Museifrågor
Betänkande 1992/93:KrU2
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU02
Museifrågor
Innehåll
1992/93 KrU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner, som samtliga avser museifrågor. Bland annat ställs krav på att nya centralmuseer skall bildas med staligt kostnadsansvar. Vidare föreslås att staten skall medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i Botkyrka. Förslag om utredningar rörande den framtida verksamheten vid det s.k. Fotografiska museet resp. samverkan mellan Statens historiska museum och Nordiska museet framställs även. Ett motionsyrkande har till syfte att Folkens museum -- etnografiska skall återfå sitt gamla namn.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Detta sker bl.a. med hänvisning till principer och riktlinjer i fråga om ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen antog år 1987.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Motionerna
1991/92:Kr210 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att Etnografiska museet i Stockholm återfår sitt traditionella namn.
1991/92:Kr211 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan i uppbyggnaden i Botkyrka av ett invandrarmuseum för hela Sverige samt att förutsättningarna härför närmare utreds.
1991/92:Kr264 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om Fotografiska museet.
1991/92:Kr265 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Borås bygga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Tekomuseet i Borås till riksmuseum.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av "Sveriges historiska museum" genom samverkan mellan Historiska museet och Nordiska museet.
Statsbidrag till museilokaler m.m.
Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop. 1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 1983/83:194). Det framhölls att behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m.
Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet. 1988/89:KrU1 s. 14) att möjligheterna att i större eller mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter fanns en rad från kulturpolitisk synpunkt angelägna projekt till vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.
Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, yttr. 1989/90:KrU3y, rskr. 1989/90:168). Enligt beslutet skall bidrag av statsmedel lämnas för ny- eller ombyggnad -- inbegripet standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte och komplettering av inventarier -- av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Ansökning om bidrag prövas av Boverkets samlingslokaldelegation. Riksdagen fastställer varje år ramar för beslut om bidrag. Beslut om bidrag får under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram av 25 mkr.
Utöver ovan angivna belopp har ytterligare 100 mkr anvisats -- engångsvis -- för budgetåret 1992/93 för investeringar inom kulturområdet. Beloppet är avsett för stöd till investering och upprustning av icke-statliga kulturlokaler bl.a. på grundval av de ansökningar som ingivits till Boverket. Medlen är dessutom avsedda för iståndsättning och vård av kulturminnen och kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet har för regeringen redovisat ett underlag med förslag till sådana investeringar. Medlen skall även kunna användas för investeringar i statliga kulturlokaler. Enligt riksdagens beslut disponerar regeringen medlen (prop. 1991/92:150 bil. I:9, yttr. 1991/92:KrU6y, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Av beloppet har Boverket nyligen tilldelats 20 mkr varav 17,5 mkr hittills fördelats. Vidare har Riksantikvarieämbetet tilldelats 45 mkr för upprustning av värdefulla kulturmiljöer.
Principiella ställningstaganden i museifrågor
Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:U21, rskr. 1986/87:342). Utskottet redovisade vid riksmötena 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 innebörden av dessa ställningstaganden (bet. 1988/89:KrU1 s. 2, 1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5, 1991/92:KrU1 s. 3--4). I korthet innebär dessa att centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna Statens historiska museer, Nordiska museet och Etnografiska museet (numera benämnt Folkens museum -- etnografiska), inom området konst Statens konstmuseer och inom området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Tekniska museet.
I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande form.
Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (1989/90:KrU4 s. 20).
Utvecklingsprojekt inom museiområdet
Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 mkr för utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Medlen har använts till olika projekt, bl.a. Invandrar-Sverige och Den svenska historien/Historia i Sverige. Projekten beskrivs nedan i anslutning till redogörelserna för motionerna.
De medel, 4454000 kr, som anvisats för innevarande budgetår för utveckling av museernas verksamhet under anslaget B 35. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. har engångskaraktär.
Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265 yrkande 1)
Allmänna uppgifter
I mitten av 1970-talet aktualiserades inom Högskolan i Borås frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar år 1982 med representanter för bl.a. länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun, Statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.
På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs län, Folkrörelsearkivet i Borås och Bibliotekshögskolan inom Högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och samhällsutvecklingen.
Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för verksamhetsåret 1992 bl.a. publicera en kommenterad rapport över det avslutade inventeringsarbetet av bibliotekshistoriskt material som påbörjats i Älvsborgs län samt stimulera igångsättandet av liknande inventeringar i andra län. Vidare skall föreningen förbereda inflyttningen av samlingarna i en lokal som beräknas vara klar vid nästkommande årsskifte.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16, 1990/91:KrU1 s. 10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.
Textilmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265 yrkande2)
Allmänna uppgifter
Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, har till uppgift att bedriva museiverksamhet med mål att levandegöra textilhantverket samt textil- och konfektionsindustrins historia inom Älvsborgs län. Museet skall genom aktiv insamling och dokumentation belysa såväl tekniska som mänskliga aspekter av tekoindustrins utveckling med speciell vikt lagd på människan, hennes social-, fritids- och arbetsmiljö. Verksamheten skall också ge möjlighet att för framtiden bevara kunskaper om de textila teknikerna.
Museet, som är kommunalt, är sedan år 1984 fristående från Borås museum. Stöd till driften lämnas även av Älvsborgs läns museum, som kalenderåret 1992 bidrar med 1,8 mkr vilket motsvarar 4,5 årsverken. Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande en utförlig redovisning för museets verksamhet (1988/89:KrU1 s. 10--11).
Museet, som öppnades för allmänheten i maj 1992, är inrymt i ett f.d. bomullsspinneri från år 1898 i Borås centrum. Byggnaden uppvisar en industrimiljö från sekelskiftet och återspeglar den svenska textilhistorien.
I museet visas förutom basutställningar även tillfälliga utställningar om både historia och nutid. I ett antal miljöer visas arbetsvillkoren för väverskor, textilarbetare och sömmerskor i hantverks- och industrisamhället. Över 100 års teknikhistoria speglas av ett stort antal maskiner. I textilsamlingarna finns bl.a. 300000 tygprover och 2500 konfektionsplagg som bevarats från västsvenska textil- och konfektionsfabriker. Pedagogisk verksamhet bedrivs bl.a. genom guidade visningar. En viktig del av museets verksamhet är dokumentation, insamling och bearbetning. Museet utför även kulturhistoriska inventeringar av byggnader och bebyggelsemiljöer.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16, 1990/91:KrU1 s.10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning till att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.
Statlig medverkan i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i Botkyrka (mot. 1991/92:Kr211)
Allmänna uppgifter
Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum bildades år 1987 med Botkyrka kommun som huvudman. Syftet med verksamheten, som bedrivs med ekonomiskt stöd från en rad myndigheter och fonder m.fl. (se nedan), är att genom etnologisk forskning och dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas bakgrund och villkor och därmed bidra med en bättre förståelse för olika nationaliteter. Vidare skall institutet utgöra ett forum och en samarbetspartner för olika initiativ som kan förbättra och tillvarata kunskaper om invandringen. Institutet skall även verka för ett invandrarmuseum vars syfte skall vara att bl.a. belysa invandringens betydelse för det moderna Sveriges uppbyggnad.
Institutets verksamhet är uppdelad på fyra områden, nämligen forskning, dokumentation, utbildning och utställningar. Forskningen sker i nära samarbete med Institutet för folklivsforskning vid Universitetet i Stockholm. Dokumentationen, som innefattar olika typer av material såsom levnadsintervjuer, fotografier, konstnärligt material etc., skall ge ett underlag för den framtida museiverksamheten samt utgöra referensmaterial för forskare m.fl. Utbildningen bedrivs i form av högskolekurser, studiedagar, specialbeställda kurser m.m. Under budgetåret 1991/92 ordnades sex högskolekurser vid institutet med temat "det mångkulturella Sverige" i samarbete med Universitetet i Stockholm. Institutet fungerar även som ett museum genom sina utställningar. Institutet har en viktig roll i projektet Invandrar-Sverige, vilket framgår av det följande.
Institutet har de senaste två verksamhetsåren erhållit verksamhetsbidrag från Botkyrka kommun samt projektbidrag från bl.a. regeringen (Utrikesdepartementet och Socialdepartementet), Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens kulturråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Huddinge kommun.
Institutet har i en ansökan till Kulturrådet begärt ett verksamhetsbidrag om 2,5 mkr för bl.a. personal- och lokalkostnader. Kulturrådet har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 framhållit att det mångkulturella samhället är en av 90-talets stora frågor, både i kulturpolitiskt och invandrarpolitiskt hänseende, och har föreslagit att institutet för budgetåret 1993/94 skall få 300000 kr för sin verksamhet.
Ledningen för institutet har planer på att utöka utställningslokalerna i anslutning till de befintliga lokalerna i Fittja gård i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun har reserverat mark för ändamålet. Institutets organisatoriska bas bör emellertid -- enligt vad utskottet har inhämtat från institutets chef -- förstärkas innan någon tillbyggnad påbörjas.
Som framgår av det föregående är projektet Invandrar-Sverige ett av de projekt som kunde påbörjas efter det att riksdagen vid riksmötet 1986/87 anvisade särskilda medel för utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Syftet med projektet är att dokumentera invandrarnas kulturer. Särskilda projektmedel har således under en treårsperiod anvisats för projektet i vilket ett femtontal museer och andra institutioner deltagit under ledning av SAMDOK-sekretariatet vid Nordiska museet (SAMDOK = Sammanslutningen för samtidsdokumentation vid kulturhistoriska museer). En utställning kommer att öppnas i slutet av november 1992 på Nordiska museet. Utställningen kommer till stånd i nära samarbete med Invandrarinstitutet i Botkyrka och ett flertal museer. Personal från Invandrarinstitutet fungerar som projektledare för utställningen och samordnar materialet från de olika museerna. Utställningens syfte skall vara att bana väg för ett framtida samarbete mellan invandrare och museer.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag en motion om inrättande av ett invandrarmuseum i Botkyrka (bet. 1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade till utvecklingsprojektet Invandrar-Sverige rörande invandrarnas kulturer och ansåg att riksdagen inte borde ta något initiativ av det slag som föreslagits i motionen. Ett liknande förslag avslogs av riksdagen vid riksmötet 1990/91 med hänvisning till att inrättandet av lokala museer måste ske efter lokala initiativ. Utskottet konstaterade att det inte ankommer på riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet. 1990/91:KrU1 s. 13).
"Sveriges historiska museum" -- samverkan mellan Historiska museet och Nordiska museet (mot. 1991/92:Kr271 yrkande 23)
Allmänna uppgifter
I enlighet med uppgiften att vara ansvarsmuseer har Statens historiska museer och Nordiska museet ett särskilt ansvar för samordning inom museiväsendet, särskilt mellan central och regional nivå inom resp. ansvarsområde.
I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har vissa utvecklingsprojekt på museiområdet berörts. Avsikten med dessa projekt har bl.a. varit att stimulera museerna till samverkan och till ett ökat engagemang för frågor som gäller nuet och framtiden. Ansvarsmuseerna har enligt Kulturrådets fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 genom utvecklingsprojekten givits rika tillfällen till interna ideologiska diskussioner rörande museernas samhällsuppgifter med utgångspunkt i de olika inriktningarna (bil. 1:2 s. 30).
Även genom sina samarbetsorgan, t.ex. SAMDOK, är museerna inställda på samarbete i olika former.
Det mest omfattande samarbetsprojektet inom museivärlden är för närvarande Den svenska historien, som med Historiska museet och Nordiska museet som projektansvariga omfattar utställnings- och läromedelsproduktion i ett brett samarbete med bl.a. länsmuseer, skola, folkbildning samt medierna. Projektets syfte är att göra historien levande och till en del av det allmänna medvetandet. Samtidigt skall det öka publikintresset och bana väg för en ökad samverkan mellan museerna och samhället i övrigt. Den svenska historien kommer att pågå under ett år med början den 21 mars 1993 då ett antal utställningar invigs samtidigt på Historiska museet, Nordiska museet, länsmuseerna och lokala museer. En bärande tanke i projektet är att de centrala museerna skall spegla historien i ett nationellt perspektiv, medan den lokala historien speglas av de övriga museerna. En utförlig beskrivning av projektet har lämnats i Kulturrådets tidskrift Statens kulturråd informerar (nr 1--2 1992).
Genom regeringsbeslut den 29 augusti 1991 disponerar Kulturrådet ett engångsbelopp om 10 mkr som ekonomisk garanti för genomförande av projektet Den svenska historien. Garantin gäller längst till utgången av december månad 1994. Kulturrådet skall senast den 1 september 1995 lämna redovisning till regeringen för projektets resultat. Den totala kostnaden för projektet uppskattas till ca 39 mkr.
En utredning om Fotografiska museet (mot. 1991/92:Kr264)
Allmänna uppgifter
Avdelningen för fotografi, det s.k. Fotografiska museet, utgör en avdelning av Moderna museet inom myndigheten Statens konstmuseer. Avdelningen har en rik samling av konstnärligt fotografiska bilder som omfattar hela tidsperioden från fotografiets barndom till nutidens olika fotografiformer. Sammantaget rör det sig om ca 200000 bilder.
Moderna museet har i en skrivelse den 3 december 1991 till Kulturrådet framfört att det bl.a. mot bakgrund av planerna för en verksamhet i en större museibyggnad känns angeläget att utreda Fotografiska museets verksamhet. Man vill bl.a. utreda vilket specifikt ansvarsområde som skall gälla för Fotografiska museet och hur kontaktnätet gentemot regionala museer, publik och forskare skall utvecklas. För en sådan utredning begärs särskilda medel, 335000 kr. Kulturrådet har från anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m., anslagsposten 4. Utveckling av centralmuseernas verksamhet beviljat 150000 kr för nämnda utredning.
Utskottet
Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer
I motion Kr265 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1). Motionärerna framhåller att utvecklingen går snabbt inom detta område och att det därför är hög tid att samla in och på olika sätt åskådliggöra hur våra folkrörelser vuxit fram, utvecklats och arbetat, vilket lämpligen kan göras i samband med ett biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten är gemensam för de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt att förlägga ett folkrörelse- och biblioteksmuseum till Borås, där Bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett sådant museum. Den kunskap som finns samlad inom Bibliotekshögskolan borde också komma väl till pass vid uppbyggandet av ett sådant museum.
I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen förbereder för närvarande inflyttningen av sina samlingar i en särskild lokal vid nästa årsskifte.
I samma motion föreslås också att riksdagen beslutar att göra Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till "riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det är odiskutabelt att tekoindustrins historia och dokumentation är ett riksintresse och att det också borde vara ett riksintresse att det blir möjligt att visa tekoindustrins historia på ett åskådligt sätt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar. Motionärerna, som framhåller att Textilmuseum kommer att disponera nya och större lokaler, anser att det nu finns förutsättningar att uteckla museet till "riksmuseum" med statligt ekonomiskt medansvar. Motionärerna framhåller även att det i Borås finns ett centrum för utbildning och teknisk utveckling inom tekoindustrin. Klara samband finns, menar motionärerna, mellan den befintliga högskoleutbildningen, det tekniska centrumet Proteko och ett väl fungerande specialmuseum för branschen.
I det föregående har bl.a. redovisats att museet öppnades för allmänheten i maj 1992.
Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår. Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare bidrag i form av grundbidrag till regionala museer enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Statligt bidrag utgår också till ett antal andra museer såsom Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet och Thielska galleriet. Slutligen kan statligt bidrag lämnas av Statens kulturråd till olika slag av museer i form av projektbidrag och bidrag till utveckling av museiverksamheten.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Utskottet ansåg att det i princip inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också att -- i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i tillräcklig grad eller helt förbisetts -- detta i första hand får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Utskottet ansåg inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade också om att utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit uttryck åt, nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling. Denna uppfattning delades av utskottet.
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten -- senast i betänkandet 1991/92:KrU1 -- i frågan om inrättande av ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion Kr265.
Stöd till lokal museiverksamhet
Motionärerna bakom motion Kr211 (s) finner det angeläget att den påbörjade verksamheten vid Sveriges Invandrarinstitut och Museum i Botkyrka kan utvecklas och intensifieras. I motionen framhålls att invandringen, dess orsaker och följder men också svenskheten och vad som händer då kulturer möts, står i fokus för verksamheten vid institutet. Motionärerna anser att staten bör medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i Botkyrka och yrkar att förutsättningarna härför närmare utreds.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att invandrarfrågorna får en kulturhistorisk belysning. Utskottet vill därför framhålla att det initiativ som tagits av Botkyrka kommun är värdefullt och att viktigt arbete i form av dokumentation, forskning, utbildning och utställningar utförs vid institutet.
Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande har Kulturrådet i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 framhållit att det mångkulturella samhället är en av 90-talets stora frågor och föreslagit att institutet för budgetåret 1993/94 skall få 300000 kr för sin verksamhet.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att de principer som fastlagts på museiområdet och som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande bl.a. innebär att ett ansvar att spegla invandrings- och invandrarfrågor även åvilar det statligt stödda museiväsendet. Utskottet har även redovisat att Nordiska museet i nära samarbete med bl.a. Invandrarinstitutet senare i år ordnar en utställning i anslutning till projektet Invandrar-Sverige.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Frågor rörande vissa centrala museer
I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör några centrala museer.
I motion Kr271 (s) behandlas frågan om samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet. Motionärerna framhåller bl.a. att Sverige saknar ett sammanhållet museum, som speglar den svenska historien från forntid till nutid. Motionärerna konstaterar att Statens historiska museum och Nordiska museet för närvarande samverkar i det s.k. historieprojektet, vilket inte bör bli en engångsföreteelse. I motionen yrkas att det bör utredas vilka möjligheter som finns för de båda museerna att i samverkan ta ett gemensamt ansvar för att spegla den svenska historien (yrkande 23).
Utskottet har i det föregående redovisat några av de samverkansmöjligheter som museerna har. En redogörelse för det pågående historieprojektet, Den svenska historien, har även lämnats. Statens historiska museum och Nordiska museet ingår som projektansvariga i detta landsomfattande samarbetsprojekt. Projektets kärna är de stora utställningar vid de båda museerna som skall ge ett nationellt perspektiv på historien och kontrasteras mot den lokala historien i de regionala museernas utställningar.
Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att historieprojektet kan medverka till att göra historien levande för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt utskottets uppfattning bör erfarenheterna av samarbetsprojektet vara ägnade att ge en god grund för ett fortsatt samarbete mellan de båda museerna, då det gäller museernas ansvar att spegla den svenska historien.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte är påkallat med något riksdagens initiativ med anledning av motion Kr271 i här aktuell del (yrkande 23).
Motionären bakom motion Kr264 (s) yrkar att en utredning av Fotografiska museets framtida verksamhet, organisation och ställning inom Statens konstmuseer skall tillsättas.
Sedan motionen väcktes, har Kulturrådet beslutat att tilldela Statens konstmuseer 150000 kr för en utredning om Fotografiska museet från anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m., anslagsposten 4. Utveckling av centralmuseernas verksamhet.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Namnfråga rörande Folkens museum--etnografiska
I motion Kr210 (m) behandlas frågan om namnändring på Folkens museum--etnografiska. Motionären konstaterar att f.d. Etnografiska museet numera benämns Folkens museum--etnografiska. Motionären anser att det nya namnet väckt undran och oklarhet beträffande museets identitet och att "Folkens" i museinamnet är missvisande, eftersom "folk" kan betyda vitt skilda saker. Motionären yrkar därför att museet skall återfå sitt gamla namn.
Museet fick sitt nuvarande namn i samband med en instruktionsöversyn år 1988. Enligt vad utskottet har inhämtat föregick ingående diskussioner namnbytet. Enligt utskottets uppfattning är något riksdagsinitiativ av det slag som motionären föreslår inte motiverat. Utskottet avstyrker därför motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr265,
2. beträffande stöd till lokal museiverksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr211,
3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 23, res. (s, v)
4. beträffande utredning av Fotografiska museets framtida verksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr264,
5. beträffande namnändring på Folkens museum--etnografiska
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr210.
Stockholm den 22 oktober 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).
Reservation
Samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet (mom. 3)
Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström(s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "(yrkande 23)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att historieprojektet kan medverka till att göra historien levande för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att -- i enlighet med vad som föreslås i motionen -- en utredning görs om vilka möjligheter som finns för de båda museerna att även i framtiden i samverkan ta ett gemensamt ansvar för att spegla den svenska historien. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr271 i här aktuell del som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 23).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 23 som sin som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet.