Kommunikationsforskning

Betänkande 1993/94:TU25

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU25

Kommunikationsforskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Förslag till riksdagsbeslut
• Reservation
• Innehållsförteckning

1993/94

TU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga
förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i årets
budgetproposition. Förslagen innebär att sammanlagt drygt 200
miljoner kronor anvisas för främst forsknings- och
utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Merparten av
pengarna, eller 122 miljoner kronor, avser bidrag till
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).
I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna
gäller frågor om kommunikationsforskningens inriktning och
lokalisering samt olika utredningsfrågor. Med hänvisning främst
till gällande ansvarsfördelning och pågående forskningsprojekt
avstyrks samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats en reservation av nyd-ledamoten
samt en meningsyttring av v-suppleanten.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Motionerna

1993/94:T213 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga
trafiksystem och drivmedel.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att initiera och stödja en
informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på
trafiksystemet,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de
samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter.

1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (båda
kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning om samspelet
mellan samhällsplanering och trafik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av forskning i syfte att främja
gång- och cykeltrafikanter.

1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fortsätta med forskningsinsatser
för framtagande av en svensk hybridbil samt att framgent i
nationell samling satsa på transportforskning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättande av en bilsocial utredning
i form av en bred parlamentarisk kommitté där även företrädare
för konsumentorganisationerna finns med.

1993/94:T906 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av ett regionalt centrum
för kommunikationsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum
för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flytta Väg- och
transportforskningsinstitutet till Borlänge.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upphandling och teknikutveckling av
miljöanpassade fordon och arbetsredskap.

1993/94:N424 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stimulera forskning om möjligheten
att katalysatorrena också dieselfordon.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs
och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på
transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,
hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets
huvudtitel anvisas forskningsanslag till
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) samt medel för bl.a. statistik
och prognoser inom trafikområdet.
Sedan år 1984 tillämpas en ordning där riksdagen på grundval
av regeringsförslag beslutar om treåriga program för
forskningen. Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast
våren 1993 och gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop.
1992/93:170, bet. TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att
en beställar- och utförarmodell infördes för forskningen. VTI
ombildades till ett renodlat forskningsinstitut och KFB gavs ett
ökat ansvar. Ökade resurser tillfördes samtidigt
kommunikationsforskningen.

Utskottet

1 Anslagsfrågor

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt
transportforskningsinstitut som utför tillämpad forskning och
utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Verksamheten
finansieras främst med ersättning för uppdragsforskning men även
med bidrag över statsbudgeten.

Regeringen föreslår i årets budgetproposition att
bidragsanslaget till VTI beräknas till drygt 34 miljoner kronor
för nästa budgetår. För verksamheten anges att de riktlinjer som
lades fast genom 1993 års forskningspolitiska beslut bör gälla
även för budgetåret 1994/95. I propositionen föreslås vidare att
riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt
1 000-kronorsanslag.

Utskottet vill beträffande VTI:s verksamhet erinra om att i
samband med att det nu gällande forskningspolitiska beslutet
lades fast framhöll utskottet att VTI representerade en
värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets
tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i
verksamheten (bet. 1992/93:TU34 s. 9). I betänkandet betonades
vikten av att långsiktiga avtal träffades mellan KFB och VTI för
att underlätta planeringen och för att möjliggöra en långsiktig
kunskapsuppbyggnad hos institutet. Utskottet ansåg det vidare
som viktigt att erfarenheterna av den nya beställar- och
utförarmodellen följdes upp och dokumenterades på lämpligt sätt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisningar för nästa budgetår.

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen

Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att
planera, initiera, stödja och samordna övergripande
kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och
demonstrationsverksamhet. Beredningen skall också svara för
information och dokumentation inom forskningsområdet.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
forskningspolitiska beslut för KFB bör gälla även för budgetåret
1994/95 och föreslår att ett ramanslag på närmare 122 miljoner
kronor anvisas för verksamheten. Regeringen anser vidare att det
är angeläget att KFB kan besluta om fördelningen av medel för
forskningsprojekt som löper över en längre period. I
propositionen föreslås därför att regeringen bemyndigas att
besluta om den ram som skall gälla för beredningens åtaganden
under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret
1999/2000. I sammanhanget anges att det inte är rimligt från
vare sig konstitutionell eller saklig synpunkt att betydande
delar av anslaget blir låst för engagemang som sträcker sig
bortom den planeringsperiod som gäller för ramanslaget.

Utskottet konstaterar att regeringens medelsberäkning för KFB
för nästa budgetår följer 1993 års riksdagsbeslut om
forskningspolitiken och tillstyrker därför förslaget till
medelsanvisning. Utskottet ställer sig också bakom förslaget att
regeringen bör bemyndigas att besluta om den ram som skall gälla
för beredningens åtaganden för forskningsprojekt som löper över
längre perioder. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar
för riksdagen i vilken omfattning sådana långsiktiga åtaganden
har lämnats.

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

Riksdagen fattade vid förra riksmötet beslut om att
Kommunikationsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande
användningen av el- och hybridfordon. För innevarande budgetår
anvisades 9 miljoner kronor för att påbörja programmet.

Regeringen föreslår att programmet fortsätter inom ramen för
en resursnivå på sammanlagt 120 miljoner kronor under
fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Därmed bedöms att en
tillräckligt bred försöks- och utvecklingsverksamhet kan komma
till stånd samtidigt som möjligheter skapas för att genomföra en
rimlig utvärdering av resultaten. Regeringen anser att
programmet bör inriktas främst mot hybridfordon. För budgetåret
1994/95 föreslås att 30 miljoner kronor anvisas för
verksamheten.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen för
nästa budgetår liksom den angivna resursnivån för
fyraårsperioden 1993/94--1996/97.

1.4 Statistik och prognoser

Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut har en särskild
delegation inrättats under Kommunikationsdepartementet,
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn (DPU). Delegationen har ansvar för att utarbeta
prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt
samhällsekonomiska effektbedömningar av transportsystemets
utveckling. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta
nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och
trafik samt att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.

Regeringen anser att det är angeläget att DPU disponerar
resurser och kompetens som gör att delegationen kan delta fullt
ut och som en jämbördig part i det utvecklingsarbete som sker
inom ramen för trafikverkens investeringsplanering. I
sammanhanget förutsätts att trafikverken medverkar till att DPU
vid varje tillfälle kan disponera samma system, databaser m.m.
som verken utnyttjar. Vidare förutsätts att verksamhet som
syftar till att förbättra och utveckla dessa system och data
bedrivs i samverkan mellan DPU och trafikverken. Enligt
propositionen är det angeläget att delegationen kan börja
planera för att medverka i den kommande revideringen av
infrastrukturens investeringsprogram. Regeringen har mot denna
bakgrund beräknat ca 5 miljoner kronor under anslaget Statistik
och prognoser för DPU:s verksamhet under nästa budgetår, vilket
innebär en resursförstärkning på 1,5 miljoner kronor.
Vidare anges att 9 291 000 kr bör omföras till anslaget
Statistik och prognoser från sjunde huvudtitelns anslag D 8.
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Medelsomföringen föreslås ske med hänvisning till det
principbeslut riksdagen tidigare fattat om ansvaret för den
statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 122). I
sammanhanget anges att regeringen avser att se över DPU:s
arbetsformer för att säkerställa att de krav som ställs på en
statistikmyndighet uppfylls.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att DPU för
budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 14 281 000 kr.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om vikten av
att ett nära samarbete utvecklas mellan DPU och trafikverken.
För detta talar inte minst de berättigade krav som kan ställas
på ett effektivt och samordnat resursutnyttjande. Utskottet
tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

1.5 Informationsteknologi

Regeringen har i budgetpropositionen framhållit att en
delegation för transportinformatik bör tillsättas. Delegationen
skall bl.a. vara ett tillfälligt beredningsorgan i frågor som
gäller den nya teknikens trafikpolitiska konsekvenser och lämna
förslag till utformning av regelverket kring
informationsteknologins användning i trafik- och
transportsystemet. Regeringen föreslår att ett anslag på 2
miljoner kronor anvisas till delegationen för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Kommunikationsforskningens inriktning

Utskottet behandlar i det följande de motionsförslag som
väckts om FoU-verksamhetens närmare inriktning och om olika
utredningsfrågor.

2.1 Miljöinriktat trafiksystem

Forsknings- och utvecklingsfrågor i syfte att utveckla ett
miljöanpassat trafiksystem behandlas i fyra motioner.

Med utgångspunkt från trafiksituationen i Stockholms län
framhålls i motion T213 (s) behovet av att utveckla mer
miljövänliga trafiksystem och drivmedel. En utveckling av
alternativa bränslen bedöms som nödvändig för att komma fram
till de kombinationer som ger bästa möjliga effekt både
miljömässigt och kostnadsmässigt. Det anges också som angeläget
att nya kollektivtrafiksystem som sky-ways, spårbilar och
ADB-baserade beställningssystem för kollektivbilsanvändning
utvecklas. I sammanhanget framhålls att de utvecklingsprojekt
som VTI för närvarande bedriver tillsammans med Nordiska
vägtekniska förbundet är intressanta och därför bör stödjas
aktivt.

I motion T228 (nyd) bedöms likaså att teknikutvecklingen har
stor betydelse för möjligheten att skapa en god miljö. På sikt
anges att ett individuellt nollemissionsfordon bör tas fram.
Detta kan vara någon form av hybridbil, varför
forskningsinsatserna för att ta fram en svensk hybridbil bör
fortsätta. Större anslag måste vidare ges enligt motionen för
att genomföra en nationell satsning på transportforskningen.

I motion Jo679 (fp) konstateras att trafiken orsakar den
övervägande delen av luftföroreningarna och bullret i Stockholms
län. Väg-, flyg- och båttrafiken måste mot denna bakgrund styras
så att utsläppen minskar. Detta gäller också arbetsfordon och
motorredskap som enligt motionen svarar för en oväntat stor del
av föroreningarna. Det är därför angeläget att efterfrågan på
nya miljöanpassade lösningar stärks genom att staten och
statliga verk vid upphandling av arbeten och entreprenader
föreskriver att bästa tillgängliga teknik skall användas.
Motionärerna framhåller mot denna bakgrund behovet av
upphandling och teknikutveckling av miljöanpassade fordon och
arbetsredskap.

I motion N424 (kds) framhålls att det för närvarande inte är
möjligt att katalysatorrena dieseldrivna fordon. I sammanhanget
anges att graden av miljöbelastning skiftar mellan olika
dieselbränslen. Generellt sett har fossila bränslen som
traditionell dieselolja större miljöbelastande effekt än
förnyelsebara drivmedel som rapsdiesel, etanol och ekodiesel.
Vid sidan av miljöaspekten kommer fördelarna av att de
förnyelsebara drivmedlen kan odlas i inhemsk produktion, att de
håller åkrarna öppna, att de förbättrar handelsbalansen med
utlandet och att de ingår i ett slutet kretslopp där den mängd
koldioxid som alstras när bränslena förbränns upptas när de
odlas. Motionären anger att det mot denna bakgrund vore
angeläget att stimulera forskning om möjligheterna att
katalysatorrena också dieselfordon.

Utskottet kan konstatera att det råder enighet om att
trafiksystemet måste utformas så att konsekvenserna för miljön
blir acceptabla. Framsteg har gjorts för att minska
avgasutsläppen från dieselmotorer. En intensiv forskning är dock
nödvändig om ett miljöanpassat transportsystem skall kunna
utvecklas. Stora ansträngningar måste därför göras för att
utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel.
Utskottet ser det således som viktigt att en målmedveten
forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet kommer till
stånd som gör att ny teknik utvecklas. I den strategi som
riksdagen tidigare i vår lagt fast för inriktningen mot ett
långsiktigt bärkraftigt transportsystem ingår också en ökad
användning av biobränslen, energieffektivisering samt utökad
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som
viktiga delar (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU16, rskr. 154).
Utskottet vill vidare erinra om att genom 1993 års
forskningspolitiska beslut har anslagen till forskningen ökat
med närmare 50 %. Miljöfrågorna angavs därvid som ett
prioriterat område. Med de medelsanvisningar som utskottet nu
ställer sig bakom med bl.a. förstärkta insatser för utveckling
av el- och hybridfordon förbättras ytterligare möjligheterna att
vinna ökad kunskap och att uppnå angelägna framsteg. Sammantaget
finns därmed enligt utskottets mening goda förutsättningar för
att forskningen kan komma att lämna verkningsfulla bidrag till
arbetet med att miljöanpassa trafiksystemet.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att syftet med
motionsyrkandena till väsentlig del kan komma att tillgodoses. I
avvaktan på resultatet av pågående forsknings- och
utvecklingsarbete bör de aktuella motionsyrkandena inte
föranleda något initiativ från riksdagens sida. De avstyrks
följaktligen.

2.2 Bilsocial utredning

I motion T228 (nyd) framhålls att bilen har blivit en viktig
del av familjens vardag. Alltför ofta utnyttjar dock staten
bilismen som mjölkko när någon del av den offentliga sektorn
behöver finansieras. Enligt motionen är även vissa grupper i
samhället onaturligt bilfientliga. Dessa grupper uppges ha fått
ett alltför stort spelrum i svensk debatt. Motionärerna anser
mot denna bakgrund att en bilsocial utredning snarast bör
tillsättas som på ett övergripande sätt bör belysa bilens
sociala och ekonomiska betydelse för landet och för medborgarna.
Utredningsformen bör vara en bred parlamentarisk kommitté med
starkt inslag från berörda konsumentorganisationer. Kommittén
bör även få till uppgift att föreslå ett nytt
finansieringssystem som mer rättvist speglar de kostnader
bilisten ger upphov till då han utnyttjar vägsystemet. En fråga
som också bör belysas inom ramen för utredningsarbetet är enligt
motionen problemet med oförsäkrade fordon som blir allt fler i
trafiken.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att bilen
kommit att inta en allt viktigare roll i vårt samhälle.
Utskottet anser därför att det är nödvändigt att trafikpolitiken
och statens agerande på trafikområdet bygger på en realistisk
uppfattning om bilens betydelse och funktion i samhället. Bilen
har bl.a. stor regionalpolitisk betydelse för stora delar av
landet och då i synnerhet för landets glesbygdsområden. Tillgång
till bil är således i många fall en förutsättning för arbete,
fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv.
Vad gäller motionskravet på ytterligare utredningsinsatser
vill utskottet erinra om att under senare tid har initiativ
tagits såväl nationellt som internationellt i syfte att vidga
kunskapen om bilanvändandet och dess betydelse. Arbete pågår
vidare med att förbättra det statistiska underlaget. På uppdrag
av Delegationen för prognos- och utvecklingsarbete (DPU) inleder
SCB under våren 1994 ett nytt löpande system med nationella
resvaneundersökningar. Detta betyder att kunskapen om resvanorna
i samhället -- och därmed även om bilismens stora betydelse --
ytterligare kommer att öka.
Utskottet bedömer att med det underlag som redan nu finns
tillgängligt och som i framtiden kommer att finnas som ett
resultat av pågående utredningsarbete kommer kunskaperna om
bilismens roll i samhället att öka. Det bör vidare enligt
utskottets mening ankomma på regeringen och
Kommunikationsforskningsberedningen att följa den fortsatta
utvecklingen på området och överväga om ytterligare initiativ
erfordras. Beträffande motionärernas fråga om en förändrad
finansieringsform vill utskottet slutligen hänvisa till den
beredning som pågår med anledning av vad som anförts i
finansutskottets betänkande (bet. 1992/93:FiU30) angående
utredning av statsbudgetens omfattning och uppdelning av statens
utgifter i en drift- och en kapitalbudget.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet
med yrkandet i allt väsentligt torde komma att tillgodoses.
Motionsyrkandet bör därför inte i detta sammanhang påkalla någon
åtgärd från riksdagens sida, varför det avstyrks i nu behandlad
del.

2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

I motion T216 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är
en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är
därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna.
Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar
och stödjer en informationsinsats som beskriver trafiksystemets
betydelse för kvinnorna.

Utskottet har tidigare, senast under våren 1993 (bet.
1992/93:TU34), behandlat den aktualiserade frågan. Utskottet
framhöll därvid att resvanorna skiljer sig åt mellan män och
kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om att skillnader i
resvanor också föreligger mellan olika åldersgrupper och
geografiska områden. Utskottet angav vidare att enligt den
övergripande trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en
anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är
därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett
sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman.
Utskottet erinrade också om pågående forskningsprojekt som
behandlar anknytande frågeställningar. I sammanhanget hänvisades
till de nationella resvaneundersökningarna som tidigare
genomförts. Utskottet förutsatte att forskningsresultat på olika
sätt fördes ut till beslutsfattare och allmänhet.
Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet vill
härutöver tillägga att med det nya system som inleds i vår med
löpande resvaneundersökningar kan kunskaperna om resvanorna i
samhället fördjupas och bli till ökad nytta för
trafikplaneringen. Utskottet vill också framhålla att KFB har
ansvaret för all dokumentation och information om samtliga
forskningsresultat inom kommunikationsområdet. Utskottet är
därför inte berett att förorda något särskilt initiativ på
informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker
därför densamma i nu behandlad del.

2.4 Just-in-time-transporter

I motion T216 (v) konstateras att trafikpolitiken har
anpassats till bl.a. företagens just-in-time-filosofi som
innebär att företagen minskar sin lagerhållning av varor och i
stället förlitar sig på tidsprecision vid leveranser från
underleverantörer och till kunder (rullande lagerhållning).
Detta har inneburit en kraftig ökning av tunga vägtransporter
som kostar samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer
och hårt nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på
denna utveckling. Just-in-time-transporter har därmed enligt
motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader från
företagen till samhället eftersom det medfört en stark ökning av
tunga transporter och därmed ökat vägslitage, olyckor, trängsel
etc. Motionärerna begär mot denna bakgrund att en utredning
tillsätts som skall se över de samhällsekonomiska effekterna av
just-in-time-transporter.

Utskottet kan konstatera att godstrafikens konsekvenser för
samhället nyligen behandlats inom ramen för
Transportforskningsberedningens (numera KFB) verksamhet. I en
forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7,
Förändringar i transportmönster--externa effekter) angavs att
effekterna av material-administrativa tillämpningar på
transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock
utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som
transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning
mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit
marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa
effekter som uppstår, såsom miljöeffekter, olyckor, vägslitage
och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha ökat till
följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också att nya
transportmönster går att kombinera med en positiv utveckling som
minskar transporternas externa effekter för samhället.
Utskottet vill vidare erinra om att regeringen i årets
budgetproposition betonar att arbetet med att systematiskt
värdera och prissätta trafikens miljöskador ingår som en viktig
del i inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu
behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.

2.5 Andra forskningsfrågor

I motion T223 (kds) framhålls att förändringar i samhällets
struktur kan ha stor betydelse för transportbehovet. I
sammanhanget hänvisas till 1988 års trafikpolitiska beslut där
det angavs att samhällsplaneringen skulle styras så att
nytillkommande bebyggelse lokaliseras till områden med goda
förutsättningar för en effektiv försörjning med kollektivtrafik.
Hittills anges dock att alltför litet har hänt i den riktningen.
De ambitioner som funnits har dessutom ofta lett till felaktiga
beslut. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund fördjupad
forskning om samspelet mellan samhällsbyggnad och trafik så att
samhällsplaneringen kan fungera i enlighet med gällande
trafikpolitiska beslut.
I samma motion framhålls vidare behovet av en aktiv
cykelpolitik. Enligt motionärerna uppfyller cykeln alla krav på
ett bra transportmedel på resavstånd upp till en mil samtidigt
som cyklandet förbättrar folkhälsan. För att belysa
cykeltrafikens möjligheter anges att i Stockholm sker ca 5 % av
allt transportarbete med cykel medan exempelvis i Holland, där
cykeln betraktas som en självklar och nödvändig nyttighet,
20--50 % av alla resor i städer företas med cykel. Motionärerna
anser att det är viktigt att satsa på bra cykelstråk och god
väghållning. Viktigt är också att göra det enkelt att ta med
cykeln på tåg och bussar samt att anlägga cykelparkeringar. I
motionen konstateras vidare att både cyklister och fotgängare är
mycket utsatta i trafiken, varför åtgärder krävs för att öka
säkerheten. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund
ytterligare forskning i syfte att främja gång- och cykeltrafik.

Utskottet vill framhålla att riksdag och regering inte bör
detaljstyra forskningsinriktningen. Statsmakterna bör ange
övergripande ramar och riktlinjer för forskningen samt svara för
att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de
resurser som avsätts för detta ändamål. Statsmakternas
övergripande syn läggs fast genom den tidigare beskrivna
ordningen med treåriga forskningsprogram. Detta betyder att den
närmare planeringen och genomförandet av forskningen bör
överlåtas på ansvariga myndigheter och på forskarna.
När det gäller samspelet mellan samhällsplanering och trafik
vill utskottet hänvisa till årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 7). Regeringen anför här under avsnittet
Särskilda frågor, Inriktningen mot ett långsiktigt bärkraftigt
transportsystem att det är nödvändigt att markanvändningen och
transportplaneringen integreras så att utvecklingsmönster som
minskar transportbehoven främjas. Vidare framhålls behovet av
att utveckla eller förbättra mekanismer för att integrera
transportplaneringen i bostads- och bebyggelseplaneringen i
städer och regioner i syfte att minska transporternas
miljöeffekter. I propositionen aviseras även att regeringen
senare kommer att redovisa sina ställningstaganden till hur ett
långsiktigt bärkrafigt transportmönster skall utvecklas i den
svenska samhällsplaneringen.
Vad gäller yrkandet om gång- och cykeltrafik instämmer
utskottet i uppfattningen att cykeln kan utgöra ett både
attraktivt och lämpligt färdmedel för många korta resor.
Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i trafikbilden.
Detta gäller inte minst i kombination med kollektiva färdmedel.
Staten har under många år verkat för att stimulera en ökad och
trafiksäkrare cykel- och gångtrafik genom bl.a. insatser på
forskningsområdet. Detta arbete har i många fall koncentrerats
kring olika säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor.
I trafiksäkerhetsarbetet har även de s.k. oskyddade
trafikanterna som cyklister och gångtrafikanter prioriterats.
Enligt vad utskottet erfarit pågår projekt inom området såväl
hos KFB som hos VTI.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de nu
behandlade motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Motion T223 (kds) avstyrks därför i nu
behandlad del. Syftet med yrkandena torde dock delvis bli
tillgodsett.

3 Kommunikationsforskningens lokalisering

I motion T906 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp
för kommunikationsforskningen. Som motivering anges att den
snabba förändringstakten gör att kommunikationsforskningens roll
växer och blir allt viktigare för landets och regionernas
utveckling. Enligt motionären bör forskningen bedrivas i sådana
former att den svarar mot de nya möjligheter till
decentralisering som erbjuds. För 1990-talet anges att det är
viktigt att försöka sprida forskningen till flera regioner, och
även göra det i delvis nya former. Detta kan ske genom att man
stegvis bygger upp ett regionalt centrum för
kommunikationsforskning. Uppgiften skall vara att utifrån
prioriterade forskningsområden utveckla miljöanpassade lösningar
för gods- och persontransporter och informationshantering.
Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet, energieffektivitet,
transportekonomi, framkomlighet och tidspassning samt
förutsättningarna för industriell produktion. Ett nytt regionalt
centrum för kommunikationsforskning bör enligt motionären
samordna sitt arbete med befintliga institutioner. Det bör dock
ges en självständig ställning. Målet bör vara att bygga upp en
mellanform mellan traditionell högskola och det
utvecklingsarbete som normalt bedrivs inom industrin.
Inriktningen bör vara att driva arbetet i så nära samarbete med
industrisidan att resultaten kan omsättas i direkt produktion
för transportsektorn. Centret bör grundfinansieras inom ramen
för KFB:s anslag.
I motionen föreslås vidare att detta nya centrum inrättas i
Fyrstadsregionen, dvs. den region som består av kommunerna
Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. I denna region
finns det enligt motionären sedan länge en inriktning på
transportanknutna verksamheter och ovanligt goda naturliga
förutsättningar för att utveckla och pröva nya tekniska
lösningar för kommunikation och transporter.

I motion A450 (s) om sysselsättningspolitiska åtgärder i
Dalarna anges att sedan ett antal år är både Vägverkets och
Banverkets huvudkontor lokaliserade till Borlänge. Ett mycket
stort kunnande på det transporttekniska området finns därmed
koncentrerat till regionen. Motionärerna föreslår att VTI också
flyttas till Borlänge. Därmed skulle den transporttekniska
kunskapen ytterligare förstärkas och goda samordningseffekter
uppnås.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena understryka
angelägenheten av att landets samlade forskningsresurser används
på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den
framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika beställare
och utförare av forskning är av strategiskt intresse. Utskottet
vill vidare erinra om att enligt 1993 års forskningspolitiska
beslut innefattar statens ansvar för kommunikationsforskningen
att fungerande forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas
som möjliggör en långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för
ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka
forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet
avstyrker därför motion T906 (v). Utskottet avstyrker även
motion A450 (s) i nu berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget Statens väg- och
transportforskningsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

2. beträffande anslaget Bidrag till Statens väg- och
transportforskningsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 189 000 kr,

3. beträffande anslaget
Kommunikationsforskningsberedningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr,

4. beträffande beslutsram för
Kommunikationsforskningsberedningen
att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som
i propositionen anförts besluta om den ram som skall gälla för
Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden under budgetåret
1994/95 för perioden fram t.o.m. budgetåret 1999/2000,

5. beträffande anslaget Bidrag till forskning om el- och
hybridfordon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr,

6. beträffande planeringsram för forskningsprogram om el-
och hybridfordon
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om den
totala ramen för forskningsprogrammet om el- och hybridfordon,

7. beträffande anslaget Statistik och prognoser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statistik och prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 14 281 000 kr,

8. beträffande anslaget Informationsteknologi
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 2 000 000 kr,

9. beträffande miljöinriktat trafiksystem
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T213 yrkande 3,
1993/94:T228 yrkande 3, 1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424
yrkande 4,
res. (nyd)

10. beträffande bilsocial utredning
att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 16,

11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 8,
men. (v) - delvis

12. beträffande just-in-time-transporter
att riksdagen avslår motion 1993/94:T216 yrkande 9,
men. (v) - delvis

13. beträffande andra forsknings- och utvecklingsfrågor
att riksdagen avslår motion 1993/94:T223 yrkandena 2 och 7,

14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T906 och 1993/94:A450
yrkande 6.

Stockholm den 12 april 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),
Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s),
Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines
Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz
(kds) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Kommunikationsforskning

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt F.
Kommunikationsforskning (s. 125--133)
1. att riksdagen till Statens väg- och
transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 000 kr (punkt F 1),
2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och
transportforskningsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 34 189 000 kr (punkt F 2),
3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 121 870 000 kr
(punkt F 3),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den
ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens
åtaganden under budgetåret 1994/95 för perioden fram t.o.m.
budgetåret 1999/2000 (punkt F 3),
5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och
hybridfordon för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 30 000 000 kr (punkt F 4),
6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om den totala ramen för forskningsprogrammet om el- och
hybridfordon (punkt F 4),
7. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 14 281 000 kr (punkt F 5),
8. att riksdagen till Informationsteknologi för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 kr (punkt
F 6).

Reservation

Miljöinriktat trafiksystem (mom. 9)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att en satsning också inletts på
forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt utskottets mening är
dock satsningen otillräcklig. Som framhålls i motion T228 (nyd)
krävs ökade insatser i syfte att bl.a. utveckla en svensk
hybridbil.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund motion T228 (nyd) i
denna del. Syftet med övriga motionsyrkanden torde med
utskottets ställningstagande till väsentlig del komma att
tillgodoses. De påkallar dock inte någon åtgärd och avstyrks
följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande miljöinriktat trafiksystem
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1993/94:T213 yrkande 3,
1993/94:Jo679 yrkande 5 och 1993/94:N424 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

Trafiken har olika betydelser för kvinnor och män. Kvinnor
lägger exempelvis ner mer tid på inköp, omsorg och sociala
kontakter än män, som använder mer tid på sitt lönearbete.
Kvinnorna har i förhållande till männen inte tillgång till bil i
lika stor utsträckning och har därmed sämre
transportmöjligheter. En fungerande kollektivtrafik är därför en
viktig jämlikhetsfråga. Vänsterpartiet anser mot dena bakgrund
att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att initiera och
stödja en folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från
beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens
betydelse samt bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed
bifalla motion T216 (v) yrkande 8.

Just-in-time-transporter

Genom den ökade omfattning som s.k. just-in-time-transporter
fått i samhället har godstrafiken ökat samtidigt som
transportmönstret förändrats. En oplanerad överföring har därmed
skett till tunga vägtransporter, vilket bl.a. fört med sig ett
ökat vägslitage, fler olyckor och ökad trängsel. Detta kostar
samhället mångmiljardbelopp genom fler trafikoffer och hårt
nedslitna vägnät samtidigt som vissa företag tjänar på det. Jag
anser därför att en utredning bör tillsättas för att se över de
samhällsekonomiska effekterna av just-in-time-transporterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
11 och 12 borde ha hemställt:

11. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

12. beträffande just-in-time-transporter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Förslag till riksdagsbeslut1
Kommunikationsforskning1
Motionerna2
Bakgrund3
Utskottet4
1 Anslagsfrågor4
1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut4
1.2 Kommunikationsforskningsberedningen4
1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon5
1.4 Statistik och prognoser5
1.5 Informationsteknologi6
2 Kommunikationsforskningens inriktning6
2.1 Miljöinriktat trafiksystem6
2.2 Bilsocial utredning8
2.3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet9
2.4 Just-in-time-transporter10
2.5 Andra forskningsfrågor10
3 Kommunikationsforskningens lokalisering12
Hemställan13
Reservation15
Meningsyttring av suppleant15