Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.

Betänkande 1998/99:FiU21

Finansutskottets betänkande 1998/99:FIU21

Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m. (prop. 1998/99:93)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

FiU21

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i
proposition 1998/99:93 framlagda förslagen till
ändringar i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,
lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden m.fl. lagar. Vidare behandlar
utskottet tre följdmotioner samt fyra motioner som
väckts under allmänna motionstiden 1998.

I propositionen konstateras att riksdagen i
november 1998 beslutade att en bestämmelse om s.k.
individuell kostnadsinformation skulle införas i
lagen om värdepappersfonder. Regeringen föreslår nu
att individuella pensionssparare som placerar sina
sparmedel i värdepappersfonder skall få samma
information som andra fondandelsägare. Informationen
skall ges av det pensionssparinstitut som
administrerar sparandet och lämnas i den
förvaltningsredovisning av sparmedlen som institutet
varje år ger till pensionsspararen.

För att möjliggöra för pensionssparinstituten att
ge kostnadsinformation till spararna föreslås vidare
att en bestämmelse införs i lagen om
värdepappersfonder som innebär att fondbolagen varje
år skall ge viss information till
pensionssparinstituten. Vidare föreslås vissa
ändringar av bestämmelsen om fondbolagens
information till Premiepensionsmyndigheten. I
propositionen görs bedömningen att det för
närvarande inte bör införas någon bestämmelse i lag
om individuell kostnadsinformation till
fondförsäkringstagare.

I propositionen föreslås vidare att en
undantagsregel införs i lagen med reglemente för
Allmänna pensionsfonden. Syftet med bestämmelsen är
att göra det möjligt för fjärde-sjätte
fondstyrelserna att behålla sina innehav i svenska
aktiebolag som efter offentliga erbjudanden övergår
till att bli innehav i utländska aktiebolag. Det
föreslås också att regeringens kostnader för
anlitande av särskild fackkunskap för utvärdering av
första-sjunde AP-fondstyrelsernas förvaltning skall
bekostas av fondmedel.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1
juli 1999.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga
motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 8
reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:93 föreslås att riksdagen
skall anta regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder,

2. lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande,

3. lag om ändring i lagen (1998:1497) om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

4. lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till
betänkandet.

Motionerna

Motioner som väckts med anledning av
propositionen

1998/99:Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen avslår propositionen såvitt avser
förslag om krav på kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi12 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den individuella
informationen till fondsparare i värdepappersfonder
skall avse kostnaderna för förvaltning, förvaring
och tillsyn,

2. att riksdagen beslutar att övriga kostnader som
belastar fondförmögenheten skall redovisas
tillsammans och relateras till resultatet av
portföljförvaltningen,

3. att riksdagen beslutar att de aktuella
lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

1998/99:Fi13 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring i tillämpliga lagar om vad som skall räknas
som kostnadsinformation, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av
konkurrensneutralitet,

3. att riksdagen beslutar att lagändringarna om
kostnadsinformation till fondsparare skall träda i
kraft den 1 januari år 2000.

Motioner som väckts under allmänna
motionstiden 1998

1998/99:Fi704 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dispens från reglerna i
lagen om värdepappersfonder.

1998/99:Fi706 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om dispens från
reglerna i lagen om värdepappersfonder.

1998/99:Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att staten skall
behålla Nordbanken och därmed möjligheten att
bedriva en aktiv ägarroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
6:e AP-fonden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge
tilläggsdirektiv om att AP-fonderna skall främja
sysselsättning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvidgning av AP-
fondernas placeringsrättigheter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte begränsa
4:e och 5:e AP-fondernas aktieinnehav i ett
börsföretag till 10 %,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillsätta en
utredning om hur statsmakterna kan underlätta för
kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan
att engagera sitt pensionskapital i ett långsiktigt
ägarengagemang,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tillsätta
en utredning om hur statsmakterna kan underlätta för
kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan
att engagera övriga finansiella tillgångar i ett
långsiktigt ägarengagemang,

1998/99:N336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
utvärdera AP-fondernas verksamhet ur ett
näringspolitiskt perspektiv,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning om
pensionskapitalets betydelse för att befordra
förnyelse och sysselsättning i det svenska
näringslivet.

Utskottet

Förbättrad kostnadsinformation till
fondsparare

Kostnadsinformation till fondsparare i det
individuella pensionssparandet

Propositionen

Riksdagen beslutade i november 1998 att en ny
paragraf, 27 a §, skulle införas i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder. Bestämmelsen innebär att
fondbolag årligen skall informera varje andelsägare
i en värdepappersfond om de totala kostnader som
belastat fonden under det föregående året och som
hänför sig till andelsinnehavet. Riksdagen beslutade
vidare att även pensionssparare inom
premiepensionssystemet skall få sådan individuell
kostnadsinformation som skall lämnas till
fondandelsägare. Ändringarna skall träda i kraft den
1 juli 1999 (prop. 1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7,
rskr. 14).

I proposition 1997/98:160 konstaterade regeringen
att även individuella pensionssparare och
fondförsäkringstagare i princip bör få samma
individuella kostnadsinformation, men att det
närmare måste övervägas hur en reglering som
säkerställer detta bör utformas. Dessa frågor
behandlas i förevarande proposition.

Lagstiftningen om individuellt pensionssparande
infördes den 1 januari 1994. Av lagen om
individuellt pensionssparande framgår att sparmedlen
får placeras i inlåning i bank, andelar i
värdepappersfond och i andra fondpapper. Vid
sparande i värdepappersfond skall tillgångarna
placeras i en sådan värdepappersfond som avses i
lagen om värdepappersfonder eller i ett utländskt
fondföretag som omfattas av en reglering som
väsentligen stämmer överens med den svenska
regleringen. Sparandet administreras av ett s.k.
pensionssparinstitut. Tillstånd att bedriva
verksamhet som pensionsspar- institut
(pensionssparrörelse) kan ges till
värdepappersinstitut, dvs. banker, värdepappersbolag
eller utländska värdepappersföretag med filial i
Sverige. Mellan spararen och pensionssparinstitutet
träffas ett s.k. pensionssparavtal. I
pensionssparavtalet anges som regel att institutet
får ta ut avgifter som ersättning för sina tjänster.
Instituten skall för varje pensionssparavtal föra
ett s.k. pensionssparkonto där alla transaktioner
antecknas. I lagen om individuellt pensionssparande
finns bestämmelser om att pensionssparinstitutet
skall ge pensionsspararna information. Spararen
skall underrättas om de omplaceringar som gjorts och
kostnaden för dessa. Vidare skall institutet varje
år ge kontoinnehavaren en skriftlig redovisning av
hur sparkapitalet förvaltats under det föregående
året. I den årliga redogörelsen skall bl.a. anges de
avgifter som dragits från kontot under året.

Det individuella pensionssparandet är konstruerat
så att de enskilda pensionsspararna är andelsägare i
de värdepappersfonder där pensionsmedlen placeras.
Den nya 27 a § i lagen om värdepappersfonder
omfattar därför i och för sig även dessa sparare.
Som konstateras i förarbetena till paragrafen,
säkerställer den dock inte att alla individuella
pensionssparare får individuell kostnadsinformation.
Detta har att göra med hur andelsinnehaven
registreras hos fondbolaget. I förarbetena till
lagen om individuellt pensionssparande sägs att
registreringen bör ske i pensionsspararens namn
(prop. 1992/93:187 s. 112). I ett sådant fall kommer
pensionsspararen - på samma sätt som andra
fondandelsägare - att få individuell
kostnadsinformation. När lagen om individuellt
pensionssparande infördes fanns det inte någon
möjlighet att förvaltarregistrera fondandelar. En
sådan möjlighet har dock numera införts och
utnyttjas bl.a. inom det individuella
pensionssparandet. Av 27 a § andra stycket följer
att fondbolaget i ett sådant fall skall ge
informationen till pensionssparinstitutet som en
klumpsumma för alla andelsinnehav som institutet
förvaltar. De enskilda pensionsspararna kommer
däremot inte att få någon individuell
kostnadsinformation. Eftersom 27 a § uppenbarligen
inte säkerställer att alla pensionssparare får
kostnadsinformation anser regeringen att det krävs
en särskild reglering för dessa sparare.

Regeringen föreslår därför att det införs en ny
bestämmelse i lagen om värdepappersfonder enligt
vilken pensionssparare som placerat sina tillgångar
i värdepappersfonder skall få individuell
kostnadsinformation av det pensionssparinstitut som
administrerar sparandet. För varje värdepappersfond
som tillgångar varit placerade i under det närmast
föregående året, skall information ges om hur stort
belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden
som hänför sig till andelsinnehavet. Informationen
skall ges i den förvaltningsredovisning av
tillgångarna som institutet varje år ger till
pensionsspararen. Vidare föreslås att
pensionssparinstitutet i sin tur skall få
informationen från de fondbolag som förvaltar
värdepappersfonderna. Om andelsinnehaven är
förvaltarregistrerade skall institutet i stället få
information från fondbolagen om vilka belopp som
dagligen belastat fonderna under det närmast
föregående året redovisat per fondandel. I
förarbetena till 27 a § lagen om värdepappersfonder
erinrar regeringen om att en informationsskyldighet
för fondförvaltare inte är möjlig att införa i fråga
om utländska fondföretag inom EES som omfattas av
UCITS-direktivet. Fondandelsägare med andelsinnehav
som är placerade enligt lagen om individuellt
pensionssparande bör få kostnadsinformation i samma
utsträckning som andra fondandelsägare.
Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör
således endast omfatta värdepappersfonder enligt
definitionen i 1 § lagen om värdepappersfonder, dvs.
värdepappersfonder som förvaltas av svenska
fondbolag.

Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör
även i övrigt utformas i anslutning till 27 a §
lagen om värdepappersfonder. Detta innebär att
kostnadsinformationen skall avse samtliga kostnader
som under det närmast föregående kalenderåret
belastat fondförmögenheten, oavsett på vilket sätt
de debiteras fonden. Det totala beloppet skall delas
upp i två delposter; förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring av
fondtillgångarna, och övriga kostnader.
Kostnadsuppgifter skall ges separat för alla fonder
i vilka tillgångar varit placerade under året.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
Informationen kommer således att ges till
andelsägarna första gången år 2000. Den information
som skall lämnas för år 1999 får dock begränsas till
att avse kostnader som belastar fonden under andra
halvåret 1999.

Motionerna

I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att
den föreslagna regleringen är olycklig eftersom den
driver på en utveckling som redan påbörjats där
sparkapital lämnar Sverige för mer skattegynnade och
mindre kostnadstyngda sparalternativ inom EU.
Motionärerna motsätter sig därför den utvidgning av
lagstiftningen som nu föreslås och yrkar att
propositionen skall avslås i denna del.

I motion Fi12 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) och i
motion Fi13 av Per Landgren m.fl. (kd) konstateras
att regeringens förslag innebär att instituten på
individuell basis skall redovisa inte bara
kostnaderna för förvaltning, förvaring och tillsyn
utan även övriga kostnader som belastar
fondförmögenheten. Motionärerna anser att den
individuella informationen i stället bör avse
förvaltning, förvaring och tillsyn, medan övriga
kostnader bör redovisas tillsammans och relateras
till resultatet av portföljförvaltningen. Dessa
övriga kostnader, som t.ex. courtage, är hänförliga
till finansiella transaktioner och bör således
sättas i relation till portföljförvaltningen. Vidare
motsätter sig motionärerna att ändringarna träder i
kraft den 1 juli 1999. En nödvändig utveckling av
datasystem för informationsgivning till
fondandelsägarna försvåras av att problemen kring
millennieskiftet redan tar och kommer att ta
omfattande resurser i anspråk. Motionärerna föreslår
i stället att ändringarna skall träda i kraft den 1
januari 2000. I motion Fi13 (kd) anförs vidare att
den nu aktuella lagstiftningen först bör genomföras
på EU-nivå och därefter i Sverige. Detta på grund av
att en lagstiftning enbart från svensk sida riskerar
att skapa helt onödiga konkurrensnackdelar för
svenska företag samt tvinga dem eller delar av deras
verksamhet ut ur landet. Motionärerna anser att det
är viktigt med såväl konkurrensneutralitet mellan
olika sparformer i Sverige som mellan länder inom
EU. Det EG-direktiv som gäller för kollektivt
sparande i värdepappersfonder står dessutom inför en
förändring, där krav om kostnadsinformation till
fondandelsägare och fondsparare diskuteras.

Finansutskottets ställningstagande

- Lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet

Som redovisats ovan har riksdagen på förslag från
utskottet tidigare beslutat att en bestämmelse om
s.k. individuell kostnadsinformation skall införas i
lagen om värdepappersfonder. I betänkandet uttalade
utskottet att en lagreglering om kostnadsinformation
till andelsägare i värdepappersfonder är nödvändig
för att stärka konsumenternas ställning i detta
avseende. Utskottet uttalade vidare att det ligger i
konsumenternas intresse att en lagreglering
genomförs så snart som möjligt varför det inte finns
skäl att avvakta en eventuell framtida gemensam EG-
reglering av frågan (prop. 1997/98:160, bet. FiU7,
rskr. 14).

Utskottet konstaterar att bestämmelsen om
individuell kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder omfattar även pensionssparare om
andelsinnehaven är registrerade i pensionsspararens
namn. Om andelsinnehaven däremot är
förvaltarregistrerade så får inte den enskilde
pensionsspararen någon individuell
kostnadsinformation. Utskottet anser inte att det är
rimligt att pensionsspararnas möjligheter att få
kostnadsinformation skall vara avhängigt av om
andelarna är registrerade i pensionsspararens namn
eller inte. Utskottet anser därför att det krävs en
särskild reglering för att säkerställa att alla
pensionssparare skall få individuell
kostnadsinformation. Utskottet delar således
regeringens bedömning att det bör införas en
lagreglering som säkerställer att även fondsparare i
det individuella pensionssparandet skall få
individuell kostnadsinformation. Utskottet delar
inte motionärernas i motion Fi11 (m) farhågor vad
beträffar risken för att den föreslagna regleringen
skulle medföra att sparkapital lämnar Sverige till
förmån för andra alternativ inom EU.

Beträffande vad som anförs av motionärerna i motion
Fi13 (kd) yrkande 2 att en lagreglering först bör
genomföras på EU-nivå så har utskottet inte
anledning att frångå sitt tidigare ovan redovisade
ställningstagande i denna fråga.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Motionerna Fi11 (m) och Fi13 (kd) yrkande 2
avstyrks.

- Omfattningen av kostnadsinformationen till
pensionsspararna

Utskottet anser att kostnadsinformationen, som
regeringen föreslagit, bör lämnas av det
pensionssparinstitut som administrerar sparandet.
Som riksdagen tidigare beslutat om skall
fondbolagen, enligt bestämmelsen i 27 a § lagen om
värdepappersfonder, varje år skriftligen informera
varje andelsägare i en värdepappersfond om hur stort
belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden
under det närmast föregående kalenderåret som hänför
sig till andelsinnehavet. I informationen skall det
anges hur mycket av beloppet som avser
förvaltningskostnader, inklusive kostnader för
förvaring av fondtillgångarna.

Motionärerna i Fi12 (fp) yrkandena 1 och 2 samt
Fi13 (kd) yrkande 1 har föreslagit att
pensionssparinstitutens informationsskyldighet skall
utformas på ett annat sätt än fondbolagens
informationsskyldighet som riksdagen redan har
beslutat om. Utskottet anser att en sådan ordning
framstår som mycket olämplig. Utskottet anser i
stället att pensionssparinstitutens
informationsskyldighet bör utformas i anslutning
till den ovan redovisade betsämmelsen i 27 a § lagen
om värdepappersfonder. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag. Motionerna Fi12 (fp) yrkandena
1 och 2 samt Fi13 (kd) yrkande 1 avstyrks.

- Ikraftträdande m.m.

I motsats till motionärerna i Fi12 (fp) yrkande 3
och Fi13 (kd) yrkande 3 anser utskottet att de
lagändringar som nu är aktuella inte torde föranleda
ytterligare anpassningar av fondbolagens datasystem.
Vad gäller pensionssparinstituten kommer
anpassningar endast att aktualiseras för de institut
som valt att förvaltarregistrera sina kunders
andelsinnehav. Anpassningarna behöver inte vara
klara vid ikraftträdandet utan först i början av år
2000 när pensionssparinstituten skall bearbeta den
information de får från fondbolagen. Utskottet anser
vidare att det är en fördel om samtliga fondsparare
får rätt till kostnadsinformation från samma
tidpunkt. Mot denna bakgrund anser utskottet att de
föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft
den 1 juli 1999. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag. Motionerna Fi12 (fp) yrkande 3
och Fi13 (kd) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i
övrigt.

Fondbolagens information till
Premiepensionsmyndigheten

Propositionen

I propositionen anförs att EG-regleringen inte
hindrar att det i lagstiftningen om
premiepensionssystemet ställs särskilda krav på dem
som får förvalta medel inom systemet, t.ex. när det
gäller avgiftsstruktur och information, så länge
dessa krav är generellt tillämpliga och inte endast
riktade mot utländska fondföretag. Även med hänsyn
till EG:s regler får det nämligen anses stå varje
land fritt att i ett allmänt socialförsäkringssystem
ställa sådana krav som är påkallade av
försäkringssystemets särskilda natur (jfr prop.
1997/98:151 s. 411). Regeringen anser att det är
angeläget att kraven för att få träffa avtal med
Premiepensionsmyndigheten så långt som möjligt är
konkurrensneutrala för svenska och utländska
fondföretag. Regeringen förslår därför att både
svenska och utländska fondförvaltare som träffar
samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten, vid
sin rapportering till myndigheten om de kostnader
som tagits ut ur fonden, skall ange hur stora
kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per
fondandel. Informationen skall ange hur mycket som
avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för
förvaring av fondtillgångarna.

Regeringen framhåller att det är angeläget att en
särredovisning av förvaltningskostnaderna inte
avhåller utländska fondförvaltare från att delta i
systemet. Utländska förvaltares deltagande i
premiepensionssystemet bör därför följas upp.

Motionen

I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) framför,
utan formellt yrkande, motionärerna kritik mot
regeringens förslag. Motionärerna anser att
förslaget riskerar att minska antalet möjliga
fondval för pensionsspararna.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att kraven för
att få träffa avtal med Premiepensionsmyndigheten så
långt som möjligt är konkurrensneutrala för svenska
och utländska fondföretag. Skyldigheten att
informera om vilka kostnadsbelopp som dagligen
belastat fonden bör därför utvidgas till att gälla
även för utländska fondförvaltare. Utskottet
instämmer i regeringens uppfattning att det är
angeläget att förslaget inte medför att utländska
fondförvaltare avhåller sig från att delta i
systemet. Det är därför väsentligt att regeringen,
som utlovas i propositionen, följer upp utländska
förvaltares deltagande i premiepensionssystemet. På
grund av det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag.

Kostnadsinformation till fondförsäkringstagare

Propositionen

Hösten 1990 introducerades en ny försäkringsform på
den svenska livförsäkringsmarknaden, livförsäkring
med fondanknytning (s.k. fondförsäkring). Enligt den
lag som gäller för fondförsäkring - lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till
värdepappersfonder - skall premierna enligt
försäkringsavtalet placeras i en eller flera
värdepappersfonder eller i utländska fondföretag,
för vilka gäller föreskrifter som väsentligen
stämmer överens med regleringen för
värdepappersfonder. Försäkringsbolaget skall placera
inbetalda premier för försäkringen i de fonder som
försäkringstagaren bestämmer. Försäkringstagaren kan
när som helst bestämma att tillgodohavandet skall
flyttas till en eller flera andra fonder.

Regeringen anför att sparande i fondförsäkring har
stora likheter med ägandet av andelar i en
värdepappersfond. Försäkringstagaren ges möjlighet
att inom vissa ramar själv bestämma
placeringsinriktningen och bär på liknande sätt som
en fondandelsägare de finansiella riskerna som är
förknippade med placeringen. Även om det formellt är
försäkringsbolaget som är fondandelsägare, framstår
det därför enligt regeringen som självklart att
försäkringstagarna skall få fortlöpande information
om förhållanden som rör förvaltningen av de fonder
där spararna valt att placera sitt sparande.
Regeringen anser att det är väsentligt att
regleringen är konkurrensneutral för olika
sparformer och att även försäkringstagarna får
fullständig information om de kostnader som är
förknippade med sparandet.

Regeringen har den 10 mars 1999 avlämnat
proposition 1998/99:87 Ändrade
försäkringsrörelseregler som innehåller förslag om
ändringar i rörelsereglerna för svenska
försäkringsbolag. I propositionen föreslås bl.a.
vissa ändringar vad gäller fondförsäkring.
Regeringen anser att det, med hänsyn till de
föreslagna ändringarna i försäkringsrörelselagen,
framstår som olämpligt att i detta skede införa nya
regler för fondförsäkringstagare. Regeringen anser
därför att de föreslagna ändringarna av
försäkringsrörelsereglerna bör avvaktas. Så snart
erfarenhet vunnits om tillämpningen av den
föreslagna regleringen anser regeringen att det är
angeläget att en samlad översyn görs av vilka behov
av information olika försäkringstagare har och hur
dessa kan tillgodoses på bästa sätt. En sådan
översyn bör ske så snart som möjligt. Regeringen
betonar att det är viktigt att försäkringsbolagen
redan nu själva tar initiativ till åtgärder för att
förbättra informationen till fondförsäkringstagarna
om förvaltningen av de anslutna
värdepappersfonderna. Regeringen anser det angeläget
att Finansinspektionen i sin tillsyn av
försäkringsbolagen uppmärksammar att så sker.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning.

Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas
utlandsplaceringar

Propositionen

Fjärde- och femte AP-fondstyrelserna får i dagsläget
placera högst 10 % av värdet av förvaltade medel i
utländska värdepapper, som t.ex. aktier i utländska
aktiebolag, andelar i utländska aktiefonder och
konvertibla skuldebrev som utfärdats av utländska
aktiebolag. Sjätte fondstyrelsen får inte placera i
utländska bolag.

Reglerna innebär problem för fonderna när stora
svenska aktiebolag slås samman med utländska bolag
och det nya bolagets juridiska hemvist hamnar
utanför landet och aktieägarna i det svenska bolaget
ersätts med aktier i det nya utländska bolaget. När
tidigare svenska aktier omvandlas till utländska
aktier riskerar fonderna att överskrida
utlandsramen. Sjätte fondstyrelsen blir, på tvärs
mot gällande placeringsregler, ägare av utländska
aktier. För att undvika ett överskridande tvingas
fondstyrelserna på kort tid sälja ut stora delar av
sina innehav i aktuella bolag, vilket kan ge
störningar på marknaderna, försvåra den långsiktiga
förvaltningen och försämra avkastningen på
placeringarna.

Läkemedelsföretaget Pharmacias samgående med
amerikanska Upjohn och bilsäkerhetsföretaget
Autolivs fusion med det amerikanska bolaget Morton
är exempel på affärer där dessa effekter uppstått.
Problemet blir ännu tydligare i den nyligen
genomförda fusionen mellan Astra och engelska Zeneca
och ABB:s planer på att föra samman de fyra olika
aktieslagen i bolaget till en gemensam schweizisk
ABB-aktie. För fjärde AP-fonden innebär t.ex.
förändringarna i Astra och ABB att fondens samlade
utlandsplaceringar mycket kraftigt kommer att gå
över utlandsramen.

I propositionen föreslår regeringen därför att en
undantagsregel införs. Enligt förslaget bör fjärde
till sjätte fondstyrelsernas innehav i ett utländskt
bolag inte räknas in i den befintliga utlandsramen
om det utländska bolaget genom ett offentligt
erbjudande köpt ett svenskt aktiebolag. Det
utländska bolaget skall också efter förvärvet ha en
betydande verksamhet i Sverige och vara noterat på
svensk börs eller annan auktoriserad marknadsplats.
För sjätte AP-fondstyrelsen gäller således att
undantagsregeln endast skall gälla den förvaltade
börsportföljen, inte innehavet av onoterade aktier.

Enligt propositionen medger undantagsregeln att
fonderna skall kunna köpa ytterligare aktier i de
aktuella bolagen, vid sidan av det innehav de hade
vid tidpunkten för det offentliga erbjudandet. Detta
för att undvika störningar i fondförvaltningen och
utvärderingen av uppnådda resultat. Något tak för
hur stor del av fondstyrelsernas totala
medelsinnehav som skall kunna undantas från
utlandsramen sätts inte upp.

Förslaget är en övergångsregel i avvaktan på den
översyn av AP-fondens organisation och
placeringsregler som bedrivs i samarbete mellan de
fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen.
Syftet med översynen är bl.a. att öka fondernas
möjligheter till hög avkastning och diversifiering
av förvaltade medel. T.ex. skall fondernas
placeringsregler moderniseras, bl.a. genom en ökning
av den tillåtna andelen placeringar i både aktier
och i utlandet.

Regeringen gör varje år en utvärdering av
fondstyrelsernas förvaltning. Utvärderingen bygger
på fondernas årsredovisningar, fondernas egna
analyser av förvaltningen och
revisionsberättelserna. Dessa dokument tillsammans
med regeringens utvärdering överlämnas årligen till
riksdagen i form av en regeringsskrivelse. På senare
år har regeringen anlitat särskild fackkunskap för
att förbättra utvärderingen av fondstyrelsernas
medelsförvaltning. Regeringen föreslår i
propositionen att fondstyrelserna bör stå för
kostnaderna om särskild fackkunskap anlitas i
samband med utvärderingen. Kostnaderna skall
regeringen fördela ut mellan fonderna utifrån en
fördelning som regeringen bedömer vara skälig.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
Bestämmelsen om att fonderna skall betala anlitad
fackkunskap vid regeringens utvärdering skall
tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1999.

Motionerna

I motion Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att det
finns anledning att utvärdera sjätte AP-fonden
utifrån närings- och miljöpolitisk synvinkel. I
beslutet att inrätta en sjätte AP-fond framhölls att
fonden borde redovisa om fonden tagit hänsyn till
miljöaspekter i sin verksamhet samt att inrättandet
av sjätte AP-fonden var viktigt för att främja
tillväxt och sysselsättning. I fondens senaste
årsredovisning sägs dock inget om miljöaspekter och
hur fonden främjat sysselsättning, enligt
motionärerna. Dessutom bör fonden ges ett
tilläggsdirektiv med ett klart uttalat mål för att
främja sysselsättning. Motionärerna anser också att
AP-fondernas placeringsrättigheter i aktier bör
utvidgas och utnyttjas för aktiva näringspolitiska
insatser för förnyelse och ökad sysselsättning.
Dessutom bör den begränsningsregel som innebär att
fjärde och femte AP-fonden bara får äga upp till 10
% av aktierna i ett börsföretag avskaffas.

I motion N336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) motsätter
sig motionärerna att de medel som inom ramen för det
nya pensionssystemet förs över från AP-fonderna till
statsbudgeten används för amortering av
statsskulden. I stället borde fondmedlen i större
utsträckning utnyttjas i näringspolitiska syften.
Därför bör AP-fondernas verksamhet utvärderas
utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. Vidare
framförs i motionen att det kollektiva sparandet och
offentliga institutioner bör spela viktiga roller
som såväl riskkapitalförsörjare som stabila och
aktiva ägare i svenskt näringsliv. AP-fondernas
placeringsrättigheter i aktier bör därför utvidgas
och regeringen bör tillsätta en utredning om hur det
kollektiva sparandet kan utnyttjas för
näringspolitiska insatser för förnyelse och ökad
sysselsättning i svenskt näringsliv.

Finansutskottets ställningstagande

När det gäller motionernas förslag om AP-
fondstyrelsernas verksamhet och förvaltning vill
utskottet hänvisa till den pågående översynen av AP-
fondsförvaltningen. Som utskottet redovisade ovan
bedrivs översynen i samarbete mellan de fem partier
som står bakom pensionsöverenskommelsen, och
översynen omfattar både organisationen av AP-
fonderna och medelsförvaltningen och
placeringsreglerna. Enligt planen skulle en
proposition ha presenterats i slutet av maj 1999 men
den har skjutits något på framtiden i avvaktan på
att vissa återstående frågor som har betydelse för
översynen skall avgöras, t.ex. överföringen av
fondmedel från AP-fonderna till staten.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet förslaget i propositionen och avstyrker
motionerna Fi708 (v) yrkandena 4-7 och N336 (v)
yrkandena 3 och 4.

Övriga frågor

Värdepappersfonder

Motionerna

I motionerna Fi704 av Ola Sundell (m) och Fi706 av
Erik Arthur Egervärn (c) anförs att år 1995 bildades
Aktiesparklubben Kraft i Jämtlands län.
Aktiesparklubben har som övergripande långsiktigt
syfte att öka förutsättningarna för att skapa ett
större inflytande över beslut som rör länet t.ex.
arbetstillfällen. Allt arbete i styrelsen sker
ideellt. Om aktiesparklubben köper aktier kommer den
att omfattas av tillståndstvånget i lagen om
värdepappersfonder. Klubben har dock inte några
ekonomiska möjligheter att bekosta den
administration som följer av lagen om
värdepappersfonder. Motionärerna anser att lagen om
värdepappersfonder bör ändras så att det skapas en
möjlighet att få dispens från tillståndsreglerna i
fall då en aktiesparklubb har ett överordnat ideellt
syfte. Finansinspektionen bör få meddela denna
dispens.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt uppgift från Finansdepartementet så är lagen
om värdepappersfonder i behov av en grundläggande
översyn. Vissa föreslagna ändringar i det s.k.
UCITS-direktivet kommer också att behöva omarbetas
till svensk lag. Finansdepartementet överväger
därför att tillsätta en utredning med uppgift att
förnya fondlagstiftningen. Frågan om förenklade
regler för regionala fonder kommer att omfattas av
utredningsuppdraget. Mot denna bakgrund anser inte
utskottet att det föreligger skäl att föreslå någon
riksdagens åtgärd. Motionerna Fi704 (m) och Fi706
(c) avstyrks således.

Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.

Motionen

I motion Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) menar
motionärerna att demokratin i den ekonomiska
politiken måste utvecklas. Samhällets ägande och
inflytande över bank- och kreditväsendet bör öka.
Därför bör samhället behålla sitt ägande i
Nordbanken och därmed också möjligheten att bedriva
en aktiv ägarroll. Enligt motionen bör också det
kommunala och regionala ägandet utvecklas, inte
avvecklas. Därför bör regeringen tillsätta en
utredning om hur statsmakterna kan underlätta för
kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan
att engagera sitt pensionskapital och andra
finansiella tillgångar i långsiktigt ägarengagemang.

Finansutskottets ställningstagande

Hösten 1992 beslöt riksdagen att bemyndiga
regeringen att avveckla statens ägande i bl.a.
dåvarande Nordbanken (prop. 1992/93:135, bet. NU16).
I en ny behandling våren 1996 gav riksdagen ett
bemyndigande till regeringen att minska statens
ägande i åtta angivna företag - Assi Domän AB,
Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Uppjohn Inc., SAQ
Kontroll AB, AB Svenska Exportkredit, SBL Vaccin AB
och Lantbrukskredit AB. Samtidigt angavs att
tidigare bemyndigande avseende bl.a. Nordbanken
skulle fortsätta att gälla (prop. 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26).

Utskottet ser i dagsläget ingen anledning till att
ompröva beslutet om att bemyndiga regeringen att
avveckla statens ägande i det som i dag är
Nordbanken Holding (som tillsammans med Merita Abp
äger MeritaNordbankenkoncernens moderbolag,
MeritaNordbanken Abp).

När det gäller pensionskapitalet vill utskottet
erinra om att pensionssparandet i kommuner och
landsting sannolikt kommer att öka kraftigt i
framtiden, till följd av det s.k. balanskravet.
Enligt utskottets mening ställer denna utveckling
stora krav på god, säker och långsiktig
medelsförvaltning så att det finns medel att tillgå
när pensionsförpliktelserna skall infrias.

Våren 1998 beslutade riksdagen om en skärpt
reglering av den kommunala
pensionsmedelsförvaltningen (prop. 1997/98:52, bet.
1997/98:KU17). Beslutet innebar en ny bestämmelse i
kommunallagen (1991:900) enligt vilken fullmäktige i
kommuner och landsting samt beslutande församling i
kommunalförbund skall meddela särskilda föreskrifter
för förvaltning av medel avsatta för
pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det
bl.a. fastställas till vilken risk placeringarna får
göras och hur uppföljning och kontroll av
förvaltningen skall ske. Lagändringarna trädde i
kraft den 1 januari 1999, men får börja tillämpas
senare, dock senast för räkenskapsåret 2000.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning
att nu ytterligare utreda förvaltning och placering
av pensionskapitalet och övriga finansiella
tillgångar i kommuner och landsting.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Fi708 (v) yrkandena 1, 9 och 10.

Lagförslagen

Propositionen

De i propositionen framlagda lagförslagen återfinns
i bilaga till betänkandet. I lagförslag 2.3 föreslås
en ändring i 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension i dess lydelse enligt
lagen (1998:1497) om ändring i samma lag. En ändring
i samma paragraf i dess lydelse enligt den nämnda
ändringslagen föreslås också i proposition
1998/99:98 Vissa premie- pensionsfrågor (lagförslag
2.2). Sistnämnda proposition bereds av
socialförsäkringsutskottet.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets ovan redovisade
ställningstaganden så har utskottet inte något att
erinra i sak mot de i propositionen framlagda
lagförslagen. Utskottet anser emellertid att
lagförslag 2.3 i nu aktuellt ärende av
författningstekniska skäl bör sammanföras med
lagförslag 2.2 i proposition 1998/99:98. Utskottet
överlämnar således lagförslag 2.3 till
socialförsäkringsutskottet för författningsteknisk
samordning i betänkande 1998/99:
SfU12.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen om
en lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella
pensionssparandet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi11
och 1998/99:Fi13 yrkande 2 godkänner vad
utskottet anfört,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande omfattningen av
kostnadsinformationen till pensionsspararna

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi12
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Fi13 yrkande 1
godkänner vad utskottet anfört,

res. 3 (kd, fp)

3. beträffande ikraftträdande m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi12
yrkande 3 och 1998/99:Fi13 yrkande 3 godkänner
vad utskottet anfört,

res. 4 (kd, fp)

4. beträffande fondbolagens information
till Premiepensionsmyndigheten

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del godkänner vad utskottet anfört,

res. 5 (m, kd)

5. beträffande kostnadsinformation till
fondförsäkringstagare

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande fjärde-sjätte AP-
fondstyrelsernas utlandsplaceringar

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna
del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi708
yrkandena 4-7 och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4
godkänner vad utskottet anfört,

res. 6 (v)

7. beträffande värdepappersfonder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi704 och
1998/99:Fi706,

8. beträffande kommunal
pensionsmedelsförvaltning m.m.

att riksdagen avslår motionen 1998/99:Fi708 yrkandena 1, 9
och 10,

res. 7 (v)

res. 8 (m, kd, fp) -
motiv.

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till

dels lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder,

dels lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande,

dels lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Stockholm den 20 april 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia
Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg
(s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström
(mp), Gunnar Axén (m), Agne Hansson (c) och Bo
Könberg (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen om en
lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella
pensionssparandet (mom. 1) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm
och Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den föreslagna regleringen är
olycklig eftersom den driver på en utveckling som
redan påbörjats där sparkapital lämnar Sverige för
mer skattegynnade och mindre kostnadstyngda
sparalternativ inom EU. Därtill kommer att det på
goda grunder kan ifrågasättas om småspararna
verkligen gagnas av den föreslagna regleringen. För
den som sparar lite är avgifterna små och
incitamentet för en småsparare att byta fondbolag på
grund av för höga kostnader är därför litet. Det är
snarare en liten krets med stora aktiefondsinnehav
som kan vara intresserad av att jämföra
förvaltningskostnader. För denna i de flesta fall
redan välinformerade samhällsgrupp har regleringen
störst betydelse och kanske i förlängningen någon
praktisk nytta. Eventuella rabatter som detta i sin
tur kan tänkas ge upphov till för deras del får
sedan i sin tur bäras av alla andra andelsägare. På
grund av det anförda motsätter sig utskottet den
utvidgning av lagstiftningen som regeringen
föreslår. Med bifall till motion Fi11 (m) avstyrker
utskottet således propositionen i denna del. Motion
Fi13 (kd) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen om en
lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi11 avslår
proposition 1998/99:93 i denna del samt motion
1998/99:Fi13 yrkande 2,

2. Avslag på propositionen om en
lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella
pensionssparandet (mom. 1) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nu aktuella lagstiftningen
först bör genomföras på EU-nivå och därefter i
Sverige. Anledningen härför är att en lagstiftning
enbart från svensk sida riskerar att skapa helt
onödiga konkurrensnackdelar för svenska företag samt
tvinga dem eller delar av deras verksamhet ut ur
landet. Utskottet anser att det är viktigt med såväl
konkurrensneutralitet mellan olika sparformer i
Sverige som mellan länder inom EU. Det EG-direktiv
som gäller för kollektivt sparande i
värdepappersfonder står dessutom inför en
förändring, där krav om kostnadsinformation till
fondandelsägare och fondsparare diskuteras. På grund
av det anförda och med bifall till motion Fi13 (kd)
yrkande 2 avstyrker utskottet propositionen i denna
del. Motion Fi11 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen om en
lagreglering om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi13 yrkande 2
avslår proposition 1998/99:93 i denna del samt
motion 1998/99:Fi11,

3. Omfattningen av kostnadsinformationen
till pensionsspararna (mom. 2) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Bo Könberg
(fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Omfattningen av kostnadsinformationen till
pensionsspararna bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att instituten på
individuell basis skall redovisa inte bara
kostnaderna för förvaltning, förvaring och tillsyn
utan även övriga kostnader som belastar
fondförmögenheten. Det kan ifrågasättas om en
redovisning av det slag som regeringen föreslår
verkligen ger spararna den information som de
verkligen har nytta av. Utskottet anser att den
individuella informationen i stället bör avse
förvaltning, förvaring och tillsyn, medan övriga
kostnader bör redovisas tillsammans och relateras
till resultatet av portföljförvaltningen. Avgiften
för förvaltning m.m. kan sägas vara den enda
framåtblickande kostnadsposten och är därmed viktig
för ett ställningstagande till vilken eller vilka
fonder spararen vill utnyttja. Övriga kostnader, som
t.ex. courtage, är hänförliga till finansiella
transaktioner och bör sättas i relation till
portföljförvaltningen. De övriga kostnaderna kan
variera kraftigt mellan olika år beroende på vilken
aktivitet som fonden anser vara positiv för
fondförmögenheten vid givet risktagande. En fond kan
redovisa höga övriga kostnader som är motiverade av
att transaktioner genomförts som höjt avkastningen.
Med regeringens förslag kommer detta dock att
framstå som om fondens kostnader är särskilt höga.
De övriga kostnaderna bör således redovisas
tillsammans och sättas i relation till
portföljförvaltningen.

På grund av det anförda anser således utskottet att
den individuella informationen till fondsparare i
värdepappersfonder skall avse kostnaderna för
förvaltning, förvaring och tillsyn. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Fi12 (fp)
yrkandena 1 och 2 samt Fi13 (kd) yrkande 1 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande omfattningen av
kostnadsinformationen till pensionsspararna

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:93 i denna
del och motionerna 1998/99:Fi12 yrkandena 1 och
2 samt 1998/99:Fi13 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ikraftträdande m.m. (mom. 3) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Bo Könberg
(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken
Ikraftträdande m.m. bort ha följande lydelse:

I motsats till regeringen anser utskottet att de
föreslagna ändringarna inte bör träda i kraft redan
den 1 juli 1999. En nödvändig utveckling av
datasystem för informationsgivning till
fondandelsägarna försvåras av att problemen kring
millennieskiftet redan tar och kommer att ta
omfattande resurser i anspråk. Utskottet anser
därför, med bifall till motionerna Fi12 (fp) yrkande
3 och Fi13 (kd) yrkande 3 att de föreslagna
ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2000.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande ikraftträdande m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi12 yrkande
3 och 1998/99:Fi13 yrkande 3 och med avslag på
proposition 1998/99:93 i denna del godkänner vad
utskottet anfört,

5. Fondbolagens information till
Premiepensionsmyndigheten (mom. 4) (m, kd)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m)
och Gunnar Axén (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken
Fondbolagens information till
Premiepensionsmyndigheten bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag riskerar
att minska antalet möjliga fondval för
pensionsspararna. Därtill kommer att
Premiepensionsmyndigheten i sitt remissyttrande har
avrått från den reglering som regeringen nu
föreslår. På grund av det anförda och i enlighet med
vad som framförs i motion Fi11 (m) avstyrker
utskottet propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande fondbolagens information till
Premiepensionsmyndigheten

att riksdagen avslår proposition 1998/99:93 i denna del,

6. Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas
utlandsplaceringar (mom. 6) (v)

Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande i
avsnittet Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas
utlandsplaceringar bort ha följande lydelse:

Sedan 1997 pågår en översyn av AP-fondsystemet.
Översynen utförs i samarbete mellan de partier som
står bakom pensionsöverenskommelsen. Enligt
utskottets mening omfattar emellertid översynen mer
än enbart genomförandet av det nya pensionssystemet.
Därför bör det parlamentariska underlaget i
utvärderingen utökas. Enligt utskottets mening bör
alla partier vara med i arbetet med att se över AP-
fondernas organisation och placeringsregler.

Enligt pensionsöverenskommelsen kommer medel från
AP-fonderna att överföras till staten. Genom
överföringarna minskar AP-fondernas möjlighet till
att utgöra buffertfonder vid pensionsutbetalningar.
Utskottet menar liksom Vänsterpartiet att det är
viktigt att AP-fonderna inte förlorar sin styrka som
buffertfonder genom att alltför mycket medel
överförs till staten. Liksom motionärerna avvisar
utskottet bestämt att de medel som enligt
pensionsöverenskommelsen skall överföras från AP-
fonderna till staten enbart används för amortering
av statsskulden. Medlen i AP-fonderna bör i större
utsträckning utnyttjas för att befrämja löntagarnas
kollektiva ägarengagemang och för näringspolitiska
syften. Detta bör ske bl.a. genom ändrade
placeringsregler.

Regelverket som styr AP-fondernas placeringar bör
förändras. Enligt utskottets mening bör bl.a. AP-
fondernas möjligheter till placeringar i onoterade
och noterade aktiebolag utvidgas och utnyttjas för
aktiva näringspolitiska insatser och ökad
sysselsättning i det svenska näringslivet. I
dagsläget används knappt 10 % av fondernas
tillgångar till aktieplaceringar. Vidare bör den
begränsningsregel som innebär att fjärde och femte
AP-fonderna bara får äga upp till 10 % av aktierna i
ett börsföretag avskaffas.

Enligt utskottets mening bör också sjätte AP-fonden
i större utsträckning användas för att utveckla
svensk industri och stärka den svenska
sysselsättningen. Sjätte AP-fonden bör, enligt
utskottet, ges ett tilläggsdirektiv så att arbetet
med att främja sysselsättningen blir ett klart
uttalat mål i fondens verksamhet. I anslutning till
detta bör en utvärdering genomföras av sjätte AP-
fondens verksamhet. Utvärderingen bör behandla
fondens verksamhet ur en närings- och miljöpolitisk
synvinkel.

Vad utskottet anfört med anledning av proposition
1998/99:93 i denna del samt motionerna 1998/99:Fi708
(v) yrkandena 4-7 och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande fjärde-sjätte AP-
fondstyrelsernas utlandsplaceringar

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:93 i denna
del samt motionerna 1998/99:Fi708 yrkandena 4-7
och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.
(mom. 8) (v)

Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Kommunal pensionsförvaltning m.m. bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör demokratin i ekonomin
och den ekonomiska politiken utvecklas. Ett led i en
sådan utveckling är att samhället och staten
behåller ägandet i nuvarande Nordbanken Holding.
Därigenom behålls möjligheten för samhället att
bedriva ett aktivt ägande för att stärka
näringslivet och öka den svenska sysselsättningen.

Vidare bör enligt utskottets mening det kommunala
ägandet utvecklas, inte avvecklas. Den lokala och
regionala förankringen är en viktig beståndsdel i en
lyckad företags- och näringslivsutveckling. Företag,
som genom sin lokala förankring även har en social
dimension i sin verksamhet, har i studier visat sig
ha betydande förmåga att klara av svåra tider och
bli ekonomiskt framgångsrika.

Regeringen bör enligt utskottets mening tillsätta
en utredning om hur statsmakterna kan underlätta för
kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan
att engagera sitt pensionskapital och andra
finansiella tillgångar i ett långsiktigt
ägarengagemang.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi708
(v) yrkandena 1, 9 och 10 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande kommunal
pensionsmedelsförvaltning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Fi708 yrkandena
1, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.
(mom. 8, motiveringen) (m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Gunnar Axén (m) och Bo Könberg (fp) anser att
den del av utskottets ställningstagande som under
rubriken Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.
börjar med "Hösten 1992 beslöt" och slutar med
"MeritaNordbanken Abp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att erfarenheterna
av staten som ägare av företag är
negativa. De statliga företagen,
inklusive Nordbanken Holding, bör
därför privatiseras så snabbt
marknadsförhållandena medger det.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497)
om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden