Jämställdhet inom utbildning och forskning

Betänkande 2000/01:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande 2000/01:UBU11

Jämställdhet inom utbildning och forskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner från allmänna motionstiden
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

UbU11

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden år 2000 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande
jämställdhet inom utbildning och forskning.

Yrkandena avser frågor om bl.a.
jämställdhetsarbetet i skolan, åtgärder mot sexuella
trakasserier i skolan, träning i självförsvar för
flickor, könsfördelningen inom vissa
högskoleutbildningar, jämställdhetslagstiftning för
studenter, likvärdiga villkor för kvinnor och män
inom högre utbildning och forskning, tillsättningar
av professurer samt genusperspektiv i
vårdutbildningar och lärarutbildningen.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 39 yrkanden,
återges i bilaga.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 39
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000,
vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets
olika beredningsområden.

Motionsyrkandena avser bl.a. jämställdhetsarbetet
i skolan, åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan, träning i självförsvar för flickor,
könsfördelningen inom vissa högskoleutbildningar,
jämställdhetslagstiftning för studenter, likvärdiga
villkor för kvinnor och män inom högre utbildning
och forskning, tillsättningar av professurer samt
genusperspektiv i vårdutbildningar och
lärarutbildningen.

Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till åtgärder
som vidtagits på nationell nivå för att stödja och
stimulera det lokala jämställdhetsarbetet i skolan,
till pågående utredningsarbete och till pågående
beredning inom Regeringskansliet med anledning av
lämnat utredningsförslag.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från samtliga partier utom Socialdemokraterna och
Miljöpartiet.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ub224 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det juridiska skydd som
återfinns i jämställdhetslagen också skall gälla
elever i grundskola och gymnasium.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.

2000/01:Ub249 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att på de skolor där
eleverna så önskar skall självförsvarsträning för
flickor ordnas.

2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att inom ramen för befintliga medel utveckla
ett projekt som syftar till att förmå grund- och
gymnasieskolor att anordna självförsvarsträning för
flickor.

2000/01:Ub263 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nationellt ansvar för att motverka sexuella
trakasserier och övergrepp.

2000/01:Ub292 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jämställdheten i skolan.

2000/01:Ub293 av Margareta Viklund (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studier som visar på
bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män tas
till vara och att dessa frågor tas upp i
skolundervisningen med syftet att påverka
pojkars/mäns syn på flickor/kvinnor.

2000/01:Ub305 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att de tjejer som önskar skall ges möjlighet till
träning i självförsvar i anslutning till skolan.

2000/01:Ub306 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att pilotgrupper bildas för att öka och bibehålla
intresset för naturvetenskap i grundskolan.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet i
skolan.

2000/01:Ub461 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om vikten av ett tydligare
genusperspektiv i examensordningen.

2000/01:Ub470 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om andelen kvinnor i
ingenjörsutbildningar.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler motsvarande
jämställdhetslagen i högskoleförordningen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämn könsfördelning
i tjänsteförslagsnämnden.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beaktande av
sökandetrycket vid dimensioneringen av
högskoleplatser.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initiativ för att
öka rekryteringen av män till kvinnodominerade
utbildningar.

2000/01:Ub481 av Lena Ek (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning för att undersöka
hur jämställdheten kan ökas på svenska högskolor och
universitet.

2000/01:Ub500 av Lisbeth Staaf-Igelström och Anita
Jönsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
kvinnojourernas kunskap i utbildningsväsendet samt
att fler professurer i kvinnovetenskap inrättas.

2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhetsarbetet
i högskolan.

2000/01:Ub817 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om flickor och teknik.

2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att studenter skall
omfattas av lagen om sexuella trakasserier.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning där de senaste årens
professorstillsättningar gås igenom utifrån ett
genusperspektiv.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om satsningar på
jämställdhets- och samlevnadsfrågor för ökad
livskvalitet.

2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att förebygga
våld.

2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag som syftar till att öka forskningen kring
kvinnors ohälsa och att föra in genderfrågor i
läkar- och vårdutbildning.

2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen av
jämställdhetsarbetet i skolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvotering.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsättningen av
professurer och tjänsteförslagsnämndernas
arbetsmetoder.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
problemet med att så få kvinnor avslutar högre
universitetsstudier.

26. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som
anförs i motionen lägger fram förslag som syftar
till att det i forskningen på sjukdomar tas hänsyn
till könsrelaterade symtom och deras konsekvenser.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att synliggöra
kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i
klassrummet.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om problematiken
angående ungdomars språkbruk och att flickors
kroppar anses vara allmänna objekt.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet och
genuskunskap och teknik i lärarutbildningen och en
fortsatt fördjupning av en jämställd undervisning.

2000/01:A809 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett samlat program
för ökad jämställdhet i den svenska skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av
läroböcker.

2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet på
universitet och högskolor.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans viktiga roll
när det gäller att lägga grunden för ett jämställt
samhälle.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att de
osynliga strukturerna och hindren mot kvinnor inom
den högre utbildningen klarläggs.

Utskottets överväganden

Jämställdhetsarbetet i skolan

Synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och hur
detta kan förbättras förs fram i flera motioner.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion
2000/01:A806 yrkande 5 måste jämställdhetsarbetet
grundas på kunskap om kvinnligt och manligt och bli
en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller
attitydfråga. Moderaterna betonar att en
jämställdhetspolitik för skolan måste ta sikte på
hur undervisningen går till, hur skolan arbetar, när
olika ämnen introduceras i tiden och hur
arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att
missgynna ettdera könet. De anser exempelvis att det
i första hand är en pedagogisk fråga att väcka
flickors intresse för teknik.

Kristdemokraterna framhåller i motion
2000/01:Ub316 yrkande 25 att jämställdhet är en av
de viktiga frågor som behöver etisk belysning i
skolan. Därtill måste skolan uppmärksamma och ta
hänsyn till flickors och pojkars olika sätt att
uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk.
Såväl flickor som pojkar bör aktivt uppmuntras att
söka sig till yrken som domineras av motsatt kön. I
motion 2000/01:Ub293 (kd) anför motionären att
studier som visar på brister i jämställdhet mellan
kvinnor och män bör tas upp i skolundervisningen med
syftet att påverka pojkars/mäns syn på
flickor/kvinnor.

I Centerpartiets motion 2000/01:So358 yrkande 5
markeras att skolan har ett ansvar för att motverka
traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för
eleverna att pröva och utveckla förmåga och
intressen oberoende av könstillhörighet. Vidare
måste ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan
inriktas på attitydförändringar vad gäller både
ungdomars språk och samlevnad, menar motionärerna.
Det sexualiserade språk som spridit sig i skolorna
visar på nedsättande attityder och bristande
jämställdhet. Liknande synpunkter förs fram i
motion 2000/01:A809 (c) yrkande 1, där motionärerna
också vill att ett samlat program för ökad
jämställdhet i skolan utarbetas av Skolverket i nära
samverkan med lärarnas organisationer.

Folkpartiet understryker i motion 2000/01:A812
yrkande 15 att jämställdhet handlar både om kunskap
och pedagogik. Arbetet med att förbättra
jämställdheten måste bli en integrerad del av
undervisningen i skolan. I motionen pekas på att
utrymme finns för olika initiativ från skolans sida,
t.ex. att undervisa flickor och pojkar var för sig i
vissa delar av olika ämnen. I Folkpartiets motioner
2000/01:Ub225 yrkande 20 och 2000/01:Ub236 yrkande
27, rörande grundskolan respektive gymnasieskolan,
lyfts likaså fram att ett jämställdhetsperspektiv
skall genomsyra all undervisning. Pedagogiken i
grundskolan måste anpassas så att både flickor och
pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av
undervisningen. I gymnasieskolan måste hänsyn tas
till olikheter mellan könen i fråga om mognad och
kunskaper, när undervisningen organiseras och vid
val av pedagogiska metoder.

Även i motion 2000/01:Ub292 (s) framställs
jämställdhet som både en pedagogisk fråga och en
fråga om kunskap. Motionärerna betonar att
jämställdhet också är en viktig värdegrundsfråga som
handlar om förhållningssätt. Regeringen bör därför
ta ansvar för att detta kunskapsområde har en plats
i lärarnas grundutbildning och fortbildning. Det är
viktigt att regeringen fortsätter att stödja och
stimulera det lokala arbetet med värdegrunden.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av
motsvarande motionsyrkanden om jämställdhetsarbetet
i skolan, och senast i betänkandet 1999/2000:UbU11,
konstaterat att synen på jämställdhet som både en
värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga har
tydliggjorts under senare år. Åtgärder har vidtagits
på nationell nivå för att stödja och stimulera det
lokala jämställdhetsarbetet ute i skolorna. I
korthet kan här nämnas följande.

Genom beslut av riksdagen våren 1995 infördes i
skollagens portalparagraf, 1 kap. 2 §, en
bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt
skall främja jämställdhet mellan könen (prop.
1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Riksdagen
delade regeringens bedömning att jämställdhet skall
lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans
dagliga arbete.

Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen
för Skolverket inskrivet att verket inom sitt
verksamhetsområde aktivt och medvetet skall främja
flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och
möjligheter.

Under ett drygt år från februari 1999 till och med
utgången av mars 2000 arbetade inom
Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift
att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.
Värdegrunden som formuleras i läroplanerna anger de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -
människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta - och som skolan skall förmedla och
förankra hos eleverna. Projektgruppen har bl.a.
genom olika informativa och målgruppsanpassade
insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att
konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.

Skolverket har under hösten 2000 publicerat en
temabild om värdegrunden, med titeln Med demokrati
som uppdrag. Den bygger på de kunskaper och
erfarenheter inom området som införskaffats under
senare år, och ger en övergripande och samlad bild
av de möjligheter och problem som finns i arbetet
med att omsätta de grundläggande demokratiska
värdena i praktiken. Skolverket har också på uppdrag
av regeringen och utifrån den analys som återfinns i
temabilden i november 2000 presenterat en långsiktig
Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska
värdena. Bland annat anges där hur verket avser att
arbeta med att stödja kompetensutveckling vid
förskolor och skolor i dessa frågor samt verkets
planer på framtida utvecklingsprojekt.

I den nya lärarutbildningen - som riksdagen
beslutat om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3, rskr. 5) - lyfts fram att studenten
för att erhålla lärarexamen skall äga sådan
kompetens att han eller hon kan dels förmedla och
förankra samhällets och demokratins värdegrund, dels
inse betydelsen av könsskillnader i
undervisningssituationen och vid presentation av
ämnesstoffet. Detta har genom en ändring i
högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23), som
träder i kraft den 1 juli 2001, intagits i
målbeskrivningen för den nya lärarexamen.

Från och med höstterminen 2000 gäller - efter
beslut av regeringen - reviderade kursplaner för
alla ämnen i grundskolan. I dessa har eftersträvats
att skolans värdegrund, däribland jämställdhet som
en fråga om demokrati, skall genomsyra
undervisningen i alla ämnen. Till exempel har
ambitionen varit att innehållet i kursplanerna för
de naturorienterande ämnena skall vara uttryckt på
ett sådant sätt att det kan tilltala både flickor
och pojkar.

Åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan m.m.

Yrkanden om åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan framställs i tre motioner.

Miljöpartiet anmärker i motion 2000/01:Ub224 att
jämställdhetslagens förbud mot sexuella trakasserier
omfattar lärare och annan skolpersonal, men inte
elever. Motionärerna vill att samma juridiska skydd
som finns i nämnda lag även skall gälla för elever i
grundskolan och gymnasieskolan.

I motion 2000/01:A808 yrkande 29 påpekar
Miljöpartiet att många flickor i dag far illa av
könsmobbning under sin skolgång. Detta är en
skrämmande utveckling som motionärerna inte kan
acceptera. Tyvärr finns det i nuvarande lagstiftning
inga regler som skyddar mot sådana trakasserier.
Motionärerna menar att det också är en fråga om att
åstadkomma attitydförändringar hos de vuxna på
skolan, som har ett övergripande ansvar, och hos
pojkar och flickor att visa respekt för varandra.

Även i motion 2000/01:Ub263 (s) framhålls
betydelsen av att unga flickor och pojkar växer upp
med en respekt för varandra som människor.
Motionärerna anser att det är ett nationellt ansvar
att se till att sexuella trakasserier och övergrepp
motverkas inom skolan.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som
motionärerna att könsmobbning i skolan, bl.a. bruket
av ett sexistiskt språk, inte kan tolereras och på
alla sätt måste stävjas. Utskottet anser emellertid
att riksdagen bör avslå motions-yrkandena med
hänvisning till följande.

Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades
skollagen (1985:1100) som stöd för det lokala
arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Enligt den därefter gällande lydelsen av
1 kap. 2 § skollagen är den som verkar inom skolan
skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså
måste betraktas som en allvarlig form av kränkande
behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets
förslag gjorde riksdagen ett tillkännagivande till
regeringen om att regeringen borde överväga hur man
på lämpligaste sätt skall kunna markera att
trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet
inte får förekomma.

Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens
uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur
skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning,
främst ur ett jämställdhetsperspektiv (rapport dnr
99:208). Detta ledde i sin tur till ett nytt
regeringsuppdrag, att ta fram en långsiktig
strategisk planering för hur skolor kan arbeta med
de grundläggande demokratiska värdena. Som utskottet
redovisat i det föregående har Skolverket i november
2000 fullgjort uppdraget genom skriften Strategi för
Skolverkets arbete med de demokratiska värdena.

Även Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har i ett
särskilt skolprojekt arbetat med insatser för att
motverka sexuella trakasserier. JämO har under år
2000 givit ut JämOs handbok mot könsmobbning i
skolan.

Som också nämnts i det föregående har kursplanerna
för grundskolans alla ämnen reviderats med
tillämpning från höstterminen 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om
värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad
och relationer, människosyn och språkbruk. Även i
kursplanen för de naturorienterande ämnena och i
biologi finns naturligen vissa inslag kring
undervisningen i sex och samlevnad.

Enligt direktiven till Skollagskommittén har
kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur en
ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas
(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå
förändringar för att stärka barns och ungdomars
skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten. Kränkande behandling pekas
särskilt ut i direktiven. Vidare skall utredas om
statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas.
Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15
september 2001.

Utskottet ser det som angeläget att elever så
långt möjligt får ett skydd mot sådan kränkande
behandling som sexuella trakasserier innebär.
Resultatet av Skollagskommitténs arbete med dessa
frågor bör emellertid avvaktas.

Enligt motion 2000/01:Ub249 (v) bör ett uppdrag
lämnas till Skolverket att, inom ramen för
befintliga medel, utveckla ett projekt som syftar
till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna
självförsvarsträning för flickor (yrk. 2).
Motionärerna vill också att riksdagen uttalar sig
för att självförsvars-träning för flickor skall
ordnas på de skolor där eleverna så önskar (yrk. 1).
De påpekar att en del skolor och kommuner redan i
dag anordnar sådan utbildning. Utbildningen eller
träningen handlar om att stärka unga flickors
självkänsla, ge dem kunskap om hur man undviker
farliga situationer och om hur man rent fysiskt tar
sig ur dem. Många unga flickors vardag är fylld av
rädsla, undergivenhet och fruktan för övergrepp,
anmärker motionärerna.

Också Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:So450
yrkande 6 att skolan får i uppdrag att ge flickor
utbildning i självförsvar. Motionärerna anser att
flickor behöver få någorlunda kunskap om hur de
skall agera om de utsätts för hot om våld, samtidigt
som pojkar många gånger behöver få träning i empati
och att hantera konflikter verbalt.

I motion 2000/01:Ub305 (kd) framhålls att skolans
uppgift är att genom bl.a. etiska samtal och
samlevnadsundervisning stärka självförtroendet hos
såväl flickor som pojkar. Träning i självförsvar för
flickor skulle kunna vara ett komplement till denna
undervisning för de flickor som så önskar.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte under
föregående riksmöte ett motsvarande motionsyrkande
om självförsvarsträning för flickor (bet.
1999/2000:UbU11). Utskottet anförde då att det är
viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna
skapa förståelse och respekt för människor av båda
könen och att skolan anvisar vägar att genom samtal
lösa konflikter och motsättningar. Utskottet
hänvisade till att Skolverket utarbetat
referensmaterial som kan användas ute i skolorna som
underlag för samtal och diskussioner inom
kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Det bör
påpekas att det står skolorna fritt att anordna
träning i självförsvar för flickor om sådan
utbildning efterfrågas. Riksdagen bör dock inte
uttala sig om det närmare innehållet i
undervisningen eller om formerna för densamma.

Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionsyrkandena.

Rekrytering av kvinnor och män till
högre utbildningar

Ett par motionsyrkanden syftar till en jämnare
könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar.

Centerpartiet vill i motion 2000/01:Ub479 yrkande
18 att regeringen skall ta initiativ till att öka
rekryteringen av män till kvinnodominerade
utbildningar. Motionärerna åsyftar särskilt vård-
och undervisningsutbildningarna.

Bland annat för att bryta den könssegregerade
arbetsmarknaden är det enligt motion 2000/01:Ub470
(s) viktigt att locka fler kvinnor till
ingenjörsutbildningarna. Tydliga mål måste sättas
upp vid universitet och högskolor för att höja
andelen kvinnor i dessa utbildningar och förslag
läggas fram hur man når dessa mål.

U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende anslag
till universitet och högskolor m.m., liksom tidigare
år, ålagt lärosätena att i sina årsredovisningar
redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att få
en jämnare könsfördelning - bl.a. i utbildningar med
ojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och
vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar.

Enligt Högskoleverkets Årsrapport för universitet
och högskolor 1999 har en markant ökning skett av
andelen kvinnor som påbörjar teknisk utbildning (s.
8). Sedan mitten av 1990-talet har andelen kvinnor
bland nybörjarna till civilingenjörsutbildning ökat
från 20 till 27 % och till
högskoleingenjörsutbildning från 17 till 27 %.
Utskottet ser det som viktigt att flickors intresse
stimuleras tidigt genom insatser redan i
grundskolan, t.ex. genom det s.k. NOT-projektet.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på
motionsyrkandena.

I motion 2000/01:Ub479 yrkande 17 påpekar
Centerpartiet att sökandetrycket är mindre till de
högskoleutbildningar som män i första hand
efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än
till de utbildningar som kvinnor efterfrågar (lärar-
respektive humanistiska). Vid dimensionering av
högskoleplatser bör högskolorna beakta relationen
mellan platsantal och hur många sökande en
utbildning har för att undvika att en
diskriminerande effekt uppstår, framhåller
motionärerna. De vill att riksdagen skall göra ett
uttalande om att regeringen, om det behövs, gör
erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.

Utbildningen inom olika områden måste, enligt
utskottets uppfattning, dimensioneras utifrån en
samlad bedömning av arbetsmarknadens behov och
studenternas efterfrågan.

Studenterna och
jämställdhetslagstiftningen

I flera motioner framställs krav på att studenter
skall omfattas av en jämställdhetslagstiftning,
innefattande skydd för sexuella trakasserier, dvs.
av regler motsvarande dem som finns i
jämställdhetslagen.

Kristdemokraterna uttrycker i motionerna
2000/01:Ub810 yrkande 6 och 2000/01:A811 yrkande 9
sin uppfattning att studenter skall åtnjuta samma
rättsliga skydd som anställda vid högskolan, t.ex.
mot sexuella trakasserier, och att de skall omfattas
av högskolans jämställdhetsplan. De anser att
jämställdhetslagen borde användas som förebild för
att införa jämställdhetsregler i
högskoleförordningen.

Liknande synpunkter förs fram av Centerpartiet i
motion 2000/01:Ub479 yrkande 15. Där uttalas att
även studenter inom grundutbildningen borde omfattas
av bestämmelser motsvarande dem som finns i
jämställdhetslagen. Sådana bestämmelser kan skrivas
in i högskoleförordningen. Enligt motion
2000/01:Ub481 (c) bör en utredning tillsättas för
att bl.a. kartlägga utbredningen av sexuella
trakasserier och diskriminering av kvinnor på
respektive högskola. Utredningen bör lämna förslag
till lagregler eller andra åtgärder om behov av
sådana visas.

Också Folkpartiet i motion 2000/01:Ub820 yrkande
29 kräver lagreglerat skydd för studenter mot
sexuella trakasserier.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid
högskolorna som även omfattar studenter finns i 1
kap. 5 § högskolelagen (1992:1434), där det sägs att
i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan
kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Enligt 1
kap. 9 § högskoleförordningen (1993:100) är
högskolorna skyldiga att vidta åtgärder för att
förebygga och förhindra att någon student utsätts
för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur
eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön
som kränker en students integritet i
högskolestudierna (sexuella trakasserier).

Enligt instruktionen för Högskoleverket skall
verket inom sitt verksamhetsområde främja
jämställdhet mellan kvinnor och män. Högskoleverket
har tillsatt ett jämställdhetsråd vars uppdrag
inbegriper att vara idégivare samt referens- och
förslagsgrupp åt verket.

I en promemoria från Utbildningsdepartementet
Åtgärder mot diskriminering i högskolan (Ds
2000:71), som presenterades i december 2000, lämnas
förslag till en helt ny lag mot diskriminering av
studenter vid statliga universitet och högskolor och
hos enskilda utbildningsanordnare. I den föreslagna
lagen om likabehandling i högskolan förbjuds
diskriminering av studenter på grund av
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell
läggning och funktionshinder. Enligt lagen skall
högskolorna bl.a. vidta åtgärder för att förebygga
och förhindra att någon student utsätts för sexuella
trakasserier och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.
De skall årligen upprätta en plan som skall
innehålla en översikt över de åtgärder som behövs
för att främja likabehandling och motverka
trakasserier. Högskoleverket skall utöva tillsynen
över lagens efterlevnad. Verket skall enligt
förslaget i promemorian utse en person, en
"studentombudsman", som särskilt bevakar
diskrimineringsfrågorna. Han eller hon skall också
ha en opinionsbildande och rådgivande roll.

Promemorian om åtgärder mot diskriminering i
högskolan har remissbehandlats. Ärendet är nu
föremål för beredning inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att Högskoleverket
genomfört ett tillsynsprojekt med syfte att
undersöka hur universitet och högskolor uppfyller
sitt ansvar enligt högskoleförordningen att motverka
sexuella trakasserier. I tillsynsrapporten Sexuella
trakasserier mot studenter - högskolornas åtgärder
(2000:17R), publicerad i december 2000, föreslår
verket bl.a. att definitionen i högskoleförordningen
av sexuella trakasserier ändras för att bättre
motsvara den som finns i jämställdhetslagen.

Likvärdiga villkor för kvinnor och
män inom högre utbildning och
forskning

Frågor som rör likvärdiga villkor för kvinnor och
män inom högre utbildning och forskning tas upp i
ett par motioner.

Miljöpartiet begär i motion 2000/01:A808 yrkande
25 att regeringen låter utreda problemet med att så
få kvinnor avslutar högre universitetsstudier. I
motionen påtalas att endast en tredjedel av dem som
tar doktorsexamen är kvinnor, och fortfarande är
endast 10 % av professurerna vid universiteten
tillsatta med kvinnor. Motionärerna menar att
orsakerna till detta är bl.a. att det främst är män
som är handledare, män som väljer
forskningskandidater och män som skapar strukturerna
för konkurrensen på högre forskningsnivåer.

I motion 2000/01:A806 yrkande 7 avvisar Moderata
samlingspartiet alla former av kvotering, även inom
universitetsvärlden. Moderaterna är övertygade om
att kvinnor har den inneboende förmågan att göra
akademisk karriär av egen kraft och på sina egna
meriter. De menar att kvotering också innebär att
man angriper symtomen, i stället för att bota
sjukdomen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.

Enligt uppgifter i Högskoleverkets Årsrapport för
universitet och högskolor 1999 har andelen kvinnor
bland forskarexaminerade ökat år från år (s. 60).
Under år 1999 var andelen kvinnor bland
forskarexaminerade 35 %. Motsvarande andel år 1998
var 32 %. Jämfört med år 1990, då andelen var 26 %,
har andelen kvinnor bland forskarexaminerade ökat
med ca 10 procentenheter de senaste tio åren.

I två motioner från Folkpartiet, nämligen
2000/01:Ub820 yrkande 30 och 2000/01:A812 yrkande
16, föreslås att en utredning tillsätts med uppgift
att göra en genomgång av de senaste årens
professorstillsättningar utifrån ett
genusperspektiv. De frågor som kan ställas är hur
sakkunniga har valts och om det finns skillnader i
bedömning av forskningens originalitet, pedagogisk
skicklighet etc. som kan hänföras till om personen i
fråga är man eller kvinna.

Också Moderaterna begär i motion 2000/01:A806
yrkande 8 att riksdagen skall göra ett uttalande om
behovet av en översyn av tillsättningen av
professurer och tjänsteförslagsnämndernas
arbetsmetoder. Moderaterna framhåller att i ett
system med klara kriterier, där manliga nätverk och
slumpmässiga fördelar inte fäller utslaget skulle
alla, och i synnerhet kvinnor, få en bättre
möjlighet att komma till sin rätt.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.

På uppdrag av utbildningsutskottet har utskottets
kansli tagit fram uppgifter om de senaste årens
professorstillsättningar ur ett
jämställdhetsperspektiv. Sammanfattat framkom
följande. Enligt undersökningar, som gjorts, följs
föreskrifterna om anställningsförfarandet och
jämställdhet mellan kvinnor och män. Många lärosäten
gör särskilda insatser för att kunna rekrytera
kvinnor till professurer. Antalet kvinnliga
professorer har mer än tredubblats sedan slutet av
1980-talet, från 84 år 1987 till 261 år 1998. Från
år 1999 kan lektorer befordras till professorer. År
1999 utgjorde kvinnorna samma andel - 20 % - av de
befordrade professorerna som av de professorer som
detta år tillsattes efter ledigkungörande. Det är
stora skillnader mellan vetenskapsområdena med
avseende på andelen kvinnliga professorer. Vanligast
är kvinnliga professorer inom humaniora. Det är
också inom detta område som andelen ökat mest under
de senaste åren. Lägst är andelen kvinnor inom
teknik. Inom detta område har därtill ökningen varit
minst. Sedan 1997 har rekryteringsmål angetts för
andelen kvinnor bland nyanställda professorer. De
flesta lärosäten har nått sina rekryteringsmål.

Krav på en jämn könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnderna förs fram av Centerpartiet
i motion 2000/01:Ub479 yrkande 16. Motionärerna
anser att kvotering bör övervägas om högskolevärlden
misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i
dessa nämnder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.

Enligt gällande regler i 3 och 4 kap.
högskoleförordningen åvilar ansvaret för att
utarbeta och avge förslag i ärenden om anställning
av professorer, lektorer och forskarassistenter
fakultetsnämnder eller motsvarande organ. Vid val av
ledamöter till fakultetsnämnd skall, om det inte
finns synnerliga skäl, de föreslagna personerna till
minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst
en tredjedel av män (3 kap. 11 §).

Utbildning och forskning i ett
genusperspektiv

I motion 2000/01:Ub461 (m) betonas att kunskaperna
inom sjukvården vad gäller kvinnors symtom och
sjukdomsbild måste öka. Det är enligt motionären
viktigt att examensordningen tydligt anger att ett
genusperspektiv bör finnas i utbildningen till
läkare och sjuksköterska.

Enligt motion 2000/01:So545 (c) yrkande 19 bör
riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag
som syftar till att öka forskningen kring kvinnors
ohälsa och att föra in genderfrågor i läkar- och
vårdutbildning. Även i Miljöpartiets motion
2000/01:A808 yrkande 26 begärs att regeringen skall
lägga fram förslag som syftar till att det i
forskningen på sjukdomar tas hänsyn till
könsrelaterade symtom och deras konsekvenser.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör
avslås av riksdagen.

Enligt examensbeskrivningarna i
högskoleförordningen skall studenten för erhållande
av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen ha
förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som
påverkar kvinnors och mäns hälsa.

Högskoleverket har i februari 2000 presenterat
rapporten Lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk mångfald
(rapportserie 2000:8R). Av rapporten framgår att
arbetet med att utveckla ett genusperspektiv inom
grundutbildningen varierar stort mellan och inom
olika lärosäten. Verket lyfter fram exempel på
universitet där flera av utbildningarna, bl.a.
läkarutbildningen, i dag omfattar ett sådant
perspektiv. Högskoleverket framhåller att lärosätena
bör arbeta vidare med att utveckla genusperspektivet
inom såväl grundutbildning som forskning.

När det särskilt gäller den medicinska forskningen
noterar utskottet att Medicinska forskningsrådet
under år 1999 skärpt kravet på sammansättning av
studiepopulationer vad gäller kön och ålder.
Forskningsprojekten fokuserar lika ofta på sjukdomar
som drabbar kvinnor som på sjukdomar som drabbar
män.

Lärarutbildningen bör enligt Miljöpartiets motion
2000/01:A808 yrkande 30 innehålla moment av
genuskunskap. Motionärerna anför att det krävs att
lärarna själva är medvetna och väl utbildade i fråga
om genusproblematiken för att kunna undervisa på ett
könsneutralt sätt.

U t s k o t t e t erinrar om att i
målbeskrivningen för den nya lärarexamen föreskrivs
bl.a. att studenten skall kunna inse betydelsen av
könsskillnader i undervisningssituationen och vid
presentation av ämnesstoffet (högskoleförordningen
1993:100, ändr. 2001:23).

Utskottet finner att syftet med motionsyrkandet
därmed är tillgodosett. Detta bör avslås av
riksdagen.

Andra motionsyrkanden

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
delas mellan stat, kommuner och respektive
skola/lärosäte. Enligt gällande styrsystem skall
riksdagen främst fatta beslut om övergripande och
nationella frågor.

Flera motionsyrkanden rör frågor där det ankommer
på regeringen, kommunen, skolan eller lärosätena att
fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås.

Enligt motion 2000/01:Ub306 (kd) bör pilotgrupper
bildas för att öka och bibehålla intresset för
naturvetenskap i grundskolan. Dessa grupper skall ta
fram underlag för bättre förståelse av svårgripbara
begrepp inom det naturvetenskapliga området och
därmed väcka främst flickornas intresse.

Kvinnojourernas kunskap och kompetens bör enligt
motion 2000/01:
Ub500 (s) tas till vara i utbildningar när det
gäller jämställdhet. Vidare bör det finnas minst en
tjänst i kvinnovetenskap/feminism vid varje
universitet om jämställdhetsmålen skall nås.

En satsning på flickor och teknik är enligt motion
2000/01:Ub817 (s) motiverat ur ett
jämställdhetsperspektiv men också ur ett
samhällsperspektiv. Motionärerna nämner som förebild
Västerås kommun, där man gjort riktade insatser för
flickor och teknik.

Miljöpartiet anser i motion 2000/01:A808 yrkande
28 att kvinnorna bör synliggöras i undervisningen, i
läroböckerna och i klassrummet. Kvinnohistoria bör
ingå i den vanliga historieundervisningen, både i
grundskolan och i gymnasieskolan.

I motion 2000/01:A809 (c) yrkande 2 framhålls att
utformningen av läroböcker i teknik bör förbättras
för att öka unga kvinnors läsvilja och förståelse
för teknikens möjligheter och begränsningar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225
yrkande 20, 2000/01:
Ub236 yrkande 27, 2000/01:Ub292, 2000/01:Ub293,
2000/01:Ub316 yrkande 25, 2000/01:So358 yrkande
5, 2000/01:A806 yrkande 5, 2000/01:
A809 yrkande 1 och 2000/01:A812 yrkande 15.

Reservation 1 (m, c, fp) - delvis

2. Åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub224,
2000/01:Ub263 och 2000/01:A808 yrkande 29.

3. Träning i självförsvar för flickor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub249
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub305 samt
2000/01:So450 yrkande 6.

Reservation 2 (v)

4. Jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub470 och
2000/01:Ub479 yrkande 18.

5. Dimensionering av utbildningsplatser i
högskolan

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande
17.

Reservation 3 (c, fp)

6. Jämställdhetslagstiftning för studenter,
innefattande skydd mot sexuella
trakasserier

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub479
yrkande 15, 2000/01:
Ub481, 2000/01:Ub810 yrkande 6, 2000/01:Ub820
yrkande 29 och 2000/01:A811 yrkande 9.

Reservation 4 (kd)

7. Likvärdiga villkor för kvinnor och män
inom högre utbildning och forskning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:A806
yrkande 7 och 2000/01:
A808 yrkande 25.

Reservation 5 (m)

8. Genomgång av de senaste årens
professorstillsättningar utifrån ett
genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub820
yrkande 30, 2000/01:A806 yrkande 8 och
2000/01:A812 yrkande 16.

Reservation 6 (m, fp)

9. Könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnder

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande
16.

Reservation 7 (c)

10. Tydligare genusperspektiv i
vårdutbildningar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub461,
2000/01:So545 yrkande 19 och 2000/01:A808 yrkande
26.

Reservation 1 (m, c, fp) - delvis

11. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:A808 yrkande
30.

12. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub306,
2000/01:Ub500, 2000/01:Ub817, 2000/01:A808 yrkande
28 och 2000/01:A809 yrkande 2.

Stockholm den 8 mars 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling
Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson
(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik
Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Michael Lund
(s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Jämställdhetsarbetet i skolan,
m.m. (punkterna 1 och 10) - m, c, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Sofia
Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 10 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1 om
jämställdhetsarbetet i skolan. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
20, 2000/01:Ub236 yrkande 27, 2000/01:Ub292,
2000/01:Ub293, 2000/01:Ub316 yrkande 25,
2000/01:So358 yrkande 5, 2000/01:A806 yrkande 5,
2000/01:A809 yrkande 1 och 2000/01:A812 yrkande
15.

10. Tydligare genusperspektiv i
vårdutbildningar m.m.

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub461 och
2000/01:So545 yrkande 19 samt avslår motion
2000/01:A808 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan
måste grundas på kunskap och bli en pedagogisk
fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga. En
jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader
mellan flickor och pojkar i mognad,
värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen
m.m. Det är därmed av intresse hur undervisningen
går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen
introduceras i tiden och hur arbetsformerna i skolan
skall kunna undvika att missgynna ettdera könet.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att både
flickor och pojkar kan intressera sig och aktivt ta
del av undervisningen. Skolan skall ge utrymme för
eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina
intressen oberoende av könstillhörighet. Ett aktivt
jämställdhetsarbete i skolan måste också inriktas på
att förändra nedsättande attityder mellan pojkar och
flickor som bl.a. visar sig i språkbruket. Riksdagen
bör bifalla motionsyrkandena i dessa frågor.

Enligt vår mening skall kravet på ett
genusperspektiv i utbildningen till läkare och
sjuksköterska tydligt uttryckas i
högskoleförordningens examensmål för läkarexamen och
sjuksköterskeexamen. Kunskaperna inom sjuk-vården
vad gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste
öka. Detta bör riksdagen tillkännage till regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub461 och 2000/01:So545 yrkande 19.

2. Träning i självförsvar för
flickor (punkt 3) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson
(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Träning i självförsvar för flickor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub249
yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis motionerna
2000/01:Ub305 och 2000/01:So450 yrkande 6.

Ställningstagande

De senaste åren har flera undersökningar visat att
unga tjejer utsätts för sexuella trakasserier. Vi
kan konstatera att många unga tjejers vardag är
fylld av rädsla, undergivenhet och fruktan för
övergrepp. Vi anser därför att riksdagen bör göra
ett uttalande om att självförsvarsträning för tjejer
skall anordnas på de skolor där eleverna så önskar.
Det handlar om att stärka unga tjejers självkänsla,
ge dem kunskap om hur man undviker farliga
situationer och hur man rent fysiskt tar sig ur dem.
Feministiskt självförsvar är en specifik form av
träning som utgår från tjejers fysiska
förutsättningar och handlar just om att försvara sig
mot övergrepp. Riksdagen bör vidare begära att
regeringen ger Skolverket i uppdrag att inom ramen
för befintliga medel utveckla ett projekt som syftar
till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna
självförsvars-träning för tjejer. Vad vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub249.

3. Dimensionering av
utbildningsplatser i högskolan
(punkt 5) - c, fp

av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Dimensionering av utbildningsplatser i
högskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande
17.

Ställningstagande

Enligt vår mening är högskolans utbildningsutbud
bättre anpassat till männens efterfrågan än till
kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis
fler män än kvinnor antas till högskoleutbildning.
Vid dimensionering av högskoleplatser bör
högskolorna beakta relationen mellan platsantal och
hur många sökande en utbildning har för att undvika
att en diskriminerande effekt uppstår. Det bör
ankomma på regeringen att, om det behövs, göra
erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionsyrkandet.

4. Jämställdhetslagstiftning för
studenter, innefattande skydd mot
sexuella trakasserier (punkt 6) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Jämställdhetslagstiftning för studenter,
innefattande skydd mot sexuella
trakasserier

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande
6 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub479
yrkande 15, 2000/01:Ub481, 2000/01:Ub820 yrkande
29 och 2000/01:A811 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att jämställdhetsregler för studenter bör
införas i högskoleförordningen. Reglerna bör
motsvara de bestämmelser som ges i
jämställdhetslagen och alltså innebära att
studenterna omfattas av en jämställdhetsplan som
också innehåller åtgärder mot sexuella trakasserier.
Vi föreslår att riksdagen bifaller motion
2000/01:Ub810 yrkande 6.

5. Likvärdiga villkor för kvinnor
och män inom högre utbildning och
forskning (punkt 7) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Likvärdiga villkor för kvinnor och män
inom högre utbildning och forskning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:A806 yrkande
7 samt avslår motion 2000/01:A808 yrkande 25.

Ställningstagande

Vi är övertygade om att kvinnor har den inneboende
förmågan att göra akademisk karriär av egen kraft
och på sina egna meriter. Likvärdiga villkor för
kvinnor och män måste innebära att alla former av
kvotering bestämt avvisas. Enligt vår uppfattning är
kvotering ett sätt att angripa symtomen i stället
för att bota sjukdomen. Vi anser att riksdagen bör
bifalla motion 2000/01:
A806 yrkande 7.

6. Genomgång av de senaste årens
professorstillsättningar utifrån ett
genusperspektiv (punkt 8) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Genomgång av de senaste årens
professorstillsättningar utifrån ett
genusperspektiv

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub820
yrkande 30, 2000/01:
A806 yrkande 8 och 2000/01:A812 yrkande 16.

Ställningstagande

För att den bristande jämställdheten när det gäller
anställningar av kvinnor och män inom högskolan
skall kunna åtgärdas, måste en analys göras av de
osynliga strukturer i det akademiska systemet som
lägger hinder i vägen för kvinnorna. En genomgång
med genusperspektiv bör göras av de senaste årens
professorstillsättningar, där såväl kvinnor som män
varit placerade bland de tre främsta kandidaterna.
Genomgången bör belysa i vad mån det t.ex. funnits
skillnader i bedömningen av forskningens
originalitet eller av den pedagogiska skickligheten
som kan hänföras till om personen i fråga är man
eller kvinna. Vi menar att i ett system med klara
kriterier, där manliga nätverk och slumpmässiga
fördelar inte fäller utslaget, skulle alla och i
synnerhet kvinnor få en bättre möjlighet att komma
till sin rätt. Motionsyrkandena i denna fråga bör
bifallas av riksdagen.

7. Könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnder (punkt 9) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnder

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande
16.

Ställningstagande

Det är viktigt att speciellt tjänsteförslagsnämnder
uppvisar en jämn könsfördelning, då deras förslag
ofta är direkt avgörande för tjänstestrukturerna.
Jag menar att kvotering bör övervägas om
högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn
könsfördelning i dessa nämnder. Jag föreslår att
riksdagen bifaller motionsyrkandet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag