Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:85 Fredagen den 23 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:85

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:85 Fredagen den 23 mars Kl. 09.00 - 09.34

12.00 - 12.01

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------

1 § Meddelande om inlämning av interpellatio-
ner

Talmannen hade i enlighet med 6.1.1 i riksdags-
ordningen fastställt att sista dag för inlämnande av
interpellationer under innevarande riksmöte skulle
vara fredagen den 27 april kl. 12.00.
2 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 29 mars kl. 14.00 skulle följande statsråd
närvara:
Försvarsminister Björn von Sydow, utbildnings-
minister Thomas Östros, miljöminister Kjell Larsson,
statsrådet Britta Lejon och statsrådet Lars-Erik Löv-
dén.

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 2000/01:300

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:300 av Michael Hagberg
om functional food.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
27 mars 2001.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor.
Stockholm den 16 mars 2001
Jordbruksdepartementet
Margareta Winberg
Enligt uppdrag
Lena Ingvarsson
Expeditionschef

Interpellation 2000/01:299

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:299 av Kerstin-Maria Sta-
lin (mp) om kvinnor som söker asyl.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 30 mars 2001.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor och ordfö-
randeskapsrelaterade engagemang.
Stockholm den 19 mars 2001
Utrikesdepartementet
Maj-Inger Klingvall

Interpellation 2000/01:282

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:282 av Johan Pehrson (fp)
om arbetskraftsinvandring.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 27 april 2001.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresor och ordfö-
randeskapsrelaterade engagemang samt att jag inte
kunnat finna en debattdag som passar både interpel-
lanten och mig.
Stockholm den 19 mars 2001
Utrikesdepartementet
Maj-Inger Klingvall

Interpellation 2000/01:321

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:321 av Ulf Nilsson om
framtiden för humanistiska vetenskaper.
Interpellationen kommer att besvaras onsdagen
den 18 april 2001.
Skälet till dröjsmålet är beredningen inom depar-
tementet.
Stockholm den 15 mars 2001
Utbildningsdepartementet
Thomas Östros

Interpellation 2000/01:327

Till riksdagen
Interpellation 2000/01:327 av Kenneth Kvist om
kommunala förtroendeuppdrag.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
3 april 2001.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 19 mars 2001
Justitiedepartementet
Britta Lejon

4 § Svar på interpellation 2000/01:312 om
kvinnors hälsa och arbete

Anf. 1 Statsrådet INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig
vilka åtgärder jag avser vidta dels för att arbetsska-
delagstiftningen ska få en mer jämställd tillämpning,
dels för att minska bristerna i handläggningen som
innebär en strukturell orättvisa i bedömningen av
arbetsskadorna.
När det gäller den snedfördelning i antalet god-
kända arbetsskador som finns mellan olika kategorier
av skador och mellan män och kvinnor måste vi ställa
oss frågan hur mycket som beror på reglernas ut-
formning respektive tillämpningen av reglerna. För
närvarande pågår arbete med en översyn av arbets-
skadeförsäkringen. Bl.a. har regeringen den 5 oktober
givit Riksförsäkringsverket i uppdrag att analysera
hur arbetsskadeförsäkringen fungerar i förhållande till
sitt syfte för individ och samhälle. Särskild vikt ska
därvid läggas på försäkringens effekter för kvinnor.
Riksförsäkringsverket ska kartlägga de problem
som finns i dagens lagstiftning och tillämpning. I
uppdraget ingår också att ta fram förslag till de la-
gändringar som kan behövas. Riksförsäkringsverket
bör också undersöka möjligheterna och formerna för
ett samarbete med forskare på de områden som är
relevanta för arbetsskadeförsäkringens tillämpning.
Uppdraget avseende arbetsskadeförsäkringens effek-
ter, problem i handläggningen och förslag till regel-
förändringar ska redovisas senast den 2 april 2001.
Utöver detta speciella uppdrag ska Riksförsäk-
ringsverket särskilt verka för att socialförsäkrings-
systemen tillämpas likformigt och rättvist och utfärda
de allmänna råd som fordras för tillämpningen. Riks-
försäkringsverket avser att fortlöpande utöva särskild
tillsyn över arbetsskadeområdet för att tillse att ären-
dehantering och tillämpning sker på avsett sätt.
Bevisreglerna i lagen om arbetsskadeförsäkring är
för närvarande föremål för översyn. Jag kommer
inom kort, under mars månad, att få ett förslag till
regeländring från den juristgrupp som på mitt upp-
drag har utarbetat nya regler. Bevisreglerna reforme-
ras med inriktningen att det ska bli lättare att bevisa
att en skada är arbetsskada, dvs. beviskravet sänks,
något som har betydelse för de svårbedömda skador
som ofta drabbar kvinnor. Vidare ska reglerna bli
enklare och tydligare. Jag vet att juristgruppen har
beaktat att arbetsskadeprövningen i första instans
vanligtvis görs av andra än jurister.
Redan med dagens regler ska individuella hänsyn
tas såväl vid bedömningen av skadligheten som vid
sambandsbedömningen. Det innebär i princip att om
en kvinna och en man utsätts för samma belastning i
arbetet och drabbas av samma sjukdom har kvinnan
lättare att få sin arbetsskada godkänd eftersom kvin-
nor har en annan konstitution än män. Det är således
inte den manliga normen som gäller i arbetsskadeför-
säkringen, utan försäkringen tar hänsyn till individens
förutsättningar. Det kan dock vara en god tanke att
lyfta fram denna fråga om befintligt skick tydligare i
den nya arbetsskadeförsäkringen.
Beträffande bevisreglerna pågår ett arbete som
syftar till att så långt som möjligt förenkla hantering-
en. Förbättringar därvidlag kommer alla försäkrade
till godo, men störst torde nyttan vara för dem med
svårbedömda skador. Förslag till nya regler bör vara
väl genomarbetade. Det är därför viktigt att man lyss-
nar till den juridiska och medicinska expertisen. De
regeländringar som nu är under utarbetande kommer
att remitteras till berörda organisationer och myndig-
heter för synpunkter innan vi i höst går vidare med en
proposition angående förändringar i arbetsskadeför-
säkringen.

Anf. 2 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka social-
försäkringsministern för svaret på min interpellation.
Under de senaste åren har ett stort antal utred-
ningar analyserat utvecklingen inom hälsoområdet.
Framför allt har de senaste årens mycket snabba upp-
gång av antalet sjukskrivna stått i fokus. Vi har även
haft många debatter i de här frågorna. Ett stort antal
olika undersökningar och analyser pekar också på att
det finns ett starkt samband mellan förändringar av
sjukfrånvaro och arbetsplatsens organisation, resur-
stilldelning och arbetsrutiner.
Verkningsfulla insatser kräver ett antal samver-
kande åtgärder på arbetsplatserna. Arbetsmarknadens
parter, Arbetsmiljöverket m.fl. måste inom sina re-
spektive kompetensområden i samverkan och med
stöd av arbetsmiljölagen och annan lagstiftning vidta
kraftåtgärder i syfte att skapa arbetsförhållanden som
gör det möjligt för en större del av arbetskraften att
arbeta.
Både jag och statsrådet Thalén vet att fler kvinnor
än män drabbas av belastningsskador. Kvinnor får
ofta de mest monotona och okvalificerade arbetsupp-
gifterna. Stress i arbetet ökar riskerna för sjukdomar
och skador, liksom brist på inflytande och kontroll
över den egna arbetssituationen.
Beträffande arbetsskadeförsäkringen kan jag hålla
med ministern om att vi måste ställa oss frågan hur
mycket som beror på reglernas utformning respektive
tillämpningen av reglerna när det gäller snedfördel-
ningen i antalet godkända arbetsskador. När arbets-
skadeförsäkringen skärptes i januari 1993 kom kriti-
ken ganska snabbt. Kritiken har särskilt tagit sikte på
reglernas effekter för kvinnor. Försäkringen har också
saknat tydlighet. Förutsättningarna för att åstadkom-
ma en likformig och rättvis tillämpning har därför
varit mindre goda.
Jag ska inte här redogöra för alla de fel och brister
som ett otal experter har sett i tillämpningen av ar-
betsskadeförsäkringen under 90-talet. Både jag och
statsrådet vet ju att förändringens vindar snart är här
och att man som bäst håller på att utarbeta ett nytt
förslag till bättre och rättvisare bevisregler. Jag hop-
pas i likhet med socialförsäkringsministern att detta
kan ha stor betydelse för de svårbedömda skadorna,
som ofta drabbar kvinnorna.
Men visst kan det behövas en attitydförändring
hos bedömarna. Trots att det med dagens regler ska
tas individuella hänsyn såväl vid bedömningen av
skadligheten som vid sambandsbedömningen tror jag
att det finns stora brister. Hur ofta tänker handläggar-
na på att en kvinna kan ha lättare att få sin arbetsska-
da godkänd eftersom kvinnor har en annan konstitu-
tion än män? Det är nog, precis som socialförsäk-
ringsministern så föredömligt skriver i svaret, en
verkligt god tanke att lyfta fram frågan om befintligt
skick tydligare i den nya arbetsskadeförsäkringen.

Anf. 3 Statsrådet INGELA THALÉN (s):
Fru talman! Det är precis som Sven-Erik Sjö-
strand säger, att även om det är viktigt att ta hänsyn
till historien, dvs. snedbedömningar, felbedömningar
och orättvisor i bedömningen mellan kvinnor och
män, är vi nu ganska nära att hitta en ny utgångs-
punkt. När vi gör det måste vi ta hänsyn till det före-
byggande arbetet, dvs. så att inte fler blir sjuka eller
arbetsskadade. Här pågår också ett övergripande
arbete med en stor helhetssyn som utgångspunkt.
En av de saker som jag tror kommer att innebära
att man uppmärksammar t.ex. arbetsplatser som inte
fungerar bra är om vi kan få en systematisk informa-
tion, så att den kunskap som försäkringskassorna får
när de får anmälda sjukfall förs över till dem som
utövar tillsyn över arbetsplatserna, dvs. Yrkesinspek-
tionen eller det nya arbetsmiljöverket.
Sedan är det viktigt med kompetensutveckling
och kunskap. Jag är övertygad om att det år som har
gått och det år som vi går in i, när vi för en diskussion
om en ny arbetsskadeförsäkring tillsammans med det
arbete som kassorna själva och Riksförsäkringsverket
gör, innebär att vi får en bredare erfarenhet av just det
faktum att man med försäkringen som utgångspunkt
måste ta hänsyn till att kvinnor och män är olika. Man
måste också ta till sig det som Sven-Erik Sjöstrand
själv beskriver, nämligen att kvinnor ofta har arbets-
uppgifter som är mer underordnade och därmed har
mindre förutsättningar att påverka sin egen arbetssi-
tuation. Det leder ofta till att de får exempelvis be-
lastningsskador.

Anf. 4 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):
Fru talman! Det är nog så att jag och socialförsäk-
ringsministern delar syn. Jag vill återigen tacka för
svaret. Jag var lite rädd för att det skulle bli ett väldigt
kort svar, därför att jag vet att det pågår många utred-
ningar. Men jag tror att det är bra att vi får en liten
debatt om de här frågorna och lyfter fram dem, för de
har osynliggjorts ganska mycket. Det är viktiga frå-
gor, och det handlar om uppenbara orättvisor. Jag är
glad att det pågår ett intensivt arbete i departementet
och att vi snart kanske hittar en lösning.
Som feminist vet jag att kvinnor förtrycks. Det
kan vara i arbetslivet, i privatlivet och i föreningsli-
vet. Det system vi lever i tilldelar män makt på kvin-
nors bekostnad. Detta är ett resultat av mäns överord-
ning och kvinnors underordning. Det finns underlig-
gande orsaker. Det är ett helt system som resulterar i
att män får makt och privilegier på kvinnors bekost-
nad. Förhållandet mellan könen är inbyggt i samhäll-
skulturen, i språket och i normerna och värderingar-
na.
Det är mycket en fråga om attitydförändringar och
kanske också om att öka kunskapen hos t.ex. hand-
läggare på kassorna. Försäkringsläkarna behöver
också få kunskap i genusforskning och titta på arbets-
platserna på ett annat sätt. Jag vet att det har varit en
bristande tillämpning. Jag har själv fått ta del av
många sådana här ärenden och många klagomål. Det
har kanske inte lyfts fram tillräckligt. Visst behövs
det en attitydförändring hos bedömarna.
Den här interpellationen går kanske i skarven
mellan arbetsskadeförsäkring och jämställdhetsfrågor,
och jag är glad att Ingela Thalén har svarat på den.
Jag vet att Sverige i många avseenden är ett före-
gångsland i jämställdhetsarbetet. Det har bedrivits ett
framgångsrikt jämställdhetsarbete. Den här positiva
utvecklingen beror på ett antal samverkande faktorer,
som att det har funnits en efterfrågan på arbetskraft i
detta land, att många kvinnor har krävt förändring
och att det funnits en politisk vilja att skapa ett jäm-
ställt samhälle. Det är viktiga frågor för oss alla att
driva.
Men det återstår mycket att göra. Det är nödvän-
digt att ha ett arbetssätt som synliggör förhållandena
och villkoren för män och kvinnor, att pröva frågor ur
ett jämställdhetsperspektiv, se hur olika förändringar
påverkar kvinnor respektive män, stimulera aktiva
åtgärder, ha mätbara mål och inte minst utvärdera
verksamheten. Man kommer in på allt det här när
man pratar om socialförsäkringar och i synnerhet
arbetsskadeförsäkringen.
Jag tackar för svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 2000/01:283 om ar-
betsmarknaden kring norsk-svenska gränsen

Anf. 5 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s):
Fru talman! Marie Engström har frågat statsrådet
Ulrica Messing om regeringen är beredd att vidta
åtgärder för att underlätta gränssamarbetet på arbets-
marknadsområdet mellan Sverige och Norge samt
vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att
tydliggöra ansvaret kring gränsproblematiken som
berör olika politikområden. Med hänsyn till att inter-
pellationen berör integration i Norden har ärendet
överlämnats till mig som ansvarig minister för nor-
diskt samarbete.
Sverige är starkt engagerat i arbetet med att un-
danröja hinder för den gränsöverskridande rörligheten
för enskilda och företag i Norden. Vi samarbetar i
denna fråga förutom med Norge också med Danmark
vad avser Öresundsregionen och med Finland.
I maj år 2000 presenterades en Handlingsplan för
en fördjupad integration mellan Norge och Sverige,
som har utarbetats av en tjänstemannagrupp i de båda
ländernas utrikesdepartement. Många av de gränshin-
der som tas upp i denna och som nämns i interpella-
tionen är under behandling i detta bilaterala samar-
bete. I vissa fall kan det handla om en justering av
regelverk, i andra om att tillämpa rådande bestäm-
melser på ett mera flexibelt sätt. Samtidigt vill jag
understryka att det är upp till inte minst det regionala
och lokala planet att främja integrationen.
Utan att ge mig in på enskildheter i handlingspla-
nen vill jag nämna några frågor som vi från svensk
sida lyft fram. Det är svårare för samboende eller
ensamstående i Sverige att få köra sin svenskregistre-
rade bil i Norge vid tillfälligt arbete där än vad det är
för gifta personer. En svensk läkare får inte ta med
sig sin läkarväska över gränsen. Det norska skatte-
systemet innebär att en norsk gränsgångare som ar-
betar på svenska sidan gränsen måste betala för-
skottsskatt kvartalsvis till norska staten.
Självfallet agerar vi i fråga om motsvarande pro-
blem på vår kant. Efter norska påpekanden har vi
möjliggjort att också norska laboratorier kan verka i
Sverige och t.ex. utföra analyser av dricksvatten.
Som positivt exempel kan jag även nämna att de
nordiska handelsministrarna på svenskt initiativ
kommit överens om en ordning som innebär att t.ex.
en grävmaskinist kommer att kunna ta över sin ma-
skin på andra sidan gränsen för att utföra ett arbete.
Självklart har vi skillnader i skattesystem, social-
försäkringssystem och arbetsrätt. Dessa är ofta av
sådan art att de inte kan harmoniseras. Här tror vi att
förbättrad information är till hjälp. Vi välkomnar det
arbete som bedrivs på regional basis i detta syfte.
Vi har i Norden förmånen av en gemensam ar-
betsmarknad. Genom EU och EES-avtalet som Norge
anslutit sig till kan de nordiska länderna bli en verklig
hemmamarknad. Till syvende och sist handlar mycket
av samarbetet mellan Sverige och Norge om att för-
verkliga EU:s inre marknad. Gränshinderfrågorna är
medborgarnära EU-politik som berör de fyra friheter-
na fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapi-
tal. Det är nödvändigt att det pågående integrations-
arbetet får genomslag i praktiska åtgärder.
I sammanhanget kan jag inte underlåta att ta upp
frågan om handelsutbytet mellan EG- och EFTA-
länderna vad gäller förädlade livsmedel, t.ex. barn-
mat. Det är viktigt att genomförandet av protokollet
inte fördröjs, att Norge lever upp till andan i EES-
avtalet och det åsyftade handelsutbytet. Detta är vad
modernt europeiskt samarbete handlar om.
Det är glädjande att Marie Engström tagit upp de
viktiga gränshinderfrågorna. Sverige och Norge har
160 mil gemensam landgräns. Även om våra länder
har ett väl utvecklat samarbete inom olika områden
finns en viktig potential som vi till fullo måste ta vara
på. Mycket står att vinna på att ta bort byråkratiskt
krångel och undanröja andra trögheter för att främja
integrationen.
Därmed har jag besvarat interpellantens första
fråga. Vad gäller den andra frågan bör det ha framgått
att ansvaret för samordningen av gränshinderfrågorna
inom Regeringskansliet ligger på Utrikesdeparte-
mentet, samtidigt som naturligtvis sakansvaret i varje
enskild fråga på central nivå ligger på respektive
fackdepartement.

Anf. 6 MARIE ENGSTRÖM (v):
Fru talman! Jag vill tacka Leif Pagrotsky för det
jag tycker är ett bra svar på min interpellation. Den
här frågan har jag debatterat tidigare, inte med Leif
Pagrotsky utan med bl.a. Björn Rosengren. Jag vände
mig till Ulrica Messing därför att hon har ansvar för
regionalpolitiska frågor, men jag tror att det var
mycket bra att det var Leif Pagrotsky som tog över
svaret.
Sverige och Norge har ju väldigt mycket gemen-
samt och, som det också står i svaret, det är 160 mil
gräns vi har att hantera. Mycket av värderingar, kyn-
ne och även lagstiftning stämmer överens på båda
sidor om Kölen. Man skulle kunna tycka att den geo-
grafiska gränsen inte skulle resa så stora hinder som
den många gånger tyvärr gör.
Jag är mycket medveten om den handlingsplan för
fördjupad integration mellan Sverige och Norge som
svaret hänvisar till. Jag tycker att det är väldigt många
bra saker som tas upp i den, just frågor kring arbets-
marknad, sociala frågor, hinder för näringslivet inte
minst och vad gäller infrastruktur och kommunika-
tion.
Det viktigaste av allt tror jag ändå är den slutsats
som man drar på s. 4 i svaret, att harmoniseringar och
ändringar av regelsystem inom t.ex. skatte- och soci-
alförsäkringsområdena inte är möjliga att göra. Det
förstår jag också. Men jag tror att det är där som
många av de här hindren och problemen uppstår. Det
kan vara en kombination av ett tillämpningsproblem
och ett informationsproblem.
Det är väldigt många människor i Värmland som
har Norge som sin arbetsmarknad. Och det är väldigt
många som i efterhand upptäcker att t.ex. en föräldra-
penning från Norge inte berättigar till a-kassa när
man blir arbetslös i Sverige. Det finns många exem-
pel på att detta fungerar väldigt dåligt.
Jag tycker att den här frågan är särskilt viktig just
nu när högkonjunkturen avmattas. Norge kommer
därmed att återigen bli en mycket viktig arbetsmark-
nad för många av skogslänen, t.ex. Värmland, men
även för andra. Jag tycker att det är viktigt att se detta
också ur det perspektivet.
Även på frågan om samordning inom regeringen
har jag fått svar. Samordningen ligger inom Utrikes-
departementet. Men jag anser ändå att det finns ett
problem här också. Varje fråga ligger på sitt departe-
ment. Det gäller skattefrågorna, socialförsäkringsfrå-
gorna och arbetsmarknadsfrågorna. Var någonstans
ska vi kunna få en samordning kring de frågorna
utifrån gränssamarbetsperspektivet? Det är det jag
tror lite grann är kärnan i den här problematiken.

Anf. 7 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s):
Fru talman! Vi är båda besjälade av viljan att för-
stärka integrationen i våra gränsbygder vid vår långa
gräns mellan Sverige och Norge. Gränsens längd är ju
kolossal. Det är faktiskt EU:s längsta yttre gräns. Den
består av glest befolkade bygder i stort sett hela vä-
gen. Människorna som lever på båda sidor om denna
gräns behöver underlag för arbetsmarknad, service
och annat på båda sidor för att kunna ha en rimlig och
normal levnadsstandard. Det är min åsikt. Ju bättre vi
lyckas riva gränshinder, desto bättre möjligheter blir
det för bevarad service och bevarad arbetsmarknad i
de glesbygder som ligger utmed gränsen.
Det är viktigt för oss att jobba med detta på två
sätt. Det ena är att ta bort de regler som i långa styck-
en hindrar. Vi kan inte komma jättelångt med det,
därför att våra länder har olika åsikter vad gäller
skattepolitik, socialförsäkring, sjukförsäkring och
föräldraförsäkring. Det måste vi leva med. Men på en
del områden är reglerna dumma och omotiverade och
bör harmoniseras. Det gäller t.ex. regler för snöplo-
gar, grävmaskiner och lyftkranar. Om man bor i gles-
bygden och är en liten entreprenör med den här typen
av verksamhet måste man kunna ta kunder på båda
sidor om gränsen om man inte ska bli utkonkurrerad
av konkurrenter som ligger i en större ort längre in i
landet. Här måste gränsbygden bli en naturlig enhet.
Men förutom regelharmonisering finns det ett an-
nat område som jag tycker är oerhört viktigt. När vi
nu har olika regler på olika områden är det viktigt att
människor som lever på båda sidor om gränsen på ett
enkelt och smidigt sätt kan få information om vad
som faktiskt gäller, så att man kan inrätta sin vardag
på ett bra sätt och inte blir hänvisad kors och tvärs till
olika myndigheter där ingen har överblick över allt-
sammans.
Det här känner jag som min uppgift i regeringen.
Andra statsråd har ansvar för enskilda delar av detta,
skattefrågorna, socialförsäkringsfrågorna, arbets-
marknadsfrågorna osv. Men jag driver på för att vi
ska inrätta gemensamma informationsfunktioner dit
människor kan vända sig och på ett ställe få veta hur
det förhåller sig över hela fältet. Om man överväger
att ta ett jobb på andra sidan, om man överväger att
förändra sin vardag så att man så att säga blir gräns-
överskridande är det en kontakt som kan ge svar på
många frågor man behöver.
Det här har vi sjösatt i Öresundsområdet där vi har
startat ett informationscentrum i Malmö, mitt i sta-
den. Med hänsyn till glesbygden och den enormt
långa gränsen mellan Norge och Sverige är det inte
en form som lämpar sig där. Men Länsstyrelsen i
Värmland samordnar nu förberedelsearbetet för att
inrätta någonting liknande som kan vara människor
behjälpligt utmed hela den 160 mil långa gränsen,
vare sig det blir med Internet, telefon eller på andra
sätt. Det här är ett område där vi måste bli bättre, där
vi jobbar aktivt för att underlätta för de människor
som bor där.

Anf. 8 MARIE ENGSTRÖM (v):
Fru talman! Jag får tacka för svaret. Jag tycker
också att det är viktigt att det görs konkreta saker. Det
här är konkreta frågor som måste ha konkreta lös-
ningar och inte bara stora övergripande vackra ord.
Det här är faktiskt en vardag som väldigt många
människor befinner sig i. Därför tror jag detta är bra.
Jag tror också att just satsning på information
kanske är nummer ett i det här sammanhanget.
Det finns andra saker som utgör problem som jag
inte tycker skulle behöva vara problem över gränser-
na. Det är t.ex. postgången. Det tar så lång tid för ett
brev att komma fram från den ena sidan gränsen till
den andra. Det vet jag också är någonting som man
beskriver i handlingsplanen och som man försöker
hitta lösningar på. I dag finns ett slags Norgebrevlåda
i Göteborgstrakten. Använder man den är man ga-
ranterad att brevet ska komma fram i god tid.
Men i det samhälle vi lever, med snabba kommu-
nikationer, låter det nästan som stenålder att det ska ta
fem dagar för ett brev att resa från Norge till Sverige
eller vice versa. Det finns ju så mycket konkret man
skulle kunna göra. Detta stämmer inte med det sam-
hälle vi lever i och med de möjligheter vi har.
Jag skulle vilja ställa en kort fråga till Leif Pag-
rotsky innan vi avslutar. Den handlar om det kom-
mande Schengensamarbetet. Det finns en diskussion
om huruvida vi inom Schengenländer, nu inbegriper
jag även Norge, ska ha ID-handlingar eller pass på
oss för att kunna motivera varför vi befinner oss i ett
Schengenland. Hur tror Leif Pagrotsky att det kom-
mer att påverka arbetsmarknaden mellan Sverige och
Norge? Kommer svenska medborgare som ska arbeta
i Norge att behöva ha passhandlingar till hands?

Anf. 9 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s):
Fru talman! Låt mig börja med den sista frågan
om Schengensamarbetet. Det innebär att vi kan resa
över gränserna i Europa utan att behöva visa upp
någonting, utan att behöva stanna och stå i kö, dvs.
bara gå in. Det ändrar inte de regler som redan tidiga-
re har gällt, om jag har blivit rätt informerad, att man
måste kunna legitimera sig.
Jag har själv blivit avkrävd legitimation av norsk
polis mitt i Oslo. De reglerna påverkas inte av
Schengensamarbetet. Möjligen kommer ett och annat
lands poliser att bli mer aktiva och klåfingriga, eller
en och annan hotellreceptionist att bli än mer nitisk
och begära att man visar pass eller legitimations-
handling när man checkar in.
Just gränspassagen förenklas kraftigt så att övriga
Europa kommer att närma sig det försprång vi har
haft i Norden, där vi sedan 50 år tillbaka inte har
behövt visa upp något pass när vi har åkt över grän-
sen. Låt oss se det som en utmaning att vi ska flytta
fram positionerna i vår integration, så att vi fortsätter
att kännetecknas som Europas försökslaboratorium av
väl integrerade, samarbetande länder.
Mycket av samarbetet sker inom ramen för EU:s
inre marknad. Det är ett normalt sett okänt förhållan-
de att Norge är en nästan fullvärdig deltagare på den
inre marknaden. Jag ser det, som ansvarig för den
inre marknaden i Europa, som en av mina uppgifter
att ständigt påminna om att Norge är en fullvärdig
deltagare. Till det gemensamma möte som ministrar
för inremarknadsfrågor och konsumentfrågor ska ha i
Lund i april har jag som ordförande sett till att bjuda
in också de norska ministrarna som fullvärdiga delta-
gare - just för att understryka detta.
I dessa tider är det kanske inte så vanligt och po-
pulärt att prata om ökat samarbete, fördjupad integra-
tion, färre gränser. Vi har alla sett på TV hur Norge
numera har kommenderat ut militärer att bevaka
gränsen mot Sverige - för första gången på lång tid,
om jag förstår det rätt. Jag minns inte om det var
under andra världskriget eller 1905 som det hände
senast. Det ger en bild av två länder som nu håller på
att glida isär. Jag hoppas att det är en bild som är
tillfällig och att den är felaktig. Jag tycker att vi kan
enas om att vi på den svenska sidan ska samarbeta om
att intensifiera vårt arbete för att minska gränsens
betydelse, inte minst för att bekämpa den bild som
har kommit fram av två länder som bygger gränser,
reser hinder och försvårar samarbete. I det arbetet
tycker jag, precis som Marie Engström säger, att
näringslivet har en viktig roll att spela.
Jag vill bjuda in alla som berörs av gränsen, pos-
ten, banken, telefonoperatörerna, kommunerna, alla
människor som erfar någonting, att komma med för-
slag och uppslag till vad de själva kan göra och vad vi
från regeringens sida kan göra, så att vi har ett stän-
digt tillskott av idéer att jobba vidare med för att ta
bort hinder, ta bort onödigt krångel och underlätta för
människorna att i sin vardag leva sitt liv på båda sidor
om gränsen.
Lyckas vi hålla en sådan process levande tror jag
att vi så småningom kommer att kunna sudda ut ef-
fekterna av det som har hänt i det svensk-norska sam-
arbetet under de senaste veckorna.

Anf. 10 MARIE ENGSTRÖM (v):
Fru talman! Jag vill kort avsluta med att säga att
vi har haft en nyttig debatt. Det är viktigt att om något
år följa upp debatten och se vad som har hänt, vad vi
har kommit fram till. Jag delar också Leif Pagrotskys
syn att det som ska göras i det regionala arbetet av
näringslivsorganisationer och andra intressenter är
inte minst viktigt. Det går inte att göra allt här upp-
ifrån. Samspelet är det absolut viktigaste.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2000/01:78 till arbetsmarknadsutskottet
2000/01:80 till socialutskottet
2000/01:84 till konstitutionsutskottet
2000/01:93 till arbetsmarknadsutskottet
2000/01:94 till kulturutskottet
2000/01:95 till trafikutskottet
2000/01:96 till socialförsäkringsutskottet
2000/01:98 till lagutskottet
2000/01:107 till utbildningsutskottet
2000/01:108 till justitieutskottet
2000/01:109 till konstitutionsutskottet
2000/01:111 till miljö- och jordbruksutskottet
2000/01:113 till försvarsutskottet
2000/01:116 till bostadsutskottet

Motioner

2000/01:Ub36 till utbildningsutskottet
2000/01:K5 till konstitutionsutskottet
2000/01:Ub37-Ub40 till utbildningsutskottet
2000/01:Fi16 till finansutskottet
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 9.34 på förslag av tal-
mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 12.00 då
de för dagens bordläggning aviserade ärendena vän-
tades föreligga.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 12.00.

7 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Justitieutskottets betänkande
2000/01:JuU18 Handläggningen av ungdomsmål

Utrikesutskottets betänkanden
2000/01:UU8 Ett ramavtal om åtgärder för att under-
lätta omstrukturering och drift av den europeiska
försvarsindustrin
2000/01:UU10 Mänskliga rättigheter m.m. - länder,
områden och enskilda folkgrupper

Lagutskottets betänkande
2000/01:LU15 Vissa frågor rörande föräldrabalken

Näringsutskottets betänkande
2000/01:NU8 Vissa elmarknadsfrågor

Trafikutskottets betänkande
2000/01:TU10 Ändringar i telelagen avseende num-
merportabilitet

8 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

23 mars

2000/01:334 av Murad Artin (v) till utrikesminister
Anna Lindh
Israel och den palestinska befolkningen

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 27 mars.

9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 23 mars

2000/01:957 av Ewa Thalén Finné (m) till statsrådet
Leif Pagrotsky
Arbetskraftens ökade rörlighet i Öresundsregionen
2000/01:958 av Ewa Thalén Finné (m) till miljömi-
nister Kjell Larsson
Miljöbalkens tillsynsavgifter
2000/01:959 av Ann-Marie Fagerström (s) till nä-
ringsminister Björn Rosengren
Kust-till-kust-banan
2000/01:960 av Willy Söderdahl (v) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
EU-bidrag till kärnkraft
2000/01:961 av Annelie Enochson (kd) till kulturmi-
nister Marita Ulvskog
Göteborgsoperan
2000/01:962 av Eva Flyborg (fp) till statsrådet Lars-
Erik Lövdén
Bostadsbidraget
2000/01:963 av Carina Hägg (s) till justitieminister
Thomas Bodström
Borttappade eller stulna pass
2000/01:964 av Tuve Skånberg (kd) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Förordnande av vigsel- och partnerskapsförrättare
2000/01:965 av Birgitta Carlsson (c) till jordbruks-
minister Margareta Winberg
Skatten på dieselbränsle inom jordbruket
2000/01:966 av Fanny Rizell (kd) till socialminister
Lars Engqvist
Kejsarsnitt
2000/01:967 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruks-
minister Margareta Winberg
Märkning av burägg

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 27 mars.

10 § Kammaren åtskildes kl. 12.01.

Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början till ajourne-
ringen kl. 9.34 och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets
slut.