsägare och det är dessa som använder den nya metoden kan det hända att Svenska Skogsplantor drabbas hårdare än andra. Men okej, naturligtvis ska ett bra bolag ha framför- hållning och veta om när saker och ting inträffar. Maria Larsson ställer frågan huruvida staten ska äga mer eller om det är perfekt som det är i dag. Jag tror att det finns en del statliga bolag som inte behö- ver ägas av staten i framtiden. Det kommer utveck- lingen att visa. Å andra sidan tror jag att det finns en del andra verksamheter som kanske måste ägas av staten eller av samhället på något sätt. När vi ändå pratar om skog är det mycket som tyder att de privata börsbolagen inte vill äga så mycket skog utan hellre ser en neutral ägare. Det är svårt för börsen att värde- ra skogstillväxt. I och med att det är en långsiktig verksamhet kanske det kan vara bra med en neutral ägare som ju staten är. Detta med försäljning under mandatperioden står jag naturligtvis bakom. Jag ville understryka att man inte bara kan säga att nu ska vi sälja och försöka hitta någon köpare någonstans, utan det måste vara en villig köpare som vill ta ett långsiktigt ansvar. Det är alldeles självklart.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 42 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag hoppas att den senaste repliken ändå indikerar att Vänsterpartiet kommer att vara med att arbeta aktivt för att en försäljning verkligen ska påbörjas under mandatperioden. När detta nu står i betänkandet är det oerhört viktigt att det också full- följs med aktiv handling. Då går det inte med låt-gå- principen, utan här krävs det också aktiv ägarstyrning i det avseendet. Sedan säger Lennart Beijer att det kan finnas stat- liga bolag som inte behöver ägas av staten i framtiden och att det kan finnas annan verksamhet som kanske behöver vara statlig. Jag skulle efterlysa lite exempli- fiering på den här slutsatsen. Vilka bolag handlar det om som kan säljas ut? Vilken verksamhet handlar om som borde vara i statlig regi? Jag tror att det är av allmänt intresse att få veta vad Vänsterpartiet anser. Lennart Beijer säger också att likvidation skulle skada marknaden. LRF påtalar i sitt remissvar till näringsutskottet att de tror att ett införlivande av Svenska Skogsplantors verksamhet i Sveaskog för- anleder precis detsamma, det stör marknaden genom att man får en för stor och dominerande aktör. Ser Lennart Beijer några risker i det?
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 43 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag har inga exempel på statliga bolag som i dag ska avyttras, och jag har inga bra exempel heller på några som jag vill köpa. Men jag nämnde faktiskt att det vad gäller skogsmark kan finnas ett allmänt intresse av att staten ökar sitt ägande. Maria Larsson nämner LRF:s skrivelse och farhå- gor för att koncentrationen nu ökar och att det skulle kunna störa marknaden - i och med att det blir en så kraftig spelare på marknaden - när Svenska Skogs- plantor går in i Sveaskog. Jag är inte så säker på det. Men i det här fallet gäller det först att rekonstruera företaget för att öppna möjligheten att få in nya in- tressenter i bolaget. Jag måste säga att jag i det här fallet är mest intresserad av att ha en långsiktig och hållbar politik för hantering av frön och plantor, ut- veckling av detta arbete som är helt nödvändig, och att se till att det fungerar. Det är det viktigaste. Jag tror att vi i det fallet måste acceptera att staten tar det ansvaret och ser till att den här utvecklingen kan vidmakthållas.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 44 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag vill börja där Lennart Beijer slu- tade och återigen ta upp det jag läste om i Vi Skogs- ägare, nämligen att storskogsbruk och familjeskogs- bruk gör en gemensam satsning i nya fröplantager. De säger att det hade varit bra med statligt stöd, men vi ska också komma ihåg att staten är med på många andra sätt. De betalar en hel del till den forskning som behövs för skogsförädlingen och själva föräd- lingsarbetet. De tycker att det räcker med det, och det tycker jag också. Såvitt jag förstår äger staten Sveaskog och har ett avkastningskrav på Sveaskog. Vad är det för principi- ell skillnad mellan att staten via statsbudgeten tar kostnaden för en likvidation och att man tar över kostnaden till Sveaskog, för Sveaskog måste ju re- konstrueras? Det kostar enligt uppgift 130 miljoner. Det är fortfarande statens pengar, men vari ligger den principiella skillnaden? Är det den att man inte riske- rar utgiftstaket?
saknar porträttfoto
Ulla Löfgren (M)
Anf. 45 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Det är positivt att det kommer till nya fröplantager och att det från den privata skogsnäring- ens sida finns ett intresse att utveckla den verksam- heten. Jag var nyligen inne på att det inte är nog med att man ska sköta om och ta hand om frön och skola plantor, utan vi måste se till att få ett bättre plantma- terial för framtiden. Det är den stora diskussionen i hela skogsägarrörelsen. Hur ska vi få fram så bra plantor att de fyller sin funktion fullt ut? Jag tror att det är helt riktigt att de är nöjda med forskningspengar och pengar till förädlingsarbetet. Jag kan tänka mig att de inte tycker att det är så där jätteviktigt att Svenska Skogsplantor räddas in i Sveaskog. Men jag tror inte heller att de har några avgörande synpunkter emot detta. Skillnaden mellan likvidation och rekonstruktion i det här fallet är att vi faktiskt räddar hem det statliga bolaget, räddar hem de anställdas intressen och ser till att vi får ett bolag som efter rekonstruktion kan gå ut till försäljning på en marknad som eftersöker den här verksamheten. Utgiftstak och andra sådana problem har jag inte bemödat mig om att försöka tränga mig in i.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 46 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Med tanke på de remissvar och det analysmaterial som finns med bland det hemliga materialet vet vi att det är överskott på marknaden just nu. Dessutom är det här färskvara. Även frö- plantagerna är en färskvara. Man producerar under en viss tid, och sedan är man på väg ut. Hur sannolikt är det att man kan hitta en köpare till hela Svenska Skogsplantor under den här mandatperioden?
saknar porträttfoto
Ulla Löfgren (M)
Anf. 47 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Det är helt riktigt att det har funnits ett överskott på plantmarknaden. Det beror mycket på att skogsägare är missnöjda med resultatet av sina planteringar, och då försöker de att hitta andra vägar. Dessutom kostar det en hel del att plantera, och lyck- as man att undvika dessa kostnader kan det ha sina fördelar. Detta har fått som konsekvens att Svenska Skogsplantor har fått problem. Jag håller alltså med om att det finns ett enormt överskott. Sedan kan man fråga sig vad det finns för sanno- lika köpare vid ett fortsatt överskott. Det är i och för sig en bra fråga, och jag var inne på den tidigare. Då gäller det verkligen att det finns ett långsiktigt privat intresse som tror på marknaden och som samtidigt kan få en förändring till stånd så att planteringarna ökar. Det är mycket allvarligt om det år efter år skulle vara så att 25 % av den avverkade ytan inte återplan- teras. Det får ju stora konsekvenser om vi ser drygt 50 år fram i tiden. Men vi förstår ju allihop att det ibland kan vara svårt att se så långt framåt.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 48 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Inför beslutet i dag har vi alltså att behandla överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor till Sveaskog AB. Färden fram till beslut har en histo- ria som lämnar mycket övrigt att önska än det som faktiskt har skett. Enligt riksdagens beslut våren 1993 skulle skogs- vårdsorganisationens frö- och plantverksamhet föras över till ett av staten ägt aktiebolag från 1994. Upp- draget för verksamheten var att producera och mark- nadsföra skogsodlingsmaterial och utföra tjänster inom skogsskötselområdet. Beslutet innebar också att verksamheten skulle privatiseras vid lämpligt tillfälle. Dock inträffade aldrig detta lämpliga tillfälle, och det har troligen samband med att Socialdemokraterna i sin reservation 1993 avvisade bolagisering, och även därefter har man avvisat tillkännagivanden från riks- dagen. Fru talman! Nu sitter vi alltså med verkligheten i knät. Bolaget har misslyckats med sitt kommersiella uppdrag inom frö- och plantverksamheten och har inte anpassat produktionen efter den efterfrågan som har varit. Staten som ägare har inte tagit sitt ägaran- svar. Man har inte reagerat i tid på Svenska Skogs- plantors dåliga ekonomiska utveckling. I denna situation kan det riktas mycket kritik mot flera håll, mot driften av bolaget, mot staten som ägare och mot det underlag som riksdagen har haft att hantera i samband med utarbetandet av detta betän- kande. Riksdagen skulle mycket riktigt kunna nöja sig med att fastna i kritik utan att vidta åtgärder och därmed låta resurser gå till spillo. För Centerpartiets del handlar det om att minska förlusterna av skattemedel så mycket som möjligt och gentemot skogsägarna se till att frö- och plantförsörj- ning inte förstörs, att det finns ett långsiktigt ansvar för skogsförädlingsverksamhet och att det finns plantor och frön till skogsägare i hela landet. Med detta förslag till beslut kommer Svenska Skogsplantor att inordnas i en stabil ekonomi med syfte att rekonstruera verksamheten så att det under innevarande mandatperiod påbörjas ett utförsäljnings- förfarande av Svenska Skogsplantor AB. Fru talman! Genom detta förslag begränsas för det första skattebetalarnas förlust. För det andra tar äga- ren - alltså staten - sitt ansvar. För det tredje görs en rekonstruktion på ett ordnat sätt. För det fjärde kom- mer det äntligen att påbörjas en utförsäljning av Svenska Skogsplantor på den privata marknaden. Detta är fyra mycket avgörande orsaker för Center- partiets ställningstagande till ett överförande av akti- erna i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB. Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet om överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor till Sveaskog.
saknar porträttfoto
Åsa Torstensson (C)
Anf. 49 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill ställa en enda fråga till Åsa Torstensson. Den handlar om ett av de remissvar som har kommit in. Jag har ställt frågan tidigare till både Socialdemokraternas och Vänsterpartiets företrädare, men ingen har kunnat ge något bra svar. LRF nämner i sitt remissvar att det är olämpligt att föra in Svenska Skogsplantor i Sveaskog av mark- nadsmässiga skäl. Vad är Åsa Torstenssons uppfatt- ning om LRF:s bedömning? Är den orimlig och oproportionerlig? Är farhågorna överdrivna? Man tror ju att det blir en alltför dominerande aktör som kommer att störa de privata intressenterna på mark- naden och kanske till och med i slutänden så att säga slå ihjäl några av de privata aktörerna, vilket vore väldigt olyckligt.
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 50 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Maria Larsson ställer en mångfald av frågor i denna kammare med anledning av detta be- tänkande, men hon har själv i sin reservation inga svar på de frågor som ställs. Hon har inget svar på frågan om skattebetalarnas medel, på frågan om vem som är mottagare och på frågan om hur ett konkursbo kommer att hanteras på marknaden. Det vore lämpligt om Maria Larsson svarade på dessa frågor innan hon ställer ett antal andra frågor till oss som företräder majoriteten i det här ärendet. Så till frågan om LRF:s remisshantering. Jag har stor respekt för detta remissvar. Det har varit en av mina och Centerpartiets diskussionsfrågor med an- ledning av risken för Sveaskogs dominans. Men det är ju därför som Centerpartiet aktivt vill genomföra praktisk, konkret politik för att förändra rådande ordning. Vi vill se till att det görs en rekonstruktion så att man får ett bolag som kan gå ut på marknaden och försäljas till privata intressenter, vilket jag vet att det finns.
saknar porträttfoto
Åsa Torstensson (C)
Anf. 51 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag tycker att vi har en mängd svar. Vi har gjort en analytisk bedömning av situationen i vår motion, men jag vet inte om Åsa Torstensson har läst den. Däremot är det inte lätt att peka på exakta varianter på hur man ska göra en rekonstruktion innan en försäljning. Det underlaget fanns inte när vi skrev vår motion. Handlingarna var hemligstämplade. Det var alltså inte möjligt att närmare tränga in i det här ärendet. Därför överlät vi åt dem som har ägaransva- ret att bedöma hur detta skulle gå till. Det tycker jag är ganska rimligt när man inte kan få fram de fakta som är nödvändiga. Däremot har vi varit väldigt tydliga med vad vi vill med den här typen av bolag. Vi har alltså samma farhågor som LRF ger uttryck för i sin kritik. Ett sätt att genomföra en rekonstruktion, som också LRF pekar på i sitt yttrande, vore att tillsätta en förhandla- re som sydde ihop det hela, men inte att överföra Svenska Skogsplantor till Sveaskog. Det kan få olyckliga konsekvenser för de privata aktörerna. Det tror jag att varken Åsa Torstensson eller jag önskar. Därför bör det ske en skyndsam utförsäljning av Svenska Skogsplantor under mandatperiodens gång, och där hoppas jag verkligen att Centerpartiet driver på för ett påbörjande så snabbt som det bara är möj- ligt. Det är av oerhörd vikt att man inte nu stannar upp med verksamheten inom Sveaskog.
saknar porträttfoto
Maria Larsson (Kd)
Anf. 52 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Det är detta som är problemet. Maria Larsson och Kristdemokraterna svarar inte på frågan var 130 miljoner för rekonstruktion av bolaget ska tas ifrån, om det är från äldreomsorgen eller från barn- omsorgen. Centerpartiet vidhåller att en rekonstruktion via Sveaskog och en utförsäljning är det som ger bästa möjliga nytta för skattebetalarnas medel och för det långsiktiga ansvaret för skogspolitiken i Sverige. Det hade varit på sin plats att Kristdemokraterna hade anslutit sig till dessa lösningar för att man ska kunna fullfölja det uppdrag som vi var eniga om 1993, att detta bolag ska bjudas ut på den privata marknaden där man har framtidstro och är intresserad av den svenska skogsnäringen.
saknar porträttfoto
Åsa Torstensson (C)
Anf. 53 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill till att börja med ansluta mig till kritiken av propositionen. Det är tråkigt att se en proposition som är så fattig som den här. Dels har analysen varit alldeles för knapphändig, dels har remisser inte hämtats in, så vi har inte haft möjlighet att bedöma de här frågorna utifrån vad olika delar av branschen skulle ha sagt. Jag tycker att det är värt mycket stark kritik att utskottet självt har varit tvung- et att hämta in synpunkter och på väldigt kort tid. Det borde naturligtvis branschen ha fått möjlighet att komma in med på ett ordnat sätt. Det är möjligt att slutsatserna skulle ha blivit annorlunda om det hade varit en ordentlig remissomgång. Det är svårt att veta i det här läget. Marknaden för skogsplantor har gått tillbaka, och det statliga bolaget har gått dåligt. Vi kan konstatera att andra bolag i samma bransch inte har gått lika dåligt. Det är väl sannolikt att Svenska Skogsplantor AB borde ha varit sålt för länge sedan. Men nu är det inte så, och då står vi med Svenska Skogsplantor i famnen och har att göra någonting. Av de analyser som regeringen har försett oss med verkar det kosta ungefär lika mycket för skattebetalarna vad vi än gör, så det är inte så lätt att veta hur man ska kunna be- gränsa den ekonomiska skadan för skattebetalarna. Sedan finns det andra farhågor rörande konkur- rensen om man låter bolaget gå in i Svea Skog. Det är också viktiga farhågor. Lösningen här är att vi kom- mit överens om att bolagen ska säljas ut snarast möj- ligt. Under mandatperioden ska utförsäljningen på- börjas. Orsaken till att jag fastnade för den här lösningen har att göra med frömarknaden och med plantorna. Vi måste ha plantor i hela landet som passar till den omgivning där de ska stå. Det får inte bli en brist för skogsnäringen. Det är den alldeles för viktig för. Jag tror att med den här lösningen är det större chans att vi kommer att ha plantmaterial och frömaterial hela tiden, att vi inte får en besvärande svacka. Detta var ungefär de saker som jag tyckte var vik- tiga när jag tog ställning i frågan. Det är som sagt beklagligt att den har hanterats på ett så dåligt sätt. En sak till är att vi tycker att det i princip är olämpligt att ett statligt bolag går i konkurs och ut- sätter fordringsägarna för svårigheter. Det är inte något trevligt alternativ. Sammantaget var den här lösningen den mest smakliga i en situation som inte var så trevlig att hantera.
saknar porträttfoto
Ingegerd Saarinen (Mp)
Anf. 54 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Har ni tänkt på vilken kraft och vilka möjligheter det egentligen finns i dagens skola? Det är en uppväxande generation av nyfikna och kapabla unga individer som hela världen ligger öppen för, unga som har så många möjligheter och mer än vi någonsin har haft tidigare. Skolan har i dag också många engagerade föräldrar, människor som är an- gelägna om skolans roll, dels för samhällets som sådant, dels för sina egna barns skull. Det är en skola som har många, många kunniga lärare som har erfa- renhet, entusiasm och en förmåga att locka fram det bästa ur barn och ungdomar. Det är en skola som har skolledare och övrig personal som brinner för att utveckla sina arbetsplatser för att förnya och förbätt- ra. Det finns oanade möjligheter med dagens skola. Det finns väldigt mycket gott att bygga på. Å andra sidan ser vi en bild som förskräcker: unga som mår dåligt, barn som upplever sin vardag präglad av oro och till och med brott. Var tredje elev känner sig stressad, och 14 % av barnen anser att mobbning är ett problem på deras skola. Därför har vi moderater reserverat oss och vill självklart införa en anmäl- ningsplikt för personal som jobbar inom skolan för att man inte ska se mellan fingrarna när barn och ung- domar kränks. Det finns också en bild av att fler unga lämnar den obligatoriska skolan utan de kunskaper som utbild- ningen borde ha gett. Grundskolan lämnas i dag utan betyg i ett eller flera ämnen av en fjärdedel av elever- na. År 2001 lämnade 25,7 % av ungdomarna grund- skolan utan betyg i ett eller flera ämnen. 1998 var motsvarande siffra 20,4 %, var femte elev. Nu är det var fjärde elev. Kan vi acceptera en sådan utveckling? Kan vi acceptera att de kunskapsmål som vi politiker har satt upp inte uppfylls av en fjärdedel av de barn som lämnar grundskolan? Hur kan det ha gått så illa? Vari ligger problemen och vad kan man göra åt dem? Vi moderater menar att alla barn måste ges en unik rätt till utbildning och att varje barns förmåga bättre måste tas till vara. Därför vill vi sätta varje elev i centrum och också se till att stimulera alla skolor att bli fria skolor, så att en mångfald kan utvecklas som bättre tar till vara alla dessa olika och dessa underbara barn. Men det handlar också om att de ungdomar som lägger ned arbete i skolan får sitt arbete utvärderat, att det jobb som läggs ned tas på allvar och att det också läggs till grund för elevens fortsatta arbete. Vi moderater tror att många av de problem som i dag är skapade i skolan beror på att skolan har en väldigt monopolistisk organisation som tar sig uttryck i bristande valfrihet, en tilltagande kravlöshet och mycket stark politisk styrning. Vad vill vi göra åt det som vi tar upp i det här be- tänkandet? Vi vill överföra makten till eleverna och deras föräldrar. Vi vill att varje skola ska vara en fri skola, att skattepengarna går från staten direkt till den skola som eleven väljer. Vi tror att med en nationell skolpeng ges just möjligheten för varje skola att vara en fri skola, men också att detta är det bästa sättet att skapa en likvärdig och fullgod skola. Därför vill vi förstatliga det ekonomiska ansvaret. Vi har i det här betänkandet, som rör en mängd olika delar av skolpolitiken, också tagit upp behovet av att införa nationella prov för att kunna utvärdera skolorna. Vi tycker att det är viktigt med nationella prov redan år tre som första tillfälle och också år sex, att stegen i betygsskalan måste bli fler för att betygen ska kunna tjäna som ett pedagogiskt verktyg. Ytterligare ett argument för den nationella skol- pengen är att vi ser att det i dag finns oacceptabla olikheter, att resultatet varierar väldigt mycket mellan olika kommuner och mellan olika skolor. Det är bra att det finns en mängd bra skolor i dag i Sverige. Det finns skolor som förmår ta till vara bar- nens kraft och nyfikenhet, lärarnas kunskap och för- måga, föräldrarnas engagemang. Men det finns all- deles för många skolor som inte uppfyller sina åta- ganden. Därför vill vi att skolorna frigörs från politiken och att det politiska inflytandet över skolans verk- samhet avgränsas och förtydligas. Detta får vi anled- ning att återkomma till många gånger, inte minst med tanke på den skollagskommitté vars betänkande vi kommer att debattera senare under mandatperioden. Jag vill avsluta med att diskutera kunskap som den oslagbart bästa fördelningspolitiken. En bra skola som är gemensamt finansierad är det absolut bästa verktyget för att ge varje individ möjligheter inför framtiden. Det är ett ovillkorligt ansvar för oss att skapa de allra bästa förutsättningarna och att i den här kammaren tvinga fram förändringar som gör att vi kan få en skola som kan leva upp till alla de krav, och tillgodose alla de möjligheter, som finns i framtiden för alla de barn som förtjänar bättre än att, som i dag, riskera att utsättas för kränkning eller rentav att lämna flera års arbete utan de tillräckliga och erforderliga kunskaperna. Jag vill yrka bifall till reservation 1 under punkt 1.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 5 mars 2003.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Överlåtelse av skogsplantor i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:24 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna 2002/03:N3 och 2002/03:N4 yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (m, fp)
    • Reservation 2 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1320012
    m04807
    fp14106
    kd00285
    v25005
    c19003
    mp14003
    Totalt191892841
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.