Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.&nbsp;

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s.k. strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;nt h&auml;r meddelande kan det skriva utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.

Valprövningsnämndens beslut

Under beredning

Justering

Trycklov till Gotab och webb

Trycklov

Bordläggning 1

Bordläggning 2

Utfärdande av riksdagsskrivelse

Avgörande

Beslut

Behandling

Planerat ikraftträdande

Kooperativ verksamhet i delägda företag

<table><tbody><tr><td>Lagutskottets betänkande2005/06:LU23</td><td></td></tr><tr><td>Kooperativ verksamhet i delägda företag</td></tr><tr><td colspan="2"></td></tr><tr><td colspan="2"></td></tr></tbody></table><a name="IDABZQZB"></a>SammanfattningI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:84 Kooperativ verksamhet i delägda företag, vari föreslås en ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Syftet med ändringen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2006, är bl.a. att underlätta svenska kooperativa företags gränsöverskridande samarbete med motsvarande utländska företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget.<a name="IDAPZQZB"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut<table><tbody><tr><td>Kooperativ verksamhet i delägda företag</td></tr><tr><td>Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:84.</td></tr></tbody></table>Stockholm den 6 april 2006På lagutskottets vägnarInger RenéFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s), Annika Qarlsson (c), Carina Hägg (s) och Jan Emanuel Johansson (s).<a name="IDA02QZB"></a>Redogörelse för ärendet<a name="IDA32QZB"></a>Ärendet och dess beredningRegeringen föreslår i propositionen - efter att ha hört Lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Bakgrunden till förslaget är att Kooperativa Förbundet ekonomisk förening (KF) i en skrivelse till regeringen år 2003 begärt att regeringen skyndsamt låter utreda möjligheterna för ekonomiska föreningar att bedriva sin kooperativa verksamhet i delägda företag.Inom Justitiedepartementet upprättades därefter promemorian Kooperativ verksamhet i delägda företag. Promemorian har remissbehandlats och ligger till grund för förslaget i propositionen som bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet.Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.<a name="IDAX3QZB"></a>Utskottets överväganden<a name="IDA13QZB"></a>Kooperativ verksamhet i delägda företag<a name="IDAC4QZB"></a>Utskottets förslag i korthetRiksdagen antar regeringens lagförslag.<a name="IDAK4QZB"></a>Propositionen och utskottets ställningstagandeI propositionen pekar regeringen på att lagstiftaren under senare år stegvis anpassat lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) i syfte att göra den till ett ännu bättre instrument för modernt kooperativt företagande. Således är det numera möjligt för en ekonomisk förening att bedriva den kooperativa verksamheten inte bara direkt i föreningen utan även indirekt i ett eller flera av föreningen helägda dotterföretag. Denna utveckling, där kooperationen har separerat ägande och ekonomisk verksamhet i skilda juridiska personer, har fortsatt. Ytterligare organisationsförändringar inom i synnerhet konsumentkooperationen har också drivits fram av senare års internationalisering. Nuvarande bestämmelser i föreningslagen framstår därför, enligt regeringens mening, som otillräckliga.Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att de bestämmelser om begreppet ekonomisk förening som finns i föreningslagen bör kompletteras. Samtidigt är det, enligt regeringens mening, angeläget att en förändring inte äventyrar de kooperativa kärnvärden som bär upp föreningslagen. I propositionen föreslår regeringen därför en ändring i föreningslagen som innebär att en ekonomisk förening skall få bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen delägt företag, om även övriga delägare är ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i ett helägt dotterföretag till ett sådant delägt företag. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget.Bilaga 1<a name="IDAZ4QZB"></a>Förteckning över behandlade förslag<a name="IDA24QZB"></a>PropositionenProposition 2005/06:84 Kooperativ verksamhet i delägda företag:Riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.Bilaga 2<a name="IDAM5QZB"></a>Regeringens lagförslag

2006-04-20

Beslut i korthet

Riksdagen beslutade om en ändring i lagen om ekonomiska föreningar. Syftet är bland annat att underlätta svenska kooperativa företags gränsöverskridande samarbete med motsvarande utländska företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.

Kooperativ verksamhet i delägda företag (LU23)

Utskottets förslag till beslut

Riksdagens beslut

Lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ändring i lagen om ekonomiska föreningar. Syftet är bland annat att underlätta svenska kooperativa företags gränsöverskridande samarbete med motsvarande utländska företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2006.

Kooperativ verksamhet i delägda företag

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Kooperativ verksamhet i delägda företag (LU23)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Kooperativ verksamhet i delägda företag (LU23)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Kooperativ verksamhet i delägda företag

Dokument från debatten

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Kooperativ verksamhet i delägda företag

Beslut:

Utskottets förslag: