Investeringsbidrag för bostäder samt ett program för miljöinvesteringar

Betänkande 1994/95:BoU21

Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BOU21

Investeringsbidrag för bostäder samt ett program för miljöinvesteringar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
BoU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 218 om ett
program för miljöinvesteringar. Dessutom tillstyrks förslaget i
kompletteringspropositionen om att samordna det nyligen
beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet med
investeringsbidraget för miljöinvesteringar. Motstående
motionsyrkanden avstyrks.

Även förslaget i proposition 218 om att införa ett tillfälligt
investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder tillstyrks. För
att förenkla bidragshanteringen förordar dock utskottet att
bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det
reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör
dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin
helhet utförs under bidragsperioden. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1994/95:150 bilaga 12 föreslagit
att riksdagen upphäver sitt beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr.
1994/95:234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag till Bidrag till förbättring av
inomhusklimatet.

Regeringen har i proposition 1994/95:218 föreslagit
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om 21.
miljöinvesteringar,
22. tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av
bostäder.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av proposition
1994/95:218 väckta motionerna

1994/95:A50 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att reglerna för investeringsbidraget för
nyproduktion av permanentbostäder bör utformas så att även det
arbete som utförs i den byggmaterialindustri som tillverkar
fönster, dörrar och trappor ingår i bidragsunderlaget.

1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till särskilda
investeringsbidrag till bostadsbyggande i enlighet med vad som
anförs i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till stöd till
allergisanering m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.

1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 10. att
riksdagen avslår regeringens förslag om tillfälligt
investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett
tillfälligt investeringsprogram för att förbättra inomhusmiljön
i bostäder och offentliga lokaler,
13. att riksdagen beslutar att införa ett varaktigt
allergisaneringsprogram enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen till ett allergisaneringsprogram i enlighet
med i motionen förordad modell anslår 400 000 000 kr.

1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen avslår förslaget om investeringsbidrag till
nyproduktion av permanentbostäder.

1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av
investeringsprogrammet.

1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett
tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av
permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen.

Skrivelser

Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta
betänkande har inkommit från Götenehus, Sveriges Trähusfabrikers
Riksförbund, Industrins Byggmaterialgrupp, Arkitekt- och
Ingenjörsföretagen samt Urban Persson, Storfors.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlade tidigare i vår i sitt betänkande
1994/95:BoU18 förslag i budgetpropositionen samt från allmänna
motionstiden 1995 som i vid mening avser byggnaders inomhusmiljö
samt miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende. Riksdagen
fattade beslut i detta ärende den 30 mars.

Bostadsutskottets överväganden i de frågor som behandlas i
betänkandet gjordes delvis mot bakgrund av den överenskommelse
som träffades mellan regeringen och Miljöpartiet i början av
februari i år i vissa arbetsmarknadspolitiska frågor. I denna
överenskommelse ingår även att 2 miljarder kronor av
sysselsättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram
för att minska arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i
bostäder och offentliga lokaler. I proposition 1994/95:218 s.
52--55 lämnas nu förslag om utformningen av ett program för
miljöinvesteringar. Vad gäller frågor som faller inom
bostadsutskottets beredningsområde lämnas i propositionen även
förslag om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka
nyproduktionen av permanentbostäder.

Proposition 1994/95:218 innehåller ett antal förslag som
syftar till en effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Propositionen har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet som den
27 april beslutade att till bostadsutskottet överlämna de delar
av propositionen samt motionsförslag som avser miljö- och
bostadsinvesteringar. Förslag med denna inriktning finns i sex
motioner väckta med anledning av propositionen.

I bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU18 tillstyrktes de
behandlade regeringsförslagen från budgetpropositionen med ett
undantag. I fråga om stödet till radonsanering -- för vilket
vissa regeländringar föreslagits av regeringen -- uttalade ett
enigt utskott att eventuella beslut om förändringar av villkoren
för radonbidrag borde kunna anstå till behandlingen av det
aviserade programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet
föreslog bostadsutskottet vidare riksdagen att göra
tillkännagivanden till regeringen avseende:
ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende,
återanvändning och återvinning i byggandet,
elöverkänslighet, samt om
utformningen av de ytterligare satsningarna på förbättrad
inomhusmiljö.

Det sistnämnda tillkännagivandet avsåg vissa frågor som
utskottet ansåg borde beaktas vid utformningen av ett program
för miljöinvesteringar. Utskottet framhöll bl.a. att ett nytt
program borde samordnas såväl administrativt som i övrigt med
redan existerande eller beslutade stödformer.

Ett program för miljöinvesteringar

Regeringens förslag i proposition 218 om ett program för
miljöinvesteringar omfattar insatser på flera områden. Ett
investeringsbidrag föreslås införas till bostäder i hyres- och
bostadsrättshus och vissa lokaler för att avhjälpa brister till
följd av fukt eller dålig ventilation. Stöd till egnahem från
Fonden för fukt- och mögelskador föreslås utgå enligt delvis
ändrade regler. Vidare föreslås bidrag till vissa andra åtgärder
som främjar sysselsättning och miljö.

För investeringsbidraget för miljöinvesteringar föreslås i
huvudsak följande gälla:

Bidraget skall kunna utgå för bidragsberättigade åtgärder för
vilka bindande avtal träffats efter den 1 maj 1995 och före den
1 mars 1996. Slutbesiktning skall ske före den 1 februari 1997.
Om starka sysselsättningskäl talar för det, förutsätts avsteg i
enskilda fall kunna medges från dessa tidsgränser.

Bidrag utgår för åtgärder i bostäder i hyres- och
bostadsrättshus samt för lokaler som används för offentlig eller
offentligt stödd verksamhet som riktar sig i första hand till
barn och ungdomar, exempelvis daghem, fritidshem och skolor.

Bidrag utgår för åtgärder för att avhjälpa skador och brister
till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. Bidrag lämnas för
kostnaderna för åtgärder som kan anses nödvändiga men också
tillräckliga för att byggnaden skall fungera tillfredsställande
för sitt ändamål. Dessa krav bör normalt anses vara uppfyllda om
de projekterade åtgärderna avser mätbara skador eller brister,
grundas på etablerad sund teknik och tar sikte på miljön som
helhet inom den berörda delen av byggnaden. Arbetena skall vara
upphandlade i konkurrens.

Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaden enligt det lägsta av
de anbud som svarar mot upphandlingsunderlaget, med tillägg för
nödvändiga utgifter för kontroll och besiktning m.m. Bidrag
utgår endast om anbudssumman överstiger 50 000 kronor.

Samordningen med andra stödformer sker genom att det inte blir
möjligt att samtidigt erhålla investeringsbidraget och annat
statligt stöd för projektet, vare sig i form av
investeringsbidrag eller räntebidrag. Det av riksdagen hösten
1994 beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet i
bostäder (SFS 1994:2030) föreslås vad gäller ansökningar som
kommer in efter den 1 maj 1995 avgränsas till att gälla enbart
egnahem och sådana projekt i hyres- och bostadsrättshus som inte
når upp till den ovan nämnda värdegränsen på 50 000 kronor.
Vidare föreslås att det av riksdagen i mars 1995 beslutade
bidraget till förbättringar av inomhusklimatet i bl.a. skolor
och daghem samordnas helt inom ramen för det nu aktuella
investeringsbidraget. Denna fråga tas även upp i
kompletteringspropositionen där det föreslås att riksdagens
beslut att anvisa ett reservationsanslag för detta ändamål
upphävs.

Investeringsbidraget föreslås kunna utgå inom en total ram om
1,8 miljarder kronor. Inom denna ram föreslås ca 1,2 miljarder
kronor beräknas till bidrag för lokaler och ca 600 miljoner
kronor för bostäder i hyres- och bostadsrättshus.

Regeringen avser att uppdra åt AMS och Boverket att samråda om
hur medelsramarna skall fördelas mellan länen och hur de
arbetsmarknadspolitiska aspekterna bäst skall tillgodoses.
Därefter skall Boverket och länsstyrelserna svara för den
löpande hanteringen av bidragsansökningarna.

Det befintliga stödet genom Fonden för fukt- och mögelskador
för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem (se SFS
1993:712) föreslås kunna utgå enligt delvis förändrade regler
under samma tid som föreslagits för det ovan redovisade
investeringsbidraget. Upp till 40 miljoner kronor -- inom samma
medelsram som för investeringsbidraget -- föreslås tillföras
fonden för att tillfälligt höja bidragsnivån för egnahem med hög
ålderssjälvrisk. Regeringsförslaget innebär att bidragsnivån för
egnahem med hög ålderssjälvrisk höjs med 20 % av
åtgärdskostnaden, dock högst till 50 % av denna kostnad. Till de
bidragsberättigade åtgärderna föreslås därvid även andra
åtgärder mot allergier m.m. än vad som föranleds av fukt och
mögel få medräknas i samma omfattning som för andra hus.

I proposition 218 föreslås utöver vad som ovan redovisats
bidrag till vissa andra åtgärder som främjar sysselsättning och
miljö. Inom ramen för investeringsprogrammet föreslås sammanlagt
200 miljoner kronor avsättas för följande insatser.

För bidrag om 25 % till solvärmeanläggningar i bostäder
avdelas 56 miljoner kronor.

För bidrag om 30 % för installation av ackumulatortankar för
vedeldning i enfamiljshus avdelas högst 60 miljoner kronor.

För insatser inom kulturmiljövården anvisas 30 miljoner
kronor. Medlen skall användas för projekt med inriktning på
bl.a. traditionella byggnadsmaterial och tekniker,
kretsloppsanpassning och återanvändning av material.

För bidrag om 30 % för investeringar i
ventilationsanläggningar i allmänna samlingslokaler lämnas stöd
till ett sammanlagt belopp av 20 miljoner kronor.

För stöd till vissa demonstrations- och utvecklingsprojekt
anvisas 34 miljoner kronor. Regeringen föreslås fördela medlen
bl.a. till projekt som stöder en miljöriktig och
kretsloppsanpassad utveckling av byggandet. Projekten bör även
omfatta en utvärdering av programmets samlade effekter.

Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna för
miljöinvesteringar utgifter om 2 miljarder kronor. Dessa medel
föreslås anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Anslagsfrågan behandlas av arbetsmarknadsutskottet i
betänkandet 1994/95:AU15. Bostadsutskottets fortsatta beredning
av regeringens förslag om miljöinvesteringar sker under
förutsättning att riksdagen anvisar medel för verksamheten
enligt förslaget i proposition 1994/95:218.

Som ovan nämnts lämnas i kompletteringspropositionen (prop.
1994/95:150 bil. 12 s. 18) förslag om det nyligen beslutade
bidraget till förbättring av inomhusklimatet i vissa byggnader.
Riksdagen beslutade i mars 1995 att godkänna regeringens förslag
i budgetpropositionen om ett sådant bidrag. Samtidigt anvisade
riksdagen ett reservationsanslag på 125 miljoner kronor till
bidragsverksamheten (prop. 1994/95:100 bil. 13, BoU18, rskr.
234). I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen att den i
mars beslutade bidragsformen helt skall samordnas med det
föreslagna investeringsbidraget för miljöinvesteringar. För
detta investeringsbidrag och visst övrigt stöd för
miljöinvesteringar föreslås som framgått ovan 2 miljarder kronor
anvisas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med
hänvisning till denna medelsanvisning föreslår regeringen att
riksdagen upphäver sitt tidigare beslut att för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till
förbättring av inomhusklimatet.

Tre motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i
proposition 218 om miljöinvesteringar.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion
1994/95:A52 yrkande 2 att riksdagen avslår förslaget om ett
program för miljöinvesteringar. Motionärerna framhåller bl.a.
att regeringen överskattat sysselsättningseffekten av detta
förslag och förslaget om bostadsinvesteringar. Även i motion
1994/95:A53 (fp) yrkande 12 föreslås att regeringsförslaget
avslås. Motionärerna anser dock att ett allergisaneringsprogram
med en annan inriktning bör införas. Man vänder sig mot att det
av regeringen föreslagna programmet är alltför begränsat i tiden
och att bidragsandelen är för låg. Förslag läggs därför fram om
ett permanent allergisaneringsprogram med bidragsnivån 50 % --
yrkande 13 -- för vilket 400 miljoner anslås per budgetår --
yrkande 14.

I partimotionen 1994/95:A55 (v) stöds regeringens program för
miljöinvesteringar. Motionärerna förslår dock i motionens
yrkande 14, såvitt nu är i fråga, en utvidgning av programmet.
Fler åtgärder, t.ex. inriktade på barnens utemiljö, elsanering
och förbättring av städmöjligheterna, föreslås kunna få stöd.
Därutöver föreslås sammanlagt 1 miljard kronor anvisas från
anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder fördelat enligt
följande:
100 miljoner kronor för utveckling av ekologiskt byggande med
inriktning mot bl.a. energiminimering och slutna system för
avfall,
150 miljoner kronor för investeringsbidrag för bl.a.
miljövänlig isolering och isolerfönster i bostäder och lokaler,
70 miljoner kronor för gång- och cykelbanor,
40 miljoner kronor för renovering av gamla va-system m.m.,
100 miljoner kronor för att skydda kultur- och naturmiljön
kring det enskilda vägnätet,
170 miljoner kronor för bullerskydd,
50 miljoner kronor i utökat anslag för sanering av förorenad
industrimark,
150 miljoner kronor i utökat anslag för icke-statliga
kulturlokaler,
70 miljoner kronor i utökat anslag för kulturmiljövård,
100 miljoner kronor i utökat anslag för kulturstödet vid
ombyggnad.

Utskottet inleder sina överväganden om förslagen i
propositionerna och motionerna om
miljöinvesteringsprogrammet med att anknyta till vad som
tidigare i vår anfördes i betänkandet 1994/95:BoU18. I detta
betänkande behandlades bl.a. ett antal motioner med förslag om
olika former av åtgärder för att förbättra inomhusmiljön samt
för att uppnå ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende.
Utskottet konstaterade att det program med åtgärder för bl.a.
allergisanering som regeringen i februari i år hade aviserat låg
väl i linje med vad utskottet anfört med anledning av dessa
motionsförslag samt med vad i flera motioner föreslagits. I
betänkandet föreslogs också, som beskrivits inledningsvis, att
riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet uttalat
i vissa frågor. Utskottet kan nu konstatera att
tillkännagivandena till stor del har beaktats i de
regeringsförslag som nu är aktuella. Från att riksdagen
beslutade om betänkandet BoU18 fram till att regeringen
avlämnade proposition 218 har dock mindre än en månad förflutit.
I de delar som regeringen ännu inte hunnit ta ställning får det
förutsättas att redogörelse och eventuella förslag lämnas i
lämpligt sammanhang under det kommande riksdagsåret.

Vad gäller utskottets överväganden och förslag i betänkandet
BoU18 om "ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende" samt
om "återanvändning och återvinning i byggandet" kan det
konstateras att de delvis torde kunna bli tillgodosedda genom de
medel som regeringen föreslagit för demonstrations- och
utvecklingsprojekt. Inom ramen för de anslagna medlen borde det
vara möjligt att ge ett relativt omfattande stöd för bl.a.
informations- och referensprojekt med den inriktning som
utskottet efterlyst. Regeringsförslaget innebär även att de
medel som avsätts för insatser inom kulturmiljövården skall
kunna användas för projekt inriktade på kretsloppsanpassning och
återanvändning av material.

Vad gäller bidraget till åtgärder mot radon i bostäder
föreslog regeringen i budgetpropositionen vissa regeländringar.
Bostadsutskottet föreslog emellertid riksdagen i betänkandet
BoU18 att inte godkänna de föreslagna förändringarna utan
förordade i stället att en analys genomförs av hur bidraget
hittills använts och de utförda saneringsåtgärdernas
effektivitet. Riksdagen följde utskottet.

I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 12 s.
17) anförs att regeringen mot bakgrund bl.a. av vad
bostadsutskottet uttalat avser att låta utvärdera statens och
kommunernas olika insatser inom området och effektiviteten hos
de åtgärder mot radon i byggnader för vilka stöd nu lämnas.
Regeringen anser att stödvillkoren för radonbidrag tills vidare
bör hållas oförändrade i avvaktan på resultatet av denna
utvärdering.

Mot bakgrund av den osäkerhet som funnits om radonbidragets
effektivitet anser utskottet det vara lämpligt att som
regeringen föreslår avvakta med vidare överväganden om stödet
för radonsanering tills ett bättre beslutsunderlag föreligger.
Utskottet förutsätter att riksdagen i lämpligt sammanhang delges
slutsatserna av utvärderingen samt de förslag som den kan komma
att föranleda.

I ett av tillkännagivandena i betänkandet BoU18 togs frågor om
elöverkänslighet upp. Utskottet förordade att vissa åtgärder
skulle vidtas för att bedöma omfattningen av problemen och ge
underlag för vidare insatser på området. Utskottet efterlyste
bl.a. en kartläggning av i vilken utsträckning kommunalt stöd
utgår till elsanering och vilken effekt dessa åtgärder har haft.
Frågor om elöverkänslighet har inte tagits upp i de nu aktuella
propositionerna men utskottet har erfarit att regeringen i
dagarna har fattat beslut om att låta genomföra bl.a. en
kartläggning av kunskapsläget och av vidtagna åtgärder med den
inriktning som utskottet förordat.

Utskottet föreslog slutligen i betänkandet BoU18 ett
tillkännagivande om inriktningen av satsningarna på förbättrad
inomhusmiljö som mer direkt syftade på det då aviserade
programmet för allergisanering m.m. Utskottet kan konstatera att
de önskemål som framfördes i betänkandet i denna del till stor
del måste anses ha blivit beaktade genom utformningen av
programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet framhölls bl.a.
att insatserna inom ramen för det aviserade programmet borde
samordnas såväl administrativt som i övrigt med redan
existerande stödformer. Som ovan redovisats har också en sådan
samordning skett. Även övriga av utskottet framförda synpunkter
på inriktningen av insatserna tycks till stor del ha beaktats
vid utformningen av programmet för miljöinvesteringar.

Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att
regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar måste
anses ligga väl i linje med vad utskottet tidigare i vår
förordat i angränsande frågor i betänkandet BoU18. Utskottet ser
mycket positivt på att arbetet med att åtgärda osunda miljöer i
byggnader nu kan påskyndas. Det är synnerligen angeläget att
berörda fastighetsägare tar tillfället i akt att avhjälpa de
skador och brister som sannolikt ligger bakom många
allergiproblem och andra symtom på ohälsa. Prioriteringen av
lokaler där barn och ungdomar vistas ter sig också självklar,
inte minst mot bakgrund av återkommande rapporter om dåliga
miljöer i bl.a. många skolbyggnader.

Det föreslagna stödet för miljöinvesteringar kommer att
finansieras från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En av utgångspunkterna för stödet är således att uppnå en så
stor sysselsättningseffekt som möjligt. En självklar
förutsättning måste också vara att det statliga stödet
förbehålls projekt som genomförs utan anlitande av s.k. svart
arbetskraft. Utskottet förutsätter därför att villkoren för
stödet utformas så att denna målsättning förverkligas.

Utskottet tillstyrker med det anförda att riksdagen godkänner
vad regeringen i proposition 218 förordat om miljöinvesteringar.
Som framgått ovan innefattar detta förslag en samordning med det
av riksdagen tidigare beslutade bidraget till inomhusklimatet i
vissa lokaler. Riksdagen bör därför, som föreslagits i
kompletteringspropositionen, upphäva sitt tidigare beslut att
för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag
till förbättring av inomhusklimatet. Utskottet förutsätter
därvid att riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet
kommer att bifalla den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen till miljöinvesteringsprogrammet från anslaget
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottets ställningstagande till regeringsförslaget om ett
miljöinvesteringsprogram innebär samtidigt att motstående
motionsförslag i Moderata samlingspartiets partimotion A52
yrkande 2 och motion A53 (fp) yrkande 12 om avslag på
regeringens förslag avstyrks. Även förslagen i motion A53 (fp)
yrkandena 13 och 14 om ett varaktigt allergisaneringsprogram
avstyrks. Det bör i sammanhanget upplysas om att
motionsförslagen om ett årligt anslag på 400 miljoner kronor och
en bidragsnivå på 50 % tillsammans innebär att det skulle ta
över sju år att uppnå samma nivå på investeringar i
saneringsåtgärder som regeringsförslaget kan ge under drygt ett
år. Det i motionen framförda förslaget kan därför knappast ses
som ett alternativ till regeringsförslaget.

I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga föreslås
som beskrivits ovan en utvidgning av
miljöinvesteringsprogrammet till att även omfatta bl.a.
åtgärder i barnens utemiljö samt satsningar om sammanlagt 1
miljard kronor på olika miljöförbättringsåtgärder m.m. Utskottet
kan i och för sig instämma i att de föreslagna satsningarna
avser angelägna områden. Det kan dock inte anses vara lämpligt
att på detta sätt utvidga ramen för vilka åtgärder som kan få
del av de medel som i detta sammanhang bedömts kunna anvisas för
miljöinvesteringar. Detta skulle begränsa möjligheterna att
anslå medel till de åtgärder som på kort sikt trots allt måste
anses vara mest angelägna, dvs. åtgärder som riktas mot
inomhusmiljöer som är konstaterat ohälsosamma. Vad gäller de
områden som i motionen föreslås få ett ytterligare stöd om
sammanlagt 1 miljard kronor kan konstateras att de i flera fall
redan omfattas av ett utvidgat statligt stöd inom ramen för de
investeringssatsningar och ROT-åtgärder som riksdagen beslutade
om i december 1994 (prop. 1994/95:25, BoU1y, FiU1, rskr. 145,
146).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
Vänsterpartiets partimotion A55 yrkande 14 såvitt nu är i fråga.

Ett program för bostadsinvesteringar

Det låga igångsättandet av nya bostäder under de senaste åren
innebär att mycket få bostäder kommer att färdigställas under år
1996. Samtidigt förväntas enligt regeringen det förbättrade
arbetsmarknadsläget leda till en ökad bostadsefterfrågan.
Därigenom kommer antalet lediga lägenheter att minska.
Sammantaget anges detta kunna leda till en regional överhettning
med brist på bostäder på vissa håll.

Det föreligger enligt proposition 218 således ett stort behov
av åtgärder för att med det snaraste få i gång bostadsbyggandet
och därmed förhindra ytterligare negativa effekter både på
bostadsmarknaden och inom byggsektorn. Regeringen förordar
därför att det för ändamålet tillfälligt införs ett
investeringsbidrag för att under en kortare tid stimulera
nyproduktion av bostäder. En utgångspunkt anges vara att
bidragsgivningen skall ges en inriktning så att den främjar en
tidigareläggning av projekt och sänker kostnaden för
byggarbetskraften i områden där problemen kan väntas bli
särskilt framträdande. Samtidigt bör enligt förslaget
bidragsgivningen utformas så att införandet inte stör den redan
pågående verksamheten. Mot denna bakgrund förordas att bidraget
skall ges följande utformning.

Bidrag lämnas för fakturerade arbetskostnader avseende arbeten
som utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996.
Projektet i sin helhet skall dock vara avslutat senast vid
utgången av juni 1997. Endast arbeten som utförs av personer
eller företag med F-skattebevis berättigar till bidrag. I de
fall prefabricerade byggelement används bör även arbetskostnaden
för tillverkningen av dessa få medräknas. En förutsättning är
dock att byggelementen levereras till byggplatsen under den
angivna bidragstiden. Bidrag lämnas med 25 % av arbetskostnaden.
Bidraget är dock maximerat till 10 % av det schablonberäknade
bidragsunderlaget enligt det reguljära statliga nybyggnadsstöd
som gäller sedan år 1993 (det s.k. Danellsystemet). Bidraget
föreslås dessutom samordnat med det statliga nybyggnadsstödet
genom att underlaget för beräkningen av det reguljära stödet
minskas med bidragsbeloppet.

Som en ytterligare förutsättning för stöd gäller att statligt
nybyggnadsstöd utgår enligt 1993 års regler. Det innebär att
projekt som beviljats räntesubventioner enligt äldre regler inte
kommer att omfattas av bidragsgivningen. Enligt förslaget bör
dock för dessa fall öppnas en möjlighet att byta till det nya
Danellsystemet. Begäran om byte måste göras av byggherren senast
den 1 oktober 1995.

Stödet skall enligt förslaget handläggas av Boverket och
länsstyrelserna.

Bidragsgivningen föreslås begränsad av en ram på 2 miljarder
kronor. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att fördela ramen. För att få underlag för
denna fördelning förordas att den senaste dagen för ansökan om
bidrag skall sättas till den 1 oktober 1995. Medel för
verksamheten föreslås anvisas under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Förslaget om att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för
nyproduktion av bostäder avvisas i fem med anledning av
propositionen väckta motionsyrkanden.

Även om stödet hade givit de av regeringen förutspådda
effekterna på bl.a. sysselsättningen är det enligt Moderata
samlingspartiets partimotion A52 oklokt. Det finns enligt
motionen i dag inte någon brist på bostäder i stort och allra
minst i de områden där arbetslösheten är som mest besvärande.
Bidraget riskerar därmed att motverka en nödvändig
omstrukturering av byggbranschen. Förslaget bör enligt motionens
yrkande 1 därför avvisas.

Att införa nya subventioner till bostadsbyggandet är enligt
motion A53 (fp) yrkande 10 felaktigt. Vad som erfordras är i
stället en politik som sanerar statsfinanserna och därmed sänker
räntan. Enligt motionen är förslaget om ett investeringsbidrag
dessutom ojämlikt då det i huvudsak riktas mot en mansdominerad
sektor.

I motion A54 (kds) yrkande 4 avvisas förslaget med hänvisning
till att byggsektorn måste stabiliseras på en nivå där en
naturlig efterfrågan är styrande i stället för politiska beslut
om bidrag och subventioner.

Satsning på nyproduktion av bostäder ger enligt
Vänsterpartiets partimotion A55 inte den sysselsättningseffekt
som regeringen väntar sig. Dessutom anges stödet komma att
begränsas till nyproduktion av bostadsrätter i attraktiva lägen
i storstadsregionerna. Förslaget bör därför avvisas enligt
motionens yrkande 14 såvitt nu är i fråga. I stället föreslås
att en satsning görs i de delar av miljonprogrammets områden som
är mest segregerade och där boendemiljön är undermålig. Enligt
motionen bör ett investeringsstöd införas för att bl.a. upprusta
lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen samt
miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet skall
enligt förslaget utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en
total ram på 1,5 miljarder kronor.

I Miljöpartiets partimotion A56 yrkande 5 avvisas
regeringsförslaget med hänvisning till de i Sverige stora
bostadsytorna och till att det inte finns anledning att
stimulera byggande för byggandets egen skull. Enligt motionen
finns det också en stor risk för att det framför allt blir
storstäderna som får del av bidraget. I motionen riktas dessutom
invändningar mot att förslaget i första hand innebär en satsning
på manliga jobb inom byggbranschen samtidigt som främst kvinnor
kommer att avskedas till följd av besparingar inom kommuner och
landsting.

Förslaget till investerings- och byggstimulanser välkomnas i
motion A50 (s). Däremot riktas i motionen invändningar mot att
investeringsbidraget kommer att allokeras till orter med en
existerande eller förväntad bostadsbrist. Enligt motionen är det
angeläget att reglerna för bidraget utformas så att
sysselsättningseffekterna även kommer små orter i mindre
tättbefolkade områden till del. Även det arbete som utförs i den
byggmaterialindustri som tillverkar fönster, dörrar och trappor
föreslås därför ingå i bidragsunderlaget.

Med anledning av vad som i proposition och motioner
föreslagits om ett investeringsbidrag för nyproduktion av
bostäder vill utskottet anföra följande.

Utgångspunkten för förslaget i propositionen är dels de
svårigheter som kan förutses på bostadsmarknaden vid en fortsatt
låg bostadsproduktion och en ökande efterfrågan på bostäder,
dels den vikande byggsysselsättningen. Enligt regeringens
uppfattning talar både bostadspolitiska och
sysselsättningspolitiska skäl för att åtgärder måste vidtas.
Utskottet delar denna uppfattning. I enlighet med förslaget i
propositionen bör därför ett tillfälligt investeringsbidrag för
att stimulera nyproduktionen av permanentbostäder införas.

För att det nu förordade stödet skall ge den eftersträvade
effekten bör det begränsas i tiden i enlighet med vad regeringen
föreslagit. Det innebär att bidrag bör lämnas för projekt som
utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996.
Dessutom bör gälla att projektet skall vara avslutat senast vid
utgången av juni 1997. För byggprojekt som inte i sin helhet
utförs under den angivna bidragstiden bör stödet sättas ned.
Endast projekt som både påbörjas och avslutas under bidragstiden
bör sålunda komma i fråga för maximalt bidrag. Det bör ankomma
på regeringen att närmare utforma de regler m.m. som erfordras
för att åstadkomma den nu förordade jämkningen av stödet.

Den av regeringen föreslagna konstruktionen av
investeringsbidraget innebär att bidraget skall baseras på de
arbetskostnader som avser arbeten under bidragstiden. Det
innebär bl.a. att bidraget ges en mera direkt koppling till den
sysselsättning som det genererar. Stödets
sysselsättningspolitiska profil framstår därmed mycket tydligt.
Samtidigt bör det framhållas att bidraget också syftar till att
förbättra tillgången på bostäder i orter med bostadsbrist eller
där en sådan brist hotar. Det kan enligt utskottets mening bl.a.
mot bakgrund härav finnas anledning att närmare överväga
bidragets utformning. En strävan i detta sammanhang bör vara att
utforma stödet så att det blir lätt för den enskilde att beräkna
och administrativt enkelt att hantera. Enligt utskottets mening
bör mot bakgrund härav en något annorlunda bidragskonstruktion
än den av regeringen förordade väljas.

En förutsättning för bidrag är att statligt nybyggnadsstöd
enligt 1993 års regler utgår. Det innebär bl.a. att ett
bidragsunderlag kommer att beräknas för de projekt som blir
aktuella för investeringsstöd. Detta bidragsunderlag ligger
sedan till grund för det reguljära statliga nybyggnadsstödet.
Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som
lämpligt att också basera det tillfälliga investeringsbidraget
på detta bidragsunderlag. Investeringsbidraget bör sålunda utgå
som en andel av bidragsunderlaget för nybyggnadsstödet. En
förutsättning för stöd bör dock vara att stödet förbehålls
projekt som genomförs utan att s.k. svart arbetskraft anlitas.
Utskottet förutsätter därför att villkoren för stödet utformas
så att denna målsättning förverkligas.

I regeringsförslaget har investeringsstödet maximerats till 10
% av det schablonberäknade bidragsunderlaget enligt det
reguljära statliga nybyggnadsstödet. För att den nu förordade
bidragskonstruktionen inte i något fall skall ge ett sämre
utfall bör enligt utskottets mening bidragsnivån generellt
bestämmas till 10 % av bidragsunderlaget. I likhet med vad
regeringen föreslagit bör dessutom underlaget för
nybyggnadsstödet reduceras med bidragsbeloppet.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande sista
tidpunkt för ansökan samt rambegränsning av bidragsgivningen
m.m. tillstyrks av utskottet.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet
ställer sig bakom förslaget om att införa ett tillfälligt
investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder. För att
förenkla bidragshanteringen m.m. förordar dock utskottet att
bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det
reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör
dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin
helhet utförs under bidragsperioden.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag anfört
om ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att partimotionerna A52
(m) yrkande 1, A55 (v) yrkande 14, såvitt nu är i fråga, och
A56 (mp) yrkande 5 samt motionerna A50 (s), A53 (fp) yrkande 10
och A54 (kds) yrkande 4 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet
att riksdagen
a) godkänner vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat
om miljöinvesteringar och avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande
2 samt 1994/95:A53 yrkandena 12, 13 och 14,
b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver
riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag
till förbättring av inomhusklimatet,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)

2. beträffande en utvidgning av
miljöinvesteringsprogrammet
att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 14 i
motsvarande del,
res. 3 (m) - motiv.
res. 4 (v)

3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av
bostäder
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 och med
avslag på motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1,
1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4, 1994/95:A55
yrkande 14, detta yrkande i motsvarande del, samt 1994/95:A56
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
res. 5 (m, fp, mp, kds)
res. 6 (v)

Stockholm den 18 maj 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström
(s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt
(c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders
Ygeman (s), Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson
(mp).

Reservationer

1. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till
regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Det råder ingen tvekan om att det ökande antalet allergier och
andra effekter av osunda miljöer utgör ett stort
samhällsproblem. Åtgärder bör vidtas på flera områden för att
minska riskerna för ohälsa till följd av skador och brister i
den byggda miljön. Det lappverk av nya bidragsformer som
föreslås i proposition 218 utgör dock knappast en lösning på
problemen. Ansvaret för att en bostad eller en lokal inte är
hälsovådlig vilar självklart i första hand på fastighetsägaren.
Det finns redan i dag lagar och bestämmelser som klart slår fast
detta ansvar. Det finns också statligt stöd till vissa typer av
åtgärder som bedömts som särskilt angelägna. En utvidgning av
stödfloran riskerar snarast att leda till att vissa
fastighetsägare undandrar sig sitt ansvar och i stället avvaktar
nya stöd i stället för att omgående åtgärda bristerna. Det bör
exempelvis inte accepteras att många kommuner ger sig själva
dispens från de krav som finns i bestämmelserna om den
obligatoriska ventilationskontrollen.

Utskottet förordar således att gällande lagar och förordningar
på området tillämpas i stället för att samhället inför nya
tillfälliga subventioner. Att dessa sedan införs i ett
samhällsekonomiskt allvarligt läge gör inte saken bättre.

Det är självklart även angeläget att fastighetsägarna ges
rimliga förutsättningar för att ta ett långsiktigt ansvar för
den egna fastigheten. Det finns således anledning för riksdagen
att i andra sammanhang återkomma till förslag om förändrade
villkor i detta avseende. När frågor om allergier och ohälsa
övervägs måste också de enskilda individernas ansvar beaktas.
Olika rapporter tyder på att faktorer som har samband med
hushållens levnadsmönster är starkt bidragande till det ökande
antalet allergier.

Utskottet ställer sig sammanfattningsvis avvisande till att
införa ett nytt program för miljöinvesteringar och tillstyrker
således avslagsförslaget i Moderata samlingspartiets partimotion
A52 yrkande 2. Det bör i sammanhanget också framhållas att den
av regeringen angivna sysselsättningseffekten av programmet
sannolikt är starkt överdriven. I Moderata samlingspartiets
partimotion redovisas en rimligare bedömning av effekten av
denna typ av åtgärder.

Vad utskottet nu förordat innebär att även förslagen i motion
A53 (fp) om ett alternativt allergisaneringsprogram avstyrks.

Utskottet tillstyrker däremot regeringens förslag i
kompletteringspropositionen om att riksdagen bör upphäva sitt
tidigare beslut om att anslå medel till ett nytt bidrag till
förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler. Förslag om att
införa ett sådant bidrag avvisades i en reservation från
Moderata samlingspartiet redan i betänkandet BoU18 tidigare i
vår.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet
att riksdagen
a) med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 2 avslår vad
regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om
miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14,
b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver
riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag
till förbättring av inomhusklimatet,

2. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till
regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Under lång tid har det växande problemen med allergier,
speciellt bland barn och ungdomar, diskuterats utan att man från
samhällets sida vidtagit tillräckliga åtgärder. Allergier har
utvecklats till något av en folksjukdom som uppemot tre miljoner
svenskar lider av i dag. Två av fem barn är drabbade av någon
form av symtom. Utskottet är därför positivt inställt till
regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar och
allergisanering så till vida att förslaget visar att det numera
finns en bred insikt i allergiproblemens omfattning och allvar.

Utskottet instämmer dock i den kritik som framförs i motion
A53 (fp) mot den av regeringen valda inriktningen och
utformningen av programmet för miljöinvesteringar. Det
föreslagna programmet har påtagliga brister speciellt vad
gäller varaktigheten av stödet och stödnivån.

Programmet är alltför begränsat i tiden för att kunna ge de
varaktiga resultat som är nödvändiga på detta område. Orsakerna
till en stor del av dagens problem med fukt och mögel i bostäder
och olika lokaler står att finna i ett alltför tidspressat och
forcerat byggande. Det föreligger därför en påtaglig risk att
det genomförs bristfälliga reparationsåtgärder och byggs in nya
fel om tidsramen för stödet sätts så snäv som regeringen
föreslår. Kommuner och andra fastighetsägare måste ges den tid
det behövs för att projektera och genomföra långsiktigt hållbara
åtgärder.

Den stödnivå på högst 30 % som föreslås av regeringen kan leda
till att vissa fastighetsägare avstår från att genomföra en
sanering. Genomförandet av allergisanering i bl.a. skolor och
daghem får självklart inte bli beroende av den ekonomiska
situationen i olika kommuner. Stödnivån bör därför höjas och
bestämmas till 50 % av kostnaden.

Vad utskottet ovan anfört innebär att riksdagen bör avslå
regeringens förslag om miljöinvesteringar samt motion A52 (m)
yrkande 2 där tanken på ett statligt stöd helt avvisas.
Utskottet anser att riksdagen i stället bör ställa sig bakom ett
allergisaneringsprogram med den omfattning som föreslagits i
motion A53 (fp) yrkandena 12--14. Ett permanent program för
allergisanering bör således inrättas och 400 miljoner kronor
anslås för detta ändamål under budgetåret 1995/96. Det bör
ankomma på regeringen att utforma de närmare villkoren för ett
program i enlighet med vad utskottet nu förordat. Förslaget i
kompletteringspropositionen om att samordna ett
allergisaneringsprogram med det tidigare beslutade bidraget till
förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler bör bifallas.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet
att riksdagen
a) med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14,
avslår vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om
miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A52 yrkande 2 och till
Allergisaneringsprogrammet för budgetåret 1995/96 anslår ett
förslagsanslag på 400 000 000 kr,
b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver
riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag
till förbättring av inomhusklimatet,

3. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om ett program
för miljöinvesteringar. I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt
nu är i fråga föreslås att det utöver regeringsförslaget
inrättas ytterligare ett antal stödformer till en kostnad av 1
miljard kronor. Motionen avstyrks.

4. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:

Det är synnerligen angeläget att de av regeringen föreslagna
och av utskottet ovan tillstyrkta satsningarna på
miljöinvesteringar verkligen kommer till stånd i den omfattning
som förutsatts. För att säkerställa att kommunerna fullt ut kan
använda stödet bör vissa kompletteringar göras vad avser vilka
åtgärder som skall vara stödberättigade, enligt vad som föreslås
i Vänsterpartiets partimotion A55. Även förslaget i denna motion
om ytterligare satsningar på olika miljöinvesteringar om
sammanlagt 1 miljard kronor under nästa budgetår bör vinna
riksdagens bifall. I det rådande arbetsmarknadspolitiska läget
ger satsningar på detta område såväl samhällsekonomisk som
miljömässig utdelning både på kort och lång sikt.

Utskottet förordar således att även åtgärder bl.a. för
förbättring av barns utemiljö, elsanering, förbättring av
städmöjligheter och utbildningsfrågor omfattas av
investeringsbidraget.

För att utveckla ett ekologiskt byggande med energiminimering,
slutna system för avfall, förnyelsebara energisystem m.m. bör
100 miljoner kronor anslås. Energibehovet i bostäder och
servicelokaler bör minskas genom miljövänlig isolering, moderna
isolerfönster, energieffektivare belysning, värmepannor med hög
verkningsgrad, energisnål apparatur m.m. För ett
investeringsbidrag till denna typ av åtgärder bör 150 miljoner
kronor anslås. Energieffektivisering inom kommunikationssektorn
kan uppnås genom bättre planering av gång- och cykelbanor. För
detta ändamål bör 70 miljoner kronor anslås.

Renoveringen av gamla va-system bör påskyndas, liksom
investeringar i mer kretsloppsbaserade anläggningar och
anläggningar i våtmarker. Stödet till denna typ av åtgärder bör
ökas med 40 miljoner kronor. För att skydda och utveckla kultur-
och naturmiljön kring det enskilda vägnätet bör 100 miljoner
kronor anslås. Bullerskyddet kring vägar och järnvägar behöver
förbättras. Ett anslag om 170 miljoner kronor bör bestämmas för
ändamålet. Möjligheten att ge stöd för sanering av förorenad
industrimark bör förbättras genom att ytterligare 50 miljoner
kronor anslås.

Flera former av statligt stöd inom kulturområdet behöver
förstärkas. Anslagen bör höjas med 150 miljoner kronor för
icke-statliga kulturlokaler, med 70 miljoner kronor för
kulturmiljövård och med 100 miljoner kronor för kulturstödet vid
ombyggnad.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av partimotionen A55
(v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande en utvidgning av
miljöinvesteringsprogrammet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 14 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling
Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kds) och
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4
avstyrks" bort ha följande lydelse:

I genomsnitt disponerar i dag varje svensk en bostadsyta som
torde vara bland de största internationellt sett. Samtidigt står
omkring 50 000 lägenheter tomma därför att de saknar boende.
Det är enligt utskottets mening mot denna bakgrund som förslaget
att stimulera nyproduktionen av bostäder bör ses. I sammanhanget
måste även det statsfinansiella läget vägas in. Sammantaget
leder detta utskottet till slutsatsen att de av regeringen
förordade stimulanserna av nyproduktionen av bostäder varken är
nödvändiga eller lämpliga. I enlighet med förslagen i
partimotionerna A52 (m) yrkande 1 och A56 (mp) yrkande 5 samt
motionerna A53 (fp) yrkande 10 och A54 (kds) yrkande 4 bör
förslaget därför avvisas. Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att motion A50 (s) samt partimotionen A55 (v)
yrkande 14, såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion
av bostäder
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande
1, 1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och
1994/95:A56 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1994/95:A50 och 1994/95:A55 yrkande 14, detta yrkande i
motsvarande del, avslår proposition 1994/95:218.

6. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det kan, som framhålls i Vänsterpartiets partimotion A55,
starkt ifrågasättas om den av regeringen förordade satsningen på
nyproduktion av bostäder ger den förutsedda effekten på
byggsysselsättningen. Nybyggnadsprojekt fordrar lång
förberedelsetid. De är dessutom mindre sysselsättningsintensiva
än t.ex. ROT-projekt. I en situation med stor byggarbetslöshet
och därmed ett stort behov av sysselsättningsskapande åtgärder
talar sålunda övervägande skäl för att erforderliga satsningar
bör avse andra åtgärder än nyproduktion av bostäder. Redan av
detta skäl bör förslaget enligt utskottets mening avvisas. Med
den utformning stödet föreslagits få är risken dessutom uppenbar
att det kommer att begränsas till nyproduktion av bostadsrätter
i attraktiva lägen i storstadsregionerna. Stödet kommer därmed
inte att ge någon eller endast liten stimulans i de delar av
landet där byggarbetslösheten är som störst.

I stället för det av regeringen förordade stödet till
nyproduktion av bostäder bör enligt utskottets mening åtgärder
vidtas som riktar sig mot det befintliga bostadsbeståndet.
Förutom att åtgärder med denna inriktning är mer
sysselsättningsintensiva medverkar de till att bevara och
utveckla dagens bostadsområden. Inte minst viktigt är detta med
avseende på problem som i dag finns i många av de s.k.
miljonprogramsområdena. I enlighet med förslaget i
Vänsterpartiets partimotion A55 bör därför en satsning göras på
de delar av miljonprogrammets områden som är mest segregerade
och där boendemiljön är undermålig. Även enligt utskottets
mening bör sålunda ett investeringsstöd införas för att bl.a.
upprusta lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen
samt miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet bör
utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en total ram på 1,5
miljarder kronor.

Vad utskottet nu med bifall till Vänsterpartiets partimotion
A55 yrkande 14, såvitt nu är i fråga, anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag
samt motionerna A50 (s), A52 (m) yrkande 1, A53 (fp) yrkande 10,
A54 (kds) yrkande 4 och A56 (mp) yrkande 5 avstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse
3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av
bostäder
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 14,
detta yrkande i motsvarande del, och med avslag på proposition
1994/95:218 samt motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1,
1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och 1994/95:A56
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.