Kompletteringspropositionen

Betänkande 1994/95:NU28

Näringsutskottets betänkande 1994/95:NU28

Kompletteringspropositionen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1994/95:150 bilaga 4
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1994/95
NU28

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m.
(kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga 4
(Utrikesdepartementet) punkt E 1 (Kommerskollegium), bilaga 7
(Finansdepartementet) avsnitt 4 (Allmänna pensionsfonden) samt
bilaga 12 (Näringsdepartementet) avsnitt 1 (näringspolitik för
tillväxt) momenten 1 och 2, avsnitt 2 (anslagsfrågor) punkt A 1
(Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader)
och avsnitt 3 (lagändring),
dels -- delvis -- tre motioner som har väckts med
anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökat anslag
avseende budgetåret 1995/96 dels till Kommerskollegium, dels
till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I en
reservation (mp) förordas i stället en besparing på anslaget
till NUTEK. Utskottet föreslår även -- med reservation (m) --
att riksdagen godkänner regeringens förslag att minska
avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och
nyföretagarfonden.

Vidare har utskottet inget att erinra mot förslagen i
kompletteringspropositionen om lagändringar avseende
avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna pensionsfonden
(AP-fonden). Innebörden av lagändringarna är att några
ytterligare utdelningar av kvarvarande löntagarfondsmedel till
andra ändamål än till pensioner inte skall göras. De kvarvarande
tillgångarna skall behållas i AP-fonden och förvaltas av
avvecklingsstyrelsen.

Regeringens förslag att staten under en femårsperiod skall
kunna lämna kreditgarantier till flygmotorindustrin tillstyrks
också av utskottet. Garantin skall underlätta finansieringen av
utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer.

Proposition 1994/95:150 bilaga 4

I bilaga 4 (Utrikesdepartementet) föreslås under här angiven
rubrik

E 1. Kommerskollegium

att riksdagen under tredje huvudtitelns ramanslag
Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr
utöver vad som har föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga
4 och proposition 1994/95:152.

Proposition 1994/95:150 bilaga 7

I bilaga 7 (Finansdepartementet) föreslås (avsnitt 4) att
riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av
vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
3. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av
kontanta medel och aktier som ännu inte har skiftats ut från
avvecklingsstyrelsen,
4. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av
de tillgångar som återstår av det som reserverats för det
premiegrundande allemanssparandet och avvecklingsstyrelsens
verksamhet.

Proposition 1994/95:150 bilaga 12

I bilaga 12 (Näringsdepartementet) föreslås
dels (avsnitt 1)
att riksdagen
1. godkänner vad regeringen förordar om ändrade
avkastningskrav och riktlinjer i övrigt för ALMI Företagspartner
AB och Industri- och nyföretagarfonden,
2. bemyndigar regeringen att inom en ram av 500 000 000 kr
utfärda kreditgarantier för finansiering av
utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin,

dels (avsnitt 3)
att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.

De tre lagförslagen återges i bilaga.

Vidare föreslås (avsnitt 2) under här angiven rubrik

A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader
att riksdagen under tolfte huvudtitelns ramanslag Närings- och
teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisar 7 000 000 kr utöver vad som föreslagits i
proposition 1994/95:100 bilaga 13.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och
som behandlas här är följande

1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet
(5) att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av
avkastningskraven för ALMI Företagspartner AB och Industri- och
nyföretagarfonden i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (32) att riksdagen avslår regeringens förslag att öka
anslaget till Närings- och teknikutvecklingsverket och i stället
anslår 221,975 miljoner kronor på anslaget för budgetåret
1995/96.

1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riskkapital för kvinnor.

Utskottet

Inledning

Näringsutskottet har nyligen avgett ett yttrande
(1994/95:NU7y) till finansutskottet över proposition 1994/95:150
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte
motioner i berörda delar.

Vissa övriga förslag i kompletteringspropositionen har
remitterats till näringsutskottet för behandling. Tre motioner
har väckts med anledning av dessa förslag. I föreliggande
betänkande tas regeringens förslag jämte de aktuella motionerna
upp till behandling.

Förhöjt anslag till Kommerskollegium

Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition (prop.
1994/95:100 bil. 4) ett anslag till Kommerskollegium om
61 275 000 kr för budgetåret 1995/96. Förslaget tillstyrktes av
utskottet (bet. 1994/95:NU22) och har godkänts av riksdagen.
Vid behandlingen av proposition 1994/95:152 om regler för
godkända och auktoriserade revisorer tillstyrkte utskottet
vidare (bet. 1994/95:NU23) regeringens förslag att minska
anslaget till Kommerskollegium avseende nästa budgetår med
anledning av att revisorsfrågorna förs bort från kollegiets
ansvarsområde den 1 juli 1995. Riksdagen beslutade senare i
enlighet härmed att minska det aktuella anslaget med 5 250 000
kr till 56 025 000 kr.

I budgetpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att i
kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med en
förnyad beräkning av anslaget för kollegiet. Anledningen var att
EU-medlemskapet kunde förväntas medföra en större
arbetsbelastning på myndigheten och därmed ett ökat
anslagsbehov. Bland annat kunde förutses en kraftig ökning av
antalet importlicenser för kollegiet att hantera i samband med
anslutningen till den gemensamma handelspolitiken. Vidare
bedömdes ökade resurser behöva tillföras vad gäller
handelspolitiskt beslutsunderlag, handelsprocedurfrågor och
informationsinsatser.

Av de skäl som redovisades i budgetpropositionen återkommer nu
regeringen i kompletteringspropositionen med förslag att öka
anslaget för Kommerskollegium med 15 000 000 kr avseende
budgetåret 1995/96. Det nya anslagsbeloppet uppgår därmed till
71 025 000 kr.

Utskottet har inget att erinra häremot och tillstyrker
därmed regeringens förslag.

Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen m.m.

I samband med beslut vid årsskiftet 1991/92 -- på förslag av
den förra regeringen -- om avveckling av löntagarfondstyrelserna
överfördes de tillgångar och skulder som fanns hos dessa till en
nyinrättad avvecklingsstyrelse (prop. 1991/92:36, bet. FiU9) --
den s.k. Fond 92--94. Avvecklingsstyrelsen skulle inta samma
rättsliga ställning som övriga fondstyrelser inom Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) och reglerades i
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i
lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas
tillgångar m.m. identifierades i huvudsak fyra
användningsområden för löntagarfondsmedlen. För det första borde
i stor utsträckning forskningen komma i fråga. För det andra
ansåg regeringen att löntagarfondernas tillgångar borde användas
för att stimulera sparande genom införande av ett s.k.
premiegrundande allemansfondsparande. Ett tredje
användningsområde var att ge utdelning även till dem som av
olika anledningar inte kunde eller ville delta i det
premiegrundande sparandet. En fjärde insats borde vara att
främja utvecklingen av de små och medelstora företagen.

Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten uppgick
vid det aktuella tillfället till ca 22 miljarder kronor. I
riksdagsbehandlingen beslutades (bet. 1991/92:FiU21) -- med
ändring av regeringens förslag -- att ca 6,5 miljarder kronor
skulle föras över till ett nytt riskkapitalbolag med uppgift att
erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt
kapital. I en reservation av företrädare för Socialdemokraterna
förordades att tillgångarna skulle användas för att förstärka
det allmänna pensionssystemet. I en meningsyttring (v) anfördes
att hälften av löntagarfondernas medel borde tillfalla
pensionssystemet och hälften avdelas för riskkapitalsatsningar i
små och medelstora företag.

Hösten 1992 beslutade riksdagen, efter förslag från regeringen
(prop. 1992/93:41, bet. FiU3), att medlen från löntagarfonderna
för riskkapitalförsörjning skulle tillföras två nyinrättade
portföljförvaltningsbolag -- Förvaltnings AB Atle och
Förvaltnings AB Bure -- samt sex direktinvesterande
riskkapitalbolag. Vid samma tidpunkt träffades överenskommelse
-- som en del av den s.k. krisuppgörelsen -- mellan den
dåvarande borgerliga regeringen och Socialdemokraterna om att
det premiegrundande allemanssparandet skulle avbrytas.

