Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)

Betänkande 2006/07:SkU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)(pdf, 163 KB)
PDF
Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)(pdf, 163 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:3 Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)

Beslut

Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb (SkU3)

En ny lag ska göra det möjligt att ge subventionen för så kallade nystartsjobb genom kreditering på arbetsgivarnas skattekonto. Subventionen motsvarar arbetsgivaravgifterna och ges för att öka möjligheterna för dem som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Utländska företag ska vidare inte behöva ge in en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter när bestämmelser i hemstaten hindrar detta. Justeringsregeln för miljöbilar omvandlas till en nedsättningsregel för att arbetsgivarna själva ska kunna beräkna förmånsvärdet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 3
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-11-28
Justering: 2006-11-30
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-04
Trycklov: 2006-12-04
Trycklov: 2006-12-05
Reservationer: 1
Betänkande 2006/07:SkU3

Alla beredningar i utskottet

2006-11-28

Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb (SkU3)

En ny lag ska göra det möjligt att ge subventionen för så kallade nystartsjobb genom kreditering på arbetsgivarnas skattekonto. Subventionen motsvarar arbetsgivaravgifterna och ges för att öka möjligheterna för dem som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Utländska företag ska vidare inte behöva ge in en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter när bestämmelser i hemstaten hindrar detta. Justeringsregeln för miljöbilar omvandlas till en nedsättningsregel för att arbetsgivarna själva ska kunna beräkna förmånsvärdet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-12-13
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:SkU3, Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)

Debatt om förslag 2006/07:SkU3

Webb-tv: Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt andra skattefrågor (prop. 2006/07:7)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jörgen Johansson (C)
Anf. 121 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Regeringen har en klart uttalad målsättning att minska utanförskapet och att ge alltfler människor ett meningsfullt arbete. En väg är att införa en kreditering på skattekontot för arbetsgivare som skapar nystartsjobb. Det här betänkandet handlar bland annat om det. Stimulansen ges såväl till det privata näringslivet som till offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. Det belopp som ska tillgodogöras arbetsgivaren är det som motsvarar arbetsgivaravgiften inklusive ålderspensionen för de personer som kvalificerar sig till de här nystartsjobben. Utskottsledamöterna från alla oppositionspartier har anmält ett särskilt yttrande i den här frågan. Ärendet innehåller dessutom förslag om att utländska företag inte ska behöva lämna kontrolluppgifter när bestämmelserna i hemstaten hindrar det. En motion från Vänsterpartiet finns i det här ärendet. Där anser man att lagtexten ska kompletteras, något som utskottet avstyrker. Vänsterpartiet har reserverat sig i det ärendet. Därutöver innefattar betänkandet omvandling av justeringsregeln för miljöbilar till att bli en ersättningsregel för att arbetsgivare själva ska kunna beräkna förmånsvärdet. Kalla det gärna en regelförenkling. I det ärendet är utskottet enigt. Fru talman! Med den korta beskrivningen överlämnar jag ärendet till kammaren för debatt.
Marie Engström (V)
Anf. 122 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag tror att jag har sagt det förut, men regeringen måste ha en väldigt stark tro på att det finns en stor automatik i att sänkt a-kassa ger nya jobb, eftersom de direkta jobbförslag man kommer med är pinsamt klena. Ett av de jobbförslagen behandlas i det här betänkandet, och det ska vi debattera nu. Det handlar om nystartsjobben, som man skrävlar ganska mycket om. Men man nämner inte ett ord om att man tar bort stora delar av dagens arbetsmarknadspolitiska åtgärder - man skrotar dem helt enkelt. Man gör också en stor affär av andra satsningar, till exempel subventionerad städhjälp, att man vill sänka arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn trots att det kommer att bidra till stora gränsdragningsproblem och att man vill slopa löneskatten i åldrar över 65 år. Det är det som regeringen har att komma med. Från Vänsterpartiets sida tycker vi, som sagt, att detta är mycket klent. Vi drar slutsatsen att det som regeringen har gett uttryck för är en övertro på att sänkt a-kassa ska skapa de nya jobben. Vi är inte alls överens på den punkten. Jag såg ett tv-inslag där man hade intervjuat ett antal företagare om nystartsjobben. Det visar sig att knappt 5 % av företagarna är intresserade av den anställningsformen. De tror inte att det är den typen av rekrytering de behöver nu, utan det är en annan typ av rekrytering. Det är också väldigt viktigt att lyssna på vad Ams säger i sin senaste jobbprognos, som kom för någon vecka sedan. Där pratar man om någonting väldigt positivt: Nu kommer jobben. Vi från Vänsterpartiet tycker att det är jättebra att det kommer jobb, men trots att jobben kommer ökar den öppna arbetslösheten. Varför blir det så? Jo, man minskar ju samtidigt Ams resurser, och därmed minskar man Ams möjligheter att matcha företagens behov av ny arbetskraft med den arbetskraft som i dag inte har något arbete. Detta blir ett slags moment 22 på den svenska arbetsmarknaden. Företagen får inte den arbetskraft de behöver, och det kommer att bidra till att utslagningen bland lågutbildade, invandrare och människor med långtidsarbetslöshet blir än större. Vi i Vänsterpartiet har bland annat i vår budgetmotion varit starkt kritiska till nystartsjobben och framför allt mot att de införs på bekostnad av att man minskar volymerna för anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat, som har visat sig vara relativt goda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi tar upp Vänsterpartiets syn på nystartsjobben i ett särskilt yttrande som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och där belyses just de här frågorna. Samtidigt menar vi att vi har behov av flera människor i arbete. Vi är också motståndare till de stora skattesänkningar som nu görs, för vi menar att vi måste bygga upp en bra ekonomi för att klara de åtaganden som en bra välfärd kräver. Fru talman! Vänsterpartiet har också en reservation i detta betänkande, och det är angående förbindelsen att lämna kontrolluppgift. Vi menar att man i det här fallet bör kunna ändra lagstiftningen på ett sådant sätt att man ställer lite större krav på företagen än vad skrivningen i betänkandet ger vid handen. Jag står naturligtvis bakom Vänsterpartiets reservation, men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till den.
Laila Bjurling (S)
Anf. 123 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Om 18 dagar börjar ett nytt år, ett år då Margareta får sin inkomst sänkt med över 2 000 kr i månaden. Varför? Jo, hon har varit arbetslös för länge. Den moderatledda regeringen tror att Margareta får lättare att få jobb om hennes a-kassa sänks. Nästa år blir 60 000 flera individer öppet arbetslösa. Varför? Jo, den moderatledda regeringen gör kraftiga neddragningar på de arbetsmarknadspolitiska programmen. Plusjobben, utbildningsvikariaten och friåret får inga nya deltagare. Varför? Jo, den moderatledda regeringen har satt stopp för de här programmen. Vi socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fört en politik för arbete, ökad välfärd och rättvisa. Vi satsar på jämställdhet mellan kvinnor och män och en långsiktig, hållbar ekologisk utveckling. Allt detta har resulterat i att alla ekonomiska kurvor pekat rätt under hösten. Tillväxten är hög, arbetslösheten minskar och inflationen är fortsatt låg. Ams redovisning av arbetsmarknadsläget visar en fortsatt mycket bra utveckling på arbetsmarknaden, och alltfler människor går från arbetslöshet till arbete. Bara förra veckan minskade arbetslösheten med över 5 000 personer. Trots alla goda nyheter och alla kurvor som pekar åt rätt håll finns det alltför många kvinnor och män som fortfarande står utanför arbetsmarknaden och som behöver stöd för att komma tillbaka. Men i stället för att verkligen satsa på att hjälpa de långtidsarbetslösa när jobben nu blir flera gör den borgerliga regeringen precis tvärtom - en kraftig nedskärning av stödet. Många av de arbetsmarknadspolitiska programmen tas helt enkelt bort helt och hållet. Det gäller, som jag sade inledningsvis, plusjobben, utbildningsvikariaten och friåret. I dag omfattar de programmen över 35 000 individer. Regeringen tar också bort det allmänna och förstärkta anställningsstödet, som i dag omfattar nästan 13 000 personer. Vad kommer då i stället? Ja, den borgerliga regeringens svar är nystartsjobb, en stimulans till arbetsgivarna för att de ska anställa individer som varit arbetslösa över ett år. Subventionen till arbetsgivarna ska motsvara arbetsgivaravgiften och betalas ut lika länge som den anställde varit arbetslös, men högst fem år, alternativt tio år för de äldre. Jag ska faktiskt säga att förslaget är bra. Det är enkelt att förstå för både arbetsgivare och arbetslösa. Det låter bra att det även omfattar flera grupper än de traditionellt arbetslösa. Men det som inte sägs och som vi socialdemokrater vänder oss emot är att förslaget innebär en kraftig försämring av nivån på stödet. De borttagna anställningsstöden innebar att subventionen motsvarade inte bara arbetsgivaravgiften utan också en del av själva lönekostnaden - en högre del ju längre tid individen varit arbetslös. Det tycker jag är bättre, för då får den som varit arbetslös länge en större chans att visa arbetsgivaren vad hon kan, och anställningen kan gå över till en osubventionerad anställning snabbare än med det borgerliga förslaget. Den största skillnaden på de avskaffade anställningsstöden och de föreslagna nystartsjobben är ändå att den borgerliga regeringen föreslår att bara det privata näringslivet ska få vara med i systemet. Offentliga arbetsgivare får bara vara med till den del de bedriver affärsverksamhet. Hela den övriga offentliga sektorn utesluts från möjligheten att anställa en långtidsarbetslös kvinna eller man till en lägre kostnad. Tror ni i de borgerliga partierna verkligen att arbetsgivaren blir mer intresserad av att anställa långtidsarbetslösa Margareta när subventionsgraden sjunker? Och varför ska hela äldreomsorgen, förskolan och sjukvården ställas utanför möjligheten att anställa en långtidsarbetslös kvinna eller man till en lägre kostnad? Är detta förslag bara ytterligare ett sätt att försämra för den som är arbetslös, ett sätt att öka antalet öppet arbetslösa med låg ersättning för att pressa lönerna nedåt? Fru talman! Eftersom vårt budgetförslag inte vunnit riksdagens gehör har jag inget yrkande i den här frågan. Jag kan dock konstatera att den moderatledda regeringen föreslagit ytterligare en försämring för de arbetslösa. I detta anförande instämde Christin Hagberg, Lars Johansson, Fredrik Olovsson och Britta Rådström (alla s).
Annicka Engblom (M)
Anf. 124 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Betänkandet om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb omfattar som sagt tre delar, varav jag i mitt anförande kommer att uppehålla mig vid den första. Den något byråkratiska titeln, fru talman, gör nog inte förslaget i sig riktig rättvisa. Vad det egentligen handlar om är en mycket mänsklig aspekt av vår samhällsapparat, nämligen möjligheten att försörja sig på eget arbete och det oberoende för individen som detta innebär. Det handlar om den del av regeringens breda program för arbete och företagande som vi benämner nystartsjobb. Nystartsjobb införs från årsskiftet och ska gälla för personer som har varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program eller fått sin försörjning från sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i mer än ett år. Det innebär en subvention motsvarande arbetsgivaravgiften plus ålderspensionen för arbetsgivare som anställer sådana här personer. Subventionen ges genom en kreditering av arbetsgivarens skattekonto under lika lång tid som personerna har varit utan jobb, dock högst fem år. För personer äldre än 55 år ges subventionen under dubbelt så lång tid, dock högst tio år. Vad är då kreditering på skattekonto? Jo, hos Skattemyndigheten har ju var och en av oss ett konto där in- och utbetalningar av olika skatter sker, motsvarande det vi har på banken. Varje företag har också ett konto, och om företaget anställer en person som omfattas av reglerna om nystartsjobb får företaget insatt på kontot ett belopp som motsvarar arbetsgivaravgifterna plus ålderspensionen för denna person. Det är alltså en betydligt enklare hantering än allt det krångel som har omgett de arbetsmarknadsåtgärder som den förra regeringen ägnat sig åt. Eftersom det också är angeläget att denna stimulans kommer arbetsgivarna och i förlängningen givetvis arbetstagarna till del så snart som möjligt har man i förslaget valt att använda administrativa rutiner som redan finns hos myndigheterna. Svensk ungdomsarbetslöshet är en av EU:s högsta. Enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, siffror från före sommaren låg bara Polen och Slovakien sämre till. Detta är väldigt allvarligt. Att redan i början i livet, i början av sin yrkeskarriär, inte få komma till sin rätt och få visa vad man går för utan schasas runt i olika åtgärder är nedbrytande för individen. Därför omfattar nystartsjobben även ungdomar i åldern 20-24 år som varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program i minst sex månader. För dessa gäller subventionen högst ett år. Här är processen snabbare. Även våra invandrade svenskar, asylsökande som fått uppehållstillstånd och kvotflyktingar samt dessa gruppers anhöriga ska kunna få nystartsjobb, detta under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd beviljats. Nystartsjobben gäller, precis som Laila sade, i det privata näringslivet och för offentliga arbetsgivare som driver affärsverksamhet. Det beror på en ideologisk skillnad. Det är just privata företag, företagarna som inte tillhör den offentliga verksamheten, eller affärsdrivande verksamhet som vi vill stimulera. Det är den sektorn som behöver växa. Det är den som står för tillskotten till den välfärd vi alla så gärna vill bygga ut. Lagen om anställningsskydd kommer att gälla för nystartsjobben. Det gör den inte för plusjobben. Enligt beräkningar kommer nystartsjobben att omfatta 10 000 personer per månad under 2007 - 10 000 personer per månad! Nystartsjobben kommer att minska statens inkomster med 700 miljoner kronor, men det är väl investerade pengar. Det är investeringar i människor och deras framtid. Jag vill understryka att nystartsjobben inte är ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program. De är, som man också uttrycker det i betänkandet, en rättighet för alla som varit utanför arbetsmarkanden under viss tid, oavsett hur jobbet förmedlats. Det förutsätter alltså inte någon anvisning från arbetsförmedlingen. Jag ska ta lite statistik. I en färsk undersökning gjord av revisionsfirman Öhrlings Price Waterhouse Coopers visas att många av landets företag planerar att anställa flera medarbetare när nystartsjobben och andra skattelättnader införs nästa år. I undersökningen framkommer att nästan hälften av företagen uppger att de kommer att anställa nästa år. Det skulle kunna betyda att drygt 55 000 personer kan få nystartsjobb i små och mellanstora företag. I en annan lika färsk undersökning gjord av organisationen Företagarna nu i december och omfattande ca 1 100 företagare svarar ungefär en tiondel att deras beslut att anställa helt beror på nystartsjobben. En tredjedel svarar att just nystartsjobben inte kommer att spela någon större roll eftersom de är i behov av att anställa i vilket fall som helst. Den kanske mest intressanta slutsatsen av denna undersökning, som jag tycker att vi alla ska känna oss besjälade av, är dock att mer än hälften av företagarna kommer att leta mer noggrant bland de sökande som berättigar till denna avgiftssänkning. Vad innebär då detta? Jo, det innebär att de potentiella arbetsgivarna aktivt kommer att leta efter arbetskraft bland de människor som under alltför lång tid har varit svåra att nå, de människor som under tidigare regim varit undangömda i alla dessa åtgärder som tidigare har räknats upp - förtidspensioneringar, sjukskrivningar och så vidare - och som vill tillbaka. Från företagen själva får vi alltså svaret att denna reform, denna stimulans, kommer att få avsedd verkan. Förväntan är alltså stor hos företagen. Förväntan är också stor hos många av dem i arbetslöshet som detta förslag kommer att omfatta. Fru talman! Trots högkonjunktur och trots kraftig tillväxt i Sverige står i dag mer än en miljon människor utanför arbetsmarknaden eller arbetar inte i den utsträckning de skulle vilja och förmå. Nystartsjobben är en del av det program, bestående av många åtgärder, som ska vända skutan. Nystartsjobben är precis vad de heter: en ny start, en verklig chans för den som har stått utanför arbetsgemenskapen under alltför lång tid. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
Marie Engström (V)
Anf. 125 Marie Engström (V)
Fru talman! Ett par saker kan vi vara överens om. Att de flesta vill försörja sig på eget arbete är jag helt överens med Annicka Engblom om. Att nystartsjobben kanske är enkla till sin utformning kan vi också vara överens om. Det jag egentligen ville fråga om är det problem som Ams uppdagade i förra veckan i sin jobbprognos. Vi får flera jobb på arbetsmarknaden, men vi får samtidigt en högre arbetslöshet beroende på att den nuvarande majoriteten planerar att dra ned så mycket i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det är ingenting som nystartsjobben kan råda bot på på något sätt. Tycker inte Annicka Engblom att det är besvärligt att det verktyg som Arbetsmarknadsstyrelsen har för att matcha arbetskraften mot de nya jobben tas bort - att få ut människor i de nya jobb som finns? Jag kommer från Värmland där företagen snart skriker efter arbetskraft, men det finns inga möjligheter för arbetsmarknadsmyndigheten att utbilda människor till de jobb som finns. Detta är ett jättestort problem.
Annicka Engblom (M)
Anf. 126 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Med den politik som har bedrivits av den tidigare regeringen, med inriktningen koncentrerad på sysselsättningsåtgärder i stället för riktiga jobb, har man nog haft mycket att göra på Ams. I er tankevärld är också Ams den enda deltagaren i matchningen av jobben. Vi ser en palett av olika aktörer som skulle kunna medverka till att stimulera möten mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vi har till exempel olika matchningsföretag, rekryteringsföretag, som inte är statliga företag. Vi ger Ams nya arbetsuppgifter såtillvida att Ams ska få ägna sig åt det man är duktig på, nämligen att förmedla jobb. Ams ska ägna sig åt att matcha individen, lära sig vem man har framför sig och skapa nätverk bland företagen. Jag har vänner som är arbetsförmedlare som är själaglada över att de äntligen får utbilda sig till det de brinner för och känner för.
Marie Engström (V)
Anf. 127 Marie Engström (V)
Fru talman! Poängen med min fråga är att jag anser att ni tar ifrån Ams de verktyg man har haft för att utföra det viktiga jobbet. I det läge vi befinner oss i nu är det en dålig tajmning från regeringens sida. Nu kan vi från alla läger glädja oss åt att det verkar som om jobben i viss mån kommer. Det är naturligtvis bra. Jag har noterat att Annicka Engblom pratar om att det finns en klar ideologisk skillnad. Det är alltid en klar ideologisk skillnad när skatteutskottet debatterar. Ert förslag syftar till att den privata sidan ska växa. Jag har absolut inga problem med att den privata sidan växer. Från Vänsterpartiets sida lägger vi fram en lång rad förslag för att stimulera framför allt de mindre företagen att nyanställa. Ett av förslagen tog ni bort i er budget, nämligen att sänka arbetsgivaravgifterna för soloföretagare. Ni blir lite blinda i er iver att försöka att göra saker som är positiva enbart för den privata sektorn. Men jag måste ändå säga att det just verkar vara så att ni förhindrar den privata sektorn att växa i och med att ni begränsar möjligheterna för den privata sektorn att få välutbildad arbetskraft. Det är ett stort problem.
Annicka Engblom (M)
Anf. 128 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Jag fick inte riktigt ihop Marie Engströms resonemang. Men jag tror att vi är ganska överens. Alla vi som sitter härinne är besjälade av att de som har varit långt ifrån arbetsmarknaden - vi pratar om nystartsjobben - får en verklig chans att komma tillbaka. Jag har träffat dessa människor i valrörelsen. Det är människor som har varit utanför arbetsmarknaden i tio år - de riktigt långtidsarbetslösa. De har suttit ned, och vi har förklarat för dem paketet av åtgärder som vi har gått till val på. Sedan vann vi och fick förtroende för att genomföra detta. Flera av dem sade: "Ja, banne mig. Ni ska få en chans. Jag kommer att lägga min röst på er i valet." De kände att det behövs något nytt. Det behövs andra grepp. När de har gått i den ena sysselsättningsåtgärden efter den andra, hamnat i aktivitetsstöd och inte fått chansen att komma till sin rätt har de känt att det behövs en ny start. Jag är övertygad om att vi kommer att få se goda resultat när det här sätts i sjön vid årsskiftet.
Laila Bjurling (S)
Anf. 129 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Jag väntade länge under Annicka Engbloms anförande på mantrat: "Det här har vi gått till val på och fått väljarnas förtroende för." Men Annicka Engblom sade aldrig det i sitt anförande. Okej, tänkte jag. Men nu kom det i replikskiftet med Marie Engström. Visst, alla går vi till val. Det mantra Moderaterna hela tiden upprepar, vad ni än har för förslag, hur mycket protester det än blir mot förslaget, hur mycket det än verkar hoprafsat och hur mycket felaktigheter det än blir som måste rättas till i efterhand, är: "Vi gick till val på detta, och vi har fått väljarnas förtroende." Jag tror att man ska tänka efter lite mer. Det är kanske inte varje detalj i det program ni nu genomför som väljarna över huvud taget var medvetna om när de gick och röstade. Det de inte var medvetna om, är jag övertygad om, var att dessa nystartsjobb skulle försämra för de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Annicka Engblom försöker framhålla att nystartsjobben blir en förbättring. Men det är bara arbetsgivaravgiften som sänks i det hela. De anställningsstöd som den moderatledda regeringen har tagit bort gav större subventioner till arbetsgivaren. Vad är det som kan få er i Moderaterna, med Annicka Engblom i spetsen, att tro att arbetsgivaren ska bli mer intresserade av att anställa den människa du träffade i valrörelsen som hade varit arbetslös i tio år eller min Margareta som jag brukar prata om? Varför ska arbetsgivaren bli mer intresserad av att anställa henne nu än med en högre subventionsgrad tidigare?
Annicka Engblom (M)
Anf. 130 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Jag är glad att jag har kunnat tala om för Laila att vi har fått väljarnas förtroende. Tongångarna från det förra valet var inte annorlunda med den förra regeringen. Jag lyssnade också på ditt anförande, Laila. Men vad är er politik? Större subventioner, säger ni. Men ger det något resultat? Nej, det har inte gjort det. Det är under er regim som utanförskapet har vuxit, som sjukskrivningarna har skjutit i höjden, som de ungdomsarbetslösa har blivit så många flera. Nystartsjobb verkar inte vara en helt impopulär term hos Socialdemokraterna. På er egen hemsida kan jag läsa att Socialdemokraterna föreslår förstärkta nystartsjobb. Ni använder nystartsjobb som begrepp, men lägger till förstärkt. Det innebär precis samma politik. De som eventuellt läser detta ska inte lura sig och tro att det ska vara något helt annorlunda. Det är precis samma politik, precis samma åtgärds- och sysselsättningspaket som ni har ägnat er åt och som inte har fungerat och inte gett något resultat. Ni pratar om vår politik, som inte ens har satts i gång. Vi måste få en möjlighet att pröva nya grepp eftersom det har varit en alltför lång tid där människor inte har kommit till sin rätt.
Laila Bjurling (S)
Anf. 131 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Jag sade också i mitt anförande att vi tycker att det finns fördelar med detta. Det är enkelt. Det är lättbegripligt. Men det är en mycket sämre subventionsgrad än i de anställningsstöd som ni vill ersätta nystartsjobben med. Det är det vi vänder oss mot. Vi tror faktiskt att subventionsgraden måste vara hög i början för att en långtidsarbetslös man eller kvinna ska få chans att visa vad de går för på en arbetsplats. Sedan behöver det inte var så långt i tiden som fem eller tio år. Kommer en arbetslös ut på arbetsmarknaden och får visa sin kompetens under något år kan det sedan bli en vanlig osubventionerad anställning. Det är vår inställning i det hela. Det är tydligen arbetsgivarnas inställning också. Vi kunde ha lite olika siffror här, men om det var 5 eller 10 % av arbetsgivarna som tycker att de skulle anställa bara för att de får nystartsbidraget spelar ju ingen roll - det är ju inte särskilt mycket. Det radioprogram som Marie Engström pratade om lyssnade jag också på. Där sade bland annat en företagare att det viktigaste ju faktiskt är kompetensen och inte de sociala avgifterna. Och den kompetensutveckling som ligger i arbetsmarknadsutbildning har ni förhindrat nu genom att ni har dragit ned så kraftigt på de stöd som finns. Jag tycker att det är lite magstarkt av Annicka Engblom att säga att vår politik under den förra mandatperioden inte har gett något resultat. Titta på Ams rapporter! Det öser ju in nya jobb. De har ju inte på jag vet inte hur lång tid fått in så många nya jobb som nu och även under föregående år. Det är alltså inte er förtjänst. Det är inte ens ett resultat av valet, utan det förekom även förra året. Bara i förra veckan var det 5 000 som lämnade arbetslösheten, och då är det ännu flera som har kommit i jobb eftersom arbetslösheten inte minskar i samma takt som nya jobb kommer till. Säg alltså inte att vår politik inte har gett något resultat. Det har den ju verkligen gjort.
Annicka Engblom (M)
Anf. 132 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Jag ska nog ge ett stort erkännande - ni har gjort ett bra jobb vad gäller det. Men för den grupp vi pratar om nu, som är en väldigt skör grupp, har det inte blivit bättre. Den har blivit större. Det har de facto blivit flera som har hamnat i förtidspensioneringar och sjukskrivningar under er period. Låt mig förtydliga om den undersökning som jag pratade om här från talarstolen. Siffran 5 % gällde då nystartsjobben är helt avgörande för att man ska anställa, men över hälften av företagen skulle aktivt titta bland den grupp som omfattas av nystartsjobb, alltså de som har haft svårt att hitta arbetsgivare. De hittar varandra nu. Kombinationen med de vässade uppgifter som bland annat Ams men också andra medspelare vad gäller att matcha arbetsgivare och arbetstagare nu får med att hitta rätt kompetens för rätt uppgifter gör ju att de här hjulen kommer att snurra ännu snabbare. I din inledning talade du bland annat om att ni varit framgångsrika, om rättvisa, jämställdhet och mycket politik för arbete. Ja, så är det till viss del, men ett visst mått av ödmjukhet får man väl ändå ha och fundera över att den politik som fick ett underkännande i valet ändå behöver en översyn. Vi gjorde vår läxa. Jag tror att det är dags att framför allt socialdemokratin gör sin egen.
Agneta Berliner (Fp)
Anf. 133 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Som liberal och folkpartist tror jag på kraften i människor. Det är inte bara kvinnor som kan utan alla människor. Då är det tröstlöst gripande att höra så många människor säga: För en sådan som jag finns det inga jobb. Vem skulle vilja anställa mig? År 2005 var ett tufft år för Västmanlands län, speciellt för de unga. Det var innebörden av rubriken på länsarbetsnämndens redogörelse för arbetsmarknadsläget i mitt hemlän för ett år sedan. Det var en ökning av ungdomsarbetslösheten från redan höga över 8 % till 13 %. 2 578 unga människor var arbetslösa och i konjunkturprogram. Det var 2 578 unga människor som inte hade ett arbete att gå till. Massarbetslösheten för ungdomar höll i sig. Som Annicka påpekade var den i våras den tredje högsta i Europa. Jag kan inte se det som något annat än ett misslyckande när ett land slussar ut sina unga direkt från skolan ut i ett bidragsberoende. Vi vet alla att ungdomar som inte etablerar sig på arbetsmarknaden löper en större risk att bli utslagna om inte arbetslösheten bryts snabbt. Ungdomsarbetslöshet är ett gissel. Att inte kunna försörja sig, att inte känna den stolthet som arbete och egen försörjning ger, att inte känna sig behövd och att inte komma in i de rutiner och den gemenskap som ett arbete innebär, det bryter mycket snabbt ned självkänslan hos en ung människa. Fru talman! I dag finns det alldeles för många tappade sugar. Det finns alldeles för många som inte har någon tilltro till sig själva - både unga och äldre. För mycket kompetens, kraft och erfarenhet kommer inte till sin rätt eftersom vi har bäddats in i bomull och varma filtar så till den milda grad att vi tappat tron på oss själva. Alltför många ser bidrag som den enda möjligheten att försörja sig i dag. Men vi kan så oändligt mycket mer än vi själva anar. Så ser jag på nystartsjobben. Det finns en grundtanke i dem som är att även den som har varit arbetslös länge har mycket att tillföra, inte genom att sysselsättas genom bidrag utan genom att få ett reguljärt arbete hos ett företag, att fylla ett verkligt behov hos det företaget och att bidra själv. De regler och system som har funnits hittills är alldeles för stelbenta för att till exempel ungdomar naturligt ska komma in på arbetsmarknaden. Därför behövs det ett förändrat synsätt och åtgärder som är av en annan karaktär framöver. Nystartsjobben är en sådan åtgärd. Det finns flera. 1. Halverade arbetsgivaravgifter när man anställer unga personer. 2. Personlig coach på arbetsförmedlingen. 3. Jobbgaranti med praktik och utbildningar. 4. Bättre yrkesförberedande utbildningar. 5. Lärlingssystem. Listan kan göras ännu längre. Fru talman! Några dagar efter att alliansen hade vunnit valet blev jag uppringd av en företagare i Västerås. Han skulle delta i en diskussion om hur valutgången kommer att påverka hans företag. Det är ett företag som jag känner mycket väl sedan länge. Hans fråga till mig var: Vilka tror du att de viktigaste politiska besluten är för oss som företag framöver? Det jag svarade var: De halverade arbetsgivaravgifterna om ni anställer en ung person och nystartsjobben, inte bara för att ungdomar ska ha en chans att få ett roligt jobb i ett stimulerande företag utan för att ni kommer att ha råd att anställa unga människor som kommer att bli en riktig vitamininjektion. De kommer med kraft och nya idéer. De kommer att röra om i grytan, och de kommer att bidra till er konkurrenskraft framöver. Jag tror inte att folk vill vara i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag tror att folk vill ha jobb. Nu sjunker förvisso arbetslösheten, kan jag säga, men fortfarande är det alltså tiotusentals personer som är långtidsarbetslösa. Därför är nystartsjobben viktiga. Det är en insats som riktar sig till dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar. Det är ett sätt för dem att få ett arbete där deras insats verkligen behövs. Fru talman! I regeringsförklaringen slogs fast att den enskilt viktigaste uppgiften under mandatperioden är att skapa förutsättningar för flera jobb i flera och växande företag. Jag tror att vi är i starten på en mental förändring. Vi går från arbetsmarknadspolitiska program där myndigheter bestämmer vad en arbetssökande ska och inte ska göra för att få bidrag. Vi går bort från bidrag nu, en väg som ger möjlighet att försörja sig själv genom arbete. Det ökar varje människas möjligheter och frihet att bestämma över sitt eget liv. Vi håller på att byta perspektiv. Vi ska sluta tänka: staten, styrning, Ams, åtgärder, beroende. Vi ska sluta tänka bidrag. Vi ska i stället tänka: egen kraft, vilja, ansträngning, jag kan. Vi ska tänka lön. Vi ska sluta tänka sysselsättning, och vi ska börja tänka arbete. Nystartsjobben är en möjlighet för dem som står längst från arbetsmarknaden, och inte minst en start på arbetsmarknaden för de unga. I detta anförande instämde Jessica Polfjärd (m).
Laila Bjurling (S)
Anf. 134 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Det som jag reagerade väldigt starkt på var det som Agneta Berliner sade om att våra arbetslösa, de 2 578 unga människorna hemma hos Agneta Berliner och alla andra arbetslösa, har bäddats in i bomull och varma filtar och tappat initiativförmågan. Jag blir faktiskt upprörd, milt sagt, när man har den åsikten om människor som utan egen förskyllan, i alla fall i nästan 99,9 % av fallen, står utanför arbetsmarknaden. Att då säga att de bäddats in i bomull och varma filtar och inte har någon egen initiativförmåga tycker jag är fräckt och oförskämt mot alla dessa människor som ligger i och söker jobb efter jobb. I bästa fall får de ett nej, men i de flesta fall får de inte någon reaktion över huvud taget. Dessa 2 578 unga människor som hemma hos Agneta Berliner står utanför arbetsmarknaden ska nu erbjudas ett nystartsjobb med drygt 30 % subvention. Då vill jag fråga: Varför ska man ta bort den nuvarande subventionen på 50 % av lönekostnaderna för de här ungdomarna som har varit arbetslösa under en längre tid? Varför ta bort den 50-procentiga subventionen och ersätta den med en lägre subventionsgrad? Vad får Agneta Berliner att tro att detta ger flera jobb för unga människor?
Agneta Berliner (Fp)
Anf. 135 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Det är synd att Laila Bjurling blir så enormt upprörd över något som jag inte har sagt. Jag har inte sagt att de här ungdomarna eller andra som har varit långtidsarbetslösa har tappat initiativförmågan. Jag sade att de har tappat tron på sig själva, och det är någonting helt annat. Det är den som jag tror att man kan återfå med regeringens politik, inte genom att fortsätta att pumpa in bidrag utan att göra det lättare för företagare att anställa i reguljära jobb. Jag har inte pratat om några tappade initiativförmågor, så var snäll och felcitera mig inte.
Laila Bjurling (S)
Anf. 136 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Det är möjligt att jag drog en förhastad slutsats. Men att man bäddats in i bomull och varma filtar var väl i alla fall ett rakt och klart citat av det som Agneta Berliner sade tidigare. Vilka slutsatser man ska dra av att de arbetslösa behandlats på det sättet tidigare är upp till kammarens ledamöter att avgöra. Jag påminner mig att Agneta Berliner läste upp alla olika program som finns kvar som väldigt bra grejer som skulle ge flera jobb och större möjligheter för individer att komma ut på arbetsmarknaden. Men jag hörde inte Agneta Berliner prata om arbetsmarknadsutbildningen. Arbetsmarknadsutbildningen är ju det absolut bästa sättet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Minst 70 % av dem som genomgått en arbetsmarknadsutbildning kommer ut i jobb, i vissa utbildningar ännu flera. Varför vill då den borgerliga regeringen dra ned så kraftigt på stödet för arbetsmarknadsutbildning? Det gäller inte bara arbetsmarknadsutbildning utan även annan vuxenutbildning, så man kan inte säga att stödet går över till någon annan utbildning. Inte heller komvux får bra resurser. Rekryteringsbidragen dras in. Det blir över huvud taget svårare för en vuxen människa att sadla om i det borgerliga Sverige. Varför gör ni så, Agneta Berliner, när ni vill få ut folk på arbetsmarknaden?
Agneta Berliner (Fp)
Anf. 137 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Vi tror på ett helt paket, som det som nu genomförs, som i mångt och mycket kommer att stimulera företagande. Det ger också en kraft åt de jobb som redan är på väg. Många av dem som är arbetslösa i dag kommer att ha möjligheter att få jobb genom att det kommer att finnas flera jobb i företagen. Jag håller med om att det var ett lite dimmigt svar - jag ser det på din min.
Marie Engström (V)
Anf. 138 Marie Engström (V)
Fru talman! Först en fråga kring detta med bomull och filtar, eller hur det nu var uttryckt. Jag är övertygad om att de människor som av olika skäl blir utslängda i arbetslöshet har som allra högsta önskan att få ett jobb igen. Och jag är övertygad om att de ungdomar som går ut från universitet och högskolor har en väldigt hög önskan om att så fort som möjligt få ett fast arbete. Jag skulle vilja veta om Agneta Berliner är av en annan åsikt än vad jag är i frågan. Väldigt ofta när vi diskuterar majoritetens politik och majoritetens syn på de arbetslösa och nivån på arbetslöshetsersättningen får man hela tiden känslan av att människor som av olika skäl inte har ett arbete har sig själva att skylla. Jag skulle vilja ha en kommentar från Agneta Berliner till den frågan. Jag skulle också vilja ha en kommentar kring en annan fråga. Som jag och kanske också andra tog upp i anförandena ökar jobben nu, men trots det ökar den öppna arbetslösheten.
Agneta Berliner (Fp)
Anf. 139 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Nej, för att svara på den första frågan, jag har ingen avvikande åsikt där. Jag tror också att de allra flesta människor, för att inte säga alla, som är arbetslösa vill ha ett jobb. Vad jag är ute efter när jag talar om varma filtar och bomull är en känsla av hopplöshet som är kopplad till att man tror att den enda möjligheten är att få bidrag. Jag var på en TCO-diskussion där jag träffade flera kvinnor i övre medelåldern som jag upplevde som oerhört vältaliga och kompetenta. De hade, i alla fall som jag kunde känna in så där direkt, kompetens som mycket väl skulle kunna vara till glädje på många ställen, men de hade inte självbilden att de någonsin skulle kunna få ett arbete. Det tycker jag är synd. Jag skulle vilja att många, många flera kände det som självklart att det finns arbeten för dem, även om de har varit arbetslösa ett tag och även om de har blivit över 32 eller 45 år. Det som jag är ute efter är tilltron till den egna kraften och att ens kompetens behövs.
Marie Engström (V)
Anf. 140 Marie Engström (V)
Fru talman! Om det är så att Agneta Berliner håller med om mitt resonemang, varför fattar ni då beslut om att sänka a-kassan? Ni säger att det är ett sätt att öka drivkraften hos människor att söka jobb. Om vi har samma utgångspunkt behöver ni inte väva in en sådan drivkraft som ni säger att en sänkning av a-kassan ska vara. Ni tar också bort studerandevillkoret för våra ungdomar. Jag hörde att Agneta Berliner pratade sig varm för ungdomars möjligheter. De måste också ha möjlighet att försörja sig på rimliga villkor. Agneta Berliner kan ju försöka använda den sista repliktiden till att svara på min andra fråga. Nu ökar jobben, men samtidigt ökar den öppna arbetslösheten. Jag skulle vilja ha en kommentar till det från Agneta Berliner.
Agneta Berliner (Fp)
Anf. 141 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Jag tyckte att Annicka Engblom svarade väldigt bra på det. Ungefär samma fråga ställdes till henne. I stället för att dölja de verkliga siffrorna i statistiken blir det tydligt vilka som är arbetslösa. Du frågade också om sänkt a-kassa. Det är ju inte det vi debatterar. Vi debatterar sänkta arbetsgivaravgifter. Jag vet inte om du vill att jag ska svara mer på varför jag ser det som en bra stimulans till att flera ska bli anställda.
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 142 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag vill först från Kristdemokraternas sida yrka bifall till skatteutskottets betänkande nr 3 och därmed avstyrka de reservationer som är förelagda kammaren. Jag tycker att själva begreppet nystartsjobb anger vad det handlar om, nämligen en ny start för människor med möjlighet att få jobb. Det handlar om arbete. Det handlar inte om konstgjorda åtgärder eller olika typer av program. Vi kan uppehålla oss lite vid de två begreppen. Det handlar om att få en ny start i livet. Väldigt många människor har, som har nämnts tidigare här i kammaren, tappat hoppet. Kan jag någonsin komma tillbaka till arbetsmarknaden? Den föregående talaren talade mycket om tillit, att känna att den egna kraften kommer tillbaka. Jag tror att det själsligt och psykologiskt är en viktig del i nystartsbegreppet och de åtgärder som presenteras. Det handlar inte om något som är skapat, en åtgärd, ett program. Du erbjuds möjligheten att komma tillbaka till arbetsmarknaden, en ny start. Att komma in på arbetsmarknaden är som svårast för de grupper som varit borta från arbetsmarknaden längst. Vi kristdemokrater ser det som oerhört positivt att det finns en profil vad gäller ungdomar och inte minst de äldre, 55-plus. Subventionsgraden på den nedsatta arbetsgivaravgiften är fördubblad när det gäller tiden för både de yngre och de äldre. När man ska genomföra förändringar inom arbetsmarknadspolitikens område innebär det självklart att en del övergångsbekymmer uppstår. Det är en del av den kritik som framförs. Man tycker att den tidigare arbetsmarknadspolitiken har varit bättre och mer framgångsrik. Ingen ny majoritet, ingen ny regering, kan genomföra de här förändringarna med mindre än att det blir övergångsbekymmer. Därav kritiken. Jag tycker att man också får visa viss respekt för behovet av en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Det går inte alltid att fasa in den ena åtgärden eller den andra stimulansinsatsen utan att det i övergångsskedet kan uppstå en del bekymmer. Det handlar om en rättighet som nystartsjobben erbjuder. Den människa som har varit arbetslös en viss tid får nu en möjlighet att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden och komma tillbaka. Under en tid som motsvarar den tid som personen har varit arbetslös kommer arbetsgivaravgiften att vara rejält nedsatt. För unga mellan 20 och 24 år och för dem över 55 år gäller denna möjlighet under en fördubblad tid. Detta gäller inte bara de arbetslösa utan också dem som har levt på sjukpenning, dem som är förtidspensionärer och dem som är i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är också en öppning för asylsökande och flyktingar i vårt land. Nystartsjobben ska ändå ses som en möjlighet. Vi kristdemokrater från alliansen förstår att det finns en legitim skyldighet från oppositionen att utöva sin roll att kritisera den förda regeringspolitiken. Men jag är inte helt övertygad om att alla socialdemokrater och vänsterpartister, trots de reservationer som är lagda, tycker att den här modellen är helt fel. Det skapar nya möjligheter för de människor som har varit borta från arbetsmarknaden längst att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ska heller inte glömma bort att de allmänna reglerna om lagen om anställningsskydd, las, gäller. Fru talman! Jag vill som kristdemokrat och en del av alliansens majoritet här i riksdagen varmt yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande och lyfta fram nystartsjobben som en möjlighet för just de människor som har funnits längst bort från arbetsmarknaden. Det är en väg tillbaka, nytt hopp och en möjlighet för den som inte varit attraktiv på arbetsmarknaden att bli det på nytt.
Laila Bjurling (S)
Anf. 143 Laila Bjurling (S)
Fru talman! I socialdemokraternas budgetförslag fanns det pengar till 40 000 subventionerade anställningar. Den moderatledda regeringens förslag om nystartsjobb beräknas omfatta 10 000 personer. Jag har en mycket enkel fråga till Lennart Sacrédeus. Vad har Kristdemokraterna att säga till de 30 000 individer som inte kan komma i fråga för ett subventionerat jobb? Svara nu inte att de ska ha ett osubventionerat jobb i stället. Så ser ju inte verkligheten ut. Det vet både Lennart Sacrédeus och jag.
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 144 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Tack för frågan. Det var en viss matematik inbyggd i att 40 000 minus 10 000 ger 30 000. Vi i alliansen och den nya regeringen har tyckt att det är rimligt att man går tillbaka till en arbetsmarknadspolitisk åtgärdsnivå som historiskt sett är mer rimlig. De arbetsmarknadspolitiska insatser som den tidigare socialdemokratiska regeringen har inriktat sig på har varit på en högre nivå historiskt sett än vad som är normalt. Tidigare socialdemokratiska regeringar har legat på en nivå som vi gjorde tidigare. Jag fick inte - det förbjöds av frågeställaren - säga att det ska skapas 30 000 nya osubventionerade arbeten. Jag vet inte om jag begår ett regelbrott när jag ändå hävdar att den politik som vi för är mer sysselsättningsskapande på den reguljära arbetsmarknaden än vad jag och vi kristdemokrater bevisligen ansåg att den tidigare socialdemokratiska regeringens var. Man kan naturligtvis säga att 40 000 subventionerade anställningar från Socialdemokraternas sida är 30 000 flera än vad nystartsjobben enligt beräkningar skulle kunna ge. Vi ska vara ödmjuka inför framtidsprognoser. Det vet Laila Bjurling, och det vet jag. Vi menar att den sysselsättningspolitik vi för är bättre i samklang med dem som ska erbjuda jobben, företagarna och näringslivet. Där har ni inte alltid varit lyhörda.
Laila Bjurling (S)
Anf. 145 Laila Bjurling (S)
Fru talman! Jag förstod att jag skulle få svaret att det blir 30 000 nya osubventionerade arbeten. Det var därför jag lade till den lilla knorren att jag gärna skulle vilja ha ett svar utan det. Vi vet att det kommer massor av jobb på grund av den socialdemokratiskt förda politiken. Förra året var det 80 000. I år blir det nog 90 000. Det tillkommer ständigt nya jobb. Det hjälper ju inte dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Om det vore så enkelt så att alla får ett jobb skulle inte ni heller ha föreslagit subventionerade anställningar. Det är de som står väldigt långt ifrån som behöver ha en extra puff och ett extra stöd för att få chansen att visa upp sig och över huvud taget kunna konkurrera med nyutbildade och dem som varit arbetslösa kortare tid. Då måste frågan till Lennart Sacrédeus bli: Om man nu ska få denna nya start i livet som låter så härlig och som jag verkligen önskar att alla arbetslösa kan få, vad tror ni då skulle löna sig bäst - att ge en subvention till arbetsgivarna på 35 % som ni föreslår eller på 50 % eller rentav 75 % som i de anställningsstöd som ni nu har tagit bort? Vilket skulle locka flest arbetsgivare att anställa dem som står längst bort från arbetsmarknaden?
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 146 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka för den nya frågan. Jag tycker att det är positivt att det skapas nya arbeten i vårt land. Jag vill instämma i det Laila Bjurling säger om att den förda politiken också har skapat arbeten. Jag skulle inte vilja använda så starka ord som att det är den socialdemokratiska regeringen som har skapat dessa nya jobb. Jag vill heller inte hävda att det nu under denna mandatperiod är vi i alliansens partier och alliansregeringen som skapar nya jobb. Jag har en vidare syn på samhället som någonting utöver politiken där näringsliv, fria företagare och individer - över nio miljoner medborgare i detta land - skapar någonting tillsammans med 349 riksdagsledamöter. Visst kan man dock föra en politik som är mer jobbefrämjande eller mindre jobbefrämjande. Jag menar att den politik ni har fört har bidragit till att skapa nya jobb, men inte tillräckligt. När det handlar om de människor som står längst bort från arbetsmarknaden är det människor som har levt i tolv år med socialdemokratiskt regeringsinnehav. Den jobbskapande politik som jag vet har varit er ambition - jag vill inte på något sätt frånkänna er att ha haft denna ambition och vilja, även om jag och vi kristdemokrater inte tycker att den haft rätt inriktning - har inte räckt till för att få dessa människor i arbete. Jag ska inte glömma bort den fråga som Laila Bjurling ställde: Vilken subvention är bäst för en arbetsgivare, 35 % eller mer? För en arbetsgivare som uteslutande skulle anställa en människa för att kostnaden är så låg som möjligt måste självklart en subventionsgrad på 100 % vara den ideala. Någonstans ligger dock en rimlig nivå där man också ser till den anställdes och individens värdighet. Jag är inte säker på att det skulle vara stärkande för självkänslan att få ett jobb som är till 100 % subventionerat.
Helena Leander (Mp)
Anf. 147 Helena Leander (Mp)
Herr talman! När man kommer relativt sent i debatten har mycket redan blivit sagt, så jag ska inte bli alltför långrandig. Jag ska börja med att ödmjukt erkänna att förslaget har sina poänger. Till exempel är namnet lysande. Men då vill jag också att alliansen ödmjukt erkänner att detta med att subventionera anställningar av långtidsarbetslösa inte är någonting alldeles nytt. Det är ju precis det de anställningsstöd som vi har nu och som alliansen nu vill ta bort faktiskt går ut på. Faktum är också, som tidigare talare varit inne på, att nuvarande anställningsstöd i många fall går längre genom att man inte bara tar bort arbetsgivaravgifterna utan också subventionerar betydande delar av själva lönekostnaden. Nu är det inte så att vi bara med anställningsstöd kan trolla bort arbetslösheten, långt därifrån. Men för de människor som vi pratar om, de långtidsarbetslösa som står långt från arbetsmarknaden, hjälper det inte bara med nya jobb. Här krävs det faktiskt olika former av stöd, till exempel anställningsstöd. Jag är rädd att dessa nystartsjobb för dem som verkligen allra mest behöver en nystart på arbetsmarknaden faktiskt inte kommer att vara någon hjälp. Nu har ju Miljöpartiets budgetförslag redan röstats ned. Jag ska därför inte yrka på någonting i den här frågan utan i stället lämna plats åt nästa talare.
Fredrik Schulte (M)
Anf. 148 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Vi har alltså nu att ta ställning till ett av de viktigaste momenten i den borgerliga alliansens åtgärdspaket för att bekämpa massarbetslösheten. Jag vill betona just detta med massarbetslösheten. Det är ju på något sätt den problembilden vi vill bekämpa med detta förslag, och den tycks ha seglat bort lite i den här debatten. Jag tror att det är viktigt att påminna oss om att det faktiskt är den vi ska bekämpa. I dagsläget har vi en och en halv miljon människor som befinner sig i utanförskap på arbetsmarknaden och som många gånger lever under väldigt hemska förhållanden. Det är människor som känner att de inte är delaktiga, att de inte är produktiva, att de inte står på egna ben och att de är socialt isolerade. De har ingen arbetsplats att gå till och inga arbetskolleger att träffa till vardags. Detta är människor som osynliggörs i den här debatten. Socialdemokraterna vill gärna att den ska handla om statistik och tror att antalet öppet arbetslösa blir mindre bara för att de flyttas från en statistisk post till en annan. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det är människor det handlar om, människor av kött och blod som många gånger lever ett liv som många av oss har svårt att föreställa sig. Det är viktigt att komma ihåg att detta är problembilden, att det är dessa människor som politiken måste finnas till för och att det är dem vi arbetar för. Vi i den borgerliga alliansen kommer alltid att ha dem som utgångspunkt och deras känsla av ofrihet som fokus för vår politik. Det är svårt att tolka det så att Socialdemokraterna och oppositionen har den utgångspunkten. Man pratar väldigt lite om just de här människorna men också väldigt lite om hur vi skapar jobb för dessa utsatta personer. I Laila Bjurlings inledningsanförande nämndes ordet "arbete" bara en enda gång. Om man läser reservationen i betänkandet kan man konstatera att arbete nämns bara två gånger - lika många gånger som man nämner plusjobb, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för den delen även klimatpolitiken. Klimatpolitiken ska på intet sätt förringas, men icke desto mindre tyder detta på en idé- och visionslöshet från oppositionen vad gäller att bekämpa massarbetslösheten. Man saknar helt en beskrivning av hur den påverkar människor och av vilka förklaringar som ligger bakom att så pass många människor faktiskt befinner sig i ett utanförskap. I stället ägnar man sig uteslutande åt att berömma sig själv: Man styrde Sverige under en period där vi hade en väldigt hög tillväxt, och därav skapades väldigt många jobb. När man ska försöka förklara varför det blev så, varför det går så bra för Sverige nu, hänvisar man till att vi har en bra jämställdhetspolitik, en ekologiskt hållbar utveckling och så vidare. I själva verket är det ju den globala ekonomins högkonjunktur vi rider på. Vi rider också på det faktum att vi har goda ekonomiska institutioner som i stor utsträckning utformades under den tidigare borgerliga regeringen 1991-1994. Framför allt beror det dock kanske på att vi har människor i Sverige med idéer och visioner som skapar någonting, som är företagsamma och som producerar. Det som är dessa människors förtjänst försöker Socialdemokraterna nu på något sätt göra till sin egen. I vilket fall vill jag återigen betona att vi ser problemen. Vi kommer alltid att bekämpa utanförskapet. När Socialdemokraterna bara pratar statistik och flyttar människor från den ena statistiska posten i den arbetsmarknadspolitiska offentliga statistiken till den andra kommer vi att stå där och beskriva människors vardag, människors problem och hur vi löser arbetslösheten. Våra lösningar är väldigt enkla. Det handlar om flera saker. Märk väl att jag talar om lösningar i pluralis; det är inte ett åtgärdsförslag utan en kombination av olika åtgärder. Först och främst har vi en politik som går ut på att det ska löna sig bättre att arbeta. Därför sänker vi skatten för dem som arbetar och bidragen för dem som inte arbetar för att öka drivkrafterna att gå ut i arbete. Detta i kombination med den här propositionen om nystartsjobb, som jag tycker att Lennart Sacrédeus mycket föredömligt argumenterade för - som ger en ny start i livet för människor som befinner sig i ett utanförskap, som handlar om generella och enkla lösningar för att uppmuntra företag att anställa dessa människor - gör att människor kommer att mötas på arbetsmarknaden och att nya jobb skapas. Socialdemokraterna å andra sidan föreslår väldigt lite. De lutar sig, åtminstone i sin reservation och i sina anföranden i här kammaren, tillbaka på två åtgärder. Den ena åtgärden är anställningsstödet. Hur man kan använda sig av anställningsstödet som ett argument för att bekämpa massarbetslösheten kan jag inte förstå. Vi har sett konsekvenserna av anställningsstödet. Det gick inte så bra. Det användes inte så flitigt. Det var ingen stor del i finansieringen av nystartsjobben eftersom det inte användes i någon vidare bemärkelse. Anställningsstödet har också kraftiga begränsningar. Det finns ett tak på 350 kr per arbetsdag, vilket innebär att det inte får den effekt som Laila Bjurling försökte göra gällande i talarstolen. Den andra åtgärden är att argumentera för plusjobb. Det blir nästan larvigt och löjligt med tanke på vilket dåligt utfall plusjobben fick. Under den tid vi hade en socialdemokratisk regering var det 3 015 plusjobb som förmedlades. Målet var 20 000. 7 500 var målet för akademikerjobben, och två plusjobb förmedlades. Därtill ska vi komma ihåg att plusjobben är inga riktiga jobb i den bemärkelsen. De är låtsasjobb. De är jobb som inte är a-kassegrundande. De är jobb som inte omfattas av lagen om anställningsskydd. Däremot var det intressant att se att så fort det blev ett regeringsskifte blev det väldig fart på att tillsätta plusjobb. Vi har en tydlig fokusering i vår politik. Det handlar om att skapa jobb. Det handlar om att se människor som befinner sig i utanförskap. Det handlar om att det ska löna sig bättre att arbeta. Mot oss står en socialdemokrati som inte har några förslag, inte har några visioner, inte pratar om problemen, som bara ser sin egen självbelåtenhet, som bara ser det faktum att det finns människor som befinner sig i olika poster i den offentliga arbetsmarknadspolitiska statistiken. Vi kommer inte att acceptera de utgångspunkterna. Vi kommer alltid att ha människor för våra ögon och hitta lösningar på deras problem.
Helena Leander (Mp)
Anf. 149 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Jag kan inte tala för de andra oppositionspartierna, men jag har aldrig påstått att anställningsstödet skulle vara en lösning på massarbetslösheten. Jag har bara påstått att just för dessa människor som står långt från arbetsmarknaden hjälper det inte att arbetslösheten minskar totalt. Där kan det behövas olika former av stöd för att få en chans att få in en fot på arbetsmarknaden igen och åter få visa vad man går för. För massarbetslösheten - om vi använder det uttrycket - handlar det om helt andra åtgärder. Det handlar om ett småföretagarklimat. Där tror jag att vi är eniga i många frågor. Det handlar faktiskt också om en klimatpolitik i den mer traditionella bemärkelsen, även om du tycker att det är lite löjligt att ta upp det. Vi vet att vi står inför omfattande klimatförändringar och att vi måste anpassa oss till det. Om vi redan nu är aktiva i den omställningen ger det våra företag en möjlighet att gå före i omställningen, ta fram nya och smarta produkter som sedan kan bli lönsamma och gå på export till andra länder som förr eller senare kommer efter. Givetvis är vi inte alltid först. Det är klart att vi ska haka på det tåget. Det är klart att en vettigt förd klimatpolitik kan ge jobb. Pratar vi långsiktigt är det uppenbart att vi inte kan leva på ett sätt som kommer att orsaka stora problem i framtiden och då slå undan fötterna för allt vad kloka jobbsatsningar heter.
Fredrik Schulte (M)
Anf. 150 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag påstod inte heller att du skulle ha något emot - nu minns jag faktiskt inte vad du sade! Jag adresserade inte dig i mitt inledningsanförande, och jag påstod därmed inte heller något om din politik. Det finns många exempel på bra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är nödvändiga för att få människor ut i arbete. Men det finns också många exempel på dåliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag kan ge ett exempel. Jag har en kompis, Daniel, från Iran. Hans pappa är utbildad civilingenjör. När han kom hit till Sverige fick han delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program och lära sig CAD-ritning, som han i princip redan kan och har otroligt mycket mer kunskaper om i kraft av sin examen från den tekniska högskolan i Teheran. Det finns många sådana exempel på människor som inte får den hjälp de behöver. Det finns många problem med de arbetsmarknadspolitiska programmen som finns i dag. Det är en förenkling av problemen att säga att vi nu har sparkat undan benen för alla de människor som befinner sig i utanförskap på arbetsmarknaden bara för att vi har avvecklat några arbetsmarknadspolitiska program. Det är inte där skon klämmer. Vi är helt överens vad gäller småföretagarna. Jag vill på intet sätt förringa klimatpolitiken. Klimatpolitiken är viktig. Jag betonade det i mitt inledningsanförande. Klimatpolitiken är viktig. Men jag tycker att det tyder på viss idé- och visionslöshet från Socialdemokraterna att man pratar så lite om jobb, att man nämner arbete lika många gånger som man nämner klimatpolitiken i sin reservation i skatteutskottet. Det är en sak om man nämner klimatpolitiken i andra utskott som miljö- och jordbruksutskottet, men att nämna den lika många gånger som man nämner jobb tyder på visionslöshet från Socialdemokraterna. Jag ser fram emot att föra en diskussion med dig och Miljöpartiet kring hur vi bättre kan agera för att det ska löna sig att arbeta och hur vi kan förbättra förutsättningarna för arbete.
Helena Leander (Mp)
Anf. 151 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Jag tycker i och för sig att det är högst relevant att diskutera klimatpolitik i skatteutskottet i och med att ekonomiska styrmedel som till exempel skatter är viktiga verktyg och att miljö och klimat faktiskt kan ge jobb. Det är inte obefogat. Däremot vad gäller olika former av arbetsmarknadsåtgärder kan vi säkert vara överens om att det finns exempel på störtlöjliga åtgärder som inte alls har varit meningsfulla. Jag vill inte försvara varenda åtgärd som någonsin har uppfunnits av Ams. Jag vänder mig mot att man avskaffar anställningsstöden och ersätter dem med nystartsjobb och tror att man på så sätt gör en tjänst för de långtidsarbetslösa - de som mest behöver en nystart på arbetsmarknaden.
Fredrik Schulte (M)
Anf. 152 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag vill återigen betona att jag tycker att klimatpolitiken är viktig, och jag vill inte på något sätt förringa den. Men det är fel att påstå att alla våra tillväxtproblem, alla våra problem med arbetslösheten, åtgärdas bara vi pratar mer klimatpolitik. Man måste ta ett bredare grepp. Man måste kunna prata om de strukturella problem som finns på arbetsmarknaden. I övrigt är vi helt överens. Du och Miljöpartiet gör er själva en otjänst om ni låser er fast vid anställningsstödet. Vi har tagit bort anställningsstödet som åtgärd för att hitta ett bredare generellare åtgärdspaket som ska vara mer lättförståeligt och som ska vara mer överskådligt. Vi tror att det kommer att bli enklare för människor att uppfatta hur systemet fungerar, och det kommer att bli enklare för företag att uppfatta hur systemet fungerar. Och sedan är det också bättre. Anställningsstödet har sina begränsningar. Det finns ett tak i anställningsstödet, 350 kr, som gör att anställningsstödet räcker bara upp till en viss nivå, 10 000-11 000 kr i månaden. Vi har ett kraftfullare förslag. Det är tråkigt om Miljöpartiet ska låsa sig vid socialdemokratiska lösningar. Var i stället med i en diskussion om hur vi kan reformera arbetsmarknaden och hur vi bättre kan arbeta för att få flera människor i arbete. Vi har egentligen samma utgångspunkter. Ni vill bekämpa arbetslösheten. Ni ser arbetslösheten, precis som vi gör. Det är Socialdemokraterna som är problemet. Låt oss i stället föra en dialog mellan den borgerliga alliansen och Miljöpartiet för att hitta gemensamma lösningar på problemen. Jag tror att många av våra utgångspunkter är likartade.
Marie Engström (V)
Anf. 153 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt att ta replik på Fredrik Schulte i dag. Vi har haft en hel del replikväxlingar. Men jag vaknade till när du sade att vi led av idé- och visionslöshet och att vi bara tog upp klimathotet i vårt särskilda yttrande. Nu har Helena Leander varit uppe och kommenterat samma sak, men jag har en stor invändning. Det är en av de riktigt stora framtidsfrågorna som vi pekar på. Skatteutskottet ska inte på något sätt vara diskvalificerat från att lyfta upp en sådan fråga i våra betänkanden. Vi kan kanske i nästa ärende prata mer precist om de olika styrmedlen, varav skatter är ett, för att få en bättre miljö. Det var ett anmärkningsvärt uttalande av någon som driver en politik där man vill minska möjligheterna för Vinnova att bedriva forskningsverksamhet, stödja de mindre företagen och så vidare. Jag vet inte om ni har fått ordning på detta, men det var inte ett uttryck för er vilja när ni lade fram budgetpropositionen i höstas. På tal om att räkna ord; varje gång jag har hört Fredrik Schulte i talarstolen har du sagt att våra förslag är larviga och löjliga. Du sade det i dag också, så jag kommer att fortsätta att räkna de här orden. I dag var det nog plusjobben och anställningsstödet som var larviga och löjliga. Det är ju också ett lite märkligt sätt att uttrycka sig. Jag tycker att man kanske kan visa oppositionen lite mer respekt för de förslag som man lägger fram. Jag tror att jag aldrig har sagt att era förslag är löjliga, men jag kanske kan tycka att de är dumma då och då. Det kanske är ett svar om den idé- och visionslöshet som vi lider av eftersom vi bara pratar om klimatförändringarna.
Fredrik Schulte (M)
Anf. 154 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Vad gäller detta med språkbruket håller jag självklart med. Det är dumt, och jag ska försöka avhålla mig från det, även om det kan tyckas vara något av semantiska hårklyverier att tycka att det är okej att säga "dumt" men inte "löjligt" och "larvigt". Men låt gå. Angående klimatpolitiken upprepar jag samma svar som jag gav Helena Leander. Jag vill på intet sätt förringa klimatpolitiken. Klimatpolitik är otroligt viktigt. Vi står inför många tuffa utmaningar när det gäller klimatpolitiken. Men jag tror att man låser sig för mycket och har ett för snävt perspektiv om man tror att det är bara klimatpolitiken det handlar om när man ska bekämpa massarbetslösheten. Därför efterlyste jag bättre och mer träffsäkra beskrivningar från oppositionen vad gäller de problem som finns. Var är samhällskritiken? Var är pratet om alla de människor som finns i utanförskap? Socialdemokraterna har ju fortfarande inte erkänt att de finns. Det är ju fortfarande 4 % arbetslöshet enligt Socialdemokraterna - nej, just nej, nu går den ju upp på grund av att vi avskaffar arbetsmarknadspolitiska program. Det är här problemen finns. Ni pratar för lite om de problemen och levererar för få lösningar på de punkterna. Vinnovas vara eller inte vara - det är inte där skon klämmer, utan ni saknar visioner när det kommer till de stora greppen och de stora reformerna på arbetsmarknaden.
Marie Engström (V)
Anf. 155 Marie Engström (V)
Herr talman! Vi är visionslösa, och jag tror att Fredrik Schulte försöker förminska Vinnovas verksamhet. Vinnovas verksamhet kanske i och för sig inte har med det här betänkandet att göra, men vi pratar ju om möjligheten att skapa jobb för människor och att få flera i arbete. Forskning är väl en väldigt central fråga när det gäller att skapa förutsättningar inte minst för små och medelstora företag. Det är väl någonting som Fredrik Schultes parti verkligen sätter väldigt högt upp på dagordningen, så jag är förvånad över att jag får den typen av svar. I övrigt, herr talman, tänker jag inte ställa några ytterligare frågor. När det gäller klimatpolitiken tror jag faktiskt att vi återkommer till den i nästa betänkande.
Fredrik Schulte (M)
Anf. 156 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Nu lägger Marie Engström ord i min mun. Jag vill inte på något sätt förringa Vinnova. Jag var faktiskt och besökte Vinnova i tisdags, träffade förvaltningschefen där och tittade på deras kontor på Mäster Samuelsgatan 56. Jag tycker att de bedriver en jättebra verksamhet, och återigen: Jag vill inte förringa dem. Jag ville egentligen bara lyfta upp Vinnova därför att du tog upp dem själv, som ett exempel på att det faktiskt inte är Vinnovas vara eller inte vara eller hur mycket eller lite vi satsar på Vinnova som avgör huruvida vi får 1 ½ miljon människor i arbete eller inte. Det handlar ju om bredare grepp och reformer av arbetsmarknaden. Nummer ett är ju att man erkänner problemen. Marie Engström, du har ännu inte pratat någonting om alla de människor, 1 ½ miljon människor, som befinner sig i utanförskap. Var är verklighetsbeskrivningen? Det handlar bara om teknikaliteter. Det var det jag ville belysa. Det handlar bara om de små frågorna och de små myndigheterna, som Vinnova, eller om anställningsstödet som har väldigt liten omfattning, som har gett väldigt lite resultat och som kostade väldigt lite att avveckla. Det var en väldigt liten del i finansieringen av nystartsjobben. Det är det jag klagar på: visionslösheten, att ni inte ser de stora problemen och inte kommer med de stora lösningarna och de stora reformförslagen. Det är där skon klämmer. Det ska bli spännande att se hur ditt parti och speciellt Socialdemokraterna väljer att tackla det - om man kan inse att man faktiskt har slarvat på den här punkten och förpassat människor i ett långvarigt utanförskap.
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 157 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! I det här betänkandet och det som diskuteras när det gäller nystartsjobb så är det väl inte nystartsjobbsproblematiken som är det problem som jag skulle vilja peka på. Det intressanta i det här är att det som sker samtidigt är en kraftig neddragning på en rad olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Från 165 000 platser vill regeringen dra ned antalet till 90 000 platser, och det ska ske som ett snitt under nästa år. Det här har fått till följd, som säkert de flesta uppmärksamma har sett, att i dag avbryts pågående åtgärder, praktiker och utbildningar. Människor som har blivit lovade att komma in på det här har fått besked att det inte blir någonting av eftersom man inte har resurser i Arbetsmarknadsverket längre utan måste leva upp till den ram man har. Dessa människor blir förpassade till öppen arbetslöshet i stället för att ingå i en åtgärd där man utbildar sig och skaffar högre kompetens för att faktiskt kunna ta de jobb som nu i ganska stark ström kommer ut i samhället. Det är ju där problemet ligger. Då kommer svaret på det här. Nystartsjobb är det som ska lösa och ersätta det här. Det finns en väldig skillnad här. Arbetsmarknadsministern sade själv när man pekade på det här: Vi ska inte låsa in människor i åtgärder nu när jobben kommer. Men hallå: Problemet har väl inte varit att en massa människor har gått i olika former av Amsåtgärder eller utbildningar och att en massa arbeten på så sätt inte har blivit gjorda ute i samhället. Problemet är väl det, när man tittar på det, att det har funnits för få arbeten för dem att söka. Det är där problematiken har funnits. Det blir ju knappast flera arbetstillfällen om man tar bort praktikplatserna och åtgärderna för de här människorna. Det skapar ju inte flera jobb i samhället. Det har pratats mycket om att man ska se människorna bakom det här. Ja, det är precis det jag har sagt hela tiden också. I hela a-kassedebatten har vi sagt så här: Vad säger vi åt den som blir utstämplad, inte får en ny period och inte vet vilken försörjning han eller hon ska ha eller till den som får en sänkt ersättning så att han eller hon inte klarar sig på den och inte på det försörjningsstöd man har. Vad säger man då? Det är bättre att ha ett jobb än att ha a-kassa, är det svar som hela regeringen och alliansens olika partier har lämnat. Det är klart att jag ställer upp på det, men så ser ju inte verkligheten ut. Jag tror faktiskt att det är på det sättet att under den långa oppositionstid som nuvarande regeringspartier har befunnit sig i så har man pratat så illa om arbetsmarknadspolitiken och om vad arbetsförmedlingarna gjort att man till sist har blivit fångad i sin egen retorik. Man har trott på den. Och då tror man att det är så enkelt med arbetslösheten att sätter man dit ett nystartsjobb och sätter ned det här, ja, då kommer man att lösa problematiken. Det är ju så här: Jag tror att ni underskattar kraften i arbetslösheten. Det handlar inte om människor som hellre går på en a-kassenivå än tar ett jobb. Så fungerar det inte. Det är ju det som sägs många gånger: Lägre a-kasseersättning gör att det blir mer jobb. Men vad blir det för mer jobb av det där? Det där strider ju många om. OECD kom med en rapport tidigare där man var mycket tveksam till att det var på det sättet. Det är inte där jobben kommer, om man gör på det sättet. Däremot är det många människor som blir trängda. Och det finns inget svar till de människorna i dag. Ja, det är bättre med ett jobb än med a-kassa - jag ställer upp på det - men fortfarande är ni svaret skyldiga: Var kommer de nya jobben till dessa människor? Var får de jobb så att de kan gå från den situation de är i i dag? Däri tror jag att det ligger en stor underskattning av den problematik som finns i arbetslösheten. Här finns många människor som har haft det svårt, som är kantstötta av livet och som kanske inte har en 100-procentig kompetens av diverse olika slag. Det kan finnas missbruksproblem, och det kan finnas andra bekymmer i den här gruppen också så att det fordras stöd och hjälp att komma ut i samhället. Besök en Samhallsanläggning och titta på de människor som jobbar där! Problemet är inte att de är inlåsta där, utan problemet är att de här jobben inte finns ute på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden har hårdnat den senaste tiden. Det finns en uppgift som säger att för 15 år sedan fanns det ungefär i storleksordningen 60 000-70 000 som hade plats på den ordinarie arbetsmarknaden som i dag inte platsar där därför att kraven har ökat. Det är den problematiken man ska öppna också. Den löser man inte med en subventionsgrad på 25 %. Vi har haft och har åtgärder som ger ända upp till 80 % subventionsgrad för att man ska kunna få komma ut, och vissa har svårt att komma ut till och med då därför att det har funnits ett motstånd mot att anställa. Jag kan inte se vad det här skulle ge för någonting. Sedan är det en lek med ord. Man har sagt att vi leker med ord. Före valet och regeringspartiernas valvinst var det inga riktiga jobb om man hade en subventionerad del. Efter valet gör man om det, och så kallar man det här för riktiga jobb, och de ska nu inte räknas i statistiken för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Okej, vi kan väl ansluta oss till det. Vi har ju ett eget förslag på det här. Vi säger till och med att man ska ha en högre subventionsgrad. Man kanske inte behöver vara arbetslös ett år för att man ska kunna komma i fråga. Det kanske är så att man även skulle låta kommunerna använda sig av det här, eftersom det finns behov av det här. Det ger ju en bredare del, om det är lösningen i sig. Men det här är en lek med retoriken kring det som har varit. Helt plötsligt handlar det inte om det. Jag hörde också från talarstolen att plusjobben inte är några riktiga jobb. Subventionerade städtjänster hos dem som har råd är riktiga jobb. Men när någon får ett plusjobb och hjälper någon gammal i äldreomsorgen eller i hemmet, och höjer kompetensen, är det inte ett riktigt jobb. Det handlar tydligen mycket om vad man anser är ett riktigt jobb. Och det handlar tydligen också om vem man hjälper, om det är ett riktigt jobb eller inte. Det är tydligen så alliansen ser på de här frågorna. Till sist gäller det pratet om massarbetslösheten. Vi har hört det till leda under valrörelsen. Vi kan tycka att det är för många som är arbetslösa i Sverige - ja, det är jag den första att ställa upp på. Å andra sidan kan vi se i ett internationellt perspektiv. Då ligger vi tillsammans med de nordiska länderna inte illa till. Vi är inte nöjda - vi vill mycket mer. Men man pratar om massarbetslöshet. 1 ½ miljon, 1,8 miljoner, 1,2 miljoner, 600 000 - det varierar beroende på vem som debatterar. Nu har vi 3,9 % öppen arbetslöshet i Sverige, och det sägs att det är massarbetslöshet i dag. Om det är 3,9 % öppen arbetslöshet efter fyra år med borgerlig regering, är det fortfarande massarbetslöshet? Är det det begreppet som gäller då också från alliansens sida? Det skulle jag vilja ha svar på. I detta anförande instämde Laila Bjurling, Patrik Björck, Christin Hagberg och Lars Johansson (alla s).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-12-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Kreditering på skattekonto av stimulans för nystartsjobb

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:7 i denna del och avslår motionerna 2006/07:Sk1 yrkande 1, 2006/07:Sk2 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Sk3.
  2. Förbindelse att lämna kontrolluppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om att vissa utländska företag inte ska behöva ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter när bestämmelser i hemstaten hindrar detta.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:7 i denna del och avslår motion 2006/07:Sk1 yrkande 2.
    • Reservation 1 (v)
  3. Nedsättning av förmånsvärde för miljöbilar samt lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om att justeringsregeln för miljöbilar omvandlas till en nedsättningsregel samt antar regeringens förslag till
    1. lag om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb,
    2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
    3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
    4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:7 i denna del.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.