Märkningsdirektivet om tobaksvaror

Betänkande 2001/02:SOU20

Socialutskottets betänkande2001/02:SOU20

Märkningsdirektivet om tobaksvaror

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2001/02:162 Märkningsdirektivet om tobaksvaror, och
en motion som väckts med anledning av propositionen.
Konstitutionsutskottet, som har avgivit yttrande
över den föreslagna ändringen av 9 § tobakslagen
(1993:581), tillstyrker denna och anför att frågan
om EG-direktivets varningstexters förenlighet med
tryckfrihetsförordningen bör övervägas innan några
föreskrifter beslutas.
Socialutskottet delar konstitutionsutskottets
bedömning och avstyrker motionen i motsvarande del.
Socialutskottet tillstyrker även i övrigt förslagen
i propositionen och avstyrker yrkande 2 i aktuell
motion.
I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Bemyndiganderegeln

Riksdagen antar 9 § regeringens förslag till
lag om ändring i tobakslagen (1993:581).
Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:So46
yrkande 1.
Reservation 1 (m, c, fp)
Reservation 2 (v, kd)

2. Tilläggsuppgifter om varan

Riksdagen antar 16 § regeringens förslag till
lag om ändring i tobakslagen (1993:581).
Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:So46
yrkande 2.
Reservation 3 (m)

3. Beträffande 18 a § förslaget till
tobakslag

Riksdagen antar 18 a § regeringens förslag
till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)
med den ändringen att orden "Europeiska
gemen" ersätts av "Europeiska gemenskapen".

4. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i tobakslagen (1993:581) i den mån
lagförslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan.

Stockholm den 14 maj 2002

På socialutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s),
Conny Öhman (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Elisebeht
Markström (s), Catherine Persson (s), Rolf Olsson
(v), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson
(m), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp),
Lars Elinderson (m), Kent Härstedt (s) och Lena
Olsson (v).

2001/02

SoU20

Redogörelse för ärendet

Ärendets beredning

Socialutskottet har berett konstitutionsutskottet
möjlighet att yttra sig över propositionen jämte
eventuella motioner. Konstitutionsutskottet har
yttrat sig över den i propositionen föreslagna
ändringen av 9 § tobakslagen (1993:581).

Yttrandet återfinns i bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen vissa ändringar
i tobakslagen (1993:581) vilka har till syfte att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagar och andra författningar om
tillverkning, presentation och försäljning av
tobaksvaror (EGT L 194, 18.7.2001, s. 26, Celex
32001L0037) - märkningsdirektivet.

Förslag lämnas om ett förbud mot att föra ut
tobaksvaror som inte uppfyller föreskrifter om
gränsvärden för skadliga ämnen till ett land utanför
Europeiska gemenskapen. Vidare föreslås att
regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämmer, skall få meddela föreskrifter om mätning
och övervakning av gränsvärden för skadliga ämnen
som tobaksvara får innehålla eller ge upphov till.
Dessutom lämnas i propositionen förslag om att
regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämmer, skall få meddela föreskrifter om innehåll
och utformning av texter m.m. som upplyser om de
hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak och
om rökavvänjning samt deras placering.
Därutöver föreslås att regeringen skall få meddela
föreskrifter om tillverkares och importörers
skyldighet att lämna uppgifter om ingredienser och
kvantiteter av dessa i tobaksvaror.
Slutligen föreslår regeringen i propositionen ett
förbud mot att vid marknadsföring av tobaksvaror
använda sådana texter, namn, varumärken och
figurativa eller andra märken på förpackning till
tobaksvara som ger intryck av att en viss tobaksvara
är mindre skadlig än andra.
Lagändringen vad gäller gränsvärden vid export av
cigaretter föreslås träda i kraft den 1 januari
2005. Förbudet mot användning av vissa texter och
märken på tobaksförpackningar föreslås träda i kraft
den 30 september 2003. Övriga ändringar föreslås
träda i kraft den 30 september 2002. Cigaretter som
inte uppfyller märkningsdirektivets bestämmelser får
dock fortsätta att säljas t.o.m. den 30 september
2003 och andra tobaksvaror t.o.m. den 30 september
2004.

Utskottets överväganden

Genomförande av märkningsdirektivet

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 12) att det i
dag i tobakslagen (1993:581) finns regler om bl.a.
varningstexter och produktkontroll. Enligt 9 §
tobakslagen får regeringen överlämna åt en myndighet
att meddela föreskrifter om texter på förpackningar
till tobaksvaror som upplyser om de hälsorisker som
är förbundna med bruk av tobaksvaror
(varningstexter) och deklarationer som upplyser om
skadliga ämnen som tobaksvaran innehåller eller ger
upphov till (innehållsdeklaration). Av 18 §
tobakslagen följer att regeringen, eller den
myndighet som regeringen bestämmer, får meddela
föreskrift om gränsvärden för skadliga ämnen som en
tobaksvara innehåller eller ger upphov till. Av 2 §
tobaksförordningen (2001:312) följer att Statens
folkhälsoinstitut (FHI) får meddela föreskrifter om
varningstexter och innehållsdeklaration på
förpackningar till tobaksvaror enligt 9 § tobaks-
lagen och gränsvärden för sådana skadliga ämnen som
tobaksvaror får innehålla eller ge upphov till
enligt 18 § tobakslagen. FHI har meddelat
föreskrifter om bl.a. varningstexter och
innehållsdeklaration på tobaksvaror (se FHIFS
2001:2).

Regeringen anser att märkningsdirektivet bör
genomföras dels genom ändringar i tobakslagen, dels
genom att regeringen och FHI med stöd av tobakslagen
och tobaksförordningen meddelar föreskrifter i
enlighet med märkningsdirektivets krav.
Vidare anför regeringen i propositionen (s. 18)
att Lagrådet inte har haft några invändningar mot de
tillägg i fråga om illustrationer, rökavvänjning och
uppgifter för att säkerställa tobaksvarans identitet
som föreslås i 9 § tobakslagen. Lagrådet har dock
förordat att regeringen och inte myndighet meddelar
föreskrifter. Regeringen kommer i det fortsatta
författningsarbetet att överväga Lagrådets
synpunkter.
I propositionen (s. 19 f.) pekar regeringen på att
medlemsstaterna genom artikel 6.1 i märknings-
direktivet åläggs att föreskriva att tillverkare och
importörer av tobaksvaror skall lämna dem en
förteckning för varje märke och typ över alla
ingredienser och kvantiteter av dessa som används
vid tillverkningen av dessa tobaksvaror.
Förteckningen skall åtföljas av en förklaring med
skälen till att sådana ingredienser ingår i dessa
tobaksvaror. Deras funktion och kategori skall anges
i förteckningen. Förteckningen skall även åtföljas
av de toxikologiska uppgifter som är tillgängliga
för tillverkaren eller importören när det gäller
dessa ingredienser i deras förbrända eller
oförbrända form, enligt vad som är lämpligt,
särskilt beträffande deras effekter på hälsan, och
med beaktande bl.a. av de beroendeframkallande
effekterna. Varje ingrediens som ingår i produkten
skall anges i förteckningen i fallande viktordning.
Denna information skall tillhandahållas årligen med
början senast den 31 december 2002.
Vidare anförs i propositionen att medlemsstaterna
enligt artikel 6.2 skall säkerställa att den
information som lämnas i enlighet med denna artikel
på alla lämpliga sätt sprids för att informera
konsumenterna. Vederbörlig hänsyn skall emellertid
tas till skydd för information om särskilda
produktformler som utgör företagshemligheter.
Med stöd av 16 § tobakslagen (1993:581) kan
regeringen föreskriva att tillverkare och importör
av tobaksvara till Statens folkhälsoinstitut (FHI)
skall lämna de uppgifter som behövs för att varornas
hälsorisker skall bedömas. Detta bemyndigande är
således begränsat till uppgifter som behövs för
bedömningen av hälsorisker. En sådan begränsning
uppställs inte i märkningsdirektivet. I
märkningsdirektivet föreskrivs i stället en
skyldighet att lämna uppgifter om alla ingredienser.
Regeringen föreslår att genomförande av märknings-
direktivet i denna del kan ske genom en utvidgning
av bemyndigandet i 16 § tobakslagen varefter
regeringen kan meddela föreskrifter om skyldighet
för tillverkare och importörer av tobaksvaror att
lämna uppgifter om ingredienser och kvantiteter i
tobaksvaror samt om deras effekter på hälsan.
Författningar som genomför direktivet i denna del
skall träda i kraft den 30 september 2002.

Motion

I motion So46 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
möjligheten att låta myndighet meddela föreskrift
enligt 9 § tobakslagen (1993:581) (yrkande 1).
Motionärerna pekar på att Lagrådet i sitt yttrande
över nu aktuellt lagstiftningsärende har riktat
kritik mot förslaget att direktivets närmare
genomförande skall göras i författningar av viss
myndighet. Motionärerna anser att avgöranden
gällande huruvida påbud om varningstexters
utformning är förenliga med bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen inte genom subdelegation
bör överlåtas till en förvaltningsmyndighet.
Bestämmelserna bör regleras i lag. Att regeringen
har uppgivit att den skall överväga Lagrådets
synpunkter i denna del är inte tillräckligt. Enligt
motionärerna bör regeringen i stället återkomma
till riksdagen med lagförslag i denna del. Vidare
begärs tillkännagivande om ändring av 16 §
tobakslagen i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkande 2). Motionärerna anför att regeringen
motiverar förslaget i propositionen om att utvidga
bemyndigandet för regeringen i 16 § tobakslagen att
meddela föreskrifter om skyldighet för tillverkare
och importörer av tobaksvaror att lämna uppgifter om
ingredienser och kvantiteter i tobaksvaror samt om
deras effekter på hälsan med att det i artikel 6.1 i
märkningsdirektivet föreskrivs en skyldighet att
lämna uppgifter om alla ingredienser. Enligt
motionärerna skall enligt artikel 6.2 i direktivet
emellertid vederbörlig hänsyn tas till skydd för
information om särskilda produktformler som utgör
företagshemligheter. Detta har inte beaktats av
regeringen. Riksdagen bör, enligt motionärerna,
besluta om en sådan ändring av förslaget till ny
lydelse av 16 § att det framgår hur ansvarig
myndighet bör hantera företagshemligheter som den
kan tänkas komma i kontakt med när tobakstillverkare
och -importörer lämnar information om tobaksvarors
ingredienser och kvantiteter.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet anför att den i propositionen
föreslagna 9 § första stycket 1 och 3 tobakslagen
anger att en förpackning till tobaksvara som är
avsedd att i näringsverksamhet tillhandahållas
konsumenter inom landet skall, i den utsträckning
och på det sätt som regeringen föreskriver, förses
med bl.a. vissa texter, illustrationer och
uppgifter. Dessa föreskrifter kan komma att utformas
av Statens folkhälsoinstitut eftersom regeringen
enligt 9 § andra stycket får överlämna åt myndighet
att meddela föreskrifter enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
konstitutionsutskottet, beroende av hur
föreskrifterna utformas och därigenom av vilket
innehåll texterna, illustrationerna och uppgifterna
kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttal-andet ovan, krävas att det inte rör sig
om texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddsområde skall överskridas. Enligt
konstitutionsutskottet bör frågan om EG-direktivets
varningstexters förenlighet med
tryckfrihetsförordningen övervägas innan några
föreskrifter beslutas. Lagrådet har förordat att
regeringen och inte myndighet meddelar föreskrifter.
Regeringen uttalar i propositionen att den i det
fortsatta författningsarbetet kommer att överväga
Lagrådets synpunkter.

Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i tobakslagen och
avstyrker därför motion So46 yrkande 1.

Socialutskottets ställningstagande

Socialutskottet delar konstitutionsutskottets
bedömning. Förslaget till lag om ändring i 9 §
tobakslagen tillstyrks. Motion So46 (m) yrkande 1
avstyrks.

Enligt den nu föreslagna lydelsen av 16 §
tobakslagen skall tillverkare eller importör av
tobaksvara, i den utsträckning som föreskrivs av
regeringen, till Statens folkhälsoinstitut lämna
uppgifter om ingredienser och kvantiteter av dessa i
tobaksvaror samt om deras effekter på hälsan. I
motion So46 (m) yrkande 2 uttrycker motionärerna
farhågor för att denna utformning av lagtexten inte
ger ett tillfredsställande skydd för information om
särskilda produktformler som utgör
företagshemligheter. Av artikel 6.2 i nu aktuellt
EG-direktiv framgår, som motionärerna också
uppmärksammat, bl.a. att "vederbörlig hänsyn skall
emellertid tas till skydd för information om
särskilda produktformler som utgör
företagshemligheter". Utskottet utgår från att
regeringen vid utformandet av de föreskrifter som
föranleds av 16 § tobakslagen i dess nya lydelse
beaktar detta stadgande i EG-direktivet. Något
tillkännagivande härom är därför inte erforderligt.
Motion So46 (m) yrkande 2 avstyrks.
I förslaget till 18 a § tobakslagen bör den
"borttappade" delen av sista ordet införas
(gemenskapen).
Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag
till lag om ändring av tobakslagen.
Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Bemyndiganderegeln (punkt 1)

av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Lars
Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar 9 § regeringens förslag till lag om
ändring i tobakslagen (1993:581) samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So46 yrkande 1.

Ställningstagande

Den i propositionen föreslagna 9 § första stycket 1
och 3 tobakslagen anger att en förpackning till
tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet
tillhandahållas konsumenter inom landet skall, i den
utsträckning och på det sätt som regeringen
föreskriver, förses med bl.a. vissa texter,
illustrationer och uppgifter. Dessa föreskrifter kan
komma att utformas av Statens folkhälsoinstitut
eftersom regeringen enligt 9 § andra stycket får
överlämna åt myndighet att meddela föreskrifter
enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
vår mening, beroende av hur föreskrifterna utformas
och därigenom av vilket innehåll texterna,
illustrationerna och uppgifterna kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttalandet ovan, krävas att det inte rör sig om
texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddsområde skall överskridas. Vi anser att frågan
om EG-direktivets varningstexters förenlighet med
tryckfrihetsförordningen bör övervägas innan några
föreskrifter beslutas.

Detta bör enligt vår mening göras av riksdagen och
inte av regeringen eller överlämnas åt en myndighet.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till ändringar i tobakslagen, som reglerar
bl.a. hur de texter som krävs enligt EG-direktivet
skall vara utformade. Vad vi nu anfört med anledning
av motion So46 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till
känna. I avvaktan därpå tillstyrks 9 § regeringens
förslag till lag om ändring i tobakslagen.

2. Bemyndiganderegeln (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd) och Lena Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar 9 § regeringens förslag till lag om
ändring i tobakslagen (1993:581) samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2. Riksdagen avslår därmed motion
2001/02:So46 yrkande 1.

Ställningstagande

Den i propositionen föreslagna 9 § första stycket 1
och 3 tobakslagen anger att en förpackning till
tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet
tillhandahållas konsumenter inom landet skall, i den
utsträckning och på det sätt som regeringen
föreskriver, förses med bl.a. vissa texter,
illustrationer och uppgifter. Dessa föreskrifter kan
komma att utformas av Statens folkhälsoinstitut
eftersom regeringen enligt 9 § andra stycket får
överlämna åt myndighet att meddela föreskrifter
enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
vår mening, beroende av hur föreskrifterna utformas
och därigenom av vilket innehåll texterna,
illustrationerna och uppgifterna kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttalandet ovan, krävas att det inte rör sig om
texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddsområde skall överskridas. Vi anser att frågan
om EG-direktivets varningstexters förenlighet med
tryckfrihetsförordningen bör övervägas innan några
föreskrifter beslutas.

Detta bör enligt vår mening göras av regeringen
och inte överlämnas åt en myndighet. Vad vi nu
anfört bör ges regeringen till känna. Motion So46
(m) yrkande 1 avstyrks. I avvaktan därpå tillstyrks
9 § regeringens förslag till lag om ändring i
tobakslagen.

3. Tilläggsuppgifter om varan (punkt 2)

av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So46 yrkande 2 och avslår 16 § regeringens
förslag till lag om ändring i tobakslagen
(1993:581).

Ställningstagande

Regeringen motiverar förslaget i propositionen om
att utvidga bemyndigandet för regeringen i 16 §
tobakslagen att meddela föreskrifter om skyldighet
för tillverkare och importörer av tobaksvaror att
lämna uppgifter om ingredienser och kvantiteter i
tobaksvaror samt om deras effekter på hälsan med att
det i artikel 6.1 i märkningsdirektivet föreskrivs
en skyldighet att lämna uppgifter om alla
ingredienser. Vi vill emellertid peka på att enligt
artikel 6.2 i direktivet skall vederbörlig hänsyn
tas till skydd för information om särskilda
produktformler som utgör företagshemligheter. Detta
har inte beaktats av regeringen. Vi anser därför att
regeringen snarast bör återkomma med förslag till ny
lydelse av 16 § där det framgår hur ansvarig
myndighet bör hantera företagshemligheter som den
kan tänkas komma i kontakt med när tobakstillverkare
och importörer lämnar information om tobaksvarors
ingredienser och kvantiteter. Vad vi nu anfört med
anledning av motion So46 (m) yrkande 2 bör ges
regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2001/02:162:

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag
om ändring i tobakslagen (1993:581).

Följdmotion

2001/02:So46 av Chris Heister m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att låta
myndighet meddela föreskrift enligt 9 §
tobakslagen (1993:581).

2. Riksdagen beslutar om ändring av 16 §
tobakslagen (1993:581) i enlighet med vad som anförs
i motionen.

Motionen

I motion 2001/02:So46 av Chris Heister m.fl.
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet
att låta myndighet meddela föreskrift enligt 9 §
tobakslagen (1993:581) (yrkande 1). I propositionen
föreslås bl.a. att regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer, skall få meddela
föreskrifter om innehåll och utformning av texter
m.m. som upplyser om hälsorisker som är förbundna
med bruk av tobak och om rökavvänjning
(varningstexter) samt deras placering. Regeringen
har emellertid inte redogjort för förslagets
överensstämmelse med bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen (TF). Lagrådet har varit
kritiskt och påpekat att en bestämmelse som den
föreslagna, som påbjuder att en skrift skall ha ett
visst innehåll, i princip torde komma i konflikt med
bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket (TF) om
hindrande åtgärder. Enligt motionärerna är det av
stor vikt att ett lagförslags förenlighet med
grundlagarna analyseras. Bestämmelsen i TF lär dock
medge ett visst utrymme för ålägganden i vanlig lag
som det nu ifrågavarande eftersom det inte i sig
strider mot TF:s syfte att värna det fria ordet.
Bestämmelsen torde dock inte ge utrymme för att
meddela föreskrifter i fråga om texter av
uttryckligen åsiktspåverkande eller opinionsbildande
karaktär. Den mest betydande kritiken från Lagrådet
har, enligt motionärerna, avsett förslaget om att
direktivets närmare genomförande skall göras i
författningar av viss myndighet. De avgränsningar
huruvida påbud om varningstexters utformning är
förenliga med bestämmelserna i TF som måste göras
bör inte genom subdelegation överlåtas till en
förvaltningsmyndighet. Motionärerna delar Lagrådets
uppfattning att det är olämpligt att dylika
bedömningar skall kunna göras av
förvaltningsmyndighet. Bestämmelserna skall regleras
i lag. Att regeringen har uppgivit att den skall
överväga Lagrådets synpunkter i denna del är inte
tillräckligt. Regeringen bör, enligt motionärerna, i
stället återkomma till riksdagen med lagförslag i
denna del.

Utskottets ställningstagande

Den i propositionen föreslagna 9 § första stycket 1
och 3 tobakslagen anger att en förpackning till
tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet
tillhandahållas konsumenter inom landet skall, i den
utsträckning och på det sätt som regeringen
föreskriver, förses med bl.a. vissa texter,
illustrationer och uppgifter. Dessa föreskrifter kan
komma att utformas av Statens folkhälsoinstitut
eftersom regeringen enligt 9 § andra stycket får
överlämna åt myndighet att meddela föreskrifter
enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
utskottet, beroende av hur föreskrifterna utformas
och därigenom av vilket innehåll texterna,
illustrationerna och uppgifterna kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttalandet ovan, krävas att det inte rör sig om
texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddområde skall överskridas. Enligt utskottet bör
frågan om EG-direktivets varningstexters förenlighet
med tryckfrihetsförordningen övervägas innan några
föreskrifter beslutas. Lagrådet har förordat att
regeringen och inte myndighet meddelar föreskrifter.
Regeringen uttalar i propositionen att den i det
fortsatta författningsarbetet kommer att överväga
Lagrådets synpunkter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag
om ändring i tobakslagen och avstyrker därför motion
So46 yrkande 1.

Stockholm den 18 april 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och Margareta
Nachmanson (m).

Avvikande meningar

1. Per Unckel (m), Inger René (m), Lars Hjertén (m),
Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och
Margareta Nachmanson (m) anför:

Den i propositionen föreslagna 9 § första stycket 1
och 3 tobakslagen anger att en förpackning till
tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet
tillhandahållas konsumenter inom landet skall, i den
utsträckning och på det sätt som regeringen
föreskriver, förses med bl.a. vissa texter,
illustrationer och uppgifter. Dessa föreskrifter kan
komma att utformas av Statens folkhälsoinstitut
eftersom regeringen enligt 9 § andra stycket får
överlämna åt myndighet att meddela föreskrifter
enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
utskottet, beroende av hur föreskrifterna utformas
och därigenom av vilket innehåll texterna,
illustrationerna och uppgifterna kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttalandet ovan, krävas att det inte rör sig om
texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddområde skall överskridas. Enligt utskottet bör
frågan om EG-direktivets varningstexters förenlighet
med tryckfrihetsförordningen övervägas innan några
föreskrifter beslutas.

Detta bör enligt utskottet göras av riksdagen och
inte av regeringen eller överlämnas åt en myndighet.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till ändringar i tobakslagen, som reglerar
bl.a. hur de texter som krävs enligt EG-direktivet
skall vara utformade. Enligt utskottet bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anför. Utskottet föreslår att motion So46
yrkande 1 tillstyrks.

2. Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats
Einarsson (v) och Björn von der Esch (kd) anför:

Den i propositionen föreslagna 9 § första stycket 1
och 3 tobakslagen anger att en förpackning till
tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet
tillhandahållas konsumenter inom landet skall, i den
utsträckning och på det sätt som regeringen
föreskriver, förses med bl.a. vissa texter,
illustrationer och uppgifter. Dessa föreskrifter kan
komma att utformas av Statens folkhälsoinstitut
eftersom regeringen enligt 9 § andra stycket får
överlämna åt myndighet att meddela föreskrifter
enligt första stycket.

Frågan om de föreslagna ändringarna i paragrafen
är förenliga med tryckfrihetsförordningen är, enligt
utskottet, beroende av hur föreskrifterna utformas
och därigenom av vilket innehåll texterna,
illustrationerna och uppgifterna kan få.
Bestämmelser om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksförpackningar infördes
år 1975 i lagen (1975:1154). I propositionen som
föregick lagen uttalade föredragande statsrådet,
proposition 1975/76:49 s. 22, bl.a.

Det är viktigt att märkningen anbringas på
förpackningen på ett tydligt och iögonfallande
sätt. Texten bör vara kort, lättläst och
otvetydig. Det bör även kunna föreskrivas att en
symbol skall anbringas i anslutning till texten.
Texten skall vara avfattad på svenska språket.
Den får inte utformas som en allmänt hållen
uppmaning att avstå från tobaksbruk. Utredningen
framhåller att en sådan utformning skulle kunna
komma i strid med tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Jag anser att varningstexten måste
ges ett konkret innehåll med upplysningar om
vilka risker bruket medför. Det skall således
vara fråga om en saklig information som bygger på
resultaten av forskningen på området.

För att ett påbud om text med ett visst innehåll
skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig
synpunkt bör, enligt Lagrådet, i anslutning till
motivuttalandet ovan, krävas att det inte rör sig om
texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller
opinionsbildande karaktär. Lagrådet ifrågasätter
allvarligt om de i EG-direktivet artikel 5 med
bilaga upptagna allmänna och kompletterande
varningstexterna genomgående har den sakliga
inriktning som krävs för att inte gränsen mot TF:s
skyddområde skall överskridas. Enligt utskottet bör
frågan om EG-direktivets varningstexters förenlighet
med tryckfrihetsförordningen övervägas innan några
föreskrifter beslutas.

Detta bör enligt utskottet göras av regeringen och
inte överlämnas åt en myndighet. Enligt utskottet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anför. Utskottet förslår att
motion So46 yrkande 1 avstyrks.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i tobakslagen
(1993:581)

Härigenom föreskrivs i fråga om tobakslagen
(1993:581)[1]
dels att 9, 15, 16, 18 och 27 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya
paragrafer, 14 b, 18 a och 28 §§, av följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

9 §
-----------------------------------------------------
Förpackning till tobaksvara som är avsedd att i
näringsverksamhet tillhandahållas konsumenter inom
landet skall i den utsträckning och på det sätt som
regeringen föreskriver förses med
-----------------------------------------------------
1. texter som upplyser 1. texter och
om de hälsorisker som är illustrationer som
förbundna med bruk av upplyser om de
tobak (varningstexter), hälsorisker som är
förbundna med bruk av
tobak och om
rökavvänjning (varnings-
texter),
-----------------------------------------------------
2. deklaration som 2. deklaration som
upplyser om skadliga upplyser om skadliga
ämnen som tobaksvaran ämnen som tobaksvaran
innehåller eller ger innehåller eller ger
upphov till upphov till
(innehållsdeklaration). (innehållsdeklaration),
-----------------------------------------------------
3. uppgifter för att
säkerställa
identifikation av platsen
och tiden för
tobaksvarans
tillverkning.
-----------------------------------------------------
Regeringen får överlämna åt en myndighet att meddela
föreskrifter enligt första stycket.

-----------------------------------------------------
14 b §
Vid marknadsföring av
tobaksvaror får inte
texter, namn, varumärken
och figurativa eller
andra märken som ger
intryck av att en viss
tobaksvara är mindre
skadlig än andra användas
på förpackningar till
tobaksvaror.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1996:941.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
15 §[2]
-----------------------------------------------------
En marknadsföringsåtgärd En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § som strider mot 14-14b §§
eller 14 a § skall vid skall vid tillämpningen
tillämpningen av 4, 14 av 4, 14 och 19 §§
och 19 §§ marknadsföringslagen
marknadsföringslagen (1995:450) anses vara
(1995:450) anses vara otillbörlig mot konsu-
otillbörlig mot menter. En
konsumenter. En marknads- marknadsföringsåtgärd som
föringsåtgärd som strider strider mot 14 § första
mot 14 § första stycket stycket andra och tredje
andra och tredje meningen meningen eller 14 a §
eller 14 a § första första stycket 2 kan med-
stycket 2 kan medföra föra
marknadsstörningsavgift marknadsstörningsavgift
enligt bestämmelserna i enligt bestämmelserna i
22-28 §§ 22-28 §§
marknadsföringslagen. marknadsföringslagen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
16 §[3]
-----------------------------------------------------
Tillverkare eller Tillverkare eller
importör av tobaksvara importör av tobaksvara
skall, i den utsträckning skall, i den utsträckning
som föreskrivs av som föreskrivs av
regeringen, till Statens regeringen, till Statens
folkhälsoinstitut lämna folkhälsoinstitut lämna
de uppgifter som behövs uppgifter om ingredienser
för att varornas och kvantiteter av dessa
hälsorisker skall kunna i tobaksvaror samt om
bedömas. deras effekter på hälsan.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
18 §
-----------------------------------------------------
Regeringen, eller Regeringen, eller
myndighet som regeringen myndighet som regeringen
bestämmer, får meddela bestämmer, får meddela
föreskrift om gränsvärden föreskrifter om gränsvär-
för skadliga ämnen som den för skadliga ämnen
tobaksvara får innehålla som tobaksvara får
eller ge upphov till. En innehålla eller ge upphov
vara som inte uppfyller till, samt om mätning och
föreskrifterna får inte övervakning av sådana
tillverkas i eller föras gränsvärden. En vara som
in till Sverige för för- inte uppfyller
säljning till föreskrifterna får inte
konsumenter. tillverkas eller säljas i
Sverige. Inte heller får
en sådan vara föras in
till Sverige för
försäljning till konsu-
menter.
-----------------------------------------------------
18 a §
En vara som inte
uppfyller föreskrifter
som meddelats med stöd av
18 § får inte föras ut
till ett land utanför
Europeiska gemen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
27 §[4]
-----------------------------------------------------
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
12 § döms för olovlig tobaksförsäljning till böter
eller fängelse i högst sex månader.
Är gärningen att anse som ringa döms inte till
ansvar.
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller
ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt
denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet
eller förbudet
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om ansvar
för olovlig införsel av
tobaksvaror finns i lagen
(2000:1225) om straff för
smuggling
-----------------------------------------------------

28 §
Bestämmelser om ansvar
för olovlig införsel och
olovlig utförsel av
tobaksvaror finns i lagen
(2000:1225) om straff för
smuggling.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 30 september 2003
i fråga om 14 b och 15 §§, den 1 januari 2005 i
fråga om 18 a, 27 och 28 §§ och i övrigt den 30
september 2002.
2. Tobaksvaror, i form av cigaretter, som inte
uppfyller föreskrifter som meddelats med stöd av 9 §
i dess nya lydelse får fortsätta att säljas längst
till och med den 30 september 2003.
3. Andra tobaksvaror än cigaretter som inte
uppfyller föreskrifter som meddelats med stöd av 9 §
i dess nya lydelse eller som inte är förenliga med
14 b § får fortsätta att säljas längst till och med
den 30 september 2004.

**FOOTNOTES**
[2]: Föreslagen lydelse enligt prop. 2001/02:64.
[3]: Senaste lydelse 2001:308.
[4]: Senaste lydelse 2000:1250.
Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2001/02:KU3y

Märkningsdirektivet om tobaksvaror

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 19 mars 2002 beslutat att
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 2001/02:162 Märkningsdirektivet
om tobaksvaror jämte motioner. En motion har väckts
med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås vissa ändringar i
tobakslagen (1993:581) vilka har till syfte att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/37/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar
och andra författningar om tillverkning,
presentation och försäljning av tobaksvaror.

Konstitutionsutskottet
begränsar sitt yttrande till
den i propositionen föreslagna
ändringen av 9 § tobakslagen
(1993:581). Utskottet
tillstyrker förslaget. Två
avvikande meningar har
avlämnats.

Utskottet

Propositionen

Allmänt

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog
den 5 juni 2001 direktivet 2001/37/EG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar om tillverkning, presentation och
försäljning av tobaksvaror (märkningsdirektivet).
Syftet med märkningsdirektivet är att tillnärma
medlemsstaternas lagar och andra författningar om
den högsta tillåtna halten av tjära, nikotin och
kolmonoxid i cigaretter, de varningstexter och andra
uppgifter som skall finnas på styckförpackningar med
tobaksvaror samt vissa åtgärder avseende
ingredienser i och beskrivning av tobaksvaror, med
utgångspunkt i en hög hälsoskyddsnivå.

Genomförande av märkningsdirektivet

Märkningsdirektivets bestämmelser bör, enligt
regeringen, genomföras dels genom ändringar i
tobakslagen (1993:581), dels genom att regeringen
och myndighet som regeringen bestämmer med stöd av
tobakslagen och tobaksförordningen (2001:312)
meddelar föreskrifter.

I förhållande till nu gällande reglering på området
inom Europeiska unionen innebär märkningsdirektivet
att det införs inte bara sänkta gränsvärden för
tjära i cigaretter utan även gränsvärden för nikotin
och kolmonoxid i sådana produkter. Direktivet
innebär också krav på tydligare varningstexter på
förpackningar till tobaksvaror. Genom direktivet
införs ett förbud mot användning av sådana produkt-
beskrivningar på förpackningar av tobaksvaror som
ger intrycket av att en viss tobaksvara är mindre
skadlig än andra. Enligt regeringens mening bidrar
direktivet på ett verksamt sätt till den inre
marknadens funktion samtidigt som det, med
iakttagande av fördraget, bidrar till en hög
hälsoskyddsnivå.

I tobakslagen (1993:581) finns i dag regler om
bland annat varningstexter och produktkontroll.
Enligt 9 § tobakslagen får regeringen överlämna åt
en myndighet att meddela föreskrifter om texter på
förpackningar till tobaksvaror som upplyser om de
hälsorisker som är förbundna med bruk av tobaksvaror
(varningstexter) och deklarationer som upplyser om
skadliga ämnen som tobaksvaran innehåller eller ger
upphov till (innehållsdeklaration). Av 2 §
tobaksförordningen (2001:312) följer bl.a. att
Statens folkhälsoinstitut (FHI) får meddela
föreskrifter om varningstexter och
innehållsdeklaration på förpackningar till
tobaksvaror enligt 9 § tobakslagen. FHI har meddelat
föreskrifter om bland annat varningstexter och
innehållsdeklaration på tobaksvaror (se FHIFS
2001:2).
Regeringen anser att märkningsdirektivet bör
genomföras dels genom ändringar i tobakslagen, dels
genom att regeringen och FHI med stöd av tobakslagen
och tobaksförordningen meddelar föreskrifter i
enlighet med märkningsdirektivets krav.

Märkning av förpackningar

Uttrycket varningstexter skall, enligt regeringen,
omfatta såväl texter som illustrationer på
förpackning av tobaksvara som upplyser om de
hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak och
om rökavvänjning. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, skall enligt regeringens
förslag, bemyndigas att meddela föreskrifter om
uppgifter på förpackning av tobaksvara för att
säkerställa identifikation av platsen och tiden för
tobaksvarans tillverkning.

I artikel 5 i märkningsdirektivet uppställs krav på
innehåll, placering och storlek vad gäller bland
annat texter med innehållsdeklarationer på
tobaksvarors förpackningar. Enligt artikel 5.1 skall
uppgifter om halterna av tjära, nikotin och
kolmonoxid i cigaretter som mätts i enlighet med
artikel 4, tryckas på en av cigarettpaketets sidor
på det eller de officiella språken i den medlemsstat
där varan släpps ut på marknaden, så att minst 10 %
av ytan täcks. Denna procentandel skall ökas till 12
% för medlemsstater med två officiella språk och
till 15 % för medlemsstater med tre officiella
språk.

I artikel 5.2 i märkningsdirektivet föreskrivs att
varje styckförpackning med tobaksvaror, utom
tobaksvaror för användning i munnen och andra
tobaksvaror som inte är avsedda att rökas, måste
förses med en allmän varningstext och en
kompletterande varningstext. Den allmänna var-
ningstexten består av två alternativa texter med
följande innehåll.

1. Rökning dödar/Rökning kan döda.

2. Rökning skadar allvarligt dig själv och personer
i din omgivning.

Den kompletterande varningstexten består av följande
14 alternativa texter.

1. Rökare dör i förtid.

2. Rökning ger förträngningar i blodkärlen och
orsakar hjärtinfarkt och stroke.

3. Rökning orsakar dödlig lungcancer.

4. Rökning under graviditeten skadar ditt barn.

5. Skydda barnen, låt dem inte andas in din
tobaksrök.

6. Din läkare eller ditt apotek kan hjälpa dig att
sluta röka.

7. Rökning är mycket beroendeframkallande, börja
inte röka.

8. Om du slutar röka löper du mindre risk att få
dödliga hjärt- och lungsjukdomar.

9. Rökning kan leda till en långsam och smärtsam
död.

10. Sök hjälp för att sluta röka:
(telefonnummer/postadress/Internetadress/fråga din
läkare/på apotek).

11. Rökning kan försämra blodflödet och orsakar
impotens.

12. Rökning får din hy att åldras.

13. Rökning kan skada sperman och minskar
fruktsamheten.

14. Rök innehåller bensen, nitrosaminer, formaldehyd
och cyanväte.

De allmänna varningstexterna skall alterneras på ett
sådant sätt att det garanteras att var och en av dem
förekommer regelbundet. Denna varningstext skall
tryckas på styckförpackningens mest synliga yta och
på alla yttre omslag som förekommer vid
detaljförsäljning av varan, med undantag av
genomskinliga ytteromslag. De kompletterande
varningstexterna skall alterneras på ett sådant sätt
att var och en av dem förekommer regelbundet. Denna
varningstext skall tryckas på styckförpackningens
andra mest synliga yta och på alla yttre omslag som
förekommer vid detaljförsäljning av varan, med
undantag av genomskinliga ytteromslag.
Medlemsstaterna får bestämma var på dessa ytor
varningstexten skall placeras med tanke på de krav
som språken ställer.

Enligt artikel 5.3 skall kommissionen så snart som
möjligt och i vart fall senast den 31 december 2002
anta regler för användning av färgfotografier eller
andra illustrationer för att skildra eller förklara
rökningens följder för hälsan och för att
säkerställa att bestämmelserna för den inre
marknaden inte åsidosätts. I samma punkt föreskrivs
att för det fall medlemsstaterna kräver ytterligare
varningar i form av färgfotografier eller andra
illustrationer, skall dessa följa kommissionens
regler.
Vad gäller tobak för användning i munnen, som
t.ex. snus, i fall då sådana varor får saluföras,
och tobaksvaror som inte är avsedda att rökas
föreskrivs i artikel 5.4 att dessa skall förses med
följande varningstext. Denna tobaksvara kan skada
din hälsa och är beroendeframkallande.
Varningstexten skall tryckas på styckförpackningens
mest synliga yta och på alla yttre omslag som
förekommer vid detaljförsäljning av varan, med
undantag av genomskinliga ytteromslag.
Medlemsstaterna får bestämma var på dessa ytor
varningstexten skall placeras med tanke på de krav
som språken ställer.

De varningstexter och uppgifter om halter som krävs
enligt artikel 5 skall enligt punkt 6 uppfylla
följande krav.

a. Texten skall tryckas med typsnittet Helvetica
fet stil i svart på vit bakgrund. För att kunna
beakta de krav som språken ställer skall
medlemsstaterna ha rätt att bestämma storleken på
typsnittet, förutsatt att den typsnittsstorlek
som fastställs i deras lagstiftning innebär att
den täcker största möjliga andel av det område
som reserverats för den föreskrivna texten.

b. Texten skall tryckas med gemener, med undantag
av första bokstaven i texten och av fall då
grammatiskt bruk kräver det.
c. Texten skall centreras på den yta där texten
skall tryckas, parallellt med paketets övre kant.
d. Texten skall, för andra varor än de som avses
i punkt 4, omges av en svart ram som skall vara
minst 3 mm och högst 4 mm bred och inte får
inkräkta på varningstexten eller den information
som skall ges.
e. Texten skall tryckas på det/de officiella
språket/språken i den medlemsstat där varan
släpps ut på marknaden.

Enligt artikelns punkt 7 skall det vara förbjudet
att trycka de texter som krävs i denna artikel på
skattemärket på styckförpackningarna. De tryckta
texterna skall inte kunna avlägsnas eller utplånas
och får inte på något sätt döljas, skymmas eller
avbrytas av något annat skriftligt eller bildmässigt
inslag eller när paketet öppnas. När det gäller
andra tobaksvaror än cigaretter får texterna fästas
vid förpackningarna med hjälp av klistermärken,
under förutsättning att dessa inte kan avlägsnas.

Medlemsstaterna får enligt artikel 5.8 föreskriva
att de varningstexter som avses i punkt 2, allmänna
och kompletterande varningstexter på tobaksvaror som
inte är avsedda för användning i munnen, och punkt
4, varningstext på tobaksvaror för användning i
munnen och tobaksvaror som inte är avsedda att
rökas, skall åtföljas av en uppgift, utanför den ram
som är avsedd för varningstexterna, om vilken
myndighet som har utformat varningstexterna.
I artikelns punkt 9 stadgas att för att
säkerställa identifikation av produkter och dessas
spårbarhet skall tobaksvaran märkas på lämpligt sätt
genom produktionsnummer eller liknande på
styckförpackningen på sådant sätt att platsen och
tiden för tillverkning kan fastställas. Närmare
reglering om tillämpningen av denna bestämmelse
fastställs av kommissionen och en
genomförandekommitté.

Den nu gällande regleringen av s.k. varningstexter
har meddelats av Statens folkhälsoinstitut (FHI) med
stöd av 9 § första stycket 1 tobakslagen (1993:581)
och 2 § 1 tobaksförordningen (2001:312).
Bemyndigandet i 9 § första stycket 1 tobakslagen
avser endast texter som upplyser om de hälsorisker
som är förbundna med bruk av tobak. I
märkningsdirektivet regleras i huvudsak sådana
varningstexter som även i 9 § första stycket
1 tobakslagen benämns varningstexter. Två av
varningstexterna i märkningsdirektivets bilaga I
utgör dock inte sådana varningstexter som omfattas
av bemyndigandet i 9 § första stycket 1 tobakslagen.
Dessa texter innehåller information om rökavvänjning
och är utformade enligt följande.

Din läkare eller ditt apotek kan hjälpa dig att
sluta röka.
Sök hjälp för att sluta röka:
(telefonnummer/postadress/Internetadress/fråga
din läkare/på apotek).
För att även dessa texter, vilka ännu inte tagits
in i FHI:s föreskrifter, skall omfattas av
bemyndigandet föreslår regeringen att begreppet
varningstexter i 9 § första stycket 1 tobakslagen
utvidgas till att även omfatta texter med
information om rökavvänjning.

Märkningsdirektivets krav på innehåll och utformning
av varningstexter samt dess placering kan, enligt
regeringen, således realiseras genom att begreppet
varningstexter utvidgas till att även omfatta texter
med information om rökavvänjning. Regeringen, eller
myndighet som regeringen bestämmer, kan med stöd av
9 § första stycket 1 tobakslagen och
tobaksförordningen, meddela föreskrifter i enlighet
med märkningsdirektivets krav på utformning av
sådana. Dessa författningar skall träda i kraft
senast den 30 september 2002.

Vad gäller märkningsdirektivets krav på märkning
av innehållsdeklarationer på cigarettpaket kan,
enligt regeringens bedömning, direktivet även i
denna del genomföras genom att regeringen, eller
myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 9 §
tobakslagen och tobaksförordningen meddelar
föreskrifter.
I märkningsdirektivet föreskrivs även att för det
fall medlemsstaterna kräver ytterligare varningar i
form av färgfotografier eller andra illustrationer
för att skildra eller förklara rökningens följder
för hälsan skall dessa följa de regler kommissionen
antagit. Kommissionen skall så snart som möjligt och
i vilket fall som helst senast den 31 december 2002
anta sådana regler. Några sådana regler har ännu
inte antagits. Regeringen finner det dock lämpligt
att genom lagändring möjliggöra en framtida
användning av varningar i form av illustrationer för
att upplysa om de hälsorisker som är förbundna med
bruk av tobak.

Lagrådet har inte haft några invändningar mot de
tillägg i fråga om illustrationer, rökavvänjning och
uppgifter för att säkerställa tobaksvarans identitet
som föreslås i 9 § tobakslagen. Lagrådet har dock
förordat att regeringen och inte myndighet meddelar
föreskrifter. Regeringen kommer i det fortsatta
författningsarbetet att överväga Lagrådets
synpunkter.

Medlemsstaterna får enligt märkningsdirektivet
föreskriva att varningstexter skall åtföljas av en
uppgift, utanför den ram som är avsedd för
varningstexterna, om vilken myndighet som har
utformat varningstexterna. Regeringen anser inte att
en sådan skyldighet behöver föreskrivas.
För att säkerställa identifikation av
tobaksprodukter och dessas spårbarhet skall enligt
märkningsdirektivet en tobaksvara märkas på lämpligt
sätt genom produktionsnummer eller liknande på
styckförpackningen på sådant sätt att platsen och
tiden för tillverkning kan fastställas. Den närmare
regleringen om tillämpningen av denna bestämmelse
kommer att fastställas av kommissionen och en
genomförandekommitté. Enligt regeringen bör
emellertid redan nu öppnas för en framtida möjlighet
att föreskriva att sådana uppgifter skall finnas på
tobaksvarors förpackningar.

Lagrådet anför att 9 § tobakslagen är en
bemyndiganderegel och att direktivets närmare
genomförande kommer att göras i författningar på
lägre nivå. Lagrådet vill allvarligt ifrågasätta om
de i artikel 5 med bilaga upptagna allmänna och
kompletterande varningstexterna genomgående har den
sakliga inriktning som krävs för att inte gränsen
till TF:s skyddsområde skall överskridas. Så t.ex.
är ett par av de kompletterande varningstexterna
formulerade i imperativ form. Det är, enligt
Lagrådet, också tveksamt om inte kraven på texter
blir så omfattande att de alltför mycket beskär
möjligheten för näringsidkaren att förse
förpackningar med egen text. Vad som nu har sagts
måste beaktas under det fortsatta
normgivningsarbetet. Att detta arbete syftar till
att genomföra ett EG-direktiv rubbar inte läget. De
avgränsningar i fråga om förenligheten med TF som
måste göras bör enligt Lagrådets mening inte genom
subdelegation överlåtas till en
förvaltningsmyndighet utan klaras ut i föreskrifter
meddelade av regeringen.

Produktbeskrivning

Ett förbud införs, enligt regeringens förslag, i
tobakslagen (1993:581) mot att vid marknadsföring av
tobaksvaror använda sådana texter, namn, varumärken
och figurativa eller andra märken på förpackning
till tobaksvara som ger intryck av att en viss
tobaksvara är mindre skadlig än andra. Förbudet
skall omfattas av marknadsföringslagens (1995:450)
sanktionssystem.

I artikel 7 i märkningsdirektivet stadgas att
texter, namn, varumärken och figurativa eller andra
märken som ger intrycket att en viss tobaksvara är
mindre skadlig än andra (s.k. produktbeskrivningar)
inte får användas på tobaksvarors förpackningar som
är avsedda att försäljas inom Europeiska unionen.
Någon svensk motsvarande reglering finns inte.
Bestämmelsen bör därför införlivas genom att det i
en ny paragraf i tobakslagen (1993:581) föreskrivs
ett förbud för nämnda typ av marknadsföring.
Bestämmelsen omfattar texter, namn, varumärken och
andra märken på tobaksförpackningar som ger intryck
av att tobaksvaran skulle vara mindre farlig än
andra sådana varor. Även bilder som avser att
förmedla ett budskap om att tobaksvaran skulle vara
mindre farlig omfattas av förbudet. "Låg tjärhalt",
"light", "ultra light", "svag", "lätt" och "mild" är
exempel på uttryck som inte är tillåtna att trycka
på tobaksförpackningar. Det gäller oavsett om
uttrycket är en del av ett varumärke.

Lagrådet har i ett yttrande uttalat att det inte
anser att bestämmelsen står i konflikt med TF och
att Lagrådet inte heller i annat hänseende finner
anledning att ifrågasätta bestämmelsens
grundlagsenlighet.