I mars 1994 presenterade den dåvarande regeringen sina
slutliga förslag angående användningsområden för
löntagarfondsmedlen i samband med framläggandet av en
forskningspolitisk proposition (prop. 1993/94:177). Vid denna
tidpunkt uppgick de resterande tillgångarna i Fond 92--94 till
ca 8,4 miljarder kronor. Återstoden av löntagarfondsmedlen
föreslogs i propositionen bli fördelad mellan sju
forskningsstiftelser med uppgift att svara för finansiering inom
ett tiotal prioriterade forskningsområden. Avvecklingen av Fond
92--94 skulle vara avslutad senast den 1 juli 1995. Det anfördes
i propositionen att om de reservationer som gjorts för
premiesparandet och fondavvecklingen inte helt var förbrukade
vid nyssnämnda tidpunkt borde dessa medel tillfalla statsverket.
Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1993/94:UbU12). I
en reservation (s) -- med instämmande i en meningsyttring (v) --
yrkades att löntagarfondsmedlen skulle tillföras AP-fonden.

Efter detta riksdagsbeslut och därpå följande regeringsbeslut
verkställdes utskiftningen av löntagarfondsmedlen i augusti
1994 till de nämnda forskningsstiftelserna. Till
Riksgäldskontoret överfördes vidare 350 miljoner kronor för att
täcka utbetalning av premier till dem som deltagit i
allemansfondsparandet.

Av kompletteringspropositionen framgår att i nuläget finns
tillgångar kvar till ett totalt värde av drygt 290 miljoner
kronor. Regeringen anser att några ytterligare utdelningar av
dessa medel till andra ändamål än pension inte bör komma i fråga
och föreslår därför att de kvarvarande tillgångar som inte har
blivit slutligt utskiftade skall behållas i Allmänna
pensionsfonden och förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Förslaget
innebär att riksdagens tidigare beslut om utskiftning ändras i
fråga om de aktuella tillgångarna. Den lagreglering som ligger
till grund för avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna
pensionsfonden skall inte, såsom tidigare bestämts, upphöra att
gälla vid utgången av juni 1995. I detta sammanhang påpekar
regeringen att avvecklingsstyrelsens förvaltning av de
kvarvarande tillgångarna är att se som en temporär lösning.
Regeringen ämnar senare återkomma till riksdagen med förslag om
hur en mer bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
lagändringar och har inget att erinra mot vad regeringen i
övrigt förordar vad gäller användningen av de tillgångar som i
det föregående har behandlats.

Avkastningen på vissa statliga lånemedel, m.m.

De förutvarande länsvisa utvecklingsfonderna har ersatts av
regionala utvecklingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget
ALMI Företagspartner AB lägst 51 % i dessa regionala bolag.
Enligt nuvarande riktlinjer skall ALMI arbeta på en risknivå som
innebär att det samlade kapitalet skall bevaras realt intakt --
dvs. täcka inflationen -- samtidigt som bolagen accepterar
risker som bankerna inte är beredda att ta. Stiftelsen Industri-
och nyföretagarfonden arbetar med projektstöd till
industriföretag för att dela risken i samband med företagens mer
betydande produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt samt
med nyföretagarlån. Liksom ALMI skall fonden sträva efter att
bevara sitt kapital realt.

I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att
avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden
sänks så att de i stället skall bevara kapitalet nominellt
intakt. De hittillsvarande kraven på real avkastning har, enligt
regeringens bedömning, gjort att riskbenägenheten blivit alltför
begränsad. I kombination med bankernas allmänna återhållsamhet
har detta inneburit att många småföretag har haft svårt att låna
till sin expansion. Beräknad på en kapitalbas om vardera ca 3
miljarder kronor hos ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden
räknar regeringen med att utlåningen från de två
organisationerna totalt skall kunna öka med mellan 200 och 300
miljoner kronor.

I partimotionen 1994/95:Fi31 (m) avvisas förslaget om ändring
av avkastningskraven. Skulle förändringen genomföras, skriver
motionärerna, innebär det att kapitalet kommer att förbrukas.
Samtidigt kommer en sådan förändring att resultera i att vissa
lån bli ännu mer förmånligt subventionerade än gängse
marknadslån. Motionärerna menar också att den nödvändiga
utvecklingen i riktning mot en fungerande marknad för krediter
och riskkapital på kommersiella villkor blir fördröjd.

I motion 1994/95:N19 (c) anförs inga principiella
betänkligheter mot förslaget som sådant. I stället framhåller
motionärerna värdet av att tillgången på riskvilligt kapital
ökar, något som annars är ett hinder som en nyföretagare eller
en expanderande företagare ofta möter. Detta gäller i synnerhet
kvinnliga företagare.

I detta sammanhang hänvisar motionärerna till regeringens
förslag till besparingar i kompletteringspropositionen på
anslaget för främjande av kvinnors företagande och menar att
detta företagande måste stimuleras på annat sätt. Regeringens
förslag vad gäller ett sänkt avkastningskrav för de två
organisationerna öppnar sådana möjligheter, anser motionärerna
och föreslår att minst hälften av de frigjorda medlen skall
avsättas för stöd till kvinnors företagande.

Regeringen har i kompletteringspropositionen föreslagit att
anslaget för främjande av kvinnors företagande för budgetåret
1995/96 skall minskas med 50 miljoner kronor jämfört med
förslaget i budgetpropositionen om ett anslag på 200 miljoner
kronor. I yttrandet till finansutskottet (1994/95:NU7y) har
näringsutskottet förordat en ytterligare neddragning med 1
miljon kronor för att finansiera ett oförändrat stöd till
kooperativ utveckling. Trots besparingen är det fråga om en
kraftig nivåhöjning på anslaget jämfört med innevarande
budgetår, anför utskottet. I tre avvikande meningar förordas
anslag till ändamålet på 50 miljoner kronor (m), 200 miljoner
kronor (v, mp, kds) resp. 250 miljoner kronor (fp).

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
konsekvensen av ett alltför högt avkastningskrav är att projekt
med normala risker kan ha svårt att erhålla stöd från de
regionala utvecklingsbolagen resp. från Industri- och
nyföretagarfonden. Ett sänkt avkastningskrav kan skapa det
eftersträvade utrymmet för nyutlåning till en rad projekt som i
nuläget ligger på gränsen att erhålla finansiellt stöd. Därmed
skapas ett inte oväsentligt bidrag till att stärka tillväxten i
ekonomin. De farhågor som framförs i motion 1994/95:Fi31 (m) för
att kapitalet kommer att förbrukas vid en övergång från ett
realt till ett nominellt avkastningskrav finner utskottet vara
överdrivna. I nuläget med en låg inflation och med den i
kompletteringspropositionen antagna inflationsutvecklingen för
de närmaste åren på strax under 3 % blir skillnaden mellan ett
realt och nominellt avkastningskrav inte särskilt stor. Om
emellertid inflationen ökar väsentligt blir skillnaden
självfallet större. Utskottet vill i detta sammanhang betona att
förslaget att sänka avkastningskraven för ALMI och Industri- och
nyföretagarfonden skall ses mot bakgrund av den situation som
sedan en tid råder på kreditmarknaden och det starka behovet i
nuläget av att stimulera tillväxt och nya jobb inom de små och
medelstora företagen. I ett längre perspektiv och under andra
ekonomiska förutsättningar än dagens ankommer det, enligt
utskottets mening, på regeringen att ta initiativ till att
anpassa t.ex. avkastningskraven till sådana förändringar, bl.a.
för att undvika en alltför drastisk värdeminskning av kapitalet.
Med det sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion
1994/95:Fi31 (m).

Enligt utskottets mening bör inte heller motion 1994/95:N19
(c) i nu berörd del ligga till grund för något uttalande från
riksdagens sida. Det är väsentligt att staten med olika medel
stöder kvinnors företagande. Det finns också anledning att utgå
från att intresset för stöd från ALMI och Industri- och
nyföretagarfonden kommer att vara stort bland kvinnliga
företagare. Utskottet finner det dock inte vara nödvändigt att
på förhand slå fast hur stor andel av det frigjorda låneutrymmet
som skall vara destinerat till sådant företagande. Med
hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion
1994/95:Fi19 (c) i här aktuell del.

Kreditgarantier för den civila flygmotorindustrin

Den civila flygmotorindustrin representerar en högteknologisk
verksamhet som har direkta och indirekta positiva effekter på
den svenska industriella strukturen, påpekas det i
kompletteringspropositionen. Den aktuella industrin kännetecknas
av mycket stora utvecklingsinvesteringar och långa
återbetalningstider (ca 35 år) för gjorda satsningar. Dessa
förhållanden har medfört dels att utvecklingen av nya motorer
sker i samarbetsprojekt, dels att det är mycket svårt att få en
finansiering av projekten på den ordinarie kredit- och
kapitalmarknaden. Regeringen framhåller vidare att detta kan
verka hämmande på utvecklingen av en konkurrenskraftig
flygmotorindustri och erinrar om att kapitalmarknadernas
begränsningar vad gäller riskbenägenhet i fråga om sådana
utvecklingsinvesteringar har inneburit att statlig
finansieringsmedverkan förekommer i flera länder. Berörda
svenska företag har därför i detta avseende en väsentlig
konkurrensnackdel i förhållande till företag i andra länder.

Mot bakgrund härav bör, enligt regeringens mening, staten i
viss utsträckning medverka i finansieringen av
utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer. Denna medverkan
avses ske inom ramen för GATT:s (organisationen för det allmänna
tull- och handelsavtalet) och EG:s regelverk vad avser statligt
stöd till näringslivet. En noggrann individuell prövning av
varje projekt skall göras vad gäller förutsättningarna för ett
statligt engagemang. Regeringen betonar i
kompletteringspropositionen att en statlig medverkan vid
finansieringen förutsätter att företagen själva står för en
väsentlig del av det totala finansieringsbehovet för
utvecklingssatsningarna. Därigenom tillförsäkras projekten också
en kommersiell prövning både inom företagen och av staten som
delfinansiär.

Regeringen förordar en statlig finansieringsmedverkan i form
av kreditgarantier. Fördelen med en sådan modell är, påpekar
regeringen, att ett väsentligt riskavlyft för företagen
åstadkommes samtidigt som det inte uppkommer någon direkt
budgetbelastning. Regeringen bedömer att den sammanlagda ramen
för kreditgarantier under de närmaste fem åren behöver uppgå
till 500 miljoner kronor. Eventuella förluster till följd av
kreditgarantier till flygmotorindustrin skall belasta anslaget
hos Riksgäldskontoret för garantiverksamhet. På den del av
kreditramen som är ianspråktagen skall utgå en avgift med 0,25 %
per år som skall täcka eventuella förluster. Det föreslås att
det skall ankomma på regeringen att närmare utforma ett
kreditgarantisystem med här angiven innebörd.

Regeringen har enligt uppgift för avsikt att efter
riksdagsbeslut med propositionen som grund och en närmare
utarbetad teknisk lösning notifiera EU-kommissionen att Sverige
ämnar införa ifrågavarande stöd. Notifieringen kommer att ske
tidigast under sommaren 1995. EU-kommissionen prövar därefter
systemets förenlighet med EU:s statsstödsregler.

Utskottet konstaterar att det föreslagna systemets
förenlighet med EU:s statsstödsregler och de internationella
förpliktelser i övrigt av handelspolitisk natur som Sverige har
åtagit sig att respektera, noggrant skall beaktas vid den
närmare utformningen av systemet. Dess förenlighet med EU:s
konkurrensregler och i övrigt de krav som villkoren för den inre
marknaden uppställer skall i särskild ordning prövas av
EU-kommissionen. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det
framlagda förslaget beträffande kreditgarantier för finansiering
av utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Efter beslut av regeringen i februari 1995 har Styrelsen för
teknisk ackreditering ändrat namn till Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll. Eftersom myndighetens namn
förekommer i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll krävs
följdändringar i lagen.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
lagändringen.

Förhöjt anslag till NUTEK

I budgetpropositionen har regeringen för nästa budgetår
beräknat medelsbehovet för förvaltningskostnaderna vid Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK) till knappt 296 miljoner
kronor. Riksdagen har tidigare under våren 1995 (bet.
1994/95:NU18) beslutat om ett sådant anslag.

EU-medlemskapet innebär att Sverige får del av EU:s
strukturfonder. De nya uppgifter som därigenom kommer att falla
på NUTEK avser genomförande av programmen för främst mål 2
(omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång) och
mål 6 (främjande av utvecklingen och strukturanpassningen i
regioner som är ytterst glesbefolkade) samt vissa
gemenskapsinitiativ. NUTEK skall också svara för den
ekonomisk-administrativa samordningen av hela
strukturfondsåterflödet gentemot EU-kommissionen. Mot denna
bakgrund bedömer regeringen nu att NUTEK behöver en
resursförstärkning för budgetåret 1995/96 på 7 miljoner kronor
för att klara sina tillkommande arbetsuppgifter. Anslaget för
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår skulle sålunda
uppgå till knappt 303 miljoner kronor.

Under den allmänna motionstiden yrkades i motion 1994/95:N270
(mp) att ifrågavarande anslag till NUTEK skulle skäras ned med
25 % och att riksdagen som en följd därav endast skulle anslå ca
222 miljoner kronor. Detta motionsyrkande följdes upp i en
reservation (mp) i det aktuella utskottsbetänkandet. I motion
1994/95:Fi34 (mp) upprepas detta krav med hänvisning till
regeringens förslag om en förändring av anslagsbeloppet för
budgetåret 1995/96.

Utskottet finner regeringens förslag om en viss
resursförstärkning till NUTEK som en följd av myndighetens
arbete med EU:s strukturfonder vara välmotiverat. Som en följd
härav avstyrks motion 1994/94:Fi34 (mp) i här aktuell del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förhöjt anslag till Kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 4
punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare
beslutat (prop. 1994/95:152, bet. NU23, rskr. 315) -- anvisar
ett med 15 000 000 kr förhöjt ramanslag på 71 025 000 kr,

2. beträffande Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen
m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 7
avsnitt 4
a) antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av
vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
c) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad
användning av kontanta medel och aktier som ännu inte har
skiftats ut från avvecklingsstyrelsen,
d) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad
användning av de tillgångar som återstår av det som reserverats
för det premiegrundande allemanssparandet och
avvecklingsstyrelsens verksamhet,

3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga
12 avsnitt 1 moment 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi31
yrkande 5 och 1994/95:N19 yrkande 1 godkänner vad som anges i
propositionen om ändrade avkastningskrav och riktlinjer i övrigt
för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden,
res. 1 (m)

4. beträffande kreditgarantier för den civila
flygmotorindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga
12 avsnitt 1 moment 2 bemyndigar regeringen att inom en ram av
500 000 000 kr utfärda kreditgarantier för finansiering av
utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin i
enlighet med vad som anges i propositionen,

5. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll
att riksdagen antar det i proposition 1994/95:150 bilaga 12
avsnitt 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll,

6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga
12 avsnitt 2 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:Fi34
yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett
med 7 000 000 kr förhöjt ramanslag på 302 967 000 kr.
res. 2 (mp)

Stockholm den 31 maj 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart
Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund
(kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).

Reservationer

1. Avkastningen på vissa lånemedel, m.m. (mom. 3)

Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola
Karlsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "aktuell
del" bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna förändringen i avkastningskrav
för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
kan inte godtas. I likhet med vad som anförs i motion
1994/95:Fi31 (m) menar utskottet att en övergång från ett realt
avkastningskrav till ett nominellt sådant får till följd att det
insatta kapitalets värde successivt kommer att minska. Den av
regeringen föreslagna förändringen kommer också att innebära en
avsevärd subventionering av de aktuella lånen i förhållande till
de lån som står till buds på marknaden. Innebörden i det
sistnämnda är att den nödvändiga utvecklingen i riktning mot en
fungerande marknad för krediter och riskkapital på kommersiella
villkor blir fördröjd. Mot denna bakgrund avvisar utskottet
regeringens förslag och tillstyrker motion 1994/95:Fi31 (m) i
här behandlad del. Av detta följer även att utskottet avstyrker
det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N19 (c).

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi31 yrkande 5
avslår proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 1 moment 1 och
motion 1994/95:N19 yrkande 1.

2. Förhöjt anslag till NUTEK (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:Fi34 (mp) anser
utskottet att det finns skäl att reducera det aktuella anslaget
för förvaltningskostnader vid NUTEK -- ej öka anslaget som
regeringen föreslår. I linje med yrkandet i nyssnämnda motion
förordar utskottet att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
upptas till ca 222 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga
12 avsnitt 2 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:Fi34
yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett
med 73 992 000 kr sänkt ramanslag på 221 975 000 kr.

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av vissa
övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll