Museifrågor

Betänkande 1992/93:KrU2

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU02

Museifrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1992/93
KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner, som samtliga avser
museifrågor. Bland annat ställs krav på att nya centralmuseer
skall bildas med staligt kostnadsansvar. Vidare föreslås att
staten skall medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i
Botkyrka. Förslag om utredningar rörande den framtida
verksamheten vid det s.k. Fotografiska museet resp. samverkan
mellan Statens historiska museum och Nordiska museet framställs
även. Ett motionsyrkande har till syfte att Folkens museum --
etnografiska skall återfå sitt gamla namn.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Detta sker
bl.a. med hänvisning till principer och riktlinjer i fråga om
ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen antog år
1987.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Motionerna

1991/92:Kr210 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder för att Etnografiska museet i
Stockholm återfår sitt traditionella namn.

1991/92:Kr211 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens medverkan i uppbyggnaden i Botkyrka
av ett invandrarmuseum för hela Sverige samt att
förutsättningarna härför närmare utreds.

1991/92:Kr264 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om Fotografiska museet.

1991/92:Kr265 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i Borås bygga ett riksmuseum som
belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens
historia,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra Tekomuseet i Borås till
riksmuseum.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildandet av "Sveriges historiska museum"
genom samverkan mellan Historiska museet och Nordiska museet.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga
lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda
kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det
ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett
förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop.
1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under
anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler
till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och
museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 1983/83:194). Det
framhölls att behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt
angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för
sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på
området togs in i förordningen (1984:703) om statsbidrag till
vissa teaterlokaler m.m.

Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet.
1988/89:KrU1 s. 14) att möjligheterna att i större eller mindre
utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till
byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de
tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad
var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna
samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet
konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter
fanns en rad från kulturpolitisk synpunkt angelägna projekt till
vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna
situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt
utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.

Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till
en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, yttr.
1989/90:KrU3y, rskr. 1989/90:168). Enligt beslutet skall bidrag
av statsmedel lämnas för ny- eller ombyggnad -- inbegripet
standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte
och komplettering av inventarier -- av musei-, teater- och
konsertlokaler som tillhör någon annan än staten.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573) om stöd
till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas med högst
30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid
ombyggnad. Ansökning om bidrag prövas av Boverkets
samlingslokaldelegation. Riksdagen fastställer varje år ramar
för beslut om bidrag. Beslut om bidrag får under budgetåret
1992/93 meddelas inom en ram av 25 mkr.

Utöver ovan angivna belopp har ytterligare 100 mkr anvisats --
engångsvis -- för budgetåret 1992/93 för investeringar inom
kulturområdet. Beloppet är avsett för stöd till investering och
upprustning av icke-statliga kulturlokaler bl.a. på grundval av
de ansökningar som ingivits till Boverket. Medlen är dessutom
avsedda för iståndsättning och vård av kulturminnen och
kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet har för regeringen
redovisat ett underlag med förslag till sådana investeringar.
Medlen skall även kunna användas för investeringar i statliga
kulturlokaler. Enligt riksdagens beslut disponerar regeringen
medlen (prop. 1991/92:150 bil. I:9, yttr. 1991/92:KrU6y, bet.
1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Av beloppet har Boverket
nyligen tilldelats 20 mkr varav 17,5 mkr hittills fördelats.
Vidare har Riksantikvarieämbetet tilldelats 45 mkr för
upprustning av värdefulla kulturmiljöer.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av
regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas
uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97,
bet. KrU 1986/87:U21, rskr. 1986/87:342). Utskottet redovisade
vid riksmötena 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 innebörden
av dessa ställningstaganden (bet. 1988/89:KrU1 s. 2,
1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5, 1991/92:KrU1 s.
3--4). I korthet innebär dessa att centralmuseerna bör
överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och
förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och
företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de
centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande
ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt
beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska
museerna Statens historiska museer, Nordiska museet och
Etnografiska museet (numera benämnt Folkens museum --
etnografiska), inom området konst Statens konstmuseer och inom
området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem
centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet (LSK), Statens sjöhistoriska museer,
Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal
motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att
det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala
museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer.
Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang,
torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som
synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet
att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör
någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att
det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon
bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse.
I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och
utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att
länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna
dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta
ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s.
212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som
inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts
ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.
Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda
till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande
form.

Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum
och inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år
1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor
som bör ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet
uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på
riksdag eller regering att ta initiativ på området
(1989/90:KrU4 s. 20).

Utvecklingsprojekt inom museiområdet

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 mkr för
utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.
KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Medlen har använts till
olika projekt, bl.a. Invandrar-Sverige och Den svenska
historien/Historia i Sverige. Projekten beskrivs nedan i
anslutning till redogörelserna för motionerna.

De medel, 4454000 kr, som anvisats för innevarande
budgetår för utveckling av museernas verksamhet under anslaget B
35. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och
samlingar m.m. har engångskaraktär.

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265
yrkande 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom Högskolan i Borås
frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid
överläggningar år 1982 med representanter för bl.a.
länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun,
Statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna
biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom
man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och
folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska
bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs
län, Folkrörelsearkivet i Borås och Bibliotekshögskolan inom
Högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet
Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla,
vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och
studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna
bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och
samhällsutvecklingen.

Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för
verksamhetsåret 1992 bl.a. publicera en kommenterad rapport över
det avslutade inventeringsarbetet av bibliotekshistoriskt
material som påbörjats i Älvsborgs län samt stimulera
igångsättandet av liknande inventeringar i andra län. Vidare
skall föreningen förbereda inflyttningen av samlingarna i en
lokal som beräknas vara klar vid nästkommande årsskifte.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området
folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med
anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i
utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s.
9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16,
1990/91:KrU1 s. 10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har
i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det
i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler
centrala museer.

Textilmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265 yrkande2)

Allmänna uppgifter

Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, har till
uppgift att bedriva museiverksamhet med mål att levandegöra
textilhantverket samt textil- och konfektionsindustrins historia
inom Älvsborgs län. Museet skall genom aktiv insamling och
dokumentation belysa såväl tekniska som mänskliga aspekter av
tekoindustrins utveckling med speciell vikt lagd på människan,
hennes social-, fritids- och arbetsmiljö. Verksamheten skall
också ge möjlighet att för framtiden bevara kunskaper om de
textila teknikerna.

Museet, som är kommunalt, är sedan år 1984 fristående från
Borås museum. Stöd till driften lämnas även av Älvsborgs läns
museum, som kalenderåret 1992 bidrar med 1,8 mkr vilket
motsvarar 4,5 årsverken. Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i
sitt betänkande en utförlig redovisning för museets verksamhet
(1988/89:KrU1 s. 10--11).

Museet, som öppnades för allmänheten i maj 1992, är inrymt i
ett f.d. bomullsspinneri från år 1898 i Borås centrum. Byggnaden
uppvisar en industrimiljö från sekelskiftet och återspeglar den
svenska textilhistorien.

I museet visas förutom basutställningar även tillfälliga
utställningar om både historia och nutid. I ett antal miljöer
visas arbetsvillkoren för väverskor, textilarbetare och
sömmerskor i hantverks- och industrisamhället. Över 100 års
teknikhistoria speglas av ett stort antal maskiner. I
textilsamlingarna finns bl.a. 300000 tygprover och 2500
konfektionsplagg som bevarats från västsvenska textil- och
konfektionsfabriker. Pedagogisk verksamhet bedrivs bl.a. genom
guidade visningar. En viktig del av museets verksamhet är
dokumentation, insamling och bearbetning. Museet utför även
kulturhistoriska inventeringar av byggnader och
bebyggelsemiljöer.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har
behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu
aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU
1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16,
1990/91:KrU1 s.10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har
i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning
till att det i princip för närvarande inte finns skäl att
inrätta fler centrala museer.

Statlig medverkan i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i
Botkyrka (mot. 1991/92:Kr211)

Allmänna uppgifter

Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum bildades år
1987 med Botkyrka kommun som huvudman. Syftet med verksamheten,
som bedrivs med ekonomiskt stöd från en rad myndigheter och
fonder m.fl. (se nedan), är att genom etnologisk forskning och
dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas
bakgrund och villkor och därmed bidra med en bättre förståelse
för olika nationaliteter. Vidare skall institutet utgöra ett
forum och en samarbetspartner för olika initiativ som kan
förbättra och tillvarata kunskaper om invandringen. Institutet
skall även verka för ett invandrarmuseum vars syfte skall vara
att bl.a. belysa invandringens betydelse för det moderna
Sveriges uppbyggnad.

Institutets verksamhet är uppdelad på fyra områden, nämligen
forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.
Forskningen sker i nära samarbete med Institutet för
folklivsforskning vid Universitetet i Stockholm.
Dokumentationen, som innefattar olika typer av material
såsom levnadsintervjuer, fotografier, konstnärligt material
etc., skall ge ett underlag för den framtida museiverksamheten
samt utgöra referensmaterial för forskare m.fl. Utbildningen
bedrivs i form av högskolekurser, studiedagar, specialbeställda
kurser m.m. Under budgetåret 1991/92 ordnades sex högskolekurser
vid institutet med temat "det mångkulturella Sverige" i
samarbete med Universitetet i Stockholm. Institutet fungerar
även som ett museum genom sina utställningar. Institutet har
en viktig roll i projektet Invandrar-Sverige, vilket framgår av
det följande.

Institutet har de senaste två verksamhetsåren erhållit
verksamhetsbidrag från Botkyrka kommun samt projektbidrag från
bl.a. regeringen (Utrikesdepartementet och Socialdepartementet),
Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens
kulturråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Huddinge
kommun.

Institutet har i en ansökan till Kulturrådet begärt ett
verksamhetsbidrag om 2,5 mkr för bl.a. personal- och
lokalkostnader. Kulturrådet har i sin fördjupade
anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 framhållit
att det mångkulturella samhället är en av 90-talets stora
frågor, både i kulturpolitiskt och invandrarpolitiskt hänseende,
och har föreslagit att institutet för budgetåret 1993/94 skall
få 300000 kr för sin verksamhet.

Ledningen för institutet har planer på att utöka
utställningslokalerna i anslutning till de befintliga lokalerna
i Fittja gård i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun har reserverat
mark för ändamålet. Institutets organisatoriska bas bör
emellertid -- enligt vad utskottet har inhämtat från institutets
chef -- förstärkas innan någon tillbyggnad påbörjas.

Som framgår av det föregående är projektet Invandrar-Sverige
ett av de projekt som kunde påbörjas efter det att riksdagen vid
riksmötet 1986/87 anvisade särskilda medel för
utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.
KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Syftet med projektet är att
dokumentera invandrarnas kulturer. Särskilda projektmedel har
således under en treårsperiod anvisats för projektet i vilket
ett femtontal museer och andra institutioner deltagit under
ledning av SAMDOK-sekretariatet vid Nordiska museet (SAMDOK =
Sammanslutningen för samtidsdokumentation vid kulturhistoriska
museer). En utställning kommer att öppnas i slutet av november
1992 på Nordiska museet. Utställningen kommer till stånd i nära
samarbete med Invandrarinstitutet i Botkyrka och ett flertal
museer. Personal från Invandrarinstitutet fungerar som
projektledare för utställningen och samordnar materialet från de
olika museerna. Utställningens syfte skall vara att bana väg för
ett framtida samarbete mellan invandrare och museer.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag
en motion om inrättande av ett invandrarmuseum i Botkyrka (bet.
1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade till
utvecklingsprojektet Invandrar-Sverige rörande invandrarnas
kulturer och ansåg att riksdagen inte borde ta något initiativ
av det slag som föreslagits i motionen. Ett liknande förslag
avslogs av riksdagen vid riksmötet 1990/91 med hänvisning till
att inrättandet av lokala museer måste ske efter lokala
initiativ. Utskottet konstaterade att det inte ankommer på
riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet.
1990/91:KrU1 s. 13).

"Sveriges historiska museum" -- samverkan mellan Historiska
museet och Nordiska museet (mot. 1991/92:Kr271 yrkande 23)

Allmänna uppgifter

I enlighet med uppgiften att vara ansvarsmuseer har Statens
historiska museer och Nordiska museet ett särskilt ansvar för
samordning inom museiväsendet, särskilt mellan central och
regional nivå inom resp. ansvarsområde.

I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har vissa
utvecklingsprojekt på museiområdet berörts. Avsikten med dessa
projekt har bl.a. varit att stimulera museerna till samverkan
och till ett ökat engagemang för frågor som gäller nuet och
framtiden. Ansvarsmuseerna har enligt Kulturrådets fördjupade
anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 genom
utvecklingsprojekten givits rika tillfällen till interna
ideologiska diskussioner rörande museernas samhällsuppgifter med
utgångspunkt i de olika inriktningarna (bil. 1:2 s. 30).

Även genom sina samarbetsorgan, t.ex. SAMDOK, är museerna
inställda på samarbete i olika former.

Det mest omfattande samarbetsprojektet inom museivärlden är
för närvarande Den svenska historien, som med Historiska museet
och Nordiska museet som projektansvariga omfattar utställnings-
och läromedelsproduktion i ett brett samarbete med bl.a.
länsmuseer, skola, folkbildning samt medierna. Projektets syfte
är att göra historien levande och till en del av det allmänna
medvetandet. Samtidigt skall det öka publikintresset och bana
väg för en ökad samverkan mellan museerna och samhället i
övrigt. Den svenska historien kommer att pågå under ett år med
början den 21 mars 1993 då ett antal utställningar invigs
samtidigt på Historiska museet, Nordiska museet, länsmuseerna
och lokala museer. En bärande tanke i projektet är att de
centrala museerna skall spegla historien i ett nationellt
perspektiv, medan den lokala historien speglas av de övriga
museerna. En utförlig beskrivning av projektet har lämnats i
Kulturrådets tidskrift Statens kulturråd informerar (nr 1--2
1992).

Genom regeringsbeslut den 29 augusti 1991 disponerar
Kulturrådet ett engångsbelopp om 10 mkr som ekonomisk garanti
för genomförande av projektet Den svenska historien. Garantin
gäller längst till utgången av december månad 1994. Kulturrådet
skall senast den 1 september 1995 lämna redovisning till
regeringen för projektets resultat. Den totala kostnaden för
projektet uppskattas till ca 39 mkr.

En utredning om Fotografiska museet (mot. 1991/92:Kr264)

Allmänna uppgifter

Avdelningen för fotografi, det s.k. Fotografiska museet, utgör
en avdelning av Moderna museet inom myndigheten Statens
konstmuseer. Avdelningen har en rik samling av konstnärligt
fotografiska bilder som omfattar hela tidsperioden från
fotografiets barndom till nutidens olika fotografiformer.
Sammantaget rör det sig om ca 200000 bilder.

Moderna museet har i en skrivelse den 3 december 1991 till
Kulturrådet framfört att det bl.a. mot bakgrund av planerna för
en verksamhet i en större museibyggnad känns angeläget att
utreda Fotografiska museets verksamhet. Man vill bl.a. utreda
vilket specifikt ansvarsområde som skall gälla för Fotografiska
museet och hur kontaktnätet gentemot regionala museer, publik
och forskare skall utvecklas. För en sådan utredning begärs
särskilda medel, 335000 kr. Kulturrådet har från anslaget
Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar
m.m., anslagsposten 4. Utveckling av centralmuseernas verksamhet
beviljat 150000 kr för nämnda utredning.

Utskottet

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr265 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att
förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och
biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1).
Motionärerna framhåller att utvecklingen går snabbt inom detta
område och att det därför är hög tid att samla in och på olika
sätt åskådliggöra hur våra folkrörelser vuxit fram, utvecklats
och arbetat, vilket lämpligen kan göras i samband med ett
biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten är gemensam för
de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt att förlägga ett
folkrörelse- och biblioteksmuseum till Borås, där
Bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett sådant museum.
Den kunskap som finns samlad inom Bibliotekshögskolan borde
också komma väl till pass vid uppbyggandet av ett sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att
en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att
insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och
studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen förbereder för
närvarande inflyttningen av sina samlingar i en särskild lokal
vid nästa årsskifte.

I samma motion föreslås också att riksdagen beslutar att göra
Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till
"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det är
odiskutabelt att tekoindustrins historia och dokumentation är
ett riksintresse och att det också borde vara ett riksintresse
att det blir möjligt att visa tekoindustrins historia på ett
åskådligt sätt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.
Motionärerna, som framhåller att Textilmuseum kommer att
disponera nya och större lokaler, anser att det nu finns
förutsättningar att uteckla museet till "riksmuseum" med
statligt ekonomiskt medansvar. Motionärerna framhåller även att
det i Borås finns ett centrum för utbildning och teknisk
utveckling inom tekoindustrin. Klara samband finns, menar
motionärerna, mellan den befintliga högskoleutbildningen, det
tekniska centrumet Proteko och ett väl fungerande specialmuseum
för branschen.

I det föregående har bl.a. redovisats att museet öppnades för
allmänheten i maj 1992.

Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella
motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet
finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår.
Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt
museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare
bidrag i form av grundbidrag till regionala museer enligt
förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer.
Statligt bidrag utgår också till ett antal andra museer såsom
Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet, Drottningholms
teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet och Thielska
galleriet. Slutligen kan statligt bidrag lämnas av Statens
kulturråd till olika slag av museer i form av projektbidrag och
bidrag till utveckling av museiverksamheten.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens
ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter
och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU
1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Utskottet ansåg att det i
princip inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga
museer eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också
att -- i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i
tillräcklig grad eller helt förbisetts -- detta i första hand
får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis
genom riktade insatser. Utskottet ansåg inte heller att det
finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett
museum har större eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade
också om att utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den
uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit
uttryck åt, nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i
viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna
dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta
ansvar för en hela riket omfattande insamling. Denna uppfattning
delades av utskottet.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten --
senast i betänkandet 1991/92:KrU1 -- i frågan om inrättande av
ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår
motion Kr265.

Stöd till lokal museiverksamhet

Motionärerna bakom motion Kr211 (s) finner det angeläget att
den påbörjade verksamheten vid Sveriges Invandrarinstitut och
Museum i Botkyrka kan utvecklas och intensifieras. I motionen
framhålls att invandringen, dess orsaker och följder men också
svenskheten och vad som händer då kulturer möts, står i fokus
för verksamheten vid institutet. Motionärerna anser att staten
bör medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i Botkyrka
och yrkar att förutsättningarna härför närmare utreds.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
invandrarfrågorna får en kulturhistorisk belysning. Utskottet
vill därför framhålla att det initiativ som tagits av Botkyrka
kommun är värdefullt och att viktigt arbete i form av
dokumentation, forskning, utbildning och utställningar utförs
vid institutet.

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande har
Kulturrådet i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1993/94--1995/96 framhållit att det mångkulturella samhället
är en av 90-talets stora frågor och föreslagit att institutet
för budgetåret 1993/94 skall få 300000 kr för sin verksamhet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att de principer
som fastlagts på museiområdet och som redovisats i ett
föregående avsnitt i detta betänkande bl.a. innebär att ett
ansvar att spegla invandrings- och invandrarfrågor även åvilar
det statligt stödda museiväsendet. Utskottet har även redovisat
att Nordiska museet i nära samarbete med bl.a.
Invandrarinstitutet senare i år ordnar en utställning i
anslutning till projektet Invandrar-Sverige.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Frågor rörande vissa centrala museer

I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör några centrala
museer.

I motion Kr271 (s) behandlas frågan om samarbete mellan
Statens historiska museum och Nordiska museet. Motionärerna
framhåller bl.a. att Sverige saknar ett sammanhållet museum, som
speglar den svenska historien från forntid till nutid.
Motionärerna konstaterar att Statens historiska museum och
Nordiska museet för närvarande samverkar i det s.k.
historieprojektet, vilket inte bör bli en engångsföreteelse. I
motionen yrkas att det bör utredas vilka möjligheter som finns
för de båda museerna att i samverkan ta ett gemensamt ansvar för
att spegla den svenska historien (yrkande 23).

Utskottet har i det föregående redovisat några av de
samverkansmöjligheter som museerna har. En redogörelse för det
pågående historieprojektet, Den svenska historien, har även
lämnats. Statens historiska museum och Nordiska museet ingår som
projektansvariga i detta landsomfattande samarbetsprojekt.
Projektets kärna är de stora utställningar vid de båda museerna
som skall ge ett nationellt perspektiv på historien och
kontrasteras mot den lokala historien i de regionala museernas
utställningar.

Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens
historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att
historieprojektet kan medverka till att göra historien levande
för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt
utskottets uppfattning bör erfarenheterna av samarbetsprojektet
vara ägnade att ge en god grund för ett fortsatt samarbete
mellan de båda museerna, då det gäller museernas ansvar att
spegla den svenska historien.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte
är påkallat med något riksdagens initiativ med anledning av
motion Kr271 i här aktuell del (yrkande 23).

Motionären bakom motion Kr264 (s) yrkar att en utredning av
Fotografiska museets framtida verksamhet, organisation och
ställning inom Statens konstmuseer skall tillsättas.

Sedan motionen väcktes, har Kulturrådet beslutat att tilldela
Statens konstmuseer 150000 kr för en utredning om Fotografiska
museet från anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för
utställningar och samlingar m.m., anslagsposten 4. Utveckling av
centralmuseernas verksamhet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Namnfråga rörande Folkens museum--etnografiska

I motion Kr210 (m) behandlas frågan om namnändring på
Folkens museum--etnografiska. Motionären konstaterar att f.d.
Etnografiska museet numera benämns Folkens museum--etnografiska.
Motionären anser att det nya namnet väckt undran och oklarhet
beträffande museets identitet och att "Folkens" i museinamnet är
missvisande, eftersom "folk" kan betyda vitt skilda saker.
Motionären yrkar därför att museet skall återfå sitt gamla namn.

Museet fick sitt nuvarande namn i samband med en
instruktionsöversyn år 1988. Enligt vad utskottet har inhämtat
föregick ingående diskussioner namnbytet. Enligt utskottets
uppfattning är något riksdagsinitiativ av det slag som
motionären föreslår inte motiverat. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr265,

2. beträffande stöd till lokal museiverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr211,

3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum
och Nordiska museet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 23,
res. (s, v)

4. beträffande utredning av Fotografiska museets framtida
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr264,

5. beträffande namnändring på Folkens museum--etnografiska

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr210.

Stockholm den 22 oktober 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn
Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Alwa
Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).

Reservation

Samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet
(mom. 3)

Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s),
Ingegerd Sahlström(s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s)
och Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "(yrkande 23)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens
historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att
historieprojektet kan medverka till att göra historien levande
för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt
utskottets uppfattning är det angeläget att -- i enlighet med
vad som föreslås i motionen -- en utredning görs om vilka
möjligheter som finns för de båda museerna att även i framtiden
i samverkan ta ett gemensamt ansvar för att spegla den svenska
historien. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr271 i här aktuell del som sin mening ger regeringen
till känna (yrkande 23).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum
och Nordiska museet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 23
som sin som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om samarbete mellan Statens historiska
museum och Nordiska museet